Lagutskottets utlåtande Nr 46 (Utlåtande 1916:LU46 Lagutskottet)

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

Nr. 46.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1916 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och 2, § 5
mom. 3 och 4, § 6 mom. 1 och 4, § 1, § 8 mom. 1
samt §§ 9—11 i lagen den 24 maj 1895 angående skyldighet
för kommuner och enskilda att fullgöra rekvisitioner
för krigsmaktens behov.

Närvarande vid ärendets slutliga behandling: herrar Petersson i Lidingö villastad,
Alexanderson, Söderbergh, Gezelius, Högberg, greve Spens, Dahl*,
Hult, Permansson, Schotte, Persson i Norrköping, Karlsson i Fjäl,
Holmdahl, Bindley i Söderhamn, Zelahn* och Lindqvist i Kosta.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 4 april 1916 dagtecknad proposition, nr 153, som
hänvisats till lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden,
föreslagit riksdagen att antaga här nedan intagna förslag till lag om
ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och 2, § 5 mom. 3 och 4, § 6 mom. 1
och 4, § 7, § 8 mom. 1 samt §§ 9—11 i lagen den 24 maj 1895 angående
skyldighet för kommuner och enskilda att fullgöra rekvisitioner för
krigsmaktens behov.

Beträffande grunderna för ifrågavarande lagförslag får utskottet, i
den mån ej redogörelse därför här nedan lämnas, hänvisa till den kungl.

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

propositionen. I den kungl. propositionens lagtext finnes genom kursivering
utmärkt, i vilka delar förslaget skiljer sig från nu gällande lag.

Förslagets mera väsentliga nyheter äro tvenne. Den i 2 § rekvisitionslagen
inrymda förteckningen över föremål för rekvisition har betydligt
utvidgats, framför allt i det hänseende, att industriella anläggningar och
verkstäder med eller utan utrustning i maskiner, ledningar, bränsleförråd
och andra materialier, verktyg och redskap må rekvisitionsvis tagas i anspråk,
jämte arbetarebostäder, stallar, upplagsbyggnader m. m., allt med
skyldighet för innehavaren att tåla eller vidtaga erforderliga omflyttningar
och förändringar i inredning och utrustning. Denna utvidgning av rekvisitionsrättens
omfattning och innebörd har varit en väsentligt medverkande
anledning till den andra huvudsakliga förändring, som föreslås i
förevarande lagstiftning och vilken avser ordningen för ersättnings bestämmande.
Det har ansetts, att de nuvarande lokala värderingskommissionerna
icke äro rätt skickade att företaga de, ofta speciell sakkunskap
på det industriellt ekonomiska området krävande värderingar, som enligt
lagförslaget komme att bliva nödiga. Förslaget upptager för den skull
jämte dessa kommissioner en ny central institution, riksvärderingsnämnden,
med uppgift dels att leda de lokala nämndernas verksamhet och tjänstgöra
såsom en överinstans, till vilken kan klagas över deras beslut, dels
ock att omedelbart verkställa värderingen i vissa mera invecklade och
krävande fall. Riksvärderingsnämnden skall slutligen ock hava en ledande
ställning vid arbetet med upprättande av de taxor, som enligt förslaget
skola tid efter annan upprättas och vid ersättnings bestämmande tilllämpas.

Förslaget har utarbetats på grundval av förarbeten, som utförts av
krigsberedskaps- och krigsmaterialkommissionerna gemensamt. Kommissionerna
hava tillika utarbetat utkast till administrativ författning med närmare
bestämmelser rörande den tilltänkta värderingsorganisationen, vilket
utkast varit för utskottet tillgängligt.

De föreslagna ändringarna i 2 § rekvisitionslagen och de övriga stadganden,
som avse att reglera själva rekvisitionsrätten, hava vid den granskning,
utskottet företagit, lämnats utan anmärkning.

