Sammansatta Stats■ och Bankoutskottets Utlåtande N:o 10

Utlåtande 1897:Subu10

Sammansatta Stats■ och Bankoutskottets Utlåtande N:o 10.

1

N:o 10.

Ank. till Riksd. kansli den 29 april 1897, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af § 7
i gällande instruktion för Riksdagens revisorer af stats-,
banko- och riksgäldsverken.

Till sammansatta stats- och bankoutskottet har för förberedande
handläggning öfverlemnats en i Andra Kammaren väckt motion (n:o 8)
af herr S. O. Nyländer med hemställan, att Riksdagen måtte besluta, att
§ 7 i gällande instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och
riksgäldsverken skall erhålla följande förändrade lydelse:

§

Revisorerna skola vid sin förrättning noggrant iakttaga hvad regeringsformen,
riksdagsordningen och denna instruktion samt de för fullmägtige
i riksbanken och riksgäldskontoret gällande ansvarighetslagar och
öfriga stadganden innehålla; och skola revisorerna samt de vid revisionen
biträdande hålla tyst och förtegadt hvad enligt Riksdagens beslut eller
ingångna aftal eller för öfrigt enligt sakens natur bör vara tyst rörande
enskildes affärsförhållanden till kronan, riksbanken eller riksgäldskontoret.

I motiveringen till denna hemställan har motionären erinrat, att
nästlidet års Riksdag beslutit att i instruktionen såväl »för Riksdagens
revisorer vid riksbankens afdelningskontor i orterna» som ock för nästkommande
Riksdags bankoutskott införa den bestämmelsen, att de vid
revisionen och i bankoutskottet biträdande personerna skulle åläggas att
Bih. till Riksd. Prof. 1897. 4 Sami. 2 Afd. 10 Häft. (N:is 10, 11.) 1

2 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 10.

tyst och förtegadt hålla hvad som rörde enskilda personers förhållanden
till riksbanken eller för öfrigt i afseende å detta verks förvaltning, men
att i instruktionen för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken,
sådan denna lyder enligt kongl. kungörelsen den 19 maj 1893,
saknades helt och hållet dylikt stadgande, ehuru det syntes uppenbart,
att en likartad tystnadspligt borde åläggas äfven statsrevisorernas biträden.

I likhet med motionären finner utskottet det vara nödvändigt, att
statsrevisorernas biträden i lika mån, som revisorerna sj elfva, äro förbundna
att hålla tyst och förtegadt, hvad till deras kännedom kommer
angående statsrevisorernas förhandlingar. Då emellertid dessa biträden
antagas af statsrevisorerna och dessa senare ega lemna alla föreskrifter i
fråga om biträdenas tjenstgöring, finner utskottet det icke vara erforderligt,
att Riksdagen uti en instruktion, som är faststäld för statsrevisorerna,
lemnar särskilda bestämmelser i nu ifrågavarande afseende. Utskottet
föreställer sig äfven, att de statsrevisorer, som härnäst sammanträda,
icke lära underlåta — sedan nu uppmärksamheten blifvit rigtad å förevarande
fråga såväl genom motionärens framställning i ämnet som ock
genom en bestämmelse, som föreslagits uti den af innevarande års Riksdag
behandlade lag för Sveriges riksbank, angående tystnadspligt för de
personer, som med granskningen af riksbankens styrelse och förvaltning
biträda Riksdagens revisorer — att i arbetsordning, som af dem fastställes,
intaga lämpliga föreskrifter för biträdena om tystnadspligt, hvilka
föreskrifter derefter utan tvifvel komma att jemväl framdeles inflyta i
arbetsordningarne.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att herr Nyländers omförmälda motion icke må
föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 april. 1897.

På sammansatta utskottets vägnar:

HUGO TAMM.