Lagutskottets Utlåtande Nr 44 (Utlåtande 1910:LU44 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

Nr 44.

Ankom till Riksdagens kansli den 6 maj 1910 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag om aktiebolag och till lag om vissa ändringar
i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni
1895, dels ock i anledning där af väckta motioner.

Genom en den 28 januari 1910 dagtecknad proposition, nr 54,
har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda i statsrådet
och lagrådet förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga
nedan intagna förslag till lag om aktiebolag och till lag om vissa
ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling '' förehaft i
anledning af nämnda proposition väckta motioner inom Första kammaren,
nr 50, af grefve Lagerbjelke samt inom Andra kammaren, nr 217,
af herr A. Vennersten, nr 218, af herr J. Jeansson och nr 219, af herr
G. Sandström.

Grefve Lagerbjelkes omförmälda motion är af följande lydelse:

»Den s. k. aktiebolagskommittén har i sitt den 5 februari 1908
afgifna förslag till lag om aktiebolag in. m. uti 70 § berättigat bolaget
och, för visst fall, angifven minoritet af aktieägare att hos öfverexekutor
påkalla utseende af revisor att jämte öfriga revisorer deltaga i
granskningen af styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper för pågående
räkenskapsår.

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 7 Samt. 1 Afd. 41 Höft. (Nr 44).

Grefve

Lagerbjelkes

motion.

2 Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

Vid granskningen åt lagförslaget bär lagrådet beträffande nämnda
stadgande anmärkt, att därmed atsedda syftemål kan pa ett mindre
uppseendeväckande sätt vinnas genom ett stadgande att, därest vid
bolagsstämma väckt förslag att påkalla utseende al sådan revisor, hvarom
fråga är, biträdes af representanter för minst det i förslaget angifna
aktiebelopp, styrelsen skall inom viss tid lios den offentliga myndigheten,
som af lagrådet föreslås skola vara Konungens befallningshafvande i
länet, göra framställning om utseende af revisor, vid påföljd att, där så
ej sker, det må stå enhvar aktieägare fritt att göra dylik fianställning.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse med detta lagradets förslag har
ock 73 § affattats i det förslag till lag om aktiebolag, angående hvilket
Kungl. Maj:t under nr 54 aflåtit nådig proposition till Riksdagen.

Att sålunda afskära aktieägarne, oftast minoriteten, från att genom
sina förtroendemän själfva begära förordnandet af revisor samt att låta
stvrelsen, som oftast är den part, mot hvilken åtgärden är riktad, gorå
framställningen, synes mig emellertid vara synnerligen olämpligt, -tydligt
är, att aktieägarnes förtroendemän önska själfva förhandla med
Konungens befallningshafvande om lämplig person till revisor samt föreslå
sådan. Detta skulle genom den nu föreslagna lydelsen af 73 §
komma att hindras.

Ytterligare tillåter jag mig anföra följande:

Den i 73 § uti gällande lag om aktiebolag intagna bestämmelse,
att, där någon menar att en i aktiebokgsregistret verkställd inskrifning
länder honom till förfång, talan om registreringens upphäfvande må
föras vid Stockholms rådstufvurätt, har, i sak oförändrad, influtit i
bolagskommitténs lagförslag, § 123.

Lagrådet har nu föreslagit, att uti nämnda § skulle inflyta vissa
bestämmelser om domstols befogenhet att pa talan af vederbörande
målsägande förbjuda aktiebolag att vidare använda antagen firma, som
genom förväxling vållar målsägande!! skada m. m. Lagrådet har “vidaie
uti motiven anfört, att dessa bestämmelser i sådant fall komma att ersätta
det i kommitténs förslag upptagna stadgandet, i hvad detsamma
rörer inskrifning af firma; och då stadgandet näppeligen synes kunna
vinna någon tillämpning i afseende å andra inskrifningar, torde det
enligt lagrådet böra helt bortfalla.

I enlighet med detta lagrådets förslag har jämväl 128 § affattats
uti Kungl. Maj:ts lagförslag.

Jag kan emellertid icke dela den uppfattningen, att stadgande om
talan mot i aktiebolagsregistret verkställd inskrifning endast kan afse
inskrifning af firma.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44. 3

I sådant afseende får jag såsom exempel anföra, att ett aktiebolag-,
som bildas med afsikt att öfvertaga annans rörelse eller fastighet, i sin
bolagsordning intager detta såsom föremål för sin verksamhet. Stranda
sedermera underhandlingarna om öfvertagandet, kan bolaget till största
skada för den verklige innehafvaren af rörelsen eller fastigheten uti
illojalt syfte bibehålla sin bolagsordning oförändrad och drifva konkurrensaffär.
Äfven kan en viss person, oaktadt afsägelse, anmälas tillhöra
aktiebolags styrelse. År detta bolag mindrevärdigt, kan den i aktiebolagsregistret
såsom styrelseledamot införde tillfogas afsevärd skada
beträffande anseende och kredit. Huru dant bolaget än må vara, kan
obehag och besvär förorsakas genom delgifning af stämningar in. m.

I båda dessa åberopade fall torde, där god vilja.hos bolaget eller
dess styrelse saknas, rättelse ej kunna vinnas utan talan vid domstol.

På grund af hvad sålunda anförts, tillåter jag mig hemställa, att
i angifna hänseenden dels 73 § uti Kungl. Maj:ts förenämnda förslagmåtte
ändras till öfverensstämmelse med kommitténs förslag, dels ock
128 § i samma förslag kompletteras.»

Herr Vennersten har i sin motion anfört följande: Herr

»1 propositionen nr 54, som den 15 februari aflämnats till Riksdagen, slens
har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ny lag om aktiebolag.

Det af Kungl. Maj:t Riksdagen sålunda förelagda förslag till lag synes
emellertid enligt min mening erfordra vissa ändringar för att kunna af
Riksdagen antagas och jag föranlåtes af denna orsak hemställa om följande
jämkningar i förslaget.

Enligt förslaget borttages det i nu gällande lag medgifna sätt att
genom s. k. simultanbildning stifta bolag. Anledningen till borttagande
af nämnda sätt för bolagsbildande synes vara farhåga, att aktie i nybildadt
bolag skall öfvertagas af person, som ej haft tillfälle att erhålla
erforderlig kännedom om bolagets soliditet. Det har därföre ansetts, att,
äfven när stiftarne i första hand öfvertaga samtliga aktierna, stiftelseurkunden
bör under viss tid före bolagets bildande kungöras i tidningarne.
Redan med nuvarande lag torde spekulant på aktier i nybildadt bolag
ej hafva svårighet att skaffa sig kännedom om stiftelseurkundens innehåll,
i det att denna finnes för enhvar tillgänglig i patent- och registreringsverket.
Efter det nya lagförslaget skall emellertid stiftelseurkunden
framläggas å den konstituerande stämman. Genom föreskrift att
urkunden, i original eller styrkt afskrift, skall biläggas protokollet vid
bolagets första stämma vinnes ytterligare lättnad för en hvar, som är
sinnad att öfvertaga aktier i bolaget, att få kännedom om urkundens

Venner moiion.

4 Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

innehåll, i det att protokollet och således äfven den därtill hörande urkunden
är tillgänglig för hvarje aktieägare och således lätt kan vid
aktiers utbjudande tillhandahållas spekulanter. Vid sådant förhållande
och då erfarenheten visat, att det mången gång varit af stor betydelse
att utan den tidsutdräkt, som föranledes genom urkundens publicerande
i tidningarne och ingifvande till länsstyrelsen, kunna bilda bolaget, hemställes,
att nuvarande rätt till simultanbildning bibehålies samt att i följd
häraf § 8 så ändras, att dels däri intages ett inom., så lydande: »Öfvertaga
stiftarna själfva samtliga aktierna, skall bolaget anses vara genom aftalet
härom bildadt.» Och dels §:s efterföljande lydelse affattas sålunda:
»Vilja stiftarna utfärda inbjudning till aktieteckning, läte de två gånger
med minst en veckas mellantid etc. (lika som i förslaget).»

I sammanhang härmed föreslås ock, att till § 16 mom. 1 fogas
följande tillägg: »Vid protokollet angående första stämman med bolaget
skall alltid biläggas stiftelseurkunden, i original eller styrkt afskrift.»

§ 25.

Enligt kommitterades förslag till motsvarande § (§ 25), fick här
afsedda förvärf ej af styrelsen göras utan samtycke af bolaget med viss
kvalificerad majoritet. I detta förslag var emellertid från förbudet undantaget
förvärf af sådan egendom, som utgör föremål för bolagets verksamhet.
Detta är dock ej iakttaget i det Riksdagen förelagda förslaget.
Om detta upphöjes till lag, skall således styrelsen för registrering anmäla
hvarje aftal om inköp af råmaterialier eller dylikt, så snart aftalet
träffats inom två år efter bolagets registrering och köpeskillingen uppgår
till 7r, af aktiekapitalet. Vid åtskilliga slag af industriell verksamhet
lärer likväl mycket ofta inträffa, att under fullt normala förhållanden
industriidkaren får kanske flera gånger under ett och samma år inköpa
för driften behöflig råvara mot en betalning, som uppgår till eller öfverstiger
7» af det i affären insatta kapital. Nu lärer dock vara tydligt,
att registrering af hvarje sådant aftal under de två första åren är ej
blott besvärligt utan mången gång äfven direkt skadligt, i det att genom
registreringen dess innehåll yppas för hvarje konkurrent, kanske till
synnerlig olägenhet för bolagets fortsatta verksamhet. Förslagets bibehållande
i den af Kungl. Maj:t föreslagna form synes därför ej böra
ifrågakomma. Med hänsyn härtill och då för öfrigt något verkligt behof
af lagbestämmelse i det med förslaget afsedda syfte ej torde förefinnas,
hemställes att stadgandet uteslutes ur lagen.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

§ 28.

Enligt förslaget skall registerbok ej finnas för bolag med aktier
till innehafvare!). Enligt § 76 i förslaget skall beträffande dylikt bolag
rösträtt vid stämma tillkomma endast den, som vid stämman företer
aktiebref eller eljest styrker sin äganderätt till aktie.

I åtskilliga nu gällande ordningar för bolag med innehafvareaktier är
bestämdt, att rösträtt för aktie i bolag tillkommer den, som i registerboken
finnes antecknad såsom aktiens ägare. Ett dylikt stadgande synes ock
vara mycket lämpligt, på samma gång det uppenbarligen är bekvämt, i
det att aktiebrefven ej behöfva medtagas vid hvarje stämma. Då aktiebrefvet
är ställdt till innehafvaren, äger naturligtvis en hvar, som företer
detsamma under uppgift, att det tillhör honom, att omedelbart blifva
för aktien införd i registerboken. För ny ägare är det ock vida bekvämare
att en gång förete aktien och därefter äga rösträtt för densamma,
än att vid hvarje stämma på annat sätt styrka sin äganderätt
till aktien. Redan af nu angifna skäl torde således aktiebok böra bibehållas
äfven för bolag med innehafvareaktier.

Detta är dock önskvärdt äfven ur andra synpunkter. Enligt § 80
skall i vissa fall kallelse till stämma delgifvas aktieägare genom rekommenderade
bref. Äfven när aktierna äro ställda till innehafvaren, synes
sådant kallelsesätt böra användas, så att den aktieägare, som anmält sig
till registerboken, erhåller dylik underrättelse. Att finna lämplig form
under hvilken, när aktiebref förkommer, duplettaktiebref må kunna utfärdas,
är väl alltid svårt, men svårigheten ökas än mera, därest ej
registerbok finnes, som kan visa, hvilken som senast varit känd innehafvare
af aktien.

Jag hemställer således, att första punkten i § 28 affattas i enlighet
med motsvarande stadgande i nu gällande lag, på följande sätt: »Öfver
bolagets samtliga aktier skall genom styrelsens försorg uppläggas en
aktiebok. I denna etc. (lika med förslaget).»

§ 53.

Enligt förslaget må vid beräkning af det belopp, som skall minst
afsättas till reservfonden, ej afräknas den andel däri, som kan hafva tillerkänts
styrelseledamot eller annan såsom arfvode (tantiéme). Af kornmitterades
motiver till förslaget synes framgå att afsikten varit, att förevarande
stadgande om afdrag skulle afse endast hvad som tillerkänts

Lagutskottets Utlåtande År 44.

någon att utgå i proportion till vinsten, och således ej hvad som tilllagts
styrelseledamot, tjänsteman eller arbetare såsom aflöning. Då emellertid
förslaget begagnar ordet »arfvode)) och därunder torde kunna inbegripas
såväl den ersättning, som vanligen under namn af »arfvode))
tillagts styrelseledamot eller annan till visst belopp, oberoende af huru
bolagets verksamhet i sin helhet utfaller, utan äfven vanlig aflöning
till arbetare eller tjänsteman, lärer det i förslaget använda uttryck ej
vara fullt lyckligt. Det lärer vara detta ännu mindre, när, som kändt,
numera ej sällan ifrågakommer, att äfven arbetare och tjänstemän hos
industriella verk ofta erhålla en del af sin aflöning i form af tantieme
å driftöfverskottet från rörelsen. I sådana fall innebär stadgandet, sådant
det i förslaget aftattats, uppenbarligen en utvidgning af hvad därmed
lämpligen kunnat afses af alltför betungande natur. Af dessa skäl och
då erfarenheten ej torde hafva ådagalagt behof af sådant stadgande
som afsetts, hemställes, att andra punkten i § 53 utgår ur lagen.

§ 56.

Då tillgångarnas upptagande i balansräkningen till allt för lågt
värde mången gång varit för utom styrelsen stående aktieägare synnerligen
fördärfbringande, i det att dylika aktieägare genom okunnighet
om verkliga värdet å aktierna förledts att till afsevärdt underpris realisera
aktierna, samt då gifvet är, att äfven tillgångar, afsedda till stadigvarande
bruk för bolaget, mången gång ha efter förloppet af flere eller
färre år fått ett oomtvistligt mycket högre värde, än de förut ägt, synes
det i § 56 meddelade förbud att under några som helst förhållanden
uppskrifva förevarande tillgångar högre, än de kostat i anskaffning eller
tillverkning, eller i annat än det i mom. 5 afsedda fall högre än de
inbalanserats, ej vara riktigt. Jag hemställer därför, att mom. 5 uteslutes
och att mom. 2 affattas sålunda: »Tillgång må dock upptagas
till högre belopp, än som motsvarar kostnaderna för dess anskaffning
eller tillverkning, så framt särskilda omständigheter kunna anses lämna
fog härför och dessa i balansräkningen fullständigt angifvas.»

Att, såsom mom. 7 bestämmer, hvarje kostnad för bolagets bildande
eller organiserande skall omedelbart afskrifvas, synes väl strängt, om än
det är önskvärdt, att så sker. Jag hemställer därför, att till mom. 7
göres följande tillägg: »i vidare män, än att kostnader för bolagets
bildande eller organiserande må, därest särskilda skäl föranleda till deras
amorterande å längre tid, med angifvande af dessa skäl, i baiansräk -

Lagutskottets Utlåtande Nr 44. 7

ningen upptagas, så att de amorteras under högst de tre första åren
efter bolagets registrerande med minst en tredjedel om året».

§ 06.

Här meddeladt förbud för styrelsen att utan särskildt bemyndigande
från bolaget å stämma upptaga obligationslån, synes ej vara välbetänkt.
Mången gång har visat sig, hurusom möjlighet att på tillfredsställande
villkor erhålla dylikt lån varit beroende därpå att den
rätta tidpunkten begagnas. Det uppskof, som kan blifva nödigt för
stämmas utlysande, därest stadgandet bibehålies, kan därför lätt orsaka
förlust för bolaget. Vid sådant förhållande och då bolag, som finner
fördelaktigt för sig att i anmärkta hänseende inskränka styrelsens befogenhet,
kan göra sådan inskränkning i form af instruktion för styrelsen,
hemställes att sista punkten i § 66: »Ej heller må han utan bemyndigande,
som nyss sagts, upptaga lån för bolagets räkning mot tryckta
eller graverade obligationer» må utgå.