Däremot hava inom utskottet yppats betänkligheter mot att nu införa
en ny organisation för värdesättning av i anspråk tagna förnödenheter
ävensom införa en i stor utsträckning ny princip för ersättningens bestämmande.
Onekligen hade det, särskilt i betraktande av att en ganska vidlyftig
apparat genom de nya bestämmelserna tillskapas, varit särdeles ömkligt,
att förslaget framkommit vid en tidpunkt, då en mera sorgfällig prövning
kunnat verkställas av de olika synpunkter och uppslag, som på detta

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

område kunna erbjuda sig. Utskottet har emellertid, med hänsyn till att
nuvarande organisation uppenbarligen icke är ägnad att lämna tillfredsställande
resultat i fråga om de värderingar, som kunna ifrågakomma vid
tillämpning såväl av åtskilliga bestämmelser i rekvisitionslagen som ock av
4 § i den föreslagna nya lagen om förfogande över viss egendom vid krig
eller krigsfara, funnit sig icke böra avstyrka genomförandet av den i
den kungl. propositionen föreslagna värderingsorganisationen. Utskottet
vill dock framhålla angelägenheten av att verkningarna av denna organisation
följas med synnerlig uppmärksamhet och att, om densamma i ett eller
annat avseende skulle befinnas onödigt tyngande eller eljest mindre lyckligt
anordnad, nödiga åtgärder för vinnande av rättelse vidtagas.

Utskottet har emellertid icke kunnat förorda det framlagda lagförslaget
i förevarande delar oförändrat, utan har underkastat detsamma
en viss överarbetning. Det har i främsta rummet synts utskottet föga tillfredsställande,
att icke ens de allmänna grunderna för fördelningen av
kompetensen riksvärderingsnämnden och de lokala nämnderna emellan blivit
i rekvisitionslagen angivna, utan detta ämne helt och hållet reglerats i det
administrativa författningsförslaget. Utskottet har sökt avhjälpa denna brist
genom infogande av de stadganden, som innehållas i 11 och 12 §§ i utskottets
nedan intagna redaktion av lagförslaget. Vid deras avfattning har
utskottet haft ledning av ovan omförmälda utkast till administrativ författning
i ämnet.

Vidare har det synts utskottet mindre lämpligt, att ordföranden i
riksvärderingsnämnden skall äga, låt vara med begränsning i valet, utse
tvänne ledamöter i samma nämnd, vilka jämte honom själv där skulle bilda
flertal. Utskottet har därför, utan att förbise att vissa praktiska svårigheter,
som dock torde kunna övervinnas, därav följa, föreslagit, att utväljandet
av ifrågavarande ledamöter skall tillkomma de ämbetsverk, som enligt
Kungl. Maj:ts förslag skulle uppsätta förslag å sådana ledamöter. I
enlighet härmed har ändring vidtagits i 10 §, som jämväl medfört att en
punkt i slutstadgandena uteslutits.

Huruvida upprättandet av taxor bör ske så ofta som minst en gång
årligen förefaller utskottet vara en fråga, som icke bör nu på ett bindande
sätt avgöras. Utskottet har funnit prövningen härav kunna överlämnas
till Kungl. Magt, och har i enlighet härmed uteslutit ifrågavarande tidsbestämmelse
i 11 § 2 mom. (13 § 1 mom. i utskottets förslag). A andra
sidan har det med hänsyn till denna ändring synts utskottet så mycket
lämpligare, att tillämpningen av taxan i fråga om ersättning för vara, för
vilken prissättning i taxa ägt rum, icke är föreskriven såsom en alldeles
ofrånviklig regel, utan att det öppnas riksvärderingsnämnden möjlighet att

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

i särskilt fall, där på grund av omständigheterna dylik tillämpning skulle
mot den ersättningsberättigade innebära uppenbar obillighet, tillerkänna
tilläggsersättning utöver den enligt taxa uppburna, f 9 § har i sådant
syfte en jämkning företagits.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen, med tillkännagivande att det i den
kungliga propositionen framlagda förslaget icke kunnat
i oförändrat skick godkännas, måtte för sin del antaga
följande förslag till

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Lag

om ändrad lydelse av § 2 mom. 1
och 2, § 5 mom. 3 och 4, § 6
mom. 1 och 4, § 7, § 8 mom. 1
samt §§ 9—11 i lagen den 24 maj
1895 angående skyldighet för
kommuner och enskilda att fullgöra
rekvisitioner för krigsmaktens
behov.

