Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Lagutskottets utlåtande Nr 58

Utlåtande 1912:LU53

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

1

Nr 58.

Ankom till Riksdagens kansli den 9 maj 1912 kl. 1 e. in.

Uflätande i anledning af dels Kungl. Ma,j:ts proposition med
förslag till lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer
% värnpliktslagen samt till förordning om understöd i
vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd),
dels ock en i anledning däraf väckt motion.

Närvarande: Herrar Widén, Lindhagen, Håkanson, Söderbergh, Gustaf Andersson,
Stärner,*) af Ekenstam, Bergendahl,*) Alexandersson, Gezelius, Pettersson
i Södertälje, Jansson i Edsbäcken, Olsson i See, Pettersson i Bjälbo,
Persson i Norrköping och Reta.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 1 april 1912 dagtecknad proposition nr 131, hvilken
af båda kamrarna hänvisats till lagutskottet, har Kungl. Magt, under
åberopande af propositionen bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden, föreslagit Riksdagen att antaga här nedan intagna
förslag till lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer i värnpliktslagen
samt till förordning om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och
barn (familjeunderstöd).

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en i
anledning af nämnda proposition i Andra kammaren af herr Christiernson
väckt motion, nr 297, af följande lydelse:

)>I proposition nr 131 har Kung!. Maj:t föreslagit Riksdagen godkänna
förslag till förordning om understöd i vissa fall åt värnpliktigs
hustru och barn eller s. k. familj eunderstöd. Till fullo delande den
princip, som ligger till grund för regeringens framställning, kan jag
dock icke finna att anledning finnes att uppskjuta tillämpningen af
förordningen till den 1 januari 1913. Tvärtom torde det vara så, att
den nöd och fattigdom, som uppstår i många hem då familjeförsörjaren
tvingas att inställa sig till tjänstgöring under fanorna, är så stor och
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 9 sand. 49 lärft. (Nr 53—54.) 1

Herr Christiernsons

motion.

2

Lagutskottets utlåtande Nr 53.

Utskottets

utlåtande.

förödande, att staten icke kan af vanligt gängse och annars berättigade
formella grunder uppskjuta tillämpningen af den nya förordningen till
kommande årsskifte. Genast bör detta understöd utgå.

Enligt min åsikt finnas inga skäl, om staten erkänner sin skyldighet
att lämna penningbidrag till medellösa värnpliktiges familjer, att
uppskjuta tillämpningen af förordningen. De familjer, som år 1912
på grund af makens och faderns militärtjänstgöring beröfvas sin nödtorftiga
bärgning, ha lika stor rätt till statens understöd som om detta
tvångsläge inträdt först år 1913 eller senare. Af den kungl. propositionen
får man i detta afseende endast veta, att anledningen till att
ikraftträdandet blifvit satt till 1 januari 1913 är, att »enär medel till
familjeunderstöd äskats först i statsregleringen för år 1913». Detta
bokföringstekniska skäl är naturligtvis under vanliga förhållanden ett
ytterligt starkt skäl, som jag skulle vara den siste att vilja söka rubba.
Då det emellertid i detta fall gäller att afhjälpa oförvållad nöd, som
drabbar kvinnor och små barn, dristar jag mig att föreslå en förändring
i den kungl. propositionen, som visserligen delvis bryter emot nyssnämnda
goda bokföringsprincip men mera lämpar sig att tillämpa där
skyndsamhet är af nöden. Och jag vågar taga detta steg i fast förvissning
om att Riksdagens barmhärtighetskänsla icke skall förneka sig
då den kan bidraga till att göra värnpliktstungan mindre tryckande.

