Nr 15—16 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1965 (Utlåtande 1965:Abu15 abu)

Nr 15—16 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1965

Nr 15

Utlåtande i anledning av väckta motioner om meritvärderingen av
ungdomsledarskap vid inträde till utbildning sanstalt er.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 581 av herr Larsson, Thorsten, och II: 702 av herrar Larsson i Borrby
och Boo hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla
om prövning av frågan om aktivt ungdomsledarskaps meritvärde vid
inträde till olika utbildningsanstalter samt om vidtagande av de åtgärder
som därav föranledes i enlighet med motionernas syfte.

1 motionerna framhålles bl. a. att utbildning av ungdomsledare äger
rum inom de riksomfattande ungdomssammanslutningarna och att dessa
ledare oftast sköter sina uppgifter och sin ledarutbildning på fritid. Den
ungdoinsledarutbildning som får statsbidrag har sin undervisning inriktad
på praktisk pedagogik, psykologi samt samhällskunskap.

Motionärerna understryker vidare att fritidspedagogiska erfarenheter
måste betraktas som värdefulla för blivande fackpedagoger, arbetsledare
och samhällsarbetare.

Det är anmärkningsvärt, säger motionärerna, att arbetet som ungdomsledare
inte entydigt betraktas som merit vid inträde till skolor. Bedömningen
av meritens värde varierar från institution till institution.

Vad som närmast anses böra prövas är vilken praktisk och teoretisk
ungdomsledarutbildning vederbörande genomgått, arten av uppdrag och
under hur lång tid ledaruppdraget varat.

Ett bestämt meritvärde borde kunna tillgodoräknas vid inträde för lärarutbildning,
social utbildning, arbetsledarutbildning etc.

Beträffande motionernas motivering i övrigt får utskottet hänvisa till
motion II: 702.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen
och socialstyrelsen.

Skolöverstyrelsen erinrar om ett yttrande i förevarande fråga som styrelsen
avgivit till statsutskottet vid 1964 års riksdag. Styrelsen finner sig
icke böra frångå vad i detta yttrande anförts (se nedan) men säger sig
åter vilja framhålla att erfarenheter av fritidspedagogisk verksamhet är
av stort värde för blivande lärare. Samtidigt vill överstyrelsen påpeka att
ett meritvärderingssystem enligt motionärernas förslag, d. v. s. en bestämd
siffermässig värdering av praktisk och teoretisk ungdomsledarutbildning
och av ungdomsledaruppdrag, i vissa fall skulle kunna innebära, att dessa
Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 saml. Nr 15—16

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1965

meriter i realiteten fick ett mindre värde än som för närvarande är fallet.
Enligt 29 § 3 mom. stadgan för folkskoleseminarierna kan nämligen betydande
hänsyn tas till sådana meriter, varom här är fråga. Överstyrelsens
principiella inställning till innebörden av detta moment framgår av överstyrelsens
årliga anvisningar för inträdesprövningarna till folkskoleseminarierna.
Intagningskollegierna uppmanas däri att väga olika omständigheter
i de sökandes meriter mot varandra, så att inte urvalet av sökande blir ett
rent mekaniskt förfarande. Skälig hänsyn skall enligt ifrågavarande anvisningar
även tas till sådana omständigheter och meriter som ej direkt
återspeglas i poängbedömningen.

Överstyrelsen anser att innan ställning tas till frågan om utredning
rörande numerisk värdering av ungdomsledarskap vid inträde till utbildningsanstalt,
resultatet bör avvaktas inte blott av 1962 års ungdomsutrednings
undersökningar av fritidsgruppverksamhetens och ledarutbildningens
betydelse i ungdomsarbetet utan även av 1960 års lärarutbildningssakkunnigas
förslag till utformning av intagningsbestämmelser för lärarutbildningsanstalter
av olika slag.

Socialstyrelsen anför bl. a.:

Socionomutbildningen har varit förlagd till socialinstituten. Som inträdesvillkor
har bland annat gällt, att studerande skulle ha fullgjort ett års
förpraktik. I samband med att socialinstituten omändrats till socialhögskolor
har förpraktiken avskaffats och ersatts av praktik under studietiden.
Den praktiska utbildningen har således inarbetats i socionomutbildningen
och organiserats som undervisning under kvalificerad handledning.
Genom denna omläggning av socionomutbildningen bör den föreslagna meritvärderingen
äga mindre aktualitet i fråga om inträde till socialhögskolorna
än den skulle ha haft tidigare. Omläggningen av studierna ägde
rum så sent som läsåret 1964/65.

Existerande ungdomsledarutbildning varierar avsevärt i fråga om både
utbildningens längd och utformning. Eu stor del av utbildningen torde
utgöras av kortare kurser, exempelvis veckoslutskurser. Mer kvalificerad
specialutbildning av ungdomsledare bedrives vid folkhögskolor, antingen
såsom en del av undervisningen, eller också som kurser vid sidan av den
ordinarie undervisningen eller som fortsättningskurser.

Kommunernas behov av ledare för fritidsverksamhet och ungdomsarbete
är därmed inte täckt. Det föreligger fortfarande ett uttalat behov av en mer
kvalificerad ungdomsledarutbildning. Därest sådana utbildningsmöjligheter
skulle komma till stånd, bör den föreslagna meritvärderingen kunna ifrågakomma.

Såsom nämnts i föreliggande motion tillkommer det 1962 års ungdomsutredning
att utreda frågan om ungdomsledarutbildningen. Socialstyrelsen
anser, att frågan om ungdomsledarskapets meritvärdering är nära förknippad
med ungdomsledarutbildningen, både vad gäller att mäta ledarskapets
meritvärde och att bedöma, vid vilken utbildning sadant ledarskap
skall vara meriterande.

Styrelsen föreslår därför, att motionen och till motionen hörande yttranden
överlämnas till 1962 års ungdomsutredning att tagas i beaktande vid
fullgörandet av utredningsuppdraget.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 dr 1965 3

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om meritvärdet av ungdomsledarskap behandlades som ovan
nämnts även med anledning av vid 1964 års riksdag väckta motioner (statsutskottets
utlåtande nr 153/1964). 1 yttrande över motionerna redovisade
skolöverstyrelsen bl. a. gällande bestämmelser angående hänsynstagande
till fritidspedagogisk verksamhet vid bedömning av meriter för intagning
i vissa läroanstalter och vid tjänstetillsättningar. Styrelsen framhöll svårigheterna
att tillgodoräkna ungdomsledarskap ett fixerat meritvärde och
anförde vidare bl. a.

Bättre förutsättningar för en säkrare bedömning av de i motionerna aktualiserade
meritvärderingsfrågorna kan tänkas föreligga, när 1962 års
ungdomsutredning, som har till uppgift att utreda hela frågan om ungdomsledarutbildning,
framlagt resultaten av sitt arbete.

Med hänsyn till vad ovan anförts anser skolöverstyrelsen det lämpligast
att vid intagning av sökande till lärarutbildningsanstalter hänsyn till aktivt
ungdomsledarskap tills vidare tas enligt nu gällande bestämmelser.

1960 års lärarutbildningssakkunniga anförde bl. a. följande.

Enighet torde råda om värdet av aktiva insatser inom det frivilliga ungdomsarbetet.
Lärarna har som bekant här gjort betydelsefulla insatser. Såsom
motionärerna framhåller bör fritidspedagogiska erfarenheter vara en
värdefull tillgång för den, som ämnar utbilda sig till lärare. Detta har beaktats
vid fastställandet av bestämmelser för intagning till folkskoleseminarium.
I 29 § 3 mom. stadgan för folkskoleseminarierna säges att man vid urvalet
bland de inträdessökande jämväl skall ta hänsyn till »den erfarenhet,
som sökande kan ha vunnit genom tjänstgöring som lärare eller genom deltagande
i annat arbete bland barn och ungdom, folkbildningsarbete, socialt
arbete eller annan praktisk verksamhet».