Härigenom förordnas, att § 2
mom. 1 och 2, § 5 mom. 3 och 4,
§ 6 mom. 1 och 4, § 7, § 8 mom.
1 samt §§ 9—-11 i lagen den 24
maj 1895 angående skyldighet för
kommuner och enskilda att fullgöra
rekvisitioner för krigsmaktens
behov skola hava följande ändrade
lydelse:

(Utskottets förslag.)

Lag

om ändring i vissa delar av lagen
den 24 maj 1895 angående
skyldighet för kommuner och
enskilda att fullgöra rekvisitioner
för krigsmaktens behov.

Härigenom förordnas, att nedan
nämnda . §§ och mom. i lagen den
24 maj 1895 angående skyldighet
för kommuner och enskilda att fullgöra
rekvisitioner för krigsmaktens
behov skola erhålla följande lydelse:

§ 1-

4. Rätt att göra rekvisition tillkommer
de militära myndigheter, åt
vilka Konungen jämlikt § 15 sådan
rätt meddelar. Rekvisitionen skall
alltid ske genom skriftlig, av rekvirenten
undertecknad handling. För
vad enligt rekvisition blivit lämnat
eller fullgjort skall kvitto givas.

Lagutskottets utlåtande Nr 46. 15

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 2.

1. Genom rekvisition må anskaffas eller tagas i anspråk:

a) kvarter för trupper med befäl och vederlikar samt för andra, som
äro vid krigsmakten anställda eller för dess räkning använda; stallrum för
kreatur ävensom upplagsplats och plats under tak i befintliga byggnader
för materiel och andra effekter;

b) mat i kvarteren för den i a) omförmälda personal samt foder åt
kreatur;

c) fartyg, båtar och andra farkoster* med eller utan bemanning och
materiel;

d) anspann med eller utan fordon, kreatur, fordon, sadel och seltyg,
automobiler (motorcyklar), lokomobiler, velocipeder, skidor, sparkstöttingar
och snöskor, allt med erforderligt tillbehör, så ock personal för nämnda
transportmedels skötsel samt materiel och personal för reparation av
desamma;

e) vägvisare, budbärare, arbetsmanskap, materialier, verktyg och
redskap för tillfälliga för krigsändamål erforderliga väg-, bro-, förbindelse-,
befästnings- och andra arbeten jämte till sådana arbeten nödig mark samt
byggnader och verkstäder;

f) proviant och foder jämväl under andra förhållanden än de i b)
avsedda, ävensom slaktdjur;

g) bränsle och lägerhalm för trupper i kvarter, läger eller bivack:

h) förnödenheter för drift av kraft och andra maskiner och värmeapparater
av alla slag såsom vatten, elektrisk ström, bränsle, smörjämnen
m. m.;

i) erforderliga materialier för utrustning av fartyg;

k) vård hos befolkningen för sjuka och sårade människor och
kreatur;

l) annat, som kan behöva undantagsvis genom rekvisition anskaffas,
såsom beväpnings- och utrustningspersedlar, läkemedel och sjukvårdsmateriel,
ammunition, krut, dynamit och andra sprängämnen, ävensom till
biträde erforderlig personal.

2. Genom rekvisition må ock tagas i anspråk:

a) järnvägar, ballonger, flygmaskiner, luftskepp, kanaler, slussverk,
lastbryggor, kajer, lyftkranar och andra dylika transportanordningar eller
fortskaffningsmedel, telegraf- och telefonanläggningar, kraftanläggningar,
kvarnar, bagerier, slakterier, tryckerier, litografiska anstalter samt andra
industriella anläggningar och verkstäder, allt med eller utan tillhörande

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kung!. Maj:ts förslag.) {Utskottets förslag.)

maskinell utrustning, ledningar, bränsleförråd och andra materialier, verktyg,
redskap, övriga inventarier, materiel och personal; ävensom lokaler,
jämte befintlig inredning, att användas till bostad för personal, till uppställande
av kreatur eller till upplag, verkstad eller industriellt bruk;

med skyldighet för innehavaren av rekvirerad anläggning, verkstad
eller lokal att i den mån det påkallas, tåla eller vidtaga förändring eller
förflyttning i avseende å dess inredning eller utrustning;

b) rullande och annan materiel för järnvägar och fältbanor samt
maskiner av alla slag med eller utan erforderlig personal, ävensom telegraf-,
telefon-, kraftlednings-, ballong-, flygmaskins-, luftskepps- och belysningsmateriel.