§ 71.

§ 71 mom. 3 föreskrifver, att bestämmelse rörande den förutsättning,
under hvilken suppleant äger utöfva styrelseledamots befogenhet,
ej må registreras. Mången gång inträffar, att bolag utser skilda personer
att vara suppleanter för viss eller vissa styrelseledamöter, så att viss
suppleant skall inträda när viss eller någon af vissa ordinarie ledamöter
har förhinder, under det att vid förfall för annan eller någon af andra
ordinarie ledamöter annan suppleant skall inträda. Ett sådant förfarande
från bolagets sida lärer uppenbarligen finnas vara korrekt. Med den
affattning, angifna punkt i § 71 erhållit, skulle likväl dylikt suppleantval
ej kunna registreras. Då emellertid detta ej torde vara riktigt, och
då för öfrigt något verkligt behof af det ifrågasatta stadgandet ej torde
förefinnas, hemställes, att det utgår.

§ 76.

Stadgandet, att den, som vill själf eller genom ombud utöfva rösträtt
för aktie, skall vara skyldig att, när minst fem aktieägare eller
ägare till Vso af det å stämman företrädda aktiekapital sådant fordra,
afgifva skriftlig försäkran, det han verkligen äger de aktier, som inregistrerats
på honom, synes kunna leda till svåra förvecklingar. Till en

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

början erinras i detta afseende, huru ett fåtal aktieägare genom att af
rent okynne påyrka, det alla öfriga närvarande skola afgifva sådan försäkran,
som här afses, lätt kunna orsaka afsevärdt och mycket olämpligt
uppskof med handläggning af de vid stämman förekommande ärenden.
Ån värre blir förhållandet, om den, mot hvilken förevarande yrkande
göres, ej är personligen tillstädes. Äfven om han under många år
verkligen ägt sina aktier i bolaget, riskerar lian att genom dylikt
yrkande, framställdt utan afseende därpå, att den, som gör yrkandet,
kanske väl vet, att personen i fråga verkligen äger aktierna, helt förlora
sin rösträtt vid stämman, blott därför att han ej tänkt sig, att
d}dikt yrkande skulle kunna ifrågakomma och därför ej med sin fullmakt
aflämnat förklarande enligt denna §. Efter nu gällande lag angående
aktiebolag lärer hinder ej förefunnits att i bolagsordningen intaga
bestämmelse i enlighet med förevarande stadgande i förslaget. Veterligen
har dock dylikt stadgande ej någonsin ifrågasatts. Det vill därföre
ock synas, att något verkligt behof om dess införande i lag ej
föreligger. Jag hemställer följaktligen, att förevarande mom. må utgå.

§ 80.

Till förekommande af möjlighet till tvekan föreslås, att till denna
§ fogas ett nytt mom. af följande lydelse: »Därest alla aktier finnas
vid stämma representerade, äger bolaget att å densamma fatta beslut
utan hinder däraf att här eller i bolagsordningen föreskrifna kallelseåtgärder
ej vidtagits.»

§ 96.

Här medgifna rätt för ägare till ett relativt fåtal aktier att underställa
domstols pröfning hvarje beslut af bolaget å stämma om arfvode
toi''de kunna medföra mycket svåra förvecklingar, desto hellre som ej
sällan inträffar, att den, som erbjudes att öfvertaga ledningen af bolagets
verksamhet eller eljest utföra något synnerligen maktpåliggande uppdrag
för detsamma, otvifvelaktigt mången gång skall vägra att mottaga dylikt
uppdrag, för hvars utförande han kanske får helt lämna sin förutvarande
verksamhet, därest han ej har visshet, att bolaget för arbetet ersätter
honom med belopp, som han finner tillfredsställande. Med hänsyn härtill
och med afseende på svårigheten att, äfven om arfvodesbestämmelsen
är aldrig så lämplig för ett rätt tillvaratagande af bolagets eget intresse,

Lagutskottets Utlåtande Nr 44. 9

kunna på ett för vanlig domstol öfvertygande sätt lagligen styrka, att
arfvodet ej är oskäligt, yrkas att förevarande § uteslutes.

Slutligen har jag ansett mig böra påpeka, hurusom § 7 affattats
så, att vid bolags bildande från bolaget ej kan, därest ej bestämmelse
härom fullständigt angifvits i stiftelseurkunden, utbetalas vare sig den
minsta ersättning till juridiskt biträde för uppgörande af förslag till
bolagsordning, för protokollsföring vid konstituerande stämma eller annat
dylikt, som är vanligt vid bolags bildande, eller ens den utgift, bolaget
får vidkännas för registrering af bolaget, för tryckning och stämpelbeläggning
af aktiebref in. in. Möjligen har ej med förevarande stadgande
afsetts att förbjuda dessa kostnaders påförande å bolaget, men
alfattningen synes i sådant fall ej lycklig. Jag hemställer därför, att
stadgandet förtydligas.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer jag, att Riksdagen
måtte rörande det lagförslag, som innehålles i den ifrågavarande kungl.
propositionen, besluta de ändringar, som bär ofvan föreslagits.»

Herr Jeanssons motion är af följande lydelse:

»Med anledning af Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 54 till
Riksdagen med förslag till lag om aktiebolag m. m. får jag härmed
afkunna följande motion:

I § 28 föreslås att nu gällande bestämmelse, att det skall åligga
styrelsen att hålla aktieboken tillgänglig för en hvar, som vill taga
kännedom om densamma, skall kvarstå.

Då erfarenheten gifvit vid handen att utomstående, som ej haft
något annat intresse för ett bolag än att handla med och spekulera i
dess aktier, missbrukat de erhållna upplysningarna och därigenom förorsakat
såväl aktieägarne som bolaget afsevärd skada, får jag hemställa
att denna olägenhet i den nya lagen måtte undanröjas.

Den i § 41 föreslagna bestämmelsen, att vid aktiekapitalets ökning
den senast fastställda balansräkningen skall genom styrelsens försorg
kungöras i allmänna tidningar, torde mången gång kunna blifva till stor
skada för vederbörande bolag, emedan därigenom skulle lämnas konkurrenter
en inblick i bolagets ställning, hvarigenom de skulle blifva i tillfälle
att förorsaka affären stort afbräck. Under sådana förhållanden
måste bolaget afstå från att öka sitt aktiekapital och därmed utvidga
sin rörelse. Detta gäller särskild! för en stor del industribolag, som äro
så kallade familj ebolag, hvilkas aktier icke äro utsläppta i handeln utan
stanna hos familjens medlemmar.

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 7 Sami. 1 Afd. 41 Häft.

Herr Jean sons
motion.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

Ett betydande antal sådana bolag finnes i landet, och det torde
endast vara till främjandet af utvecklingen utaf landets industri att dylika
bolag, hvars ändamål afser att kapitalet vid dödsfall ej skall utbrytas ur
affären, på det denna må orubbad fortgå, ytterligare skola bildas. Därför
torde hänsyn böra tagas till dessa bolags intressen, i all synnerhet
när sådant kan ske utan att skada andras rätt.

Genom en alternativ bestämmelse, att hvarje aktieägare skall per
post meddelas om bolagsstämmans beslut, därest han ej själf deltagit
däri, samt vid anfordran erhålla den senaste fastställda balansräkningen,
vinnes ju syftet med § 41 fullt ut lika bra som enligt den föreslagna
lydelsen.

Sistlidne Riksdags beslut om ändring i tryckfrihetsförordningen
därhän, att vissa meddelanden af hithörande slag ej få offentliggöras,
lämnar också stöd för min nu gjorda framställning.

I § 91 är en väsentlig skärpning vidtagen rörande ändring af
bolagsordning, då det stipuleras att å den stämma, som sist hålles,
samtliga röstande och dessa representerande minst SU af hela aktiekapitalet
skola vara om beslutet ense.

Det ligger i öppen dag att en dylik vetorätt skall kunna missbrukas
genom utpressningar af aktieägare, som ej ha något intresse
af bolaget.

Ty hvilket pris skulle ej en aktieägare, som endast har en aktie
å 50 kronor i ett miljonbolag, kunna tilltvinga sig genom att motsätta
sig en för alla öfrige värdefull ändring af bolagsordningen?

Och ändring af t. ex. bestämmelse om föremålet för bolags
verksamhet är ju något som ofta kan förekomma i framåtsträfvande
affärer, som ha en alltför begränsad verksamhet stipulerad i bolagsordningen.
Genom den föreslagna bestämmelsen skulle också en konkurrent
till bolaget lätt kunna förhindra bolagets utveckling.

Då dessutom nu gällande stränga bestämmelser väl ej visat sig
otillräckliga, torde skärpning däri vara obehöflig.

På grund af hvad jag sålunda anfört tillåter jag mig hemställa,
att Riksdagen i Kungl. Maj:ts proposition nr 54 måtte vidtaga följande
ändringar:

att § 28 sista stycket måtte erhålla följande lydelse:

Styrelsen---tillgänglig för aktieägarne samt för tjänsteman

som i fiskaliskt intresse begär att få taga del af densamma;

att § 41 måtte erhålla sådan lydelse, att här ifrågavarande meddelande
i stället för genom annonsering må delgifvas hvarje aktieägare
genom rekommenderad t bref;

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

att § 91 mom. 2 måtte erhålla följande lydelse:

Beslut afseende---som sist hålles, biträdts af minst SU af de

röstande med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst % af hela aktiekapitalet.
Där aktier — — — må ökas.»

Herr Sandström har i sin motion anfört följande: Herr Sand.

»De kraf på ändringar i gällande aktiebolagsrätt, som under senare *tr°ms motion
tider med stöd af vunna erfarenheter från skilda håll framställts, och
hvilka Kungl. Maj:ts till innevarande Riksdag afgifna proposition med
förslag till lag om aktiebolag m. m. afser att tillmötesgå, hafva i hufvudsaklig
grad åsyftat dels att bereda aktieägare större trygghet mot att
styrelsen missbrukar sin ställning eller öfver hufvud illa handhafver
bolagets angelägenheter, och dels att för minoriteten i aktiebolag åstadkomma
garanti mot förtryck från majoritetens sida.

Det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget innebär också utan tvifvel
i nämnda afseenden betydande förbättringar af den hittills gällande
lagen. Men vid en närmare granskning af förslagets detalj bestämmelser
vill det synas, som om det afsedda skyddet mot styrelsens missbruk
och majoritetens förtryck icke erhållit den effektivitet, som omständigheterna
med nödvändighet påkalla, och som otvifvelaktigt kan åstadkommas
utan obehörigt kringskärande af majoritetens bestämmanderätt.

Det är därför att befara, att, om förslaget oförändradt skulle blifva lag,
en god del af de missförhållanden, som hitintills i hög grad vidlåda
aktiebolagens verksamhet i vårt land, skulle fortfarande komma att
kvarstå väsentligen orubbade, till skada för både allmänheten och den
ekonomiska utvecklingen.

Till förebyggande af det ej alltför ovanliga förhållande, att
majoriteten i ett aktiebolag genom innehållande af utdelning söker
»svälta ut» minoriteten och tvinga densamma att till underpris sälja
sina aktier, har den s. k. bolagskommittén föreslagit, att, därest ej
bolagsordningen annat bestämmer, bolagsstämma icke skall äga att af
årsvinsten från utdelning undantaga mer än högst 50 procent, såvida
icke annat beslutes af en majoritet, representerande minst tre fjärdedelar
af det å stämman företrädda aktiekapitalet. Sedan lagrådet anmärkt,
att det funne betänkligt, att en tämligen ringa minoritet skulle
kunna på detta sätt förhindra hela årsvinstens innehållande, äfven om
ett dylikt innehållande vore önskligt för bolagets konsolidering, har
bestämmelsen härom i kungl. propositionen uteslutits och minoriteten
följaktligen i förevarande afseende lämnats utan hvarje skydd mot
exploatering af majoriteten. Det synes mig dock, som om fordran på

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

kvalificerad majoritet såsom villkor för rätten att innehålla hela årsvinsten
är synnerligen billig. Det bör ju vara regel och är alltid af
den, som placerar penningar i1 ett aktieföretag, från början afsedt, att
han skall någorlunda regelbundet erhålla afkastning på sitt placerade
kapital, om bolagets rörelse lämnar vinst. Anser majoriteten, att bolagets
ställning krafvel’ konsolidering, utöfver hvad som kan åstadkommas
genom halfva årsvinstens innehållande, så ges härtill en annan utväg,
hvars anlitande förutsätter blott enkel majoritet, nämligen ökning af
aktiekapitalet. Detta är långt mindre betungande för aktieägarne än
en tvångskumulering af de vinstandelar, som de påräknat, och som de
ofta behöfva för att kunna kvarstå som delägare i bolaget. Ett stadgande
af den innebörd, som kommittén föreslagit, bör därför efter min
mening intagas i lagen.

De i 56 § gifna föreskrifterna om grunderna för upprättande af
balansräkningen äro tydligen i främsta rummet afsedda att trygga borgenärers
och tredje mans rätt och afse därför väsentligen att förebygga,
att bolagets tillgångar upptagas högre än verkliga värdet. Däremot
gifves intet förbud mot tillgångarnas upptagande till huru låga värden
som helst. Häremot torde i princip intet vara att invända. Det riktigaste
vore naturligtvis, att tillgångarna upptoges hvarken högre eller
lägre än till verkliga värdet, men ett genomförande häraf skulle i praktiken
möta hardt när oöfverstigliga svårigheter. Vid sådant förhållande
och då tillgångarnas upptagande till för höga värden medför påtagliga
faror för bolagets soliditet och borgenärernas rätt, medan deras bokföring
till för låga värden endast innebär, att bolagets ställning är
solidare, än balansräkningen utvisar, är det utan tvifvel riktigt att
endast fixera en gräns uppåt i fråga om bokföringsvärdena.

Men om sålunda balansräkningens uppgift i första hand är att utåt
angifva bolagets ställning och ligga till grund för bedömande af den
vinst, som kan disponeras för utdelning, och om det ur denna synpunkt
är af öfvervägande vikt att värdena däri ej upptagas för högt, så får
man å andra sidan ej förbise, att balansräkningen jämväl har till uppgift
att lämna bolagets delägare en tillförlitlig bild af bolagets ställning,
så att de med ledning af densamma blifva i tillfälle att bedöma värdet
af sina aktier. För fullständigt vinnande af detta syfte skulle erfordras
föreskrift, att bolagets tillgångar alltid skulle upptagas till verkliga
värdet. Men då enligt hvad ofvan framhållits en dylik föreskrift af
andra skäl icke är tillrådlig, måste en annan utväg anlitas för att sätta
aktieägarne i tillfälle att bedöma värdet af sin samfällda egendom. Denna
kan då icke bli annan, än att styrelsen ålägges att i balansräkningen

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

lämna en i viss grad specificerad uppgift på de olika tillgångarna. Som
bekant förekommer det nu synnerligen ofta, att i den för bolagsstämman
framlagda balansräkningen tillgångarna upptagas i några få
klumpsummor, hvarigenom aktieägarna beröfvas hvarje möjlighet att
förvissa sig om beskaffenheten af de olika tillgångarna, och än mera
att tillnärmelsevis bedöma dessas värde. Föreskriften i 85 § 3 mom.
af förslaget om styrelsens skyldighet att å bolagsstämman efter eget
bedömande lämna närmare upplysningar angående bolagets tillgångar
afser ju att i viss mån motverka olägenheterna af balansräkningens
bristfällighet, men är icke ensam för sig till fyllest. Man måste därför
ovillkorligen fordra en viss specifikation i balansräkningen, så att t. ex.
hvarje fastighet eller fastighetskomplex särskildt angifves, att hufvudgrupper
af lös egendom, såsom maskiner, inventarier och utestående
fordringar, upptagas för sig o. s. v.

