Sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr C

Utlåtande 1922:Sul1u6

Sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr C.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 1 maj 1922 kl. 1 e. m.

Sammansätta stats- och första lagutskottets utlåtande (nr 1J i
anledning av dels Kungl. Maj ds proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av 8 kap. 3 § rättegångsbalken
m. m., dels och i anledning därav väckta motioner.

Genom en den 10 mars 1922 dagtecknad proposition, nr 108, vilken
av riksdagen hänvisats till lagutskott samt, tilldelad första lagutskottet, av
sistnämnda utskott hänskjutits till behandling av sammansatt stats- och
första lagutskott, här nedan kallat utskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande
av propositionen bilagda utdrag av i statsrådet och lagrådet hållna
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade
lagförslag:

1 :o) Förslag

till

/V G

om ändrad lydelse av 8 kap. 3 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, .att 8 kap. 3 § rättegångsbalken skall erhålla
följande ändrade lydelse:

Under Svea hovrätt höra: Stockholms stad samt Stockholms, Uppsala,
Södermanlands, Gottlands, Yärmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs
och Gävleborgs län; under Göta hovrätt: Östergötlands, Jönköpings, Krqno•
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 saml. 2 avd. 4 käft. (Nr 6.) 1

2 Sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr G.

bergs, Kalmar, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs
län; under hovrätten över Skåne och Blekinge: Blekinge, Kristianstads och
Malmöhus län; under hovrätten över Norrland: Yästernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län.

Denna lag träder i kraft den dag, Konungen bestämmer.

Mål eller ärende, vari talan fullföljts i Svea hovrätt såsom allmän överrätt
från domstol eller annan myndighet inom Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens eller Norrbottens län och uti vilket vid lagens ikraftträdande
icke av hovrätten fattats slutligt beslut, skall för vidare behandling överlämnas
till hovrätten över Norrland. De närmare föreskrifter, som med
avseende härå må finnas erforderliga, meddelas av Konungen.

2:o) Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse av 3 § i förordningen den 15 oktober 1880
(nr 36), innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning
och utmätning av järnväg, så ock i fråga om förvaltning
av järnväg under konkurs.

Härigenom förordnas, att 3 § i förordningen den 15 oktober 1880,
innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning
av järnväg, så ock i fråga om förvaltning av järnväg under konkurs,
skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

Ärenden angående lagfart av järnväg upptagas och prövas av Stockholms
rådhusrätt, då järnvägen till större delen av sin sträckning ligger
inom domsagor under Svea hovrätt eller hovrätten över Norrland, av rådhusrätten
i Jönköping, då järnvägen till större delen ligger inom domsagor
under Göta hovrätt, och av rådhusrätten i Kristianstad, då järnvägen till
större delen ligger inom domsagor under hovrätten över Skåne och Blekinge.

Hava, sedan — — — — — — -— — — — lagfarten skedde.

Denna lag träder i kraft den dag, Konungen bestämmer.

Sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr (/. 3

1 samband med denna proposition, varigenom för riksdagen framlagts
förslag till lagändringar, åsyftande att möjliggöra inrättandet av en hovrätt
för de fyra nordligaste länen, vilken hovrätt enligt uttalande av föredragande
departementschefen skulle komma att förläggas till Härnösand, har
utskottet till behandling förehaft följande med anledning av propositionen
väckta motioner,

inom första kammaren

nr 118 av herrar Enhörning och Walles; samt
inom andra kammaren

nr 224 av herrar Karlsson i Gasabäck, Västberg, Lagerkvist och Svensson
i Skönsberg,

nr 225 av herr Björkman i Norrköping, och

nr 238 av herrar Bäckström, WikHund, Lindberg och Brännström.

Uti nämnda motioner har hemställts,

i den av herrar Enhörning och Walles väckta motionen samt i den
med sistnämnda motion likalydande, av herr Karlsson i Gasabäck in. fl.
framburna motionen, att riksdagen icke i år måtte definitivt bestämma förläggningsorten
för den norrländska hovrätten, samt att riksdagen i sammanhang
med besvarandet av ifrågavarande proposition ville hos Kungl. Maj:t
anhålla, att vid förestående utredning rörande kostnaderna för hovrätten
över Norrland berörda utredning även måtte omfatta Sundsvall som förläggningsort
;

i den av herr Björkman i Norrköping väckta motionen, att riksdagen
icke måtte bifalla ifrågavarande proposition; samt

i den av herr Bäckström in. fl. väckta motionen, att riksdagen med
anledning av ifrågakomna proposition måtte

l:o) antaga följande förslag till ändrad lydelse av 8 kap. 3 § rättegångsbalken
:

Under Svea hovrätt höra: Stockholms stad samt Stockholms, Uppsala,
Södermanlands, Gottlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs
och Gävleborgs län samt Medelpad och Jämtlands län; -— -—- — under
hovrätten över Norrland: Västernorrlands läns Angermanlandsdel samt
Västerbottens och Norrbottens län.