§3.

För åstadkommande av en såvitt
möjligt jämn fördelning vid rekvisitionernas
utgörande indelas riket,
på sätt som av Konungen jämlikt §
15 bestämmes, i rekvisitionsområden,
varvid hänsyn tages ej mindre till
de särskilda landsdelarnas tillgångar
än ock till rikets administrativa indelning.

Denna indelning skall, då rekvisitionernas
beskaffenhet sådant medgiver,
läggas till grund för deras
utgörande. Utan hinder därav äger
dock, vad krigsskådeplats angår,
den därstädes för ordnade militäre
befälhavaren, sedan rätt att göra rekvisition
för honom inträtt, att i
nämnda avseende utfärda nödiga bestämmelser.

§ 5.

3. Kvarter för människor, stallrum för kreatur samt, i mån av
behov, plats under tak för materiel och andra effekter lämnas utan betalning.

Lagutskottets utlåtande Nr 46. 17

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Pågår inkvartering under så lång tid, att särskilda kostnader och
avsevärda olägenheter därigenom åsamkas vederbörande kvartervärd, må
dock ersättning utgå med belopp, som prövas skäligt.

4. Mat, som lämnas i kvarteren, skall vara efter ortens sed.

§ 6.

1. Då i annan ordning, än för kronoskjuts finnes föreskrivet, anspann
med eller utan fordon på rekvisition lämnas, utgår ersättningen
efter kördag, beräknad till högst 10 timmar. Begagnas anspann endast
fem timmar eller mindre, utgår ersättning för halv kördag.

4. För den skada eller betydligare försämring, som å djur eller
fordon bevisligen uppkommit under begagnandet utan ägarens eller formannens
förvållande, är ägaren berättigad till full ersättning. Tages anspann
med eller utan fordon i anspråk för längre tid än fyrtioåtta timmar
eller för oviss tid, skola dragare, åkdon och seltyg värderas vid inställelsen.
Har sådan värdering icke då kunnat ske, bör den så snart som möjligt
därefter verkställas.

§ 7.

1. Ägare till enskild järnväg, som genom inkvisition tages i anspråk,
''vare pliktig att å järnvägens vagnar anordna nödig inredning för
fortskaffning av trupper och krigsförnödenheter.

2. Militärtransporter betalas efter fastställd taxa eller de särskilda
bestämmelser som kunna för järnvägen vara gällande. Ersättning för
järnväg, som eljest i sin helhet eller till viss del för krigsändamål tages
i anspråk, likasom för järnvägsmateriel lämnas i förhållande till den tid,
varunder järnvägen eller materielen varit ägaren avhänd, samt den skada
eller betydligare försämring densamma lidit.

3. Enligt de i mom. 2 angivna grunder utgår jämväl ersättning
för användandet av övriga i § 2 mom. 2 upptagna föremål för rekvisitionsrätten,
i den mån ej annorlunda i § 8 mom. 1 sägs.

4. För forsling av rekvirerade varor till avlämningsplats så ock för
återforsling av egendom, som efter begagnandet återställes, utgår ersättning
efter de grunder, som i § 6 nämnas.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 9 samt. 35 käft. (Nr 45—46.)

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

§ 8.

1. Då tomma eller obegagnade hus och byggnader, skogs- och hagmarker
samt öppna obrukade fält enligt denna lag användas för militära
ändamål, lämnas ingen annan ersättning än för därå bevisligen uppkommen
skada. För begagnandet av andra byggnader och annan mark ävensom av
kraftanläggningar, kvarnar samt andra anläggningar och verkstäder lämnas
ersättning ej allenast för sådan skada utan ock, där ej begagnandet
skett för. ändamål, varom i § 5 mom. 3 sägs, för den för innehavaren
förlorade avkastning eller nytta.

§ 9.

