Nr 12—13 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1959
1
Nr 12
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
angående ogiltigförklaring av valförrättning på grund
av oriktig sigillering.
I de likalydande till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 188 i
första kammaren av herrar Åkesson och Anders Johansson samt nr 241 i
andra kammaren av herrar Gustafsson i Skellefteå och Nilsson i Lönsboda
hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära att frågan
om ogiltigförklaring av valförrättning på grund av oriktig sigillering av så
kallade valsedelspaket hänskjutes till 1955 års valutredning samt att förslag
till ändring av gällande bestämmelser, som föranleda sådan ogiltigförklaring
på angiven grund, förelägges riksdagen.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
I 34 § kommunala vallagen och 68 § lagen om val till riksdagen meddelas
föreskrifter om förfarandet vid den preliminära sammanräkning, som i
allmänhet skall äga rum efter röstningens avslutande. Bland annat stadgas,
att valsedlarna, sammanförda i vissa grupper, skola inläggas i omslag. Omslagen
skola vara av hållfast beskaffenhet samt omsorgsfullt förseglas under
minst två närvarandes sigill, vilka sigill avtryckas å det vid den preliminära
sammanräkningen förda protokollet. I vallagarna finnas även andra
bestämmelser om försegling under sigill. Sålunda skall vid avbrott i valförrättningen
valurnan förseglas under minst två närvarandes sigill. En motsvarande
regel gäller i fråga om avbrott i sannnanräkningsförrättning.
Den myndighet, som har att verkställa den slutliga sammanräkningen,
skall i god tid före förrättningen förberedande granska valprotokoll, röstlängd
och omslag. Om dessa handlingar därvid befinnas icke vara i behörigt
skick, skola, där så prövas nödigt, på lämpligt sätt införskaffas upplysningar
rörande anledningen härtill. Vid den slutliga sammanräkningen
skola sigillen å omslagen jämföras med de sigill, som äro avtryckta å protokollen.
Förekommer därvid icke skälig anledning antaga, att omslag blivit
efter tillslutandet öppnat, bryles förseglingen. I annat fall lämnas omslaget
orubbat, och däri inneslutna valsedlar inverka ej på valet.
I motion (1:224 av herr Johan Larsson) vid 1935 års riksdag hemställdes,
att till undvikande av masskassering av valsedlar måtte föreskrivas,
att samtliga valsedlar skulle inläggas i ett omslag. I sitt utlåtande (nr 4)
1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 5 samt. 2 avd. Nr 12—13
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1959
över motionen anförde konstitutionsutskottet, att det kunde förväntas, att
på vaiförrättarnas försummelse beroende felaktigheter vid sigillering och vid
andra i vallagarna föreskrivna åtgärder till valsäkerhetens bevarande komme
att bliva alltmera sällsynta, sedan dåmera anvisningar för valförrättare
utarbetades inom justitie- och socialdepartementen och genom länsstyrelsernas
försorg tillhandahöllos valförrättarna. Utskottet, som över huvud fann
det vanskligt att i viss mindre detalj ändra det säkerhetsförfarande, vilket
uppbyggts såsom ett helt för de offentliga valen, ansåg sig icke kunna tillstyrka
motionärens förslag, då däri ifrågasattes rubbning av en ur säkerhetsoch
ordningssynpunkt värdefull bestämmelse, vars tillämpning icke kunde
vara förenad med nämnvärd svårighet. 1 enlighet med utskottets hemställan
avslogs motionen av båda kamrarna.
I anledning av en vid 1954 års riksdags höstsession av herr Södercjuist
i ämnet framställd interpellation anförde chefen för justitiedepartementet
bland annat följande. Det syntes icke vara så lätt att finna något förfarande,
som vore enklare än det nuvarande men likväl erbjöde tillräcklig grad
av säkerhet. Det borde också beaktas, att rådande ordning gällt sedan lång
lid tillbaka och vore väl inarbetad samt att man löpte risk för att misstagen,
i varje fall till en början, ökade i antal, så snart nyheter infördes på ett
område som detta. Av allmänt demokratiska hänsyn vore det av utomordentlig
vikt att förfarandet vore sådant, alt man tveklöst kunde avvisa varje
misstanke att obehörig åtgärd vidtagits med valsedlarna.