Denna lag träder i kraft den dag, Konungen bestämmer.

Mål eller ärende, vari talan fullföljts i Svea hovrätt såsom allmän
överrätt från domstol eller annan myndighet inom Västerbottens eller Norrbottens
län samt inom Västernorrlands län, såvitt angår dess Ångermanlandsdel,
— — — meddelas av Konungen.

Utskottet.

4 Sammansätta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr 6.

2:o) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville verkställa
utredning rörande kostnaderna för statsverket vid inrättande i Umeå
av hovrätten över Norrland med president, 9 hovrättsråd samt nödigt antal
tjänstemän, biträden och vakter ävensom för riksdagen framlägga det
förslag, som av denna utredning kunde föranledas.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för de i propositionen framlagda
förslagen, tillåter sig utskottet att hänvisa till propositionen jämte
därvid fogade protokollsutdrag; och får utskottet i fråga om vad motionärerna
till stöd för sina yrkanden anfört hänvisa till motionerna.

Såsom föredragande departementschefen erinrat, har riksdagen i skrivelse
den 4 juni 1921, nr 262, i anledning av inom riksdagen väckta
motioner hemställt, att Kungl. Maj:t måtte taga under omprövning frågan
om inrättande av en särskild hovrätt för de fyra nordligaste länen samt,
efter verkställd utredning, för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kunde giva anledning.

Sedan viss utredning nu verkställts, har Kungl. Maj:t, på sätt framgår
av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet för den 17
februari 1922, funnit lämpligt, att eu hovrätt för Yästernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län inrättas; och har föredragande
departementschefen, såsom omförmälts, på anförda skäl ansett, att förläggningsorten
för den nya hovrätten bör bliva Härnösand. Genom nu ifrågavarande
proposition har Kungl. Maj:t förelagt riksdagen till antagande förslag
till de lagändringar, som böra vidtagas för att möjliggöra inrättandet
av eu hovrätt med angivna domsområde. Med hänsyn därtill, att det för
närvarande icke kan bestämmas, när den norrländska hovrätten kan börja
sin verksamhet, har det föreslagits, att de framlagda lagändringarna skola
träda i kraft den dag, Konungen bestämmer.

Av den nämnda riksdagsskrivelsen torde framgå, att riksdagen i princip
uttalat sig för inrättandet av en hovrätt i Norrland redan före genomförandet
av den blivande rättegångsreformen. Vid en utredning uti ifrågavarande
avseende måste emellertid tydligen komma till beaktande dels de
skäl, som med hänsyn, till lagskipningen tala för inrättande av en hovrätt
i Norrland redan före rättegångsreformens förverkligande, dels ock de kostnader,
som bliva förenade med anordnande av den nya hovrätten.

Även om man får anse, att genom den nu förebragta utredningen ådagalagts,
att skälen för inrättande av en hovrätt i Norrland allt fortfarande kvarstå

Sammansatta stats■ och första lagutskottets utlåtande Nr 6. 5

orubbade, så synes däremot utredningen i andra avseenden lämna åtskilligt
övrigt att önska. Detta gäller icke minst valet av plats för den nya hovrätten.
Vad som för närvarande uti avsevärd mån försvårar ett dylikt val
är den.omständigheten, att uti ärendet framskymtar möjligheten, att den nya
rättegångsreformen skulle kunna komma att kräva inrättandet av icke allenast
en hovrätt uti Norrland utan av två. Det måste nämligen givetvis
vara i hög grad önskvärt, att man redan nu till plats för den nya hovrätten
väljer en sådan ort, som jämväl i framtiden kommer att bliva säte
för en överrätt, men ett val i sådant avseende är naturligen i hög grad
beroende på frågan om det blivande antalet överrätter i Norrland.

Härtill kommer själva kostnadsfrågan. Även i detta avseende synes
den hitintills framlagda utredningen mindre fullständig.

Beträffande de utgifter av mera beständig natur, som bleve nödvändiga
för skapandet av en ny överdomstol i enlighet med uti propositionen
angivna riktlinjer, har departementschefen uppgivit, att de årliga utgifterna
skulle kunna beräknas till dels merutgift för avlöningar till ordinarie befattningshavare
89,776 kronor, vilket belopp dock skulle vara något för
högt, dels anslag till vissa angivna ändamål 24,000 kronor, dels ock kostnader
till expenser, ved m. m. till belopp, som icke nu kunde beräknas.