Med alldeles särskild styrka har behofvet af en dylik specifikation
gjort sig gällande i fråga om ett slag af bolagsegendom, nämligen
aktier i främmande bolag. Med den stigande ekonomiska utvecklingen
har det blifvit alltmera vanligt, att ett bolag äger aktier i ett annat,
ofta till högst betydliga belopp i förhållande till det egna aktiekapitalet.
Ett ofta förekommande sätt för bolagsaffärens utvidgning är, att bolaget
för en ny verksamhetsgren eller för rörelsens utöfning i annat land
bildar s. k. dotterbolag, i hvilket moderbolaget då vanligen äger alla
eller de flesta aktierna. Vanligt är också, att bolag till direkt föremål
för sin verksamhet har förvaltning af aktier i andra bolag. I dessa
fall händer ej sällan, att bedömandet af bolagets ställning för aktieägarne
fullständigt omöjliggöres därigenom, att samtliga aktier sammanslås
under en enda rubrik: »aktiers konto», som utföres i en ofta fullkomligt
godtyckligt fixerad klumpsumma. På sådant sätt har styrelsen
i flere af våra största och solidaste bolag under många år för aktieägarne
lyckats hemlighålla bolagets verkliga ställning och lämnat fältet
fritt för allehanda gissningar och i jobberiets intresse uppdiktade
historier. Och otaliga äro de aktieägare, som härigenom förledts att
långt under verkliga värdet försälja sina aktier, hvilka ej sällan förvärfvats
af styrelsen och dess vänner, som därvid profiterat af sin
bättre kännedom om förhållandena.

Det är gifvet, att ett dylikt förhållande ej bör få fortfara, utan
att rättelse därutinnan ovillkorligen måste åvägabringas. Det första
villkoret härför är, att främmande aktier alltid måste i balansräkningen
specifikt angifvas. Men härutinnan erfordras, att vid balansräkningen
såvidt möjligt fogas som bilagor balansräkning samt vinst- och för -

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

lusträkning för vederbörande främmande bolag. Detta är särskildt
angeläget, när det främmande bolaget eller dotterbolaget bär sin verksamhet
i utlandet, i hvilket fall möjligheten att på annan väg än genom
balansräkningen få någon ledning för bedömande af dess ställning i
regel är utesluten. Möjligen skulle man kunna inskränka sig till att
fordra framläggande af balansräkning och vinst- och förlusträkning
allenast beträffande aktierna i de bolag, i hvilka det egna bolaget har
majoritet eller viss minimikvotdel.

Ett förfarande sådant som det nu föreslagna skulle å ena sidan
vara till påtaglig nytta för aktieägarne och jämväl verka därhän, att
den ovisshet i fråga om ett bolags verkliga ställning, som är jobberiets
bästa jordmån, skulle blifva i eu viktig punkt väsentligen undanröjd.
A andra sidan kan ett dylikt förfarande, såvidt jag förstår, icke medföra
någon som helst skada för bolagets verkliga intresse eller i någon
mån verka hindrande för dess ekonomiska drift och affärens utveckling.
Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund har sedan flere år tillbaka
tillämpat denna princip vid utarbetandet af sin årsberättelse, utan att
veterligen någon olägenhet därmed varit förenad.

I 73 § af förslaget medges rätt för aktieägare, representerande
minst en tiondedel af hela bolagets aktiekapital, att genom Konungens
befallningshafvande få utsedd en extra revisor att med öfriga revisorer
deltaga i granskningen af styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper.
Det viktiga och välbefogade skydd, som härigenom lämnas
bolagsminoriteten, reduceras emellertid i högst betydlig grad genom
föreskriften, att det tillkommer styrelsen, mot hvilken denna åtgärd i
regel är riktad, att hos Konungens befallningshafvande utverka revisorns
utseende. För att detta minoritetsskydd skall få afsedd verkan, synes
det oundgängligen nödvändigt att de aktieägare, som bestämt att extra
revisor, skall anställas, också få utverka förordnande för honom.

A andra sidan synes det möta betänkligheter, att den extra revisorn
skall erhålla sitt arfvode af bolaget. Detta kan säkerligen ej undgå
att medföra, att en minoritet ofta kommer att bestå sig lyxen af en
extra revisor, utan att sådan åtgärd, som naturligtvis endast i extra
ordinära fall bör förekomma, är af behofvet påkallad. För att erhålla
någon garanti för att den extra revisorn icke till bolagets skada onödigtvis
påkallas, synes det vara lämpligt att föreskrifva, att hans arfvode skall
betalas af de aktieägare, som påkallat honom.

Förslaget, som föreskrifver, att fråga om tillkallande af extra
revisor skall väckas å bolagsstämma, anger icke med full tydlighet,
huruvida dylik fråga får väckas omedelbart på stämman eller måste

Lagutskottets Utlåtande Nr 44. 15

enligt 81 § 4 mom. vara minst tio dagar före stämman anmäldt för
styrelsen. Då behofv.et af extra revisor ofta framgår först vid behandlingen
af balansräkningen och vinst- och förlusträkningen, som vid
stämman framlägges, synes det uppenbart, att frågan härom bör få
utan föregående anmälan väckas under pågående bolagsstämma. Förslaget
torde därför böra förtydligas i enlighet härmed.

I 87 § stadgas rätt för aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp,
motsvarande minst en tiondedel af hela aktiekapitalet, att i vissa fall
å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen. Därvid synes förutsättas,
att den minoritet, som sålunda väckt talan mot styrelsen måste under
hela rättegången representera det stadgade minimum af aktiekapitalet,
och att om en eller annan af de aktieägare, som anhängiggjort rättegången,
därefter frånträder sin talan, de öfriga skulle äga fullfölja saken,
endast om de fortfarande representerade minst en tiondedel af aktiekapitalet.
Härigenom är tydligen den utvägen lämnad öppen för styrelsen
att. genom inköp af erforderlig del utaf den klandrande minoritetens
aktier reducera dessa till mindre antal än den stipulerade tiondedelen
och därigenom få hela rättegången slopad, om den hotar att tendera
till en för styrelsen ofördelaktig och för bolaget gynnsam utgång. Detta
är tydligen i hög grad olämpligt och oriktigt. Förslaget synes därför
höra kompletteras med en bestämmelse, att därest efter klandertalans
anhängiggörande en. eller flere af aktieägarne frånträda bolagets talan,
de öfriga äga fullfölja densamma utan afseende å storleken af det utaf
dem representerade aktiebelopp.

I 95 § fastslås den riktiga principen, att klander af bolagsstämmobeslut
må kunna anställas af enskild aktieägare. Men i inom. 2
af samma paragraf göres härifrån det väsentliga undantag, att klandertalan,
grundad därpå, att genom bolagsstämmans beslut vinstmedel eller
öfriga tillgångar disponerats för ändamål, som uppenbarligen är för
bolagets verksamhet .främmande, endast får anställas af aktieägare, som
tillsammans äga aktier till ett belopp af minst tiondedelen af aktiekapitalet.
Denna undantagsbestämmelse, som de facto ger bolagsmajoriteten
makt att i visst fall ansvarsfritt använda minoritetens andel i
bolagets tillgångar för hvilket främmande ändamål som helst, exempelvis
understöd åt en politisk organisation, synes mig synnerligen obefogad.
Den brist i bolagsstämmobeslutets laglighet, som består i samfälld
egendoms användande för obehöriga ändamål, och som till sin ekonomiska
verkan, för de aktieägare, hvilka icke godkänna det syfte, som
genom dispositionen främjats, utan till äfventjn-s från sin ståndpunkt till

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

och med finna detsamma skadligt, är att likställa med en förskingring
af bolaget tillhöriga medel, är sannerligen af den betänkliga natur, att
intet skäl finnes att just i sådana fall inskränka aktieägarens klanderrätt.
Efter min mening bör därför 2 mom. af 95 § utgå.

I 107 §, som medger viss minoritet af aktieägarne att hos rätten
begära förordnande af god man att öfva tillsyn öfver likvidatorernas
förvaltning, synes den ändring önskvärd, att de aktieägare, som påkallat
gode mannens förordnande, äfven böra betala hans arfvode. Härför tala
samma skäl, som ofvan anförts i fråga om arfvodet till extra revisorn,
och därförutom den varnande erfarenheten af rättens ombudsman i
konkurser, med hvilken den föreslagne gode mannen skulle blifva
väsentligen likställd, men hvilken alltjämt representerar en ekonomisk
tyngd i konkursutredningen utan motsvarande nytta. Möjligen skall
gode mannen i det förhållandet, att han uppbär sitt arfvode af vissa
aktieägare, hvilkas rätt han är satt att skydda, få en impuls till verksamt
deltagande i likvidationsarbetet, som synes nog så behöflig!.

Till de fall, som i 132 § af förslaget beläggas med ansvar, synes
böra komma åtgärd af den, som äger företräda bolaget, hvarigenom
han i strid mot föreskriften i 66 § ikläder bolaget förpliktelse eller
eljest förfogar öfver dess tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är
för bolagets verksamhet främmande. Dylika åtgärder torde nämligen
icke under alla förhållanden falla under allmänna strafflagens ansvarsbestämmelser,
hvarför särskild! ansvar måste stadgas för att trygga
helgden af bolagets medel. Det på åtskilliga håll inrotade missbruket,
att styrelser för bolag använda bolagets medel till att, otta i ganska
afsevärd utsträckning, understödja t. ex. politiska organisationer och
tidningar, bidraga till kostnaden för politiska val och dylikt, innebär
en så allvarlig kränkning af aktieägarnes rätt, att ett staf]ande däraf
synes oundgängligt. En ansvarsbestämmelse torde därför här vara i
fullt lika hög grad af behofvet påkalladt som i de i förslaget upptagna
fall.

På grund af det anförda får jag alltså vördsamt hemställa, att
Riksdagen i det kung!, förslaget om lag till aktiebolag måtte besluta
här nedan angifna ändringar, afseende:

Do) beträffande § 54:

att en bestämmelse tillfogas, enligt hvilken bolagsstämman af
årsvinsten ej må från utdelning undantaga mer än högst 50 procent,
afsättning till reservfonden inberäknad, med mindre röstande med ett
sammanlagdt aktiebelopp af minst tre fjärdedelar af det å stämman före -

Lagutskottets Utlåtande IVY 44

trädda aktiekapitalet annat besluta; dock att, om bolagsordningen innehåller
härifrån afvikande bestämmelser, dessa skola lända till efterrättelse;

2:o) beträffande § 56:

att däri intages föreskrift om skyldighet för styrelsen att i balansräkningen
på det sätt specificera tillgångarna, att aktieägarne därigenom
erhålla kännedom om tillgångarnes viktigare beståndsdelar i fast och
lös egendom, och särskild! att specifikt angifva främmande aktier, äfvensom
om skyldighet för styrelsen att, där bland tillgångarna ingå aktier
i andra bolag, såvidt möjligt vid bolagsstämman tillhandahålla aktieägarne
balans- samt vinst- och förlusträkning för dessa bolag;

3:o) beträffande § 73:

att däri göres dels den ändring, att den grupp af aktieägare, som
bestämt tillkallande af extra revisor, också äger hos Konungens befallningshafvande
påkalla förordnande af sådan, och att samma grupp
jämväl förklaras skyldig att betala extra revisionsarfvode, dels det
förtydligande, att fråga om tillkallande af extra revisor må kunna, utan
föregående anmälan till styrelsen, omedelbart väckas vid bolagsstämma;

4:o) beträffande § 87":

att därtill göres det tillägg, att om klandertalan å förvaltningen
anhängiggjorts af en grupp af aktieägare, representerande det föreskrifna
minimibeloppet en tiondedel af aktiekapitalet, och en eller flere af
aktieägarne därefter frånträdt sin talan, sådant icke må för öfrige
klandrande aktieägare utgöra hinder att fullfölja rättegången, utan afseende
på om de tillsammans fortfarande äga en tiondedel af aktiekapitalet
eller icke;

5:o) beträffande § 95:

att 2 mom. af denna paragraf måtte utgå ur lagen;

6: o) beträffande § 107:

att däri göres den ändring, att arfvodet till gode mannen skall
betalas af de aktieägare, som påkallat honom; och

7:o) beträffande § 132:

att bland de förseelser, som i denna paragraf beläggas med ansvar,
intages jämväl åtgärd af den, som äger företräda bolaget, hvarigenom
han i strid mot föreskriften i 66 § iklädt bolaget förpliktelse eller
eljest förfogat öfver dess tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är
för bolagets verksamhet främmande.

Och torde vederbörande utskott, därest och i den mån den af
mig gjorda hemställan biträdes, föreslå där af påkallad omredigering af
ofvan angifna lagparagrafer jämte de andra bestämmelser i lagen, som
till äfventyrs beröras af de föreslagna ändringarna.»

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 7 Sami. 1 Afd. 11 Höft.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

Utskottets yttrande.

Förslaget till lag om aktiebolag.

I skrifvelse den 18 mars 1903 anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj:t
täcktes föranstalta om en revision af gällande aktiebolagslag samt för
Riksdagen framlägga de förslag, hvartill revisionen knnde anses föranleda.
De i denna skrifvelse uttalade önskemål voro hufvudsakligen
följande.

Det syntes böra undersökas, huruvida ej jämväl i bolag med
större aktiekapital än 10,000 kronor aktier å lägre belopp än 50
kronor skulle få förekomma. De nuvarande bestämmelserna angående
aktiebolags bildande och de därmed sammanhängande om ökning af
aktiekapitalet syntes Riksdagen icke vara så tydliga och fullständiga
som kunde vara behöfligt med hänsyn till ändamålet att förhindra
åtgärder och företag, hvilka icke stode i öfverensstämmelse med sunda
affärsprinciper och alla aktieägares intressen. En granskning af dessa
bestämmelser syntes därför önskvärd. Åtgärder borde enligt Riksdagens
mening vidtagas för förhindrande af mot lagens mening stridande skenöfverlåtelser
af aktier, som nu ofta förekomme dels för kringgående af
bestämmelserna om begränsning af aktieägares rösträtt och dels från
styrelseledamöters sida i frågor om bland annat ansvarsfrihet för dem.
I sammanhang med sistberörda fråga stode spörsmålet om beredande
af en verksammare kontroll å styrelsens förvaltning. I detta afseende
syntes det Riksdagen böra undersökas, huruvida ej fullständigare stadganden
borde meddelas för bättre tillgodoseende af aktieägarnes intressen
och erhållande af en säkrare kännedom om bolagets ställning
än som med nu gällande bestämmelser ofta blefve händelsen. I anslut -

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

ning till det af Riksdagen förut i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 29
april 1902 uttalade önskemål, att en minoritet inom aktiebolag borde
äga tillkalla en kvalificerad revisor för att deltaga i granskningen af
styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper, syntes det Riksdagen
kunna ifrågasättas, att en minoritet äfven borde under vissa förhållanden
äga rätt att besluta om anställande af talan mot bolagets styrelse.
För att åstadkomma en noggrannare efterlefnad af aktiebolagslagens
stadganden borde måhända därjämte en skärpning eller ett fullständigande
af lagens straffbestämmelser komma under öfvervägande.

