Nr 16—18 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1970 (Utlåtande 1970:Ku16 Konstitutionsutskottet)

Nr 16—18 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1970

Nr 16

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
om val av nämndemän.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas följande motioner:

1) I: 129 av herr Ingvar Andersson samt 11: 139 av herrar Clarkson,
Werner och Björck i Nässjö (alla m);

2) I: 538 av herrar Axelson och Skagerlund samt II: 63b av herrar Eriksson
i Arvika och Berndtsson (alla fp); samt

3) 11:637 av herrar Johansson i Simrishamn och Johnsson i Blentarp
(båda s).

Hemställan avser
i motionerna 1):

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär utredning av möjligheterna
att utse nämndemän utan medverkan av de politiska partiorganisationerna»
;
i motionerna 2):

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om att 4 kap.
5 § tredje stycket rättegångsbalken måtte ändras så, att val av nämndemän
skall ske proportionellt på samma sätt som stadgas i kommunallagens 22
§ beträffande val av vissa kommunala nämnder»; och
i motionen 3):

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om en prövning av
frågan om sådan ändring i gällande kommunallagar att garantier skapas för
skilda samhällsgrupper att bli representerade vid val av nämndemän i
tingslag».

Gällande bestämmelser och frågans behandling 1969

Enligt föreskrift i 4 kap. 5 § rättegångsbalken utses nämndeman genom
val, som förrättas av kommunens fullmäktige. Hör till tingslag mer än en
kommun, fördelar rätten antalet nämndemän mellan kommunerna i förhållande
till deras folkmängd. Varje kommun skall dock utse minst en
nämndeman. Valen sker — i avsaknad av föreskrift om annat — med enkel
röstövervikt, d. v. s. enligt majoritetsvalmetod. Valperioden är sex år.

Under riksdagens höstsession 1969 behandlades två motionspar — I: 138
av herrar Axelson och Skagerlund samt II: 245 av herrar Eriksson i Arvika
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 5 saml. 2 avd. Nr 16—18

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1970

och Berndtsson (alla fp) ävensom I: 418 av herrar Wååg och Svante Kristiansson
samt II: 479 av herrar Johansson i Simrishamn och Johnsson i
Blentarp (alla s) — om proportionella val av nämndemän. I sitt utlåtande
(nr 34) redogjorde utskottet för förarbetena till gällande bestämmelser om
nämndemansval och för tidigare ändringsförslag. Utskottet redogjorde även
för gällande bestämmelser om användning av proportionell valmetod vid
val av kommunala nämnder och för bestämmelsernas bakgrund. Därjämte
återgav utskottet innehållet i ett av Svenska kommunförbundets styrelse
avgivet avstyrkande yttrande (en reservant; fp) över motionerna. Utskottet
finner sig böra hänvisa till denna redogörelse utan att upprepa den i detta
sammanhang. För egen del anförde utskottet i utlåtandet enhälligt följande:

Syftet med förevarande motioner är att proportionell valmetod skall
tillämpas vid de kommunala församlingarnas val av nämndemän till domstolarna.
Frågan om lämplig valmetod vid nämndemansval prövades i samband
med rättegångsbalkens tillkomst. Tanken på införande av proportionellt
val avvisades då. Orsaken härtill synes främst ha varit att denna metod
förhindrar en successiv förnyelse av nämnderna, eftersom den förutsätter
att samtliga nämndemän väljs samtidigt genom en valförrättning.
Den successiva förnyelsen ansågs värdefull, eftersom den förhindrar täta
växlingar i nämndens sammansättning och medför större kontinuitet i dess
arbete.

Den valmetod som nu tillämpas har enligt utskottets mening inte vållat
väsentliga olägenheter. Som framhålles i ett par av motionerna fördelas
nämndemannaplatserna, oaktat regler därom saknas, i allmänhet med ledning
av partiernas styrkeförhållanden. Man bör också — som kommunförbundet
anfört i ett yttrande över motionerna — beakta att en nämndemans
politiska åsikt inte har så stor betydelse, eftersom det inte ingår i uppgiften
att göra politiska bedömningar. Det synes viktigare att personer, som har de
erforderliga kvalifikationerna för uppdraget, utses till nämndemän än att
platserna fördelas rättvist mellan partierna. Möjligheterna att rekrytera
lämpliga nämndemän torde vara större vid en successiv förnyelse än om
alla nämndemän skall utses på en gång. Utskottet kan sålunda inte finna
bärande skäl för en övergång till proportionella val av nämndemän-----

I enlighet med utskottets hemställan avslog riksdagen motionerna.

Motionerna

l motionerna 1) uttalas att nämndemännen utses genom val som förrättas
av kommunernas fullmäktige på förslag av de politiska partiorganisationerna.
Motionärerna anser det vara i högsta grad principiellt betänkligt att
partipolitik därigenom kan komma att påverka rättsskipningen. Detta utgör
enligt motionärerna en latent fara. De anför, att en av hörnpelarna i demokratins
uppbyggnad är kravet på att de lagstiftande och dömande institutionerna
skall verka oberoende av varandra. Enligt motionärerna bör det
inte vara svårt att utse redbara, dugliga och för domarkallet intresserade
lekmän inom ett bredare urvalsunderlag än de politiska partierna. De uttalar,
att det alldeles övervägande flertalet invånare motsvarar de angivna

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1970 3

kraven. Vidare erinrar de om numera till huds stående förfinade metoder
för slumpmässigt urval.

I motionerna 2) sägs, att det i flera fall förekommit att partier
eller partikonstellationer utnyttjat det förhållandet att föreskrift saknas
om proportionellt val av nämndemän och att detta lett till en ensidig nämndsammansättning.
Motionärerna framhåller att pågående kommunsammanläggningar
och ändringar i domkretsindelningen torde leda till att samtliga
nämndemän från en kommun i allt större utsträckning väljes samtidigt.

I motionen 3) anförs att garantier synes böra skapas för en allsidig
sammansättning av nämnden. Erfarenhet av och kännedom om olika miljöer
i samhället hör finnas, säger motionärerna. De erinrar om att vid val
av ledamöter i taxeringsnämnd enligt föreskrift i taxeringsförordningen
skall om möjligt tillses att personer tillhörande olika inom distriktet förekommande
grupper av skattskyldiga kommer att tillhöra nämnden och att
inom nämnden finns kännedom om distriktets olika delar. Liknande principer
bör enligt motionärerna tillämpas vid nämndemansval.

Utskottet

Under hänvisning till sitt ovan återgivna, av riksdagen godkända utlåtande
1969 i förevarande ämne hemställer utskottet,

att riksdagen avslår motionerna 1:129 och II: 139, 1:538
och II: 634 samt II: 637.

Stockholm den 24 februari 1970

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSOON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Sveningsson (m),
Harald Pettersson (ep), Sörlin (s), Richardson (fp), Hernelius (m), Nyquist
(s), Ivar Andersson (s), Norberg (s) och Hans Petersson (fp); samt
från andra kammaren: herrar Larsson i Luttra (ep), Adamsson (s),
Nilsson i Östersund (s), Henningsson (s), Nelander (fp), Björkman (m),
fru Thunvall (s), herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (ep) och
Strömberg (fp).

1*—Bihang till riksdagens protokoll 1970. 5 sand. 2 avd. Nr 16—18