De sakkunniga lämnade vidare vissa uppgifter angående förfarandet vid
meritvärdering in. m. och anförde avslutningsvis.

De sakkunniga anser att normer för en fast siffermässigt angiven meritvärdering
av verksamhet av den art, som motionärerna avser, icke gärna
kan genomföras. Ett meritvärde, som huvudsakligen tar sikte på längden
av sådan verksamhet kan inte anses rättvisande. Stora svårigheter skulle
också uppstå då det gäller att till siffror översätta de ofta mycket varierande
intyg om fritidspedagogisk eller annan verksamhet, som lämnas av inträdessökande.
De sakkunniga anser därför att den skyldighet som för närvarande
enligt ovan åberopade bestämmelser föreligger att ta hänsyn till deltagande
i arbete bland barn och ungdom och i socialt arbete tills vidare får anses till
fyllest. De sakkunniga kommer att vid arbetet med stadgor för lärarutbildning
överväga i vad mån de av motionärerna framförda synpunkterna skall
beaktas vid utformandet av intagningsbestämmelser avseende lärare på
samtliga stadier.

Statsutskottet, vars utlåtande var enhälligt, uttalade bl. a. att utskottet
helt anslöt sig till motionärernas uppfattning om värdet av aktivt ungdomsledarskap
för blivande fackpedagoger, arbetsledare och samhällsarbetare.
Meritvärdet härav för inträde till utbildningsanstalter måste vara

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1965

högt. Utskottet sade sig emellertid också ha förståelse för remissmyndigheternas
synpunkter och ansåg resultatet av ungdomsutredningens arbete
böra avvaktas innan ställning togs till de i motionerna berörda frågorna.
Utskottets förslag att motionerna icke skulle föranleda någon åtgärd godkändes
av riksdagen.

Utskottet

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen prövades den här förevarande
frågan av 1964 års höstriksdag. I sitt utlåtande (nr lo3/1964)
över de då väckta motionerna framhöll statsutskottet att verksamhet
som ungdomsledare måste vara en betydelsefull merit för inträde till olika
utbildningsanstalter. Utskottet ansåg emellertid att resultatet av 1962 års
ungdomsutrednings arbete borde avvaktas innan ställning togs till de av
motionärerna berörda frågorna och föreslog att motionerna icke skulle
föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottets förslag, som var enhälligt,
godkändes av riksdagen.

Allmänna beredningsutskottet vill för egen del ansluta sig till och starkt
understryka statsutskottets uppfattning om det stora meritvärde verksamhet
som ungdomsledare bör tillmätas. Av vad skolöverstyrelsen anfört
framgår också att sådana meriter beaktas såväl vid intagning i läroanstalter
som vid tjänstetillsättningar. Inom 1962 års ungdomsutredning
företages emellertid en ingående bearbetning av spörsmålen beträffande
ungdomsledarutbildningen och 1960 års lärarutbildningssakkunniga kommer
inom kort att avgiva ett betänkande med förslag bl. a. beträffande
intagningsbestämmelserna för lärarutbildningsanstalter.

Enligt utskottets mening bör ovan angivna utredningsförslag avvaktas
innan ytterligare åtgärder ifrågasätts. Utskottet finner således icke anledning
förorda något ändrat ställningstagande från riksdagens sida utan
hemställer,

att de likalydande motionerna I: 581 och II: 702 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 mars 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,
Hellebladh, Oscar Carlsson, Hedlund, Nyman, Hiibinette*, Yngve Persson*
och Blomquist;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg*,
herrar Svensson i Kungälv, Dickson*, Rimås*, Wikner, Larsson i Borrby,
Hyltander*, Nilsson i Agnäs, Björk i Göteborg, Johansson i Växjö.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.