Redan i skrifvelse den 11 maj 1897 hade Riksdagen anhållit, att
Kungl. Maj:t täcktes för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser
därom att i aktiebolags firma ej finge obehörigen intagas annans namn
eller namnet å annans fasta egendom samt i skrifvelse den 11 maj
1898, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida icke, där genom
fastställda bolagsordningar medgifvits äldre aktiebolag rätt att förvärfva
egna aktier i annan ordning än lagen om aktiebolag bestämde, faran
af missbruk af sådan föreskrift lämpligen kunde förekommas genom
registrering eller annorledes.

Slutligen må här erinras om Riksdagens skrifvelse den 20 maj
1902, innefattande anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och
för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser, hvarigenom ej
mindre nu gällande förbud för utländsk undersåte att i riket inmuta
mineralfyndighet äfvensom att utan Konungens tillstånd i riket förvärfva
fast egendom eller förvärfva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet
eller idka grufdrift måtte i den omfattning och på det sätt,
som kunde befinnas ändamålsenligt utsträckas att gälla äfven för bolag,
hvari utländsk undersåte vore delägare, än äfven gällande bestämmelser
i lagen om aktiebolag förändras i den mån sådant för vinnande af
ofvanberörda syfte kunde vara erforderligt.

Beträffande det närmare innehållet i ifrågavarande förslag samt
de synpunkter, som vid dess utarbetande varit bestämmande, får utskottet
hänvisa till det kommittéförslag af den 5 februari 1908, som
ligger till grund för ifrågavarande proposition, samt till de vid densamma
fogade utdrag af i statsrådet och lagrådet hållna protokoll.
Här må endast framhållas några af förslagets hufvudpunkter med särskild
hänsyn till däri innefattade afvikelser från nu gällande aktiebolagslag.

Såsom enligt gällande lag skall enligt förslaget aktie i regel lyda
å minst 50 kronor. Dock må enligt förslaget, där aktiekapitalet ej

20 Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

öfverstiger 25,000 kronor, aktie kunna lyda å mindre belopp, lägst
10 kronor.

För att, i den mån sådant i lagstiftningsväg må vara möjligt,
förhindra, att allmänheten förledes till aktieteckning i företag, som ej
äro förtjänta af dess förtroende, hafva beträffande förfarandet vid aktiebolags
bildande samt ökning af aktiekapitalet i förslaget upptagits
vidtgående publicitetsbestämmelser, hvilka skola äga tillämpning utan
hänsyn till, huruvida vid bolagets bildande stiftarna öfvertaga samtliga
aktier (s. k. simultanbildning) eller andra personer inbjudas till aktieteckning
(s. k. successivbildning). Bestämmelser härom hafva meddelats
hufvudsakligen i förslagets 5—8 samt 36—41 §§.

För åstadkommande af en tillfredsställande förvaltning inom aktiebolag
och en effektiv kontroll öfver denna innehåller förslaget åtskilliga
bestämmelser. Till sådana bestämmelser synas böra hänföras
reglerna om aktiebok (28 §), om skyldighet i vissa fall för aktieägare,
som vill utöfva rösträtt å bolagsstämma, att afgifva en af honom egenhändigt
underskrifven försäkran om, att han är aktiens ägare (76 §),
om balansräkningens innehåll (56 §), om ökadt civilt och kriminellt
ansvar för stiftare (24, 132 och 133 §§), styrelse (70. 71, 132 och 133 §§)
och revisorer (75, 132 och 133 §§), om rätt för en minoritet — förutom
att påkalla utseende af en revisor för att med öfriga revisorer deltaga i
granskningen af styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper (73 §) —
att föra talan mot styrelse, stiftare och revisorer (86 och följande §§);
samt om befogenhet under viss förutsättning för rätten eller domaren att
förordna en god man att öfva tillsyn öfver likvidatorernas förvaltning
(107 §);

Till skydd för minoriteten i aktiebolag hafva ett flertal bestämmelser
tillkommit. Såsom hufvudsakligen i sådant syfte meddelade äro
att anteckna, förutom åtskilliga af de redan nämnda, hvilka äfven i
detta afseende komma i betraktande, föreskrifterna om begränsning af
bolagsstämmas och styrelses rätt att förfoga öfver bolagets egendom
(55 och 66 §§), de i förhållande till gällande lag vida restriktivare
bestämmelserna i förslaget om särskildt röstpluralitet i åtskilliga fall
för beslut å bolagsstämma (91—93 §§) samt om särskild maximigräns för
aktieägares rösträtt å bolagsstämma (79 §), en bestämmelse, som dock
ej är af tvingande natur, utan kan undantag från densamma ske
genom föreskrift i bolagsordningen. För tillgodoseende bland annat
af minoritetens rätt äro äfven tillkomna bestämmelserna i 96 §
om rätt för aktieägare med sammanlagdt aktiebelopp af minst en

Lagutskottets Utlåtande Nr 44. 21

tiondel af hela aktiekapitalet att påkalla domstols pröfning af arfvodesbelopp,
som af bolagsstämma tillerkänts styrelseledamot, revisor, tjänsteman
i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom meddeladt
uppdrag.

Riksdagens ofvanberörda skrifvelse den 11 maj 1897 angående
förbud mot intagande i aktiebolags firma af annans namn eller namnet
å annans fasta egendom bar ej föranledt någon afvikelse från gällande
lags ståndpunkt i detta afseende. Med anledning af Riksdagens förut
omförmälda skrifvelse den 11 maj 1898 angående förhindrande för
äldre aktiebolag att förvärfva egna aktier har annan åtgärd ej ansetts
böra vidtagas än att i förslagets 56 § 7) föreskrifvits, att förvärfvad
egen aktie ej må uppföras såsom tillgång. Beträffande de skäl, som
i nu omnämnda afseenden varit bestämmande får utskottet hänvisa
till kommittéförslaget.

Beträffande den i Riksdagens ofvan omförmälda skrifvelse den 20
maj 1902 väckta frågan angående aktiebolags likställande i där omnämndt
hänseende med utländsk undersåte här i riket hade förutnämnda
kommitté utarbetat förslag till lag angående förbud i vissa
fall för aktiebolag att förvärfva fast egendom eller idka grufdrift samt
ett däraf föranledt alternativt förslag till viss lydelse af särskilda paragrafer
i förslaget till lag om aktiebolag. Dessa förslag, med afseende
å hvilka såväl kommittén som sedermera lagrådet uttalat betänkligheter,
hafva emellertid icke upptagits i propositionen. Enligt förslagets
52 § står det öppet att i bolagsordning intaga förbehåll, hvarigenom
rätten för annan än här i riket bosatt svensk medborgare att förvärfva
aktie inskränkes.

Utskottet har funnit ifrågavarande förslag vara af beskaffenhet
att kunna ligga till grund för lagstiftning i ämnet. Den granskning
af förslaget samt de i anledning af detsamma väckta, ofvanintagna
motioner, utskottet företagit, har i fråga om nedanstående paragrafer
gifvit anledning till följande erinringar.

4 §■

Utskottet har lika med kommittén ansett sig böra förorda, att
stiftare af aktiebolag, hvilka i vissa fall äro underkastade såväl kriminellt
ansvar som ersättningsskyldighet, skola vara svenska undersåtar.

Beträffande kommittéförslaget i denna del har lagrådet erinrat
att, då något behof af en dylik föreskrift ej gjort sig gällande och

22 Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

genom densamma möjligen kunde föranledas den olägenheten, att juridiska
personer icke kunde godkännas såsom stiftare, krafvet på svenskt
medborgarskap ej borde uppställas.

Det har synts utskottet kunna så mycket mindre göras till föremål
för tvifvel, att äfven svenska juridiska personer skola i omförmälda
sammanhang blifva ansedda såsom svenska undersåtar som i fråga om
försäkrings- och bankbolag, beträffande hvilkas stiftare redan gällande
lagstiftning gifver sagda regel, någon tvekan i berörda hänseende icke
lär hafva yppats.

I herr Vennerstens omförmälda motion har yrkats, att denna paragraf
måtte i utaf honom angifvet syfte förtydligas.

Med afseende härå vill utskottet erinra, att de af motionären
åsyftade kostnader, i hvad de afse bolagets registrering, tryckning och
stämpelbeläggning af aktiebref ej ifrågakomma förr än bolaget bildats;
och det lärer icke råda något som helst tvifvel därom, att kostnader
för åtgärder, som efter bolagets bildande äro nödvändiga för dess organisation,
drabba bolaget. Endast beträffande verkliga kostnader för bolagets
bildande är det förslagets mening, att de böra upptagas i stiftelseurkunden.
Häremot synes utskottet icke vara något att erinra. Uttryckligt
stadgande i sådant afseende är meddeladt i det danska förslaget
till aktiebolagslag.

3 §•

Enligt 11 § i gällande aktiebolagslag skall, om stiftarne öfvertaga
samtliga aktier, bolaget anses genom aftalet härom bildadt (s. k. simultanbildning)
och kan alltså under i öfrigt därför uppställda förutsättningar
blifva registreradt utan den omgång med teckningslistor, konstituerande
stämma in. m., som, därest inbjudan till aktieteckning sker
(s. k. successivbildning), skall iakttagas. I det föreliggande förslaget
åter har, såsom förut omnämnts, denna skillnad upphäfts och det mer
omständliga förfaringssätt, förslaget angifver, gjorts till undantagslös
regel. Det har nämligen, trots den större omgång med aktiebolags
bildande, som däraf blifvit följden, ansetts vara nödvändigt för det
syfte man med dessa bestämmelser velat nå, att gifva desamma tilllämpning
jämväl för det fall, att samtliga aktier öfvertagas af stiftarna.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

enär dessa ju sedan äro oförhindrade att gifva aktierna samma spridning,
som om från början allmänheten inbjudits till aktieteckning.

Utskottet finner den ståndpunkt förslaget i detta afseende intager
nödvändig för uppehållande af effektiviteten af hithörande stadganden
och kan alltså icke biträda det af motionären herr Uannor sten gjorda
yrkande, att simultanbildning fortfarande måtte få ske på sätt gällande
lag stadgar.

Äfven har utskottet ansett eu publicitet af det slag, förslaget
upptager, såsom ett lämpligt medel för erhållande af erforderlig kontroll
öfver förfarandet vid aktiebolags bildande och aktiekapitalets ökning.
Det har emellertid för ernående af sagda syfte synts utskottet tillräckligt,
att kungörelse, som i denna och 41 §§ afses, sker endast en gång
i allmänna tidningarna och i tidning inom orten. Härigenom åstadkommes,
förutom minskning i en eljest under många förhållanden
skadlig tidsutdräkt vid bildandet af aktiebolag och ökning af aktiekapitalet,
äfven en enligt utskottets mening önskvärd lättnad i kostnader
för många mindre bolagsbildningar.

Det torde visserligen vara afsikten hos förslaget, enligt hvithet
en vecka skall förflyta mellan första och andra kungörandet, att äfven
lastslå en tid, under hvilken under alla förhållanden kungörelsernas
innehåll kunde utöfva sin verkan. Då emellertid vid aktiebolags
bildande teckningslistas upprättande måste föregås af den i 9 § af förslaget
stadgade pröfning af Konungens befallningshafvande af stiftelseurkundens
_ innehåll, hvilken pröfning alltid vållar viss tidsutdräkt, samt
aktieteckning i allmänhet icke sker omedelbart efter teckningslistornas
framläggande, torde den eventuella kritik, hvars framkallande med
kungörandet afses, hinna att medföra asyftad verkan. Utskottet har
därför ansett den omförmälda tidsbestämningen ej behöfva uppehållas.

10 §.

Stiftarnes namnunderskrifter under teckningslistan skola enligt
förslaget vara af vittnen styrkta.

Utskottet har, försåvidt angår sådan teckningslista, som vid bolags
bildande förekommer, funnit denna föreskrift, hvartill motsvarighet
icke finnes i gällande aktiebolagslag, icke vara erforderlig.

Vidare har utskottet af praktiska skäl ansett aktieteckning böra
kunna med samma verkan, som om den ägt rum å handling, som här
afses, ske äfven å af notarius publicus bestyrkt afskrift af handlingen.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

11 och 12 §§.

12 §, som tillkommit på hemställan af lagrådet, afser, såsom åt
dess innehåll framgår, att i rättssäkerhetens intresse skapa en sluttid,
inom hvilken de i 11 § omförmälda bestämmelserna skola göras gällande.

Af hvad lagrådet i sådant afseende anfört framgår, att med föreskriften
i 12 § hänsyftas äfven på 11 §:s 3 mom.

Genom den uppdelning af sistnämnda §, hvilken utskottet ansett
lämplig till följd af 15 §:s nedan motiverade utbrytning ur förslaget,
undanröjes all tvekan i sagda hänseende.

14 och 15 §§.

Aktiebolagskommittén har, enligt hvad af densamma framhålles,
såsom ett ej oviktigt led bland de bestämmelser, som afse skydd för
minoriteten inom ett aktiebolag’, föreskrifvit, att uppskof med frågan
om aktiebolags bildande skall äga rum under angifven tid, så framt
å konstituerande stämman en viss minoritet röstar därför. Jämlikt
förslagets 15 § skall en liknande minoritet äga besluta tillsättande af ett
utskott för närmare granskning af de förhållanden, som för afgörande
af frågan om bolagets bildande kunna vara af vikt. Med afseende å betydelsen
af detta utskott har af lagrådet framhållits, att densamma —
åtminstone om, såsom enligt kommitténs förslag, det skulle stå innehafvare
af aktiemajoriteten fritt att deltaga i valet af ledamöter i utskottet
— ej kunde uppskattas synnerligen högt,, samt ifrågasatt, om
ej sistnämnda § borde utgå. Häremot skulle enligt lagrådets mening
betänklighet så mycket mindre möta, som det står aktietecknare fritt,
att, sedan uppskof enligt 14 § blifvit bestämdt, begagna sig däraf för
att hvar för sig eller i samverkan med andra aktietecknare söka föi

skaffa sig erforderliga upplysningar. _ r

I betraktande af hvad lagrådet sålunda framhållit och da pa
det stadium, hvarom här är fråga, minoritetens rätt lär blifva i
tillfredsställande grad tillgodosedd genom föreskrifterna i 14 §,. bni
utskottet ansett, att bestämmelserna angående omförmälda granskningsutskott
böra utgå ur förslaget.

19 §.

Ändringen i denna § är rent formell och föranledd af utskottets
förslag beträffande 15 §.

Lagutskottets Utlåtande Nr ii.

Då, enligt livad utskottet vid 4 § föreslagit, stiftare af aktiebolag
böra vara svenska undersåtar, lär däraf följa, att, på sätt i kommittésförslaget
jämväl föreskrefs, äfven stiftarnas nationalitet bör till registreringsmyndigheten
uppgifvas.

Den i fjaide momentet 1) af denna § af utskottet vidtagna ändring
är rent formell ocli föranledd dels däraf, att aktieteckning skall kunna
ske å teckningslista i afskrift, dels ock af den ändring i paragrafföljden
beträffande 13 in. fl. §§, livarom utskottet ofvan talat.