Vad angår de genom inrättandet av eu ny hovrätt uppkommande engångsutgifterna,
har departementschefen uppgivit ett bestämt belopp endast
för förflyttningskostnader till den nya hovrättens tjänstemän, vilka kostnader
skulle komma att uppgå till omkring 25,000 kronor. I fråga om de
mest betydande engångskostnaderna eller utgifterna för anskaffande av
ämbetslokaler för den nya hovrätten samt de i samband därmed stående
utgifterna till möbler och andra inventarier, arkivinredning och bibliotek
har departementschefen däremot icke nu förebragt någon utredning. Departementschefen
har i denna del anfört: Såsom av ett utav länsstyrelsen i
Västernorrlands län avgivet utlåtande i ärendet framginge, funnes för
Härnösands del flera möjligheter för lokalfrågans ordnande. Utan närmare
undersökningar av dessa möjligheter och tilläventyrs andra sådana läte det
sig icke göra att angiva, vilken kostnad, som uti förevarande hänseende kunde
uppkomma för statsverket. Skulle emellertid de i länsstyrelsens utlåtande
omförmälda kasernbyggnaderna komma att tagas i anspråk för ändamålet,
torde, såsom av länsstyrelsens utlåtande framginge, statsverkets ifrågavarande
kostnad stanna vid ett jämförelsevis blygsamt belopp. Vad nyss sagts om
möjligheten att nu angiva kostnaden gällde ock om utgifterna till möbler

6 Sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr 6.

och andra inventarier, arkivinredning och anskaffande av ett bibliotek för
hovrätten.

Ej heller har, såvitt propositionen utvisar, företagits någon utredning
rörande de kostnader för statsverket, som eventuellt bleve erforderliga för
beredande av bostäder åt den nya domstolens tjänstemän. Uti länsstyrelsens
i Västernorrlands län nyssnämnda utlåtande har visserligen framhållits,
att i de omförmälda kasernbyggnaderna skulle kunna beredas vissa bostadsutrymmen,
men varken i fråga om kostnaderna för byggnadernas iordningsställande
för berörda ändamål eller beträffande de utgifter, som torde
komma att krävas för anskaffande av ytterligare bostäder för hovrättens
personal, hava några belopp nu uppgivits.

Den utredning angående de med inrättandet av eu hovrätt förenade
kostnaderna, som sålunda förebragts, torde icke kunna anses så fullständig,
att man nu kan taga ställning till den föreliggande frågan. Yilka kostnaderna
skulle bliva, om hovrätten förlädes till Härnösand, är tydligen långt
ifrån utrett, och än mindre föreligger någon uppgift angående den skillnad i
utgifter, som skulle uppstå, om man beslöte sig för eu annan plats. Det
är visserligen tydligt, att valet uti förenämnda avseende icke får uteslutande
bero på kostnadsfrågan. Men det synes dock höra till den av
riksdagen begärda utredningen, att man erhåller kännedom om de utgifter,
som bliva erforderliga, därest man väljer den ena eller andra platsen.
Utskottet finner sålunda sådan utredning icke hava blivit i ärendet förebragt,
att utskottet kan föreslå ett avgörande i förläggningsfrågan.

Under nu nämnda förhållanden finner utskottet ej heller anledning
tillstyrka bifall till de föreslagna lagändringarna. Något skäl att redan
nu öppna möjlighet till den nya hovrättens upprättande lärer icke föreligga.
Först sedan sådan utredning förebragts, att definitivt beslut kan
fattas om inrättande av en ny hovrätt, torde därför erforderliga lagändringar
lämpligen böra vidtagas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

Do) att riksdagen, med avslag å förevarande proposition,
ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa förnyad utredning
angående inrättande av en särskild hovrätt för de fyra
nordligaste länen och därvid särskilt låta utföra beräkning
av de kostnader för statsverket, som genom ett
dylikt inrättande skulle föranledas, samt för riksdagen

Sammanfatta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr (1. 7

framlägga det förslag, vartill utredningen kan giva
anledning;

2:o) att ifrågakomna motioner, i vad de ej blivit
genom utskottets hemställan under l.o) här ovan besvarade,
icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 1 maj 1922.

På sammansatta stats- och första lagutskottets vägnar:

CARL IIE DERSTIERNA.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit: herrar Hederstierna, C. G. Ekman,
Nilsson i Skotllandshus, Johansson i Hälsingborg*, Jansson i Falun*, Olsson i Kullenbergstorp,
Carlsson-Frosterud, Jacob Larsson, Högberg, E. I. Lindley, åt Ekenstam* och Johansson
i Brånalt.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Hederstierna, som anfört:

»Då enligt min åsikt hovrätt icke bör förläggas till Norrland förr än i
samband med införande av den blivande rättegångsreformen, hemställer jag,
att riksdagen måtte avslå såväl förevarande proposition som de i ämnet
väckta motionerna.»