Vid 1955 års riksdag hemställdes i motioner (I: 63 av herr Söderquist
och 11:83 av herr Allmän) om utredning och därav föranlett förslag till
ändrade bestämmelser angående försegling av valsedelspaket i syfte att
minska riskerna för kassation utan att berättigade säkerhetskrav uppgavs.
Konstitutionsutskottet förklarade sig i utlåtande (nr 6) över motionerna
dela chefens för justitiedepartementet uppfattning om vikten av säkerhetsåtgärder
på det ifrågavarande området. Genom föreskriften att de omslag,
i vilka valsedlarna inneslöts, skulle förseglas under minst två närvarandes
sigill, vunnes enligt utskottet tillfredsställande garanti för att obehörig
åtgärd icke vidtogs med valsedlarna under tiden mellan valförrättningen
och den slutliga sammanräkningen. Enligt utskottet kunde valförrättarna
knappast vara okunniga om förfarandet. Utskottet fann det även antagligt
att felaktigheter ledande till masskassering av valsedlar icke skulle kunna
undgås genom införande av andra säkerhetsföreskrifter. Vidare framhöll
utskottet att ett åsidosättande av sigilleringsföreskriflerna icke under alla
förhållanden behövde medföra att valsedlarna förklarades ogilla. Upplysningar,
som sammanräkningsmyndigheten införskaffat rörande anledningen
till den bristfälliga sigilleringen, kunde enligt utskottet nämligen giva vid
handen, att skälig anledning icke förekom till antagande att omslag blivit
efter tillslutandet öppnat. På utskottets hemställan avslogs motionerna av
riksdagens båda kamrar.
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 tillsatte dåvarande
chefen för justitiedepartementet en utredning för att verkställa en teknisk
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1959
3
översyn av bestämmelserna rörande allmänna val. I direktiven för utredningen
— benämnd 1955 års valutredning — uttalade departementschefen
bland annat att vissa bestämmelser av formell natur i vallagarna enligt hans
mening vore i behov av översyn. Departementschefen förklarade sig därvid
närmast syfta på vissa formalitetsregler rörande valsedlarnas utseende samt
rörande försegling och sigillering av valsedlar och valsedelspaket efter avslutat
val och av valurnor vid avbrott i valförrättning. I fortsättningen anförde
departementschefen följande:
Dessa bestämmelsers främsta syfte är att säkerställa, att rösträtten kan
med bevarande av valhemligheten fritt utövas, att full klarhet råder om den
mening åt vilken avgiven valsedel ger uttryck samt att förvanskning av valen
och valresultaten ej kan ske. Med hänsyn till valens grundläggande
betydelse för vårt samhällsskick är det av utomordentlig vikt att dessa syften
blir säkerställda. De nuvarande lagbestämmelserna är emellertid i hög
grad detaljerade och präglade av en viss formalism. Vid nästan varje val
inträffar att röstsedlar i större eller mindre omfattning kasseras till följd
av att gällande formalitetsregler inte strikt iakttagits. Stundom förekommer
också att val får göras om, därför att formella fel begåtts och detta även i
sådana fall då den reella betydelsen av avsteg från gällande regler icke
har varit av den storlek att ogiltighet nödvändigtvis hade behövt inträda.
Den översyn i fråga om nu nämnda formella bestämmelser som jag alltså
finner påkallad bör i främsta rummet inriktas på de regler som enligt vad
erfarenheten visat föranleder kassering av valsedlar eller ogiltighet av val.
Därvid bör det undersökas i vad mån det är möjligt — utan att valsäkerheten
äventyras — att skapa enklare regler och i högre grad än för närvarande
låta den faktiska betydelsen av ett avsteg från reglerna vara bestämmande
för den verkan avsteget skall ha.
Då det i förevarande motioner väckta spörsmålet sålunda är under utredning
saknar utskottet anledning tillstyrka motionerna. Utskottet hemställer
därför,
att motionerna I: 188 och II: 241 icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 12 mars 1959
På konstitutionsutskottets vägnar:
BENGT ELMGREN
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elmgren, Damström, Ollén, Torsten
Andersson, Sveningsson, Erik Olsson, Nils-Eric Gustafsson*, Dahl, Källqvist
och Sörlin; samt
från andra kammaren: herrar Pettersson i Norregård, Spångberg, Magnusson
i Tumhult, Gustafsson i Bogla, Bark, Andersson i Linköping*, Alemyr,
Gustafsson i Borås och Gansmoe.
Ej närvarande vid justeringen.