Såsom kommittén framhållit, är det uppenbarligen af synnerlig
vikt för lagstiftningen att sörja för att uppgifterna till registret säl”
skild* angående inbetalningar af aktiekapitalet blifva riktiga. Kommittén
upplyser, att i sådant syfte under dess arbeten ifrågasatts, att,
såsom på hemställan af lagrådet föreskrifvits i det föreliggande förslaget,
styrelsen vid hvarje anmälan till registret om dylik inbetalning
skulle uppgifva de särskilda aktier, å hvilka inbetalning skett, samt
för hvarje aktieägares namn det belopp, som inbetalts och beskaffenheten
af den godtgörelse, som lämnats. Enär emellertid enligt kommitténs
mening förteckningens upprättande skulle förorsaka ej ringa
besvär och densamma i de vanligast förekommande fallen, då tillskott
göres i ^ allenast penningar, vore utan egentlig betydelse, stannade
kommittén vid att såsom tillräckligt föreslå, att styrelsen vid anmälan
till registret rörande inbetalning af aktier skulle foga en af styrelseledamöterna
skriftligen afgifven försäkran, att inbetalningen fullgjorts
i penningar eller annan egendom i enlighet med bestämmelserna i
stiftelseurkunden eller bolagsstämmobeslutet om aktiekapitalets ökning.

Utskottet, som delar kommitténs i omförmälda afseende uttalade
mening, har ansett sig böra förorda en återgång till kommitténs ståndpunkt
i detta afseende. Det i kommittéförslaget förekommande uttrycket
»penningar eller annan egendom» har till öfverensstämmelse med förslagets
.21 § ersatts med »penningar eller annat». En garanti för att
oegentlighet med afseende å hithörande förhållanden ej skall från
styrelsens sida förekomma ligger i det skärpta straff, som enligt förslagets
132 § drabbar styrelseledamot eller annan, som vid anmälan för
registrering mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift.

Att sista stycket af ifrågavarande § af utskottet uteslutits
följer af utskottets förslag beträffande 15 §.

24 §.

Då af nedan anförda skäl utskottet ansett, att 25 § bör utgå ur
Bill. till RiJcsd. Prof. 1910. 7 Sami. 1 Afd. il Höft, ” 4

26 Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

förslaget, liar utskottet, för undvikande af ändringar i paragrafföljden,
uppdelat denna § i två paragrafer.

25 §.

I herr Vennerstens omförmälda motion har af anförda skäl yrkats,
att ifrågavarande § måtte ur förslaget uteslutas.

Såsom eu konsekvens af de stadganden, som meddelats till förekommande
däraf att bolag vid bildandet öfvertager egendom för eu
dess värde öfverstigande godtgörelse och för att förhindra, att, så snart
bolaget kommit till stånd, en aktiemajoritet skulle kunna genomdrifva
ett dylikt öfvertagande, hade i denna § af kommittéförslaget stadgats
följande:

»Innan två år förflutit efter bolagets registrering, må bolagets
styrelse ej utan bolagsstämmans samtycke träffa något aftal om förvärf
af fast eller lös egendom för godtgörelse, som öfverstiger en femtedel
af hela aktiekapitalet.

Sådant samtycke må ej meddelas, utan så är, att styrelsen förut
å stämman framlagt en berättelse, angifvande de omständigheter, som
kunna vara af vikt vid bedömande af aftalets betydelse för bolaget.

Beslut om aftalets godkännande vare ej giltigt, med mindre sarntlige
å stämman närvarande aktieägare förenat sig därom eller beslutet
biträdts af de flesta röstande och dessa utgöra minst en fjärdedel af
hela antalet aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst en
fjärdedel af hela aktiekapitalet.

Hvad nu är stadgadt gälle ej, där förvärf af sådan egendom,
som i aftalet afses, utgör föremål för bolagets verksamhet, ej heller i
fråga om köp å auktion af egendom, som pantsatts eller utmätts för
bolagets fordran.»

Häremot anmärkte lagrådet, att för det fall, då största anledning
funnes att befara ett kringgående i det ifrågavarande afseendet af
7 §:s föreskrifter, nämligen då simultanbildning ägt rum och stiftarna
fortfarande innehade aktierna, de föreslagna bestämmelserna tydligen
vore utan all verkan. Då härtill komme, att dessa bestämmelser syntes
ägnade att medföra en betydande fara för rättssäkerheten, i det att
de öppnade möjlighet att göra ett aftal om förvärf af egendom för
bolagets räkning ogiltigt, äfven efter det längre tid från aftalets ingående
förflutit, hemställde lagrådet, att sagda bestämmelser måtte
utgå ur förslaget. Ett skydd i någon mån i det af kommittén härutinnan
åsyftade afseendet syntes lagrådet kunna ernås genom meddelande
i stället af sådana föreskrifter, som i denna § af det kungl.
förslaget upptagits.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

Det synes utskottet uppenbart, att, på sätt i omförmälda motion
framhållits, från de regler, som sålunda kommit till uttryck i ifrågavarande
§, undantag måste, i enlighet med hvad som skett i kommittéförslaget,
göras för förvärf, som utgöra föremålet för bolagets verksamhet.
Att aftal härom skulle i den omfattning förslaget innehåller bekantgöras,
torde nämligen många gånger kunna särskildt ur konkurrenssynpunkt
medföra betänkliga resultat. Skulle emellertid ett
dylikt undantag uppställas, kan med skäl befaras, att hela stadgandet,
som äfven ur annan synpunkt lämnar rum för kringgående,
blefve alldeles verkningslöst.

Utskottet har af anförda skäl ansett, att denna § bör utgå ur
förslaget.

26 §.

Enligt förslagets 138 § kan i bolagsordningen intagas förbehåll,
att tvister emellan bolaget och styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare
skola hänskjutas till skiljemän; och skall förbehåll härom äga
samma verkan, som tillkommer skiljeavtal.

Lika med kommittén har utskottet ansett dylikt förbehåll vara
af den vikt, att det bör angifvas i aktiebrefven. I sådant syfte har
utskottet vidtagit en ändring i denna §.

27 §.

Den af utskottet föreslagna ändring af 33 § har föranledt, att
den i förevarande 8 gjorda hänvisning till 125 8 utbytts mot en hänvisning
till 33 §.

28 §.

I herr Vennerstens omförmälda motion har yrkats, att äfven aktier,
ställda till innehafvaren, måtte, så som enligt gällande aktiebolagslag
skall ske, genom bolagets styrelses försorg förtecknas.

Detta synes utskottet fortfarande böra i ordningens intresse iakttagas.
Den, som med företeende af innehafvareaktiebref begär att
blifva i aktieboken antecknad såsom ägare af aktien, bör alltså få blifva
såsom sådan införd.

Att emellertid dylik anteckning ej kan tillerkännas rättsverkan
vare sig därhän, att lättnad utan vidare beredes den i aktieboken
antecknade aktieägaren med afseende å skyldigheten att framdeles legitimera
sig såsom ägare af aktien eller därhän, att inskränkning göres i ny
aktieägares rätt att genom aktiebrefvets blotta företeende styrka sin ägan -

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

derätt, torde vara tydligt. Bestämmelser i sådan riktning skulle uppenbarligen
stå i strid med innehafvareaktiens natur af löpande papper.

Häraf följer, att man i fråga om dylika aktier ej kan, såsom i
förslaget i regel kunnat ske i fråga om aktier till viss man, förklara,
att aktieägare, som ej blifvit såsom sådan införd i aktieboken, ej i
förhållande till bolaget är att anse såsom aktieägare.

I fråga om rätten att utöfva rösträtt för innehafvareaktie böra
gälla förslagets bestämmelser (76 och följande §§), och bör det sålunda
ankomma på pröfning för det särskilda fallet, huruvida för aktie bör
få utöfvas rösträtt af den, som, utan att vid tillfället kunna förete
aktien, redan förut införts i aktieboken såsom ägare af densamma.

I öfrigt lär förteckningen öfver innehafvareaktier endast få ett
praktiskt ordningsintresse vid fråga om meddelanden till aktieägare m. m.

Med afseende å det i herr Jeanssons förevarande motion framställda
yrkande, att bestämmelse om aktiebokens tillgänglighet för en
hvar ej måtte upptagas i lagen, har utskottet ej funnit tillräckliga
skäl vara anförda för att härutinnan förorda afvikelse från gällande lag.

32 och 33 §§.

Den af utskottet vidtagna ändring i dessa paragrafer sammanhänger
med utskottets förslag beträffande 23 § 2) och har hvad 32 §
angår af utskottet motiverats under 23 §.

Ändringen i 33 § innebär endast en af ändringarna beträffande
sagda paragrafer föranledd återgång äfven hvad denna paragraf angår
till kommittéförslaget med iakttagande därvid, i enlighet med hvad
som redan skett i det kungl. förslaget, af den af lagrådet gjorda
erinran beträffande paragrafens sista stycke.

36 §.

Ändringen i denna § är endast en konsekvens af ändringarna i 8
och 41 §§.

41 och 42 §§.

I herr Jeanssons förutnämnda motion har yrkats, att här ifrågavarande
kungörande måtte ersättas med meddelande till aktieägarna i
rekommenderade bref af kungörelsens afsedda innehåll.

Det synes utskottet tydligt, att samma skäl, som föranledt det i
8 § stadgade kungörandet i tidningarna, tala för, att sådant kungörande

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

bör äfven bär äga rum. Tillräcklig anledning att låta kungörandet
äfven afse den senast fastställda balansräkningen synes dock utskottet
icke föreligga. Såsom i nyssberörda motion framhållits, skulle ett dylikt
kungörande, hvarigenom bolagets ställning blottades för obehöriga,
under många förhållanden lända bolaget till skada, hvilken enligt utskottets
uppfattning ej skulle uppvägas af den nytta, som förutsatts
däraf kunna i särskilda fall förväntas. För det ändamål, som här åsyftas,
synes det utskottet tillräckligt, att balansräkningen bilägges teckningslista
för de nya aktierna. Föreskrift härom har därför intagits i 42 §.
Enär balansräkningen icke kommer att kungöras, torde emellertid i
kungörelsen böra intagas uppgift å förutvarande aktiekapitalets storlek.
Då balansräkningen skall bifogas, behöfver däremot dylik uppgift ej
lämnas i teckningslistan.

Af skäl, som utskottet under 8 § anfört, har utskottet ansett,
att kungörande, hvarom här är fråga, endast bör behöfva äga rum en
gång i hvardera tidningen.

Vidkommande i öfrigt 42 § har, i enlighet med den af utskottet
föreslagna ändring i 10 § i syfte, att nyteckning skall kunna ske äfven
å på visst sätt bestyrkt afskrift, vidtagits motsvarande ändring med
afseende å sådan teckning, hvarom här är fråga.

I andra momentet af 42 § har stadgats, att, där på grund af bestämmelse
i b olagsstämmobeslutet om aktiekapitalets ökning, ny aktie
skall få tecknas med rätt att därför tillskjuta annat än penningar eller
eljest med villkor, teckningslista skall innehålla, förutom redogörelse
för de omständigheter, som kunna vara af vikt vid bedömande af
villkorets betydelse för bolaget, äfven bestyrkt afskrift af de handlingar,
som rörande villkoret kunna vara upprättade. Dessa stadganden, som
tillkommit på hemställan af lagrådet, hafva afseende hufvudsakligen å
det fall, att bolagsstämmobeslut om aktiekapitalets ökning fattas först
i form af ett godkännande af en redan af bolagsstyrelsen utfärdad
inbjudning till ny aktieteckning. Då på grund af 37 §:ns föreskrifter
stadgandena för öfriga fall blifva utan nytta, synes utskottet, i betraktande
af den omgång, som af dem vållas, den omnämnda redogörelsen
angående villkorens betydelse för bolaget kunna i det afseende,
hvarom här är fråga, verka tillfyllestgörande. För den tecknare, som,
med anledning af hvad han häraf erfarit, vill skaffa sig ytterligare
upplysningar angående villkoren, lär detta alltid stå öppet. De i 42 §:s
andra stycke förekommande orden »samt bestyrkt afskrift af de handlingar,
som rörande villkoret kunna vara upprättade» hafva därför af
utskottet ur §:n uteslutits.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

45 §.

De af utskottet i första momentet 1) samt andra momentet
af denna § vidtagna ändringar följa af utskottets ändringsförslag i
23 4) samt 32 ock 33 §§.

Den i första momentet 2) verkställda ändringen är föranledd af,
att enligt utskottets förslag aktieteckning skall kunna ske äfven å
teckningslista i afskrift.

47 §.

Af samma skäl, som bestäffande 41 § föranledt utskottet föreslå,
att balansräkningen icke kungöres på sätt där afses, har utskottet
ansett, att i kungörelse, hvarom i denna § är fråga, balansräkningen
ej heller bör ingå. Häraf torde böra föranledas, att, såsom förut vid
41 § för där afsedt fall ansetts böra ske, i kungörelsen införes uppgift
om förutvarande aktiekapitalets storlek.

52 §.

I tredje momentet af denna paragraf har såsom tvingande intagits
föreskrift därom, att, om lösningsrätt enligt §:s första moment utöfvas,
lösens belopp skall bestämmas af skiljemän, hvilkas dom, om ej annorlunda
bestämts i bolagsordningen, skall kunna klandras hos domstol.

Med hänsyn till omgången och tidsutdräkten i det förfarande,
som här sålunda skulle inträda, har utskottet ansett möjlighet böra
finnas att i bolagsordningen träffa bestämmelse jämväl om uteslutande
af nämnda förfarande och dess ersättande med någon annan för det
särskilda fallet lämplig grund i ifrågavarande afseende. I sådant syfte
har utskottet vidtagit en ändring i denna §.

53 §.

Herr Vennersten har i sin motion yrkat, att det i denna § meddelade
förbudet mot att vid beräkning af det belopp, 10 procent, af
årsvinsten, som minst skall afsättas till reservfonden, afdraga den andel
af nämnda vinst, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller annan
såsom arfvode (tantiem), måtte utgå.

Utskottet har icke funnit tillräckliga skäl vara anförda för frångående
af propositionens innehåll i denna del, hvarmed afses att för -

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

hindra; att bestämmelsen om den obligatoriska afsättningen till reservfonden
till sin verkan förringas genom förfogande öfver vinsten, på
sätt nyss nämnts.

54 och 55 §§.

I den man aktiebolags vinst ej skall afsättas till reservfond ankommer
det enligt förslaget på aktieägarne att i vanlig ordning besluta,
huruvida uppkommen vinst skall i sin helhet eller till någon
del användas för utdelning eller besparas.

I det kommittéförslag, som ligger till grund för ifrågavarande
förslag, hade upptagits en bestämmelse af innehåll, att från utdelning
ej skulle få undantagas mer än 50 procent, afsättning till reservfonden
inberäknad, därest ej en majoritet, representerande ett sammanlagdt
aktiebelopp af minst “A af å bolagsstämma företrädt aktiekapital,
annat beslutade, dock att, om bolagsordningen innehölle därifrån afvikande
bestämmelse, densamma skulle lända till efterrättelse.

Mot sagda bestämmelse riktades af lagrådet starka anmärkningar.
I enlighet med lagrådets hemställan har densamma ej heller upptagits
i det kungl. förslaget.

Herr Sandström har i sin ofvan intagna motion af anförda skäl
påyrkat en återgång i denna del till kommittéförslaget.

Med gällande lagstiftning i nu omförmäldt afseende lär det, såsom
blifvit framhållet, hafva förekommit, att majoriteten af aktieägare
innehållit vinstutdelning för att sålunda trötta ut minoriteten och
förmå densamma att afyttra sina aktier. Att afhjälpa detta, i särskilda
fall sig yppade missförhållande genom en under alla förhållanden gällande
föreskrift af den vidtgående innebörd, som nu påyrkas; kan emellertid
utskottet icke finna lämpligt eller nyttigt. Skulle man tillerkänna
en om bolagets verkliga intresse och det ändamål, detsamma afser att
främja, kanske alldeles okunnig eller likgiltig minoritet, befogenhet
att framtvinga utdelning, skulle olägenheterna däraf enligt utskottets
uppfattning vida öfverväga berörda missförhållande. Härtill kommer,
att, så länge majoriteten i ett aktiebolag är oförhindrad att besluta
om bolagets allmänna skötsel i öfrigt, det äfven med en sådan bestämmelse,
som den nu påyrkade, ej torde komma att saknas utvägar för
den majoritet, som så önskar, att till sin eller bolagets fördel undandraga
minoriteten den utdelning, hvarpå densamma kan anse sig hafva
anspråk.