1. A ersättning för varor och
tjänstbarheter, som genom rekvisition
enligt denna lag tagits i anspråk,
skola, i den mån sådan ersättning
lämpligen kan på förhand
fastställas, i den ordning som i §§
10 och 11 sägs, upprättas taxor, vilka
kungöras på sätt Konungen förordnar.
Pris å arbete och varor, som
upptagas i sådana taxor, skall däri
bestämmas till fulla värdet vid tiden
för taxornas upprättande. För vad
sålunda i taxa upptagits skall ersättning
utgå enligt taxan.

2. Där vederbörliga taxor icke
upptaga pris å vad som genom rekvisition
utgöres, skall, i den mån ej
de förut i denna lag angivna grunder
för ersättningens bestämmande
äro tillämpliga, ersättning utgå efter
fulla värdet vid tiden för rekvisitionens
utgörande.

§ 9.

1. A ersättning för varor och
tjänstbarheter, som genom rekvisition
enligt denna lag tagits i anspråk,
skola, i den mån sådan ersättning
lämpligen kan på förhand
fastställas, i den ordning, som i §§
10, 11 och 13 sägs, upprättas taxor,
vilka kungöras på sätt Konungen
förordnar. Pris å arbete och varor,
som upptagas i sådana taxor, skall
däri bestämmas till fulla värdet vid
tiden för taxornas upprättande.

2. För vad enligt mom. 1 i taxa
upptagits skall ersättning utgå enligt
taxan. Menar någon att tillämpning
av taxan i fråga om honom tillerkänd
ersättning för vara har på grund
av särskilda omständigheter innefattat
synnerlig obillighet, äge han draga
sitt anspråk å ytterligare ersättning
under särskild prövning i den ordning
§ 13 stadgar.

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(.Kungl. Maj ds förslag.)

§ 10.

1. För upprättande av taxor,
varom i § 9 förmäles, så ock för
prövning och bestämmande av fordringsbeloppen
för sådana utgjorda
rekvisitioner, för vilka ersättning icke
utgår efter behörigen fastställda
taxor, skola i den ordning nedan
stadgas tillsättas dels lokala värderingsnämnder,
nämligen en för varje
landstingsområde och en för varje
stad, som ej i landsting deltager,
dels ock eu värderingsnämnd för
hela riket (riksvärderingsnämnd),
med åliggande för nämnderna tilllika
att handlägga sådana övriga
ärenden, som äga sammanhang med
ersättning för utgjorda rekvisitioner
eller för därunder uppkommen skada.

2. Riksvärderingsnämnden skall
bestå av ordförande och fyra andra
ledamöter.

Ordföranden och två andra ledamöter
jämte ställföreträdare till nödigt
antal utses för fyra kalenderår
av Konungen. För utseende av övriga
ledamöter skola kommerskollegium
och lanthruksstyrelsen var för

(Utskottets förslag.)

3. Där vederbörliga taxor icke
upptaga pris å vad som genom rekvisition
utgöres, skall, i den mån
ej de förut i denna lag angivna
grunder för ersättningens bestämmande
äro tillämpliga, ersättning
utgå efter fulla värdet vid tiden för
rekvisitionens utgörande.

§ 10.

1. För upprättande av taxor,
varom i § 9 förmäles, så ock för
prövning och bestämmande av fordringsbeloppen
för sådana utgjorda
rekvisitioner, för vilka ersättning
icke utgår efter behörigen fastställda
taxor, skola i den ordning nedan
stadgas tillsättas dels lokala värderingsnämnder,
nämligen en för varje
landstingsområde och en för varje
stad, som ej i landsting deltager,
dels ock en värderingsnämnd för
hela riket (riksvärderingsnämnd),
med åliggande för nämnderna tilllika
att handlägga sådana övriga
ärenden, som äga sammanhang med
ersättning för utgjorda rekvisitioner
eller för därunder uppkommen skada.

2. Riksvärderingsnämnden skall
bestå av ordförande och fyra andra
ledamöter.

Ordföranden och två andra ledamöter
jämte ställföreträdare till nödigt
antal utses för fyra kalenderår
av Konungen. Övriga två ledamöter
jämte ställföreträdare för dem utses
för varje särskilt ärende, på därom

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

sig, efter hörande av hända sammanslutningar
inom de näringar, som
höra till myndigheternas verksamhetsområden,
årligen avgiva förslag å
minst fem för sakkunskap och oväld
kända personer för en varav de näringar
eller näringsgrupper, som av
Konungen bestämmas. Av de sålunda
föreslagna utser ordföranden för
varje ärende, som värderingsnämnden
skall handlägga, två ledamöter med
den sakkunskap, som må för ärendet
erfordras, jämte ställföreträdare för
dessa.