Under hänvisning till denna korta motivering och alla talande skäl
i goda människors hjärtan, vågar jag hemställa, att Riksdagen måtte
besluta, att förordningen om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru
och barn (familjeunderstöd) skall träda i kraft genast efter dess utfärdande.
»

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 25 juni 1909 uppdragit
åt särskildt tillkallade sakkunniga att verkställa utredning samt utarbeta
förslag till vidtagande af åtgärder i fråga om lättnader åt vissa
kategorier af värnpliktiga, hafva dessa sakkunnige uti ett den 5 maj 1911
afgifvet utlåtande på grund af den utredning, som af dem verkställts,
föreslagit vissa lagstiftningsåtgärder i syfte dels att staten vid behof
skall lämna penningeunderstöd åt hustru och barn till värnpliktig, som
fullgör sin värnplikt, och dels att ej mindre värnpliktige, som hafva
hustru och barn att försörja, än äfven öfriga värnpliktiga familjeförsörjare,
som i lagen närmare angifvas, skola äga rätt att åtnjuta vissa lättnader
i sina värnpliktsförhållanden.

De sakkunnigas utlåtande har därefter för yttrandens afgifvande
varit tillställdt öfverståthållareämbetet, samtliga Kungl. Maj:ts befallnings -

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

3

hafvande och domkapitel, medicinalstyrelsen, arméförvaltningen, marinförvaltningen,
cheferna för generalstaben och marinstaben, general fälttygmästaren,
kavalleriinspektören, generalintendenten, chefen för fortifikationen,
samtliga arméfördelningschefer, kommendanten i Boden, militärbefälhafvaren
på Gottland, stationsbefälhafvarna i Stockholm och Karlskrona
samt chefen för kustartilleriet; och hafva dessa myndigheter i allmänhet
tillstyrkt de sakkunnigas förslag eller ock förklarat sig icke
hafva något att däremot erinra.

På grundvalen af de sakkunnigas förslag hafva sedermera inom
landt- och sjöförsvarsdepartementen utarbetats de lagförslag, som af
Kungi. Maj:t uti nu förevarande proposition förelagts Riksdagen.

I fråga om de närmare grunderna för Kungl. Maj:ts proposition får
utskottet i öfrigt hänvisa till det vid samma proposition fogade utdrag
af statsrådsprotokollet.

Vid granskning af förslagen har utskottet beträffande förslaget till
lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer i värnpliktslagen icke funnit
anledning att däremot framställa någon anmärkning.

Hvad därefter angår det af Kungl. Maj :t uti propositionen framlagda
förslaget till förordning om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru
och barn (familjeunderstöd) har utskottet beträffande detta förslag icke
heller funnit anledning till anmärkning i vidare mån, än i fråga
om den i förslaget gifna bestämmelsen om tiden för förordningens
trädande i kraft. I förslaget stadgas nämligen, att förordningen skall
träda i kraft den 1 januari 1913. I likhet med herr Christiernson
anser emellertid utskottet, att det understöd från staten, som förordningen
afser, bör tillkomma äfven sådana familjer, som genom värnpliktigs
militärtjänstgöring innevarande år beröfvas hans stöd för sin försörjning,
och anser därför utskottet att den föreslagna förordningen
bör träda i kraft genast efter dess utfärdande. Huru för sådant fall
erforderliga medel skola beredas torde det, för den händelse lagutskottets
förslag i denna del skulle af Riksdagen bifallas, tillkomma annat
utskott att, på grund af herr Christiernsons motion nr 299, afgifva
yttrande.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen måtte, med bifall i denna del
till Kungl. Maj:ts förevarande proposition, antaga följande
förslag till

4

Lagutskottets utlåtande Nr 53.

Lag

om ändrad lydelse af vissa paragrafer i värnpliktslagen.

Härigenom förordnas, att §§ 16, 17 och 19 värnpliktslagen skola
hafva följande ändrade lydelse:

§ 16-

1. Uppskof med inskrifning till nästföljande års inskrifningsförrättning
kan meddelas värnpliktig, som af en eller annan möjligen
öfvergående anledning, såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling
eller dylikt, vid inskrifningsförrättningen befinnes till tjänstgöring
oförmögen eller olämplig.