% Af anförda skäl och under hänvisning i öfrigt till lagrådets
yttrande i denna del har utskottet ansett sig böra afstyrka herr Sandströms
berörda yrkande.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

56 §.

Enligt gällande förordning om liandelsböcker ocli handelsräkningar
den 4 maj 1855 åligger det jämväl aktiebolag att inom de sex första
månaderna hvarje år uppgöra en balansräkning enligt i förordningen
närmare angifna regler.

De kompletterande föreskrifter för berörda balansräkning, som i
förevarande § föreslås, stå i tydligt sammanhang med och motiveras
af balansräkningens för ett aktiebolag speciella uppgift att tjäna till
grund för beräkning af den vinst, som kan vara att disponera i enlighet
med de i lagförslaget därom gifna regler. Ur denna synpunkt har
det i främsta rummet ansetts angeläget att söka förekomma tillgångarnas
upptagande till för höga värden, beroende kanske endast af
en tillfällig högkonjunktur, och därigenom möjliggöra större utdelning
än som betingas af de af bolagets verksamhet gifna resultaten.

Förslaget har därför såsom liufvudregel för tillgångarnas värdesättning
i balansräkningen angifvit, att de ej må upptagas vare sig öfver
sina verkliga våirden eller anskaffningskostnaden. Mot ett fastslående,
med de undantag, förslaget närmare innehåller, af en dylik, inom
sund affärspraxis allmänt vedertagen grundsats synes utskottet icke
vara något att erinra.

Herr Vennersten har i sin motion påyrkat, att det i mom. 2 af
förevarande § gjorda medgifvandet om där afsedda tillgångars upptagande
i vissa fall till högre belopp än anskaffningskostnaden måtte
utsträckas till all bolagets egendom. Ett dylikt allmänt medgifvande
skulle dock lämna alltför stor möjlighet för ett omintetgörande af just
hvad man med nyss angifna regel för tillgångarnas värdesättning velat
vinna och synes alltså icke vara att förorda.

Står det sålunda klart, att ej ens de verkliga tillgångarna alltid
böra i balansräkningen utföras till sina fulla värden, lärer det med
godkännande af den uppställda principen ej heller lämpligen låta sig
förenas, att, såsom af bifall till herr Vennerstens yrkande beträffande 7)
af förevarande § skulle blifva följden, låta bolaget, låt vara endast i
den ringa omfattning, som afses, just under de första och i regel mest
kritiska arbetsåren laborera med rent fiktiva tillgångar, som i följd af
sin plats i balansräkningen omedelbart skulle höja den disponibla vinstsumman
och eventuellt föranleda utdelning, som faktiskt komme att
helt eller delvis drabba aktiekapitalet.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

I herr Sandströms omförmälda motion har slutligen yrkats, att
föreskrift måtte lämnas, att i balansräkningen tillgångarna måtte specificeras,
så att aktieägarna därigenom erhölle kännedom om tillgångarnas
viktigaste beståndsdelar i fast och lös egendom och särskildt i aktier
i andra bolag, hvilkas balans- samt vinst- och förlusträkning, såvidt
möjligt, borde framläggas.

Med afseende härå vill utskottet erinra, att tillfredsställande regler
för det praktiska utförandet af en dylik specifikation synas synnerligen
svåra att åstadkomma. I många fall skulle en specifikation icke alls
låta sig göra. I andra fall skulle ett angifvande af tillgångens karaktär
endast synnerligen ofullständigt återgifva dess värde. Till det nu anförda
kommer den viktiga omständigheten, att ett meddelande i den
utsträckning, som föreslagits, till aktieägarna och allmänheten af bolaget
rörande förhållanden ofta skulle medföra allvarsamma faror för bolagets
konkurrensmöjligheter och förmåga öfverhufvud att fylla sitt ändamål.

Utskottet har af anförda skäl ansett sig böra afstyrka herr Sandströms
berörda yrkande.

61 §.

Det har synts utskottet vara af vikt att, på sätt i denna § skett,
uttryckligen i lagen uttalas, att, såvidt kan ske, tillfälle skall beredas
alla styrelseledamöter att deltaga i behandlingen af ärende, som skall
förekomma inför styrelsen.

Hvad åter angår det i §:n meddelade stadgande angående tredje
mans förhållande i här ifrågavarande afseende, skulle detsamma möjligen
kunna föranleda till den uppfattningen, att meningen vore att ålägga
tredje man skyldighet att undersöka, i hvilken mån styrelseledamöterna
erhållit eller kunnat erhålla tillfälle att deltaga i ärendets behandling.
Med hänsyn härtill och då af allmänna regler lär med tillfredsställande
säkerhet följa, hur bolagets ställning utåt i detta afseende skall bedömas,
har utskottet ansett hvad här stadgats om tredje mans förhållande
icke böra upptagas i den blifvande lagen.

64 §.

Enligt 58 § äger styrelsen så ock den eller de särskilda styrelseledamöter,
som bemyndigats teckna bolagets firma, att själfva eller
genom ombud handla å bolagets vägnar samt inför domstolar och
andra myndigheter företräda bolaget; och i 63 § sker hänvisning till
58 § med afseende å där omförmälda firmatecknare.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 7 Sami. 1 Afd. 41 Höft.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

Utskottet kar velat framhålla, att nyssnämnda §, jämförd med
den förevarande, måste så förstås, att nämnda befogenheter tillkomma
här afsedda firmatecknare allenast i förening.

66 §.

Första momentet af denna § är endast en konsekvens af stadgandet
i 55 § 1 mom.

§:ns andra moment, i hvad det afser föryttring eller upplåtelse
af all bolagets egendom eller den väsentligaste delen däraf, bör ses i
samband med 93 §:ns tre sista moment. Här meddelade bestämmelser
motsvaras af 59 och 90 §§ i kommittéförslaget. Kommittén framhöll,
att här afsedda föryttringsåtgärder till sin innebörd ofta vore att likställa
med ett beslut om upphörande af bolagets verksamhet. Äfven
där detta icke vore fallet, borde ifrågavarande beslut i anseende till
sin genomgripande betydelse för bolaget vara underkastadt samma
regler som beslut om bolagets trädande i likvidation. För att härutinnan
bereda minoriteten erforderligt skydd hafva tillkommit nu afsedda
bestämmelser i 93 § och, såsom ett komplement till och en konsekvens
af dem, ifrågavarande föreskrifter i 66 §.

Utskottet delar i allo de af lagrådets flesta ledamöter anförda
betänkligheter mot nu afsedda, med hänsyn särskildt till deras verkan
gent emot tredje man allt för sväfvande bestämmelser. Vid sådant
förhållande och då, på sätt lagrådet äfven framhållit, behofvet af ett
förbud, sådant som det ifrågasatta, i väsentlig mån förringades, om
sådana föreskrifter meddelades, som i 55 § första momentet och första
momentet af denna § upptagits, har utskottet ansett nämnda bestämmelser
böra utgå ur förslaget.

Icke heller har utskottet kunnat godkänna de föreslagna bestämmelserna
i fråga om föryttring af bolagets fasta egendom.

På sätt i herr Vennerstens omförmälda motion yrkats och på i
motionen framhållna och förut af lagrådet anförda skäl anser äfven
utskottet, att den i sista punkten af ifrågavarande § meddelade inskränkningen
i styrelsens handlingsfrihet i fråga om upptagande af
obligationslån för bolagets räkning ej bör inflyta i lagen.

71 §.

I herr Vennerstens motion har yrkats, att sista stycket af denna
§ måtte utgå.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

Har, utöfver hvad förslaget eärskildt medgifver, inskränkning skett
i styrelses eller styrelseledamots befogenhet att företräda bolaget, är
enligt förslagets 58 § inskränkningen utan verkan mot tredje man i
god tro och får ej registreras.

På samma sätt som dock dylika inskränkningar kunna — utan
att få verkan mot tredje man i god tro — göras med afseende å styrelseledamöternas
förhållanden, kan naturligen så ske äfven med afseende å
suppleanterna.

Hinder finnes sålunda icke att i bolagsordningen eller eljest träffa
sådan anordning i fråga om suppleanternas inträde vid ordinarie ledamots
förfall, som motionären här afser. Det skulle emellertid enligt
utskottets mening vara föga lämpligt att, såsom af honom ifrågasättes,
medgifva registrering af i sådant afseende träffade bestämmelser och
sålunda göra tredje man af dem ovillkorligen beroende. Utskottet kan
därför icke tillstyrka motionärens förslag i denna del.

72 §.

Då utskottet af nedan anförda skäl ansett, att 73 § bör ur förslaget
. utgå, har utskottet för undvikande af ändring i paragrafföljden
vidtagit en uppdelning af denna § i två §§.

73 §.

I den ofvan berörda skrifvelse af den 29 april 1902, däri Riksdagen
anhållit om öfvervägande, huruvida och under hvilka villkor en
minoritet inom ett aktiebolag skulle äga besluta, att en utom bolaget
stående, för revisionsuppdrag särskildt kvalificerad person skulle deltaga
i den lagstadgade granskningen af styrelsens förvaltning och bolagets
räkenskaper, framhöll Riksdagen, att tillkomsten af en dylik bestämmelse
ej syntes behöfva göras ovillkorligen beroende af bildande af en legaliserad
revisorskår. Klart vore dock, att det nu ifrågasatta stadgandet
skulle få sin egentliga betydelse först i och med införandet af officiellt
erkända och ansvariga revisorer.

Denna fråga har i förslaget lösts sålunda, att sedan å bolagsstämma
förslag om utseende af en revisor genom Konungens befallningshafvande
antagits eller biträdts af aktieägare, representerande minst Vio af aktiekapitalet,
bolagets styrelse har att göra framställning hos Konungens
befallningshafvande om utseende af en särskild revisor att med de ordinarie
revisorerna deltaga i revisionen, och gäller om hans kvalifikation

3g Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

för uppdraget ej annat, än att han, likasom de ordinarie revisorerna, ej
får vara i bolagets eller styrelseledamots tjänst.

Mot förslaget i denna del har en ledamot i lagrådet anfört, att,
enär förordnande genom vare sig Konungens befallningshafvande eller
annan myndighet af den föreslagna revisorn icke, lika litet som en
denne vid ansvarspåföljd ålagd tystnadsplikt, torde undanröja de för
bolaget allvarsamma vådor, som i brist på en kår af revisorer med
tjänstemannaansvar skulle uppkomma, därest förslagets bestämmelser
rörande en af offentlig myndighet utsedd revisor blefve genomförda,
borde samma bestämmelser utgå.

Äfven utskottet finner det tydligt, att den här föreslagna anordningen
öppnar utsikt för utom bolaget stående till en inblick i dess
angelägenheter, som kan till skada för bolagets verksamhet föranleda
svåra missbruk särskildt i konkurrensafseende. Erfordras en fackkunnig
revisor, lär det till och med kunna komma att inträffa att en sådan står
att finna endast bland bolagets konkurrenter.

Det straffansvar, som enligt förslaget drabbar revisor, hvilken
yppar något af hvad vid granskningen kommit till hans kännedom,
torde, med hänsyn till den tydliga svårigheten att i detta afseende åstadkomma
erforderlig bevisning, blifva skäligen ineffektivt. Af detsamma
förekommes ej heller, att den utsedde revisorn själf omedelbart begagnar
sig af hvad han genom revisionen inhämtat.

På grund af hvad utskottet nu anfört, har utskottet ansett denna
§ böra utgå ur förslaget.

De i herrar Lagerbjelkes och Sandströms ifrågavarande motioner
med afseende å denna § framställda yrkanden föranleda vid sådant förhållande
ej något utskottets yttrande.

76 §.

Den af utskottet i första momentet af denna § vidtagna ändring
är endast en följd af den ändring utskottet föreslagit i 28 §.

Med afseende å andra stycket af ifrågavarande § har i herr Vennerstens
motion af anförda skäl yrkats, att detsamma måtte utgå.

Ilär upptagna bestämmelser äro föranledda af Riksdagens ofvanberörda
skrifvelse den 18 mars 1903, däruti Riksdagen framhållit behofvet
af särskilda föreskrifter för förekommande af skenöfverlåtelser af aktier.

Den metod, som i sådant afseende i förslaget kommit till uttryck,
har utskottet funnit lämplig. Dock har det synts utskottet af vikt att
viss försiktighet iakttages vid tillerkännande åt aktieägare af den rätt,

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

som i angifvet syfte här gifves. Bestämmelserna skulle eljest lätt öppna
möjlighet för trakasserier i ohemult syfte mot de å stämman personligen
ej tillstädesvarande aktieägare, som ej varit förtänksamma nog att sörja
för, att sådan af dem afgifven skriftlig försäkran, som här afses, kan
företes å stämman. Med hänsyn härtill och i betraktande af hvad herr
Vennersten i sin berörda motion anfört har utskottet ansett, att rätt att
påkalla dylik försäkran ej bör medgifvas, utan att den eller de, som
därom göra framställning, representera V2o af aktiekapitalet. Vidare har
utskottet lika med kommittén ansett, att om någon å ordinarie bolagsstämma
opåtaldt Utöfvat rösträtt såirom ägare af aktie, skyldighet att å
senare stämma afgifva försäkran icke bör förefinnas, så framt ej visas,
att aktien under tiden efter stämman varit i annans ägo.

80 §.

Herr Vennersten har i sin motion yrkat följande tillägg till denna
§: »Därest alla aktier finnas vid stämma representerade, äger bolaget
att å densamma fatta beslut utan hinder däraf att här eller i bolagsordningen
föreskrifna kallelseåtgärder ej vidtagits.»

Då särskildt uttalande angående verkan af bristande iakttagande
speciellt af här meddelade formella föreskrift synes utskottet mindre
lämplig, har utskottet ansett det föreslagna stadgandet icke böra upptagas
i lagen.

81 §.

Enligt 36 § i gällande aktiebolagslag kan, därest samtliga å
ordinarie bolagsstämma närvarande därtill samtycka, ärende företagas till
afgörande af stämman, äfven om det ej varit upptaget å sådan förteckning
öfver vid stämman förekommande ärenden, som före densamma
skall hållas tillgänglig för aktieägarna.

Också lär det med hänsyn till omständigheter, som kunna hafva
inträffat efter det kallelse till bolagsstämma skedde, i många fall vara
af vikt, att stämman, utan att ärendet hunnit uppföras å sagda förteckning,
äger fatta det beslut, som omständigheterna påkalla.

Vid sådant förhållande och då ju beslut i synnerligen viktiga ärenden
antingen skola biträdas af alla aktieägare eller ock fattas å flera stämmor,
synes någon fara icke vara förenad med att fortfarande medgifva omförmälda
i gällande lag upptagna undantag från regeln, att å ordinarie
stämma ej till afgörande må företagas ärende, som varit å förteckningen

38 Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

upptaget. I angifna syfte har utskottet vidtagit eu ändring i första
punkten af mom. 3 i ifrågavarande §.

85 §.

Utskottet har ansett en förkortning af de i andra momentet af
ifrågavarande § stadgade tider, inom hvilka där afsedd fortsatt stämma
skall hållas, böra ske och för sådant ändamål funnit sig böra föreslå,
att med den fortsatta stämman, om så påfordras, ej får anstå mer än
minst 4 och högst 8 veckor efter den ordinarie stämman.

86—89 §§.