3. Lokal värderingsnämd skall
bestå av tre för sakkunskap och
oväld kända ledamöter, nämligen en
ledamot, tillika ordförande, vald av
vederbörande landsting eller stadsfullmäktige,
en officer eller annan
person, utsedd av aiunéfördelningschefen
(militärbefälhavaren), samt en
civil tjänsteman eller annan person,
utsedd av Konungens befallningsh
avande. För en var av de utsedda
skola väljas två ställföreträdare. Såväl
ledamöter som ställföreträdare
utses för en tid av fyra kalenderår.
Närmare föreskrifter angående nämnda
val meddelas av Konungen.

(Utskottets förslag.)

av ordföranden gjord framställning,
av kommerskollegium eller lantbruksstyrelsen,
med iakttagande därav att
den sakkunskap, som må för ärendet
erfordras, varder behörigen företrädd.

3. Lokal värderingsnämnd skall
bestå av tre för sakkunskap och
oväld kända ledamöter, nämligen en
ledamot, tillika ordförande, vald av
vederbörande landsting eller stadsfullmäktige,
en intendentur officer eller
annan person, utsedd av arméfördelningschefen
(militärbefälhavaren),
samt en civil tjänsteman eller
annan person, utsedd av Konungens
befallningshavande. För en var av
de utsedda skola väljas två ställföreträdare.
Såväl ledamöter som
ställföreträdare utses för en tid av
fyra kalenderår. Närmare föreskrifter
angående nämnda val meddelas
av Konungen.

§ IL

1. Riksv är dering snämnden bestämmer
vilka varor och tjänstbarheter
skola av de lokala värderingsnämnderna,
var för sitt område, i

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Majtts förslag.) (Utskottets förslag.)

taxa prissättas. I den mån förhållandena
inom ett landstingsområde
sådant påkalla, verkställer den lokala
värdering snämnden särskild prissättning
för olika delar av området.

2. A de varor, för vilka sådant
finnes lämpligt, verkställer riksvärderingsnämnden
själv prissättning i taxa
att efter nämndens bestämmande gälla
för hela riket eller för visst landstingsområde
eller för viss stad eller
ort.

3. Har å viss vara prissättning
i taxa verkställts såväl av riksvärder
ing snämnden som av lokal värdering
smimnd, skall den av riksvärderingsnämnden
verkställda prissättningen
gälla.

§ 12.

1. Ersättning för vara eller
tjänstbarhet, som icke i taxa upptagits,
så ock för annat, som blivit
föremål för rekvisition enligt denna
lag, bestämmes i varje särskilt fall
av vederbörande lokala värderingsnämnd,
där ej i mom. 2 eller 3 här
nedan annorlunda stadgas.

2. Har genom rekvisition tagits
i anspråk anläggning, byggnad eller
lägenhet, som är avsedd för eller använts
vid tillverkning, beredning eller
reparation av varor eller materiel
eller för kommunikationsändamål,
eller ock fartyg över tjugu registerton,
och finner den lokala värderingsnämnden
skälig anledning antaga

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§ 11.

1. Taxa, som upprättats av lokal
värdering snämnd, skall underställas
riksvärdering snäimndens prövning.
Ändring i beslut, som eljest
meddelats av lokal värdering snämnd,
må sökas hos riksvärderingsnämnden
genom besvär. Närmare föreskrifter
angående den ordning, vari underställning
och ändring ssökande skall
äga rum, meddelas av Konungen.

Över taxa, som upprättats av
rikslän der ing snämnden, och beslut,
som eljest meddelats av denna nämnd,
må klagan ej föras.

2. Taxor, som i denna lag avses,
skola upprättas minst en gång
om året i enlighet med de närmare
bestämmelser, som av Konungen meddelas.