2. Sådant uppskof kan ock medgifvas ende arbetsföre sonen, sonsonen
eller dottersonen till orkeslös eller vanför fader, farfader, morfäder
eller till änka eller ogift kvinna, ende arbetsföre fostersonen till
orkeslös eller vanför fosterfader eller till fostermoder, äfvensom ende
arbetsföre brodern till ett eller flera minderåriga eller vanföra faderlösa
syskon, dock endast såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller
fosterföräldrar eller syskon äro af hans arbete för sitt uppehälle väsentligen
beroende. Har sådan för sitt uppehälle af den värnpliktiges
arbete väsentligen beroende anhörig, som nyss nämnts, af samme värnpliktige
erhållit försörjning alltifrån början af kalenderåret närmast
före inskrifningsförrättningen eller, där behofvet af försörjning uppstått
först vid senare tidpunkt, alltifrån behofvets uppkomst, kan äfven i det
fall, att den värnpliktige icke är den ende arbetsföre sonen, sonsonen,
dottersonen, fostersonen eller brodern, uppskof med inskrifningen medgifvas
honom, därest han är den ende, som, såvidt veterligt är, kan
lämna nödigt försörjningsbidrag.

3. Förefinnes anledning till befrielse enligt denna paragraf ännu
vid inskrifningsförrättningen det år, under hvilket den värnpliktige
fyller tjugufyra år, frikallas han från värnpliktens fullgörande i beväringen
under fredstid.

4. Blifver inskrifven värnpliktig till följd af sådan orsak, som
omförmäles i § 4, oförmögen till tjänst vid rikets försvar, äger han att,
på framställning hos behörig in skrifning snämnd, varda frikallad från
värnpliktens vidare fullgörande.

Lagutskottets utlåtande Nr 53.

o

5. Nu har utländsk man, som icke förut varit svensk medborgare,
blifvit genom naturalisation upptagen till medborgare här i landet;
fyller _ han det år, inskrifningen sker, minst tjugusex år eller kan han
med intyg styrka, att han i utlandet gjort militärtjänst under längre
tid, än hvad i § 27 mom. 1 sägs, då skall han frikallas från värnpliktens
fullgörande i beväringen under fredstid.

6. Sådan frikallelse äge ock den tillgodonjuta, som från riket
afflytta! till land inom främmande världsdel och därefter åter hit inflyttat;
dock under villkor:

att afflyttningen icke skett i strid med då gällande föreskrifter
om utvandring,

att han under det år, han återinflyttat, fyllt minst tjuguåtta
år, samt

att minst nio år förflutit från afflyttningen till återiuflyttningen,
häri således icke inberäknad den tid, som vistelsen i riket varat, innan
förlorad svensk medborgarrätt återförvärfvats.

Bestämmelserna i mom. 6 skola emellertid äga tillämplighet endast till
och med de inskrifningsförrättningar, som äga rum år 1914; dock att
stadgade eftergiften skall tillkomma äfven sådan i mom. 6 afsedd person,
som varit pliktig undergå inskrifning år 1914 eller tidigare, men
på grund af laga förfall varder inskrifven först år 1915 eller senare.

§ 17-

1. Uppskof till nästföljande år med den i § 27 föreskrifna första
tjänstgöring kan vid inskrifningen medgifvas:

a) å sjömanshus inskrifven värnpliktig, som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen
är förhyrd för längre utrikes resa å handelsfartyg
och som till följd däraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så
länge resan fortvarar, inställa sig;

b) värnpliktig, som själf förvaltar och brukar honom tillhörig fast
egendom eller själf drifver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan
industriell rörelse och af en eller annan anledning icke varit i tillfälle
att på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande
under den tid, han för sin militära tjänstgöring skulle blifva frånvarande;
samt

c) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskofs beviljande,

, 6 Lagutskottets utlåtande Nr 33.

såsom att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra afsevårdt afbräck
i fortskriden lärokurs eller eljest bereda honom eller af hans arbete
beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter.

Fortfar anledning till uppskof med den i § 27 stadgade första
tjänstgöring, må förlängdt uppskof, hvarje gång för ett år, af vederbörande
inskrifningsnämnd den värnpliktige beviljas; dock att tjänstgöringen,
utom i fall, som i mom. 5 nedan afses, skall taga sin början
senast det år, under hvilket han fyller tjugufyra år.

2. Yppas för inskrifven värnpliktig, efter det inskrifningsförrättningarna
afslutats, sådan anledning till uppskof med den i § 27 föreskrifna
första tjänstgöring, hvarom i mom. 1 här olvan förmäles, må
uppskof med nämnda tjänstgöring till nästföljande år den värnpliktige
medgifvas i den ordning, Konungen bestämmer. Fortfar anledning
till uppskof eller har annan uppskofsanledning af beskaffenhet,, som
ofvan nämnts, yppats före nästinfallande inskrifningsförrättning, åligger
det den värnpliktige, där han önskar ytterligare uppskof med första
tjänstgöringen, att därom vid sagda förrättning göra framställning hos
vederbörande inskrifningsnämnd. Har annat förfall än det, som tidigare
föranledt uppskof med första tjänstgöringen, yppats så sent, att framställning
icke kunnat göras hos inskrifningsnämnden, må förnyadt uppskof
medgifvas i den ordning, Konungen bestämmer.

3. Uppskof till nästföljande år med i § 27 föreskrifven repetitionsöfning
må beviljas i den ordning, Konungen bestämmer.

4. Från redan påbörjad tjänstgöring må i den ordning, Konungen
bestämmer, hemförlofvas värnpliktig, för hvilken efter tjänstgöringens
början i anledning af dödsfall eller annan af honom oberoende händelse
inträdt förhållande, på grund hvaraf han är att likställa med
här ofvan i mom. 1 b) eller c) omförmäld värnpliktig. I samma ordning
må från redan påbörjad tjänstgöring hemförlofvas värnpliktig,
med afseende å hvilken föreligger sådant förhållande, soin i § 16 mom. 2
sägs, äfven om detsamma förefunnits före tjänstgöringens början, dock
under förutsättning att förhållandet inträdt, efter det inskrifningsförrättningen
afslutats, och att ansökning om hemförlofning gjorts inom
trettio "dagar från tjänstgöringens början. Huruvida och i hvad mån
sålunda hemförlofvad värnpliktig må anses hafva fullgjort nämnda tjänstgöring-,
äfvensom i hvilken ordning honom åliggande återstående tjänstgöring
skall fullgöras, därom förordnar Konungen.

Fortfar förfallet eller har annan anledning af beskaffenhet, som
ofvan sägs, till uppskof med den tjänstgöring, som icke anses af den
värnpliktige fullgjord, yppats före nästinfallande inskrifningsförrättning,

Lagutskottets utlåtande Nr 53. 7

åligger det den värnpliktige, där lian önskar uppskof med nämnda
tjänstgöring, att därom vid sagda förrättning göra framställning hos
vederbörande inskrifningsnämnd. Har annat förfall än det, som tidigare
föranledt hemförlofning, yppats så sent, att framställning icke
kunnat göras hos inskrifningsnämnden, må uppskof medgifvas i den
ordning, Konungen bestämmer.

5. År anledning till uppskof med eller hemförlofning från tjänstgöring,
hvarom ofvan i denna § sägs, af beskaffenhet, som i'' § 16
mom. 2 omförmäles, och förefinnes anledningen ännu tre år efter det,
då den värnpliktige erhöll uppskof eller hemförlofvades, gälle hvad i
mom. 3 af samma § är stadgadt.

6. Har för värnpliktig vid inskrifningen förelegat sådant förhållande,
som i § 16 mom. 2 omförmäles, men har han af glömska, okunnighet
eller liknande orsak försummat att då begära uppskof med tjänstgöringen,
äger Konungen, på därom gjord ansökning, att efter pröfning
i hvarje särskildt fall meddela uppskof med eller hemförlofning
från tjänstgöring.

§ 19-

1. Inskrifningsnämnd för rullföringsområde sammankallas af Konungens
befallningshafvande i det län, hvartill området eller största
delen däraf hörer. Sådan nämnd åligger:

a) att verkställa behörig inskrifning af de värnpliktiga;

b) att pröfva och besluta om de i §§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser
och uppskof;

c) att, därest för frånvarande värnpliktig företes intyg om kroppslig
eller andlig brist af sådan beskaffenhet, att den synes nämnden till
fullo ådagalägga hans oförmögenhet till tjänst vid rikets försvar, utan
hinder af den värnpliktiges frånvaro besluta hans frikallelse från värnpliktens
fullgörande;

d) _ att mottaga de värnpliktigas anmälningar rörande det truppslag
vid hären eller den tjänst vid flottan, hvari de önska blifva inskrifna; e)

att, efter pröfning- af de värnpliktigas lämplighet för olika
truppslag, tjänster eller särskilda befattningar, tilldela de olika truppslagen
och tjänsterna dem, som inskrifvits, hvarvid iakttages, att vid
lika lämplighet i första rummet uttagas de, hvilka därtill anmält sig,
och att fotfolket tilldelas sådana icke för flottan afsedda värnpliktiga,
hvilka visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda af deras
arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter;

8 Lagutskottets utlåtande Nr 53.

dock att, i de fall Konungen bestämmer, sådan tilldelning må verkställas
af inskrifningsrevision;

f) att tillställa de inskrifna den i § 14 omnämnda inskrifningsbok,
i hvilken nämndens beslut bör vara antecknadt; samt

g) att förordna om de värnpliktigas öfverförande vid behörig tid
från första till andra uppbådet i beväringen och från beväringen till
landstormen.

Öfver nämndens beslut föres protokoll af den utaf Konungens befallningshafvande
förordnade ledamoten, därvid från beslut afvikande
mening, som blifvit framställd af ordförande eller ledamot inom nämnden,
eller från beslut afvikande yrkande, som blifvit gjordt af den i
§ 18 mom. 1 omförmälda officer af marinen, antecknas till protokollet;
och skola, innan nämnden åtskiljes, såväl inskrifningslängderna som
protokollet af nämnden underskrifvas.

2. Inskrifningsnämnd för sjömanshus sammankallas af Konungens
befallningshafvande i det län, där sjömanshuset är beläget, och gäller
för sådan inskrifningsnämnd i tillämpliga delar hvad för den i mom. 1
omförmälda inskrifningsnämnd är föreskrifvet.

3. Under den del af året, som infaller emellan inskrifningsnämndens
och inskrifningsrevisionens sammanträden, må för inskrifning af
värnpliktiga, som uteblifvit från den i § 13 omförmälda inskrifningsförrättning,
de åligganden och befogenheter, som enligt mom. 1 tillhöra
inskrifningsnämnd, i den omfattning och i enlighet med de närmare
föreskrifter, Konungen meddelar, utöfvas af inskrifningsområdesbefälhafvaren
eller, beträffande å sjömanshus inskrifna värnpliktiga, af sjörullföringsområdesbefälhafvaren.

Beslut, som af områdesbefälhafvaren i sådant ärende meddelas,
skall underställas inskrifningsrevisionen och må ej gälla, förrän detsamma
blifvit af revisionen pröfvadt.

4. Sjörullföringsområdesbefälhafvare må, äfven under den del af
året, som infaller emellan inskrifningsrevisions sammanträde och näst
infällande inskrifningsförrättning, utöfva ofvan i inom. 3 omförmälda
åligganden och befogenheter beträffande å sjömanshus inskrifven värnpliktig,
som med laga förfall varit frånvarande från inskrifningsförrättning
för sjömanshus.

Beslut, som af honom i sådant fall meddelas, skall gälla, till dess
detsamma blifvit af inskrifningsnämnden pröfvadt.

Denna lag träder genast i kraft.

9

Lagutskottets utlåtande Nr 53.

och 2:o) att Riksdagen, med förklaring att Kung!.
Maj:ts genom förevarande proposition framlagda, i denna
punkt intagna författningsförslag icke kunnat oförändradt
bifallas, måtte, i anledning af samma proposition
samt herr Christiernsons ofvan berörda motion, för
sin del antaga följande förslag till

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Förordning

om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd).

§ L

Under den tid, värnpliktig fullgör honom enligt gällande författningar
åliggande värnpliktstjänstgöring i fredstid, kunna hans hustru
och barn erhålla understöd af statsmedel enligt de i denna förordning
stadgade grunder, såvida understöd är för deras uppehälle nödvändigt.

§ 2-

Understödet utgår med följande belopp för hvarje dag, den värnpliktige
äger räkna sig tillgodo såsom tjänstgöringsdag, in- och utryckningsdagarna
inberäknade, nämligen:

till arbetsför hustru och ett barn......................................................... 50 öre

» » » )> två eller flera barn ................................. 75 »

h> mindre arbetsför hustru .................................................................. 50 »

» » » » och ett barn......................................... 75 »

» » )> » » två eller flera barn..................... 100 »

)) ett barn, om fadern är änkling eller frånskild........................ 50 »

» två eller flera barn, om fadern är änkling eller frånskild... 75 »

Utom äktenskap födda barn äro berättigade till understöd i likhet
med inom äktenskap födda.

Till arbetsför hustru utan barn utgår intet understöd.

§ 3-

Värnpliktig skall själf bidraga till det hans hustru eller barn tillkommande
understödet såväl med hela penningtillskottet, där sådant
förekommer, som med den del af penningbidraget, hvarmed detta
öfverstiger 20 öre för dag.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 9 samt. 49 höft. (Nr 53—54.)

2

10

Lagutskottets utlåtande Nr 53.

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

§ 4.

Närmare föreskrifter i fråga om villkoren för understöds utgående
samt om tillämpning i öfrigt af denna förordning meddelas af Konungen.

Denna förordning träder i kraft Denna förordning träder genast i
den 1 januari 1913. kraft.

Stockholm den 9 maj 1912.

På lagutskottets vägnar:

JOHAN WIDÉN.

Reservationer:

Beträffande utskottets hemställan under l:o) af herr Gezelius, som
anfört:

»I likhet med de i ärendet hörda sakkunniga anser jag, att det föreslagna
tillägget till 16 § 2 mom. bör, på sätt förut skett med bestämmelserna
i de genom lagen den 11 juni 1909 tillkomna mom. 5 och 6
af samma paragraf, antagas att gälla endast för viss kortare tid och
sålunda gifvas försökslagstiftnings karaktär.

Huruvida lagförslagets äfven i denna del af mig såsom behjärtansvärdt
erkända hufvudsyfte bör tillgodoses genom en utsträckning af 16 §
2 momentets tillämplighetsområde eller på annat sätt, synes mig lämpligen
böra slutgiltigt bedömas först i sammanhang med pröfning af det
förslag till ny värnpliktslag, som utan tvifvel är att förvänta såsom ett
af resultaten af nu pågående utredning af försvarsfrågan i hela dess vidd.

På grund häraf hemställer jag,

att §§16 och 17 i värnpliktslagen gifves följande
ändrade uppställning och lydelse:

§ 16-

1. Uppskof — — — olämplig.

2. Sådant — — — beroende.

Statsutskottets uttåtande Nr 53.

11

tiar sådan —--försörjningsbidrag.

3. Förefinnes---fredstid.

4. Blifver — — — fullgörande.

5. Nu har — — — fredstid.

6. Sådan — -— — återförvärfvats.

Bestämmelserna i mom. 2 andra stycket och mom.
6 skola emellertid äga tillämplighet endast till och med
de inskrifningsförrättningar, som äga ram år 1914;
dock att stadgade eftergiften skall tillkomma äfven
sådan i mom. 2 andra stycket eller mom. 6 afsedd
person, som varit pliktig undergå inskrifning år 1914
eller tidigare, men på grund af laga förfall varder
inskrifven först år 1915 eller senare.

§ 17.

1. Uppskof — — — tjugufyra år.

2. Yppas — — — bestämmer.

3. Uppskof — — — bestämmer.

4. Från — — — bestämmer.

5. År anledning till uppskof med eller hemförlofning
från tjänstgöring, hvarom ofvan i denna §
sägs, af beskaffenhet, som i § 16 mom. 2 första stycket
omförmäles, och förefinnes anledningen ännu tre år
efter det, då den värnpliktige erhöll uppskof eller hemförlofvades,
gälle hvad i mom. 3 af samma § är stadgadt.

6. Har — — — tjänstgöring.

Beträffande utskottets hemställan under 2:o):

af herrar Widén, Håkanson, Gustaf Andersson, af Ekenstam, Gezelius
och Pettersson i Bjälbo, som ansett, att, i afseende på tiden för förordningens
trädande i kraft, Kungl. Maj:ts proposition bort oförändrad bifallas.

Tillbaka till dokumentetTill toppen