Den i 86 § tillerkända rätt åt en minoritet, representerande Vio
af aktiekapitalet, att vägra ansvarsfrihet och föra talan å styrelsens
förvaltning är tillkommen väsentligen såsom ett komplement till förslagets
bestämmelser angående extra revision. Då utskottet ansett
nämnda bestämmelser böra utgå ur förslaget, skulle häraf kunna följa,
att ej heller den minoriteten enligt förevarande § tillerkända rätt borde
bibehållas. Frånsedt att talan, som här afses, skall kunna gälla äfven
stiftare och revisorer, har emellertid utskottet ansett det vara af en ej
oväsentlig vikt för minoriteten att kunna, på sätt, som genom en dylik
rätt blir möjligt, bringa för bolaget skadliga olagliga åtgöranden från
styrelsens sida, hvilka majoriteten kanske ej klandrar, under domstols
pröfning. Emellertid har utskottet funnit försiktigheten bjuda, att
sagda rätt ej tillerkännes aktieägare, som kanske sakna verkligt intresse
för bolaget och dess verksamhet. Med hänsyn härtill har utskottet ansett
den minoritet, åt hvilken sagda rätt skall inrymmas, böra representera
Va af aktiekapitalet.

Vidare har den tid af ett år, inom hvilken talan, som i 86 §
afses, skall anställas och under hvilken styrelsen skall vara i ovisshet i
ansvarsfrågan, synts utskottet böra förkortas. Enligt utskottets uppfattning
kan det icke verka annat än till skada för bolagets intressen,
att dechargefrågan onödigt länge hålles sväfvande. På grund häraf har
utskottet ansett, att sistnämnda tid lämpligen bör, för alla förhållanden,
bestämmas till sex månader.

I herr Sandströms omförmälda motion har yrkats, att till 87 §
måtte göras det tillägg, att om klandertalan å förvaltningen anhängiggjorts
af en grupp aktieägare, representerande det föreskrifna minimibeloppet,
och en eller flere af dem därefter frånträdt sin talan, sådant

Lagutskottets Utlåtande Nr 44. 39

icke finge utgöra hinder för öfriga klandrande aktieägare att fullfölja
rättegången.

Enligt förslaget lär, därest den minoritet, som anhängiggjort talan
som här afses, minskas under det föreskrifna aktiebeloppet, rättegången
ej kunna af återstående aktieägare fullföljas. Då detta synes utskottet
vara det ur materiell synpunkt riktigaste, har utskottet icke ansett sig
kunna biträda nämnda motionärs berörda yrkande.

91 §.

I herr Jeanssons omförmälda motion har påyrkats den lindring i
andra momentets i förhållande till gällande lag väsentligen skärpta
bestämmelser, att där afsedt beslut matte blifva giltigt, om det å den
senare stämman, där sådan ifrågakommer, biträdes af minst 3/4 af de
röstande, representerande minst 74 af aktiekapitalet.

Vid fråga om ändring af föremålet för bolagets verksamhet fordras
enligt gällande aktiebolagslags § 33 mom. 1, att beslutet därom biträdes
af det antal röstande med det aktiebelopp, som nyss nämnts. I öfrig!
äro de i mom. 2 af förevarande § afsedda frågor, i den mån de för
närvarande må blifva föremål för bolagsstämmas beslutanderätt, alla
att hänföra under § 33 mom. 2 af gällande lag, som beträffande den
senare stämman kraf ver blott 73 majoritet af de röstande utan hänsyn
till det aktiebelopp, som representeras.

dill stöd för den föreslagna skärpningen af ifrågavarande bestämmelser
har kommittén anfört, att här afsedda ändringar i bolagsordningen
alla äro af beskaffenhet att kunna i hög grad kränka aktieägares
intressen, samt att, då ändring af dessa bestämmelser, i den mån
de skolat upptagas i stiftelseurkunden, sedermera vid bolagsordningens
antagande ej kan genomföras utan samtliga aktieägares samtycke,
ändring i bestämmelserna därefter icke borde kunna å bolagsstämma
genomdrifvas mot en aktieägares bestridande.

Emot hvad kommittén sålunda anfört bär utskottet ej ansett sig
höra tillmötesgå motionärens berörda yrkande annat än vid fråga om
ändring i bolagsordningen angående föremålet för bolagets verksamhet
eller angående aktiekapitalets ökning, där aktier med olika rätt finnas.
För dessa båda fall, har det synts utskottet betänkligt, att en för bolagets
fortbestånd eller eljest nödig och nyttig befunnen ändring skall kunna
förhindras af en enda tredskande aktieägare. Utskottet har dock i det
senare fallet ansett sig böra för beslutets giltighet fordra en kvalificerad
pluralitet jämväl inom hvarje särskild klass af aktieägare. I nu omförmäldt
syfte har utskottet vidtagit en ändring i denna §.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

92 §.

Ändringen i denna § är rent formell och föranledd af ändringen i 91 §.

93 §.

Att utskottet ansett senare delen af 93 §:s andra moment samt
tredje och fjärde momenten i samma § böra utgå, har motiverats ofvan
under 66 S.

95 §.

I herr Sandströms omförmälda motion har yrkats, att andra
momentet af denna § måtte utgå. Detta stadgande, hvartill motsvarighet
ej fanns i kommittéförslaget, har tillkommit på hemställan af lagrådet
och skulle hafva till ändamål ätt förekomma chikanösa rättegångar
rörande mer obetydliga sådana förfoganden, som här afses.

Utskottet, som ansett särskildt för här afsedda fall undantag ej
böra göras från den i första momentet af denna § uttalade allmänna
regel, har funnit sig böra tillmötesgå motionärens nämnda yrkande.

96 §•

I herr Vennerstens ifrågavarande motion har af anförda skäl
yrkats, att denna § måtte utgå ur förslaget.

Erfarenheten har understundom visat, att i vissa bolag, där
styrelsen förfogat öfver majoriteten af aktierna, minoriteten undanhållits
vinsten, som i stället användts till arfvode åt styrelseledamöterna. Vid
sådant förhållande och då äfven i öfrigt missförhållanden framträdt af
den art, hvars förhindrande här åsyftas, synes utskottet det i denna §
meddelade, af kommittén i viss omfattning upptagna och på hemställan
af lagrådet sedermera ytterligare skärpta stadgande, vara val motiveradt.
Då jämkning i ett fastställdt arfvode icke kan af domstol vidtagas, med
mindre det finnes uppenbart oskäligt och då bevisbördan härom i främsta
rummet hvilar å den som påkallar domstols åtgärd, synes utskottet
någon fara icke föreligga för missbruk af stadgandet.

Utskottet har därför ansett sig böra fasthålla vid det kungl. forslaget
i denna del oförändradt.

102 §.

Ändringen i denna § följer af utskottets förslag beträffande 125 §.

107 §''

Då den gode man, om hvars förordnande här är fråga och hvilken
skall tillsättas af rätten eller domaren, har att öfva tillsyn öfver likvida -

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

torernas förvaltning samt hans uppgift alltså lärer vara mindre att tjäna
ett minoritetsintresse än att gagna bolaget i dess helhet, har utskottet
ansett sig icke höra biträda det i herr Sandströms förevarande motion
framställda yrkande om sådan ändring i det kungl. förslaget i denna
del, att gode mannen måtte aflönas — i stället för såsom enligt förslaget
af bolaget — endast af de aktieägare, som påkallat hans förordnande.*
Med hänsyn därtill, att bakom en åtgärd af dylik extra ordinär
natur bör stå ett någorlunda afsevärdt intresse, har utskottet ansett, att
den majoritet, som skall äga göra framställning om tillsättande af god
man, bör bestämmas till Vio af hela aktiekapitalet i stället för såsom
enligt förslaget till V20.

108 §.

. Enligt §:ns. sista moment skulle gode mannen äga att bestämma
ordningen och villkoren för försäljning af bolagets egendom äfven å
auktion.

Då emellertid dylik försäljning — här såsom ofta eljest i lagstiftningen
— utan särskild inskränkning synes innebära tillräcklig garanti
lör erhållande af värdet motsvarande betalning, har utskottet funnit
g''ode mannens nämnda befogenhet gå längre än ändamålet med hans
tillsättande kräfver. Utskottet har därför ansett förslagets bestämmelse
i denna del böra utgå.

119 §.

I enlighet med _ hvad lagrådet i sådant afseende uttalat, har enligt
förslaget vid likvidation efter konkurs arsstämning a okända borgenärer
icke ansetts erforderlig, i följd hvaraf från tillämpningen af de i denna
§ åberopade lagrum angående förfarandet i allmänhet vid likvidation
undantagits hvad desamma innehålla angående årsstämning.

Utskottet har ansett detta undantag mindre lämpligt och därför
föreslagit, att detsamma utgår ur förslaget.

125 §.

Att första momentet af denna § bör utgå, följer af den återgång
till kommitteförslaget i fråga om 33 §, som utskottet ofvan förordat.
Bih. till Likså. Prof.. 1910. 7 Samt. 1 Afd. 41 Raft. 6

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

128 och 129 §§.

128 § motsvaras af 73 § i gällande aktiebolagslag.

I sammanhang med den från 10 § i sistnämnda lag afvikande
formulering, som på hemställan af lagrådet gilvits åt 18 § i förslaget,
har, likaledes på förslag af lagrådet, denna § erhållit sin nu föreliggande
lydelse. På sätt lagrådet framhållit har det nämligen rådt olika meningar,
huruvida 73 § af gällande lag vore så att förstå, att talan enligt
densamma kunde föras af innehafvare af i handels- eller föreningsregister
införd firma, som på grund af den senare firmans likhet med
den i aktiebolagsregistret införda lede förfång. Uttryckligt stadgande
om rätt för firmainnehafvare att i nu omförmälda afseende föra talan
har därför ansetts böra meddelas. Och då stadgandet i i 3 § af gällande
lag, hvilket likasom äfven omförmälda 10 § i samma lag af kommittén
oförändradt upptagits, synts lagrådet näppeligen kunna vinna tillämpning
i afseende å andra inskrifningar, har lagrådet ansett, att detsamma
borde helt bortfalla.

På sätt i herr Lagerbjelkes förevarande motion anmärkts, lär
emellertid saknaden af ett sådant stadgande af allmännare innehåll, som
det i 73 § af gällande lag meddelade —- hvilket äger motsvarighet i 6
§ af lagen om handelsregister, firma och prokura den 13 juli 1887,
därifrån detsamma torde hafva hämtats — kunna medföra olägenhet.

Lika med hvad lagrådet för af detsamma asyftade fall framhållit
finner utskottet icke tillräckliga skäl att göra Stockholms rådstufvurätt
till specialdomstol för ifrågavarande mål.

I anslutning till hvad utskottet nu anfört har utskottet föreslagit
ett tillägg till förenämnda §, hvilket föranledt en modifikation jämväl
i 129 §.

132 och 133 §§.

I herr Sandströms motion har yrkats, att såsom straffbart enligt
132 § måtte upptagas äfven det fall, att den, som äger företräda bolaget,
handlat i strid mot bestämmelserna i 66 §.

Utskottet har ansett, att, i den mån öfverträdelse!’ af denna § ej
falla under allmän strafflag, annan påföljd ej bör å dem inträda än
skadestånd.

Med afseende å de i förslaget upptagna straffsatserna, må erinras,

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

att enligt 76 § i gällande lag den, som i anmälan till registrering mot
bättre vetande lämnar oriktig uppgift, straffas med böter från och med
50 till och med 2,000 kronor, där ej å förseelsen straff är i allmänna
strafflagen utsatt. Enligt lagens 77 § är i andra fall straffet böter till
och med 500 kronor. Enligt förslaget åter straffas de i 132 § afsedda
förbrytelser, som ej i allmänna strafflagen belagts med strängare straff,
med böter från och med 50 till och med 10,000 kronor eller fängelse.
Förbrytelser, som afses i 133 §, straffas med böter från och med 5 till
och med 1,000 kronor.

Nämnda i 132 § stadgade bötesstraff har utskottet funnit vida
högre än som öfverensstämmer med vår rätts principer i fråga om användningen
af ifrågavarande straff. Då de svårare här afsedda förseelserna
komma att medföra fängelse, synes det utskottet icke heller beliöfligt
att här sätta bötesmaximum högre än enligt gällande lag.

Sådan underlåtenhet från styrelseledamots sida, som afses i 5) af
132 §, har utskottet funnit riktigare böra i straffhänseende hänföras
under 133 §.

Vidkommande det i sistnämnda § upptagna bötesmaximum, 1,000
kronor, har äfven detta synts utskottet böra nedsättas till större öfverensstämmelse
med gällande lag.

141 §.

Att hvad under 1) i denna § af förslaget förekommer bör utgå,
följer af utskottets förslag beträffande 25 §.

Där Kungl. Maj:t äger att utse ledamot i bolagets styrelse förekommer
understundom, att i bolagsordningen föreskrifves, att vissa viktigare
aftal och förbindelser från bolagets sida för sin giltighet förutsätta
medverkan af bemälde styrelseledamot. Detta är en inskränkning i
styrelsens eller styrelseledamots rätt att företräda bolaget, som enligt
gällande lag lär kunna registreras och därigenom blifva förbindande för
tredje man. Dylik inskränkning förekommer t. ex. i den af Kungl. Maj:t
fastställda ordningen för Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag. Det
synes utskottet icke lämpligt, att en ny lagstiftning verkar ändring i
nämnda förhållanden. Till förekommande häraf har utskottet funnit sig
böra föreslå ett särskildt tillägg till denna §.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

Då den i 76 §:s 2 mom. stadgade rätt att framställa yrkande,
som där afses, har till hufvudsakligt ändamål att hindra kringgående
af bestämmelser angående inskränkning i aktieägares rösträtt å bolagsstämma,
har utskottet ansett, att dessa bestämmelser ej böra erhålla
tillämpning å sådana, före den ifrågavarande lagens ikraftträdande bildade
bolag, hvilkas bolagsordningar ej innehålla stadgande om dylik inskränkning.

Utskottet har beträffande sista momentet af denna § ansett ett
förtydligande nödigt och i sådant syfte föreslagit ett tillägg till detsamma.

Förslaget till lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag

och enkla bolag.

Hvad angår det i propositionen innefattade förslaget till lag om
vissa ändringar i gällande lag om handelsbolag och enkla bolag, har
detsamma föranledts af förslaget till lag om aktiebolag och afser frånsedt
vissa ändringar i 17 och 36 §§ af gällande lag, hufvudsakligen
åstadkommande af öfverensstämmelse mellan de båda lagarna beträffande
den senare lagens terminologi i fråga om bolags upplösning..

Utskottet har funnit detta förslag ej föranleda någon erinran från
utskottets sida.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts
ifrågavarande proposition och de i ärendet väckta
motioner, måtte antaga följande förslag till

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

i ») Lag om aktiebolag.

Inledande bestämmelser.

1 §.

De, som vilja med ett af dem tillskjutet, i visst antal lotter
(aktier) fördeladt kapital idka verksamhet i bolag utan att personligen
ansvara för däraf uppkommande förbindelser, äga, på sätt i denna lag
sägs, bilda aktiebolag.

2 §•

Aktiekapitalet må ej sättas lägre än fem tusen kronor.

Där aktiekapitalet skall, utan ändring af bolagsordningen, kunna
bestämmas till lägre eller högre belopp, må lägsta beloppet (minimikapitalet)
ej utgöra mindre än tredjedelen af högsta beloppet (maximikapitalet).

3 §•

Aktierna skola lyda å lika belopp i svenskt mynt, ej understigande
femtio kronor; dock må aktie kunna lyda å mindre belopp,
lägst tio kronor, där aktiekapitalet ej öfverstiger tjugufem tusen kronor.