(Utskottets förslag.

att ifväg akommande ersättning bör
skattas till högre belopp än tvåtusen
kronor, skall nämnden ofördröjligen
hänskjuta frågan om ersättning till
riksvärdering snämndens omedelbara
avgörande.

3. Ersättning för kvarter, som
enligt § 5 mom. 3 må ifrågakomma,
bestämmes av riksvärdering snämnden.

§ 13.

1. Taxa, som i 9 § avses, skall
upprättas i enlighet med de närmare
bestämmelser, som av Konungen meddelas.

2. Taxa, som upprättats av lokal
värdering snämnd, skall underställas
riksvärdering snämndens prövning.
Ändring i beslut, som eljest
meddelats av lokal värderingsnämnd,
må sökas hos riksvärderingsnämnden
genom besvär. Vill någon äska ersättning
enligt § 9 mom. 2 utöver
vad honom efter taxa till g od okommit,
göre det genom ansökan hos riksvärderingsnämnden.
Närmare föreskrifter
angående den ordning, vari

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

underställning, ändring ssökande och
ansökan, som nyss nämnts, skall äga
rum,, meddelas av Konungen.

Över taxa, som upprättats av
riksv är der ing snämnden, och beslut,
som eljest meddelats av denna nämnd,
må klagan ej föras.

§14.

1. Likvid för fullgjord rekvisition
skall, efter fordringsboloppets
prövning och godkännande, där så
ske kan, erläggas kontant, men, då
detta ej låter sig göra, genom en tre
månader efter utställandet till betalning
förfallen anvisning. Sådan anvisning
löper med fem procent ränta
från och med dagen för utställandet.

2. Sättet och ordningen för
fordringsbcloppens prövning och godkännande,
ävensom vilka myndigheter
äga behörighet att utställa anvisningar,
bestämmas av Konungen.

3. Anvisning inlöses å ort och
och tid, som genom allmän kungörelse
tillkännagives.

§13.

De närmare föreskrifter, som för
verkställigheten av denna lag bliva
erforderliga, meddelas av Konungen.

§ 16.

Angående anskaffande av hästar
och fordon för krigsmaktens ställande
på krigsfot är särskilt stadgat.

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

-Denna lag träder i kraft dagen
efter den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit
i Svensk författningssamling.
De ledamöter i riksvärderingsnämnden
jämte ställföreträdare, som det
tillkommer Konungen att nämna,
ävensom ledamöter och ställföreträdare
i de lokala värderingsnämnderna
skola under innevarande år utses
för tiden intill utgången av år 1920.
Förslag, som på grund av stadgandet
i § 10 uppgöras under innevarande
år, skola avse tiden intill utgången
av år 1917. Intill dess jämlikt
denna lag ledamot i lokal värderingsnämnd
innevarande år utsetts,
skall den ledamot i kommission,
som må hava blivit i motsvarande
ordning utsedd på grund av
bestämmelserna i den nu gällande
lagen, fortfarande tjänstgöra med
de åligganden, som tillkomma ledamot
i lokal värderingsnämnd. Taxa,
som av sådan kommission upprättats,
skall gälla, intill dess ny taxa
för motsvarande område blivit jämlikt
denna lag uppgjord och vederbörligen
kungjord.

Stockholm den 31 maj 1916.

Denna lag träder i kraft dagen
efter den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit
i Svensk författningssamling.
De ledamöter i riksvärderingsnämnden
jämte ställföreträdare, som det
tillkommer Konungen att nämna,
ävensom ledamöter och ställföreträdare
i de lokala värderingsnämnderna
skola under inxrevarande år utses
för tiden intill utgången av år 1920.
Intill dess jämlikt denna lag ledamot
i lokal värderingsnämnd innevarande
år utsetts, skall den ledamot
i kommission, som må hava
blivit i motsvarande ordning utsedd
på grund av bestämmelserna i den
nu gällande lagen, fortfarande tjänstgöra,
med de åligganden, som tillkomma
ledamot i lokal värderingsnämnd.
Taxa, som av sådan kommission
upprättats, skall gälla, intill
dess ny taxa för motsvarande
område blivit jämlikt denna lag uppgjord
och vederbörligen kungjord.

På lagutskottets vägnar:

O O

ALBERT PETERSSON.

Stockholm 1916. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

161966