Nr JO—13 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1966 (Utlåtande 1966:Ku10 Konstitutionsutskottet)

Nr JO—13 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1966

Nr 10

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
angående statschefens ställning.

I de likalydande motionerna nr 1 i första kammaren av herr Lennart
Geijer m. fl. och nr 2 i andra kammaren av fru Eriksson i Stockholm m. fl.
hemställs, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att i
samband med det fortsatta utredningsarbetet i författningsfrågan en parlamentarisk
utredning tillsättes för att utreda statschefens ställning i en parlamentarisk
demokrati och därvid även pröva frågan om en i demokratisk
ordning vald statschef i ett republikanskt statsskick».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen i andra
kammaren.

Frågornas tidigare behandling

Frågor rörande statsformen och statschefens ställning har vid ett flertal
tillfällen upptagits i motioner. Sålunda avslogs vid nio riksdagar under
åren 1912—1933 motioner, i vilka ifrågasatts övergång från monarkiskt till
republikanskt statsskick. Vid ettvart av dessa tillfällen hade motionerna
avstyrkts av konstitutionsutskottet (uti. 1912: 38, 1914: B 18, 1919: 48, 1920:
40, 1924: 17, 1925: 5, 1928: 1, 1932: 1 och 1933: 8). Någon närmare redogörelse
för dessa äldre riksdagsärenden torde inte vara påkallad i detta sammanhang.

Efter år 1933 aktualiserades ifrågavarande spörsmål först vid 1958 års
A-riksdag. I motioner hemställdes då, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla om att åt den år 1954 tillsatta författningsutredningen
även skulle uppdragas att genomföra en förutsättningslös utredning angående
statschefens ställning i en modern svensk parlamentarisk demokrati,
omfattande både de konstitutionella och de representativa sidorna av skilda
system. I sitt utlåtande (nr 14) över motionerna återgav konstitutionsutskottet
vissa delar av författningsutredningens direktiv och uttalade därefter,
att det enligt dess bedömning föll under utredningens redan givna uppdrag
att i viktiga delar ompröva jämväl statschefens ställning i en modern
parlamentarisk demokrati. Med hänsyn härtill avstyrkte utskottet, som inhämtat
att författningsutredningens arbete kunde beräknas bli slutfört under
år 1959, en skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om utredning i mo 1

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 5 samt. 2 avd. Nr 10—13

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1966

tionernas syfte. Utskottet hemställde, att motionerna måtte anses besvarade
med vad sålunda anförts, vilket bifölls av riksdagen. Utskottets dåvarande
ordförande uttalade i ett särskilt yttrande, att han till alla delar biträdde
utskottets motivering men i klarhetens intresse hellre sett att i hemställan
använts den sedvanliga formen för avslag. Fem ledamöter reserverade sig
för avslag, medan tre reserverade sig för bifall till motionerna.

Författningsutredningen

Författningsutredningen har berört statschefens ställning i motiven till
sitt förslag till ny regeringsform (SOU 1963: 17, s. 135 ff).

Utredningen uttalade till en början, att den inte haft att pröva den principiella
frågan om statsformen. Direktiven förutsatte uppenbarligen, att
den avsedda moderniseringen av författningen, inbegripet grundlagfästandet
av det parlamentariska styrelsesättets grundläggande principer, skulle
genomföras utan övergivande av den monarkiska statsformen. Utredningens
förslag framlades därför utan diskussion av statsformen. Dock föreslogs
att de grundlagsstadganden, som nu ålägger riksdagen att välja nytt
konungahus därest det regerande utslocknar på manssidan, skall ersättas
med en bestämmelse, som endast föreskriver, att riksdagen i den angivna
situationen skall utse my statschef. Utredningen framhöll, att ett sådant
stadgande inte skulle ''prejudicera i någon riktning utan endast ge frihet
att välja mellan monarkisk och republikansk statsform.

Statschefens uppgifter, bortsett från dem av representativ och ceremoniell
art, bör enligt utredningens uppfattning begränsas till vad som krävs
av honom för det parlamentariska systemets funktion. Efter påpekande av
de stora skillnaderna mellan olika demokratiska system vad gäller statschefens
ställning uttalade utredningen, att som motiv för att tillägga statschefen
större politiska uppgifter kan åberopas sådana omständigheter som att
ett land är mycket stort, att skilda folk förts samman inom en stat och att
starka motsättningar råder inom befolkningen. Vårt land är emellertid en
liten enhetsstat med jämförelsevis mycket måttliga regionala skillnader och
med en befolkning, som är sällsynt homogen i fråga om härstamning, språk,
kultur och religion. Som en följd bl. a. av allt detta utmärks även det politiska
livet liksom organisationsväsendet av enhetlighet och en anmärkningsvärd
grad av störningsfri funktionsduglighet. Mot denna bakgrund kan det
enligt utredningens mening svårligen göras gällande, att det skulle föreligga,
^>ehov av att tillägga statschefen mera vittgående befogenheter.

Utredningen har närmare diskuterat statschefens roll vid regeringsbildning
och vid nyvalsförordnande och hans medverkan vid beslut i regeringsärenden.
Rörande de förstnämnda båda frågorna har i huvudsak följande
stadganden föreslagits (SOU 1963: 16, s. 63). Konungen skall utnämna

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1966

statsminister, sedan han rådgjort med riksdagens talman (talmän) och
med företrädare för partigrupper inom riksdagen. På förslag av statsministern
skall konungen utnämna övriga statsråd. Statsråd entledigas av konungen.
Hemställer statsministern att statsråd skall entledigas, må detta inte
vägras. Avgår statsministern, skall övriga statsråd entledigas. Besluter riksdagen
misstroendeförklaring mot statsministern, skall denne ofördröj ligen
begära avsked på samtliga statsråds vägnar. Har misstroendeförklaring beslutits
mot annat statsråd än statsministern, skall denne ofördröj ligen hemställa
om hans avskedande. På hemställan av statsministern må konungen
under högst en vecka låta anstå med att bevilja avsked. Besluts inom samma
tid nyvalsförordnande, förfaller framställningen om avsked. Ur motiven
må anmärkas att konungen ansågs i vissa lägen böra ha en reell möjlighet
att vägra bifall till en framställning om nyvalsförordnande, främst då han
förvissat sig om att en ny regering med stöd hos riksdagens majoritet kan
bildas. Utredningen betonade dock, att sådana situationer kan uppkomma
endast i undantagsfall. Två ledamöter reserverade sig mot att ge konungen
viss handlingsfrihet på denna punkt. En ledamot reserverade sig mot att
över huvud behålla ett institut motsvarande nyvalsförordnande i en ny författning.
I fråga om beslut i regeringsärenden förordade utredningen en avsevärd
begränsning av konselj ärendena. I de fall, där sådan handläggning
avsågs förekomma, skulle förslag till beslut upprättas av regeringen och
ärendet avgöras genom konungens godkännande av förslaget.

Det må slutligen antecknas, att vid remissbehandlingen av författningsutredningens
betänkanden endast några få yttranden gick in på frågorna
om statsformen (SOU 1965:2, s. 52 f) och om statschefens allmänna ställning
(SOU 1965: 3, s. 8 ff och 13 ff).

Utskottet

I förevarande motioner hemställs om en särskild utredning rörande statschefens
ställning i en parlamentarisk demokrati, med uppgift att även pröva
principfrågan om statsformen.

Inför genomförandet av en författningsreform — som utskottet förutsätter
kan i väsentliga delar ske genom beslut åren 1968 och 1969 — behöver vid
sidan av de stora frågorna om kammar- och valsystem även andra spörsmål
övervägas. Parlamentarismen innesluter t. ex. i sig vissa tekniska problem,
däribland de om statschefens roll vid regeringsbildning och nyvalsförordnande.

De demokratiska partierna har upptagit överläggningar genom särskilt
utsedda delegater i syfte att underlätta en politisk överenskommelse i förfatlningsfrågan.
Därutöver har partiledarna och delegationens ordförande
överlagt som en arbetsgrupp inom delegationen. Dessa kontakter har kom Bihang

till riksdagens protokoll 5 saml. 2 and. Nr 10—13

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1966

mit till stånd, därför att det visat sig inte vara möjligt att genom kommittéarbete
komma fram till en samlande lösning. De nyssnämnda frågorna om
statschefens ställning har under fjolåret varit föremål för utredning och
överläggningar i dessa sammanhang. Det är utskottets övertygelse, att en
lösning kan nås med minsta tidsutdräkt, om detta arbete får fortsätta; dock
bör arbetet kunna bedrivas snabbare än hittills. Utskottet finner därför inte
skäl för något riksdagens initiativ i frågorna om statschefens ställning.

Utskottet finner inte heller anledning att upptaga frågan om monarkiskt
eller republikanskt statsskick till behandling. Det är i stället angeläget, att
de författningspolitiska frågor, som under lång tid diskuterats, får en snabb
lösning. Att taga upp nya, hittills inte närmare berörda spörsmål till utredning
skulle försena genomförandet av de angelägna reformer, som redan
varit föremål för utredning och överläggningar.

Av anförda skäl hemställer utskottet,

att motionerna I: 1 och II: 2 inte måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 februari 1966

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande :

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,
Damström, fru Segerstedt Wiberg, herrar Sveningsson*, Erik Olsson, Dahl‘,
Dahlén*, Hernelius och Sörlin; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, von Friesen, Henningsson,
Wahlund, Magnusson i Tumhult, fru Thunvall, herrar Johansson i Trollhättan,
Hamrin i Jönköping, Mossberg och Boo.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Georg Pettersson, Damström, Erik Olsson, Dahl, Sörlin, Adamsson
och Henningsson, fru Thunvall samt herrar Johansson i Trollhättan och
Mossberg, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:

Då frågan om statschefens ställning i en modern parlamentarisk demokrati
upptogs i motioner år 1958 i syfte att genom tilläggsdirektiv till förtattningsutredningen
få till stånd en förutsättningslös utredning, uttalade
utskottet, att frågan enligt dess bedömning i viktiga delar föll under författningsutredningens
redan givna uppdrag. Med hänsyn till att utredningsar -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1966 5

betet då beräknades vara slutfört redan år 1959, avstyrkte utskottet en skrivelse
till Kungl. Maj :t med begäran om utredning i motionernas syfte.

Någon sådan prövning av nämnda fråga, som utskottet förutsatte år 1958,
har inte genomförts av författningsutredningen, vars betänkanden ger en
helt otillräcklig belysning av den därmed förenade problematiken. Med hänsyn
härtill finner sig utskottet böra i anledning av förevarande motioner tillstyrka
en skrivelse till Kungl. Maj :t med anhållan att en sådan utredning nu
kommer till stånd, som åsyftades i motionerna nämnda år.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna I: 1 och
11:2, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en utredning
rörande statschefens ställning i en modern parlamentarisk
demokrati.