Hvad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp
än det, hvarå aktien skall lyda.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Å aktierna skola utfärdas bref, kvilka ställas till viss man, där
ej Konungen för särskildt fall medgifver, att brefven må ställas till
innehafvaren.

Om aktiebolags bildande.

4 §. § 4.

Stiftare af aktiebolag skola vara Stiftare af aktiebolag skola vara
bär i riket bosatta och till antalet här i riket bosatta svenska underminst
fem. såtar och till antalet minst fem.

5 §•

Stiftarna skola upprätta och egenhändigt underteckna en stiftelseurkund,
angifvande

1) föremålet för bolagets verksamhet;

2) aktiekapitalet eller, där aktiekapitalet skall kunna, utan ändring
af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet
och maximikapitalet;

3) det belopp, hvarå aktie skall lyda;

4) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;

5) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess
beslutförhet;

6) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före
stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna.

Såsom stiftare anses allenast de, som undertecknat stiftelseurkunden.

Stiftarnas namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta.

6 §•

Skall bolagets verksamhet efter viss tid upphöra,

eller skola aktiebrefven ställas till innehafvaren,

eller skall förbehåll träffas enligt 49 § om aktiekapitalets nedsättning
genom inlösen af aktier eller enligt 52 § om rätt för aktieägare
att vid akties öfvergång lösa aktien eller om förbud i vissa fall
mot akties förvärfvande eller enligt 138 § om tvisters afgörande af
skiljemän,

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

eller skola, i den mån sådant må ske, grunderna för utöfvande af
rösträtt ock för fattande af beslut å bolagsstämma afvika från hvad
därom finnes föreskrifvet i 79, 91 och 93 §§,

eller skall om användande af bolagets vinst eller af bolagets behållna
tillgångar vid dess upplösning gälla annat än i 55 § 2 mom. och
114 § är stadgadt,

varde bestämmelse härom intagen i stiftelseurkunden.

Där ej alla aktier skola medföra samma rätt, skall stiftelseurkunden
angifva det belopp, hvartill aktier med företrädesrätt må kunna utgifvas,
och det företräde de skola medföra, äfvensom, såframt aktiekapitalet
skall kunna, utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre
eller högre belopp, den rätt till teckning eller erhållande af nya
aktier, som vid aktiekapitalets ökning må tillkomma hvarje särskildt
slag af aktier.

7 §.

Ej må stiftare eller annan af bolaget erhålla godtgörelse för dess
bildande, utan så är, att bestämmelse härom fullständigt angifvits i
stiftelseurkunden.

I stiftelseurkunden skall ock fullständigt angifvas hvarje bestämmelse,
som må hafva träffats därom,

att stiftare eller annan skall äga att teckna aktie med rätt att
tillskjuta annat än penningar eller eljest med villkor,

att i annat fall egendom skall af bolaget öfvertagas,
eller att stiftare eller annan eljest skall af bolaget erhålla särskild
förmån eller rättighet. Sker det ej, vare sådan bestämmelse
utan verkan mot bolaget.

8 §.

Stiftarna läte två gånger med
minst en veckas mellantid kungöra
stiftelseurkunden i allmänna tidningarna
äfvensom i tidning inom
den ort, där bolagets styrelse skall
hafva sitt säte.

Där för aktie skall inbetalas
högre belopp än det, hvarå aktie

8 §.

Stiftarna läte kungöra stiftelseurkunden
i allmänna tidningarna
äfvensom i tidning inom den ort,
där bolagets styrelse skall hafva
sitt säte.

Där för aktie skall inbetalas
högre belopp än det, hvarå aktie

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl, Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

skall lyda, varde i kungörelsen in- skall lyda, varde i kungörelsen intagen
uppgift om det belopp, som tagen uppgift om det belopp, som
skall för aktie inbetalas. skall för aktie inbetalas.

9 §.

Stiftelseurkunden i två exemplar äfvensom ett exemplar af de
tidningar, i hvilka kungörelse enligt 8 § varit införd, skola ingifvas,
om bolagets styrelse skall hafva sitt säte i Stockholm, till öfverståthållareämbetet
och i annat fall till Konungens befallningshafvande i
länet. Det ena exemplaret af stiftelse urkunden skall förvaras för att
hållas tillgängligt för en hvar, som önskar taga kännedom däraf; det
andra skall, försedt med påskrift om uppvisandet, återställas till stiftarna.

Har ej vid stiftelseurkundens upprättande iakttagits hvad förut i
denna lag är stadgadt eller finnes stiftelseurkunden eljest i dit hörande
ämne innehålla något, som strider mot denna lag, eller har den icke

kungjorts i enlighet med hvad i 8
Vägras mottagandet, skall bevis
begäran meddelas.

10 §.

Teckning af aktier skall ske å
teckningslista, som egenhändigt
underskrifvits af stiftarna samt innefattar
styrkt afskrift af stiftelseurkunden
jämte den i 9 § omförmälda
påskrift. Stiftarnas namnunderskrifter
skola vara af vittnen
styrkta.

Teckningslista skall angifva

1) den ordning, hvari aktietecknare
bör fullgöra hvad honom
åligger på grund af teckningen;

2) den tid, ej öfverstigande ett
år från stiftelseurkundens uppvisande,
inom hvilken konstituerande
stämma skall hållas;

3) där för aktie skall inbetalas
högre belopp än det, hvarå aktie

är stadgadt, må den ej mottagas,
.ärom jämte skälen för beslutet på

10 §.

Teckning af aktier skall ske å
teckningslista i hufvudskrift, som
egenhändigt underskrifvits af stiftarna,
eller i afskrift, bestyrkt af
notarius publicus.

Teckningslista skall innefatta
styrkt afskrift af stiftelseurkunden
jämte den i 9 § omförmälda påskrift
samt angifva

1) den ordning, hvari aktietecknare
bör fullgöra hvad honom
åligger på grund af teckningen;

2) den tid, ej öfverstigande ett
år från stiftelseurkundens uppvisande,
inom hvilken konstituerande
stämma skall hållas;

3) där för aktie skall inbetalas
högre belopp än det, hvarå aktie

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungi. Maj-.ts förslag:)

skall lyda, det belopp, som skall
för aktie inbetalas;

4) där i stiftelseurkunden minimi-
och maximikapital angifvits,
men allenast ett visst belopp, understigande
maximikapitalet, skall få
tecknas, storleken af detta belopp.

Där annan än stiftare må teckna
aktier, skall teckningslista, hvarå
sådan teckning må äga rum, dessutom
innehålla uppgift å det antal
aktier, som en hvar af stiftarna
tecknat, och å den grund, efter
hvilken i händelse af öfverteckning
aktierna skola fördelas mellan
tecknarna.

Hvarj e stiftare skall teckna minst
en aktie.

11 §.

Aktieteckning vare ogiltig, där
dem ej göres å teckningslista, som
uppfyller föreskrifterna i 10 §.

Aktieteckning med villkor vare
ogiltig, där ej, efter ty i 7 § sägs,
bestämmelse om sådan teckning
intagits i stiftelseurkunden.

Har ej före utgången af den
tid, inom hvilken enligt teckningslistan
konstituerande stämma skall
hållas, beslut å sådan stämma fattats
om bolagets bildande eller om
uppskof därmed enligt hvad i 14 §
stadgas, vare aktieteckningen icke
vidare bindande.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 7 Sami.

(Utskottets förslag:)

skall lyda, det belopp, som skall
för aktie inbetalas;

4) där i stiftelseurkunden minimi-
och maximikapital angifvits,
men allenast ett visst belopp, understigande
maximikapitalet, skall få
tecknas, storleken af detta belopp.

Hvarje stiftare skall teckna
minst eu aktie.

11 §•

Aktieteckning vare ogiltig, där
den ej göres å teckningslista, som
uppfyller föreskrifterna i 10 §.

Aktieteckning med villkor vare
ogiltig, där ej, efter ty i 7 § sägs,
bestämmelse om sådan teckning
intagits i stiftelseurkunden.

12 §.

Har ej före utgången af den
tid, inom hvilken enligt teckningslistan
konstituerande stämma skall
hållas, beslut å sådan stämma fattats
om bolagets bildande eller om
uppskof därmed enligt hvad i 15
§ stadgas, vare aktieteckningen
icke vidare bindande.

1 Afd. 41 Höft.

50 Lagutskottets Utlåtande Nr

(Kungl. Maj ds förslag;)

12 §.

Ej må sådan grund för aktietecknings
ogiltighet, som ill § afses,
göras gällande, utan så är, att
den hos registreringsmyndigheten
anmälts före bolagets registrering.

(Utskottets förslag:)

13 §.

Ej må sådan grund för aktietecknings
ogiltighet, som i 11 och
12 §§ afses, göras gällande, utan
så är, att den hos registreringsmyndigheten
anmälts före bolagets
registrering.

13 §. 14 §.

Konstituerande stämma utlyses af stiftarna i den ordning, som
skall gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

Å konstituerande stämman framlägge stiftarna genast stiftelseurkunden,
försedd med den i 9 § omförmälda påskrift, och teckningslistorna
äfvensom, där i stiftelseurkunden intagits bestämmelse, som omförmäles
i 7 §, de skriftliga handlingar, som därom kunna vara upprättade,
jämte en af stiftarna underskrifven berättelse, angifvande de
omständigheter, som kunna vara af vikt vid bedömande af bestämmelsens
betydelse för bolaget.

14 §. 15 §•

Styrkes å stämman genom behöriga teclmingslistor, att det belopp,
hvartill aktiekapitalet enligt stiftelseurkunden lägst må sättas, är fulltecknadt,
skall, sedan aktierna i händelse det tecknade beloppet öfverskjuter
hvad högst må tecknas, blifvit mellan tecknarna fördelade och
öfverskjutande teckning förklarats förfallen, till afgörande företagas,
huruvida bolaget skall komma till stånd; dock att, där minst en fjärdedel
af de närvarande eller ock aktietecknare med ett sammanlagdt
aktiebelopp af minst en fjärdedel af det vid stämman företrädda aktiekapitalet
rösta därför, med frågans afgörande skall anstå till fortsatt
stämma å viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. A den
fortsatta stämman varde frågan utan vidare uppskof afgjord.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till
stånd, eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig
därom och utgöra dessa minst en fjärdedel af hela antalet tecknare
med ett sammanlagdt aktiebelopp af mer än halfva det å stämman

Lagutskottets Utlåtande Nr 44-

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

företrädda aktiekapitalet och minst en fjärdedel af hela aktiekapitalet,
skall bolaget anses bildadt; i annat fall vare frågan om bolagets bildande
förfallen.

Aktietecknare, till hvars förmån i stiftelseurkunden intagits bestämmelse,
som i 7 § sägs, äge ej deltaga i omröstning, hvarom ofvan
förmäles; ej heller må sådan tecknare eller af honom tecknade eller
eljest förvärfvade aktier vid omröstningen tagas i beräkning. Hvad
nu är stadgadt gälle dock ej, där i stiftelseurkunden dylik bestämmelse
intagits till förmån för samtlige aktietecknare.

15 §.

Ilar, efter ty i 14. § sägs, uppskof
med frågan om bolagets bildande
beslutats, välje stämman genast, såframt
påstående därom framställes
af minst en fjärdedel af de å stämman
närvarande alctietecknare, som
enligt hvad af 14 §3 mom. framgår
äga deltaga i omröstning rörande
frågan om bolagets bildande, eller
ock af aktietecknare med minst en
fjärdedel af samtlige förutnämnde
aktietecknares vid stämman företrädda
aktiebelopp, ett utskott för närma/re
granskning af de förhållanden, som
för frågans afgörande kunna vara
af betydelse.

Sådant utskott skall, där ej annorlunda
beslutas, bestå af tre ledamöter.

Dessa väljas bland de aktietecknare,
som enligt hvad af 14 § 3 mom.
framgår äga deltaga i omröstning
rörande frågan om bolagets bildande.

Vid omröstning om antalet ledamöter
i utskottet äfvensom vid val af ledamöterna
äge allenast nyssnämnde aktietecknare
rösträtt.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

Utskottet afgifve skriftligt utlåtande
öfver sin granskning. Utlåtandet bör
minst fem dagar före den fortsatta
stämman i tillräckligt antal exemplar
genom stiftarnas försorg hållas tillgängligt
för aktietecknarna å plats,
som bestämts af dem, hvilka deltagit
i valet af utskottsledamöter.

Stiftare vare skyldig att på begäran
lämna ledamot i utskottet alla för fullgörande
af utskottets uppdrag erforderliga
upplysningar.

16 §.

Är aktiebolag bildadt, skall bolagsordning antagas samt val af
styrelse och revisorer förrättas.

Sker det ej å konstituerande stämman, åligger det stiftarna att
senast en månad därefter i den ordning, som skall gälla om kallelse
till ordinarie bolagsstämma, för ändamålet utlysa särskild stämma att
hållas så snart ske kan. Uraktlåtes det, har magistrat eller kronofogde
i den ort, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte, att på
ansökan af aktieägare ofördröjligen kalla aktieägarna till sådan stämma.

17 §•

Bolagsordning skall innehålla bestämmelser i samtliga de ämnen,
hvilka enligt 5 och 6 §§ skola upptagas i stiftelseurkunden, så ock
angifva bolagets firma, huru många revisorer skola utses, samt huruvida
mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas, tiden för
sådan stämmas hållande, och hvilka ärenden skola å ordinarie stämma
eller, där flera hållas, å hvar och en af dem förekomma till behandling.

I de ämnen, som omförmälas i 5 och 6 §§, må afvikelse från
hvad stiftelseurkunden innehållit ej göras, med mindre. samtlige aktieägare
förena sig därom. Ej heller må, utan samtlige aktieägares
medgifvande, bestämmelse rörande ämne, hvarom i 6 § sägs, beslutas,
där den ej varit intagen i stiftelseurkunden.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

18 §.

Aktiebolags firma skall innehålla ordet »aktiebolag».

Ny firma skall tydligt skilja sig från andra, förut i laga ordning
registrerade, ännu bestående aktiebolagsfirmor.

19 §.

Vid konstituerande stämman,
så ock vid sådan särskild stämma,
som i 16 § sägs, skall genom stiftarnas
försorg föras protokoll; och
lände i öfrigt i tillämpliga delar
till efterrättelse hvad i 78 § finnes
stadgadt om protokoll, val af ordförande
och förteckning öfver de
närvarande.

Hvad i 79 § är stadgadt om
utöfvande af rösträtt och fattande
af beslut å bolagsstämma äge med
de afvikelser, som föranledas af
bestämmelserna i 14 och 15 §§,
motsvarande tillämpning å sådan
stämma, som ofvan sägs.

19 §.

Hvad i 79 § är stadgadt om utöfvande
af rösträtt och fattande af
beslut å bolagsstämma äge med de
afvikelser, som föranledas af bestämmelserna
i 15 §, motsvarande
tillämpning å sådan stämma, som
ofvan sägs.

20 §.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut är stadgadt i 95 och 96 §§
gälle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å konstituerande
stämman, så ock å sådan särskild stämma, som i 16 § sägs.

21 §.

Sedan bolagsordning antagits samt styrelse och revisorer blifvit
valda, så ock af det tecknade beloppet, efter afdrag ej mindre i anledning
af öfverteckning, där sådan ägt rum, än äfven för aktierätt, som
af aktietecknare må hafva enligt 30 § förverkats och ej af annan öfvertagits,
minst hälften blifvit inbetald i penningar eller annat i enlighet

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

med stiftelseurkundens bestämmelser, må bolaget enligt föreskrifterna
i denna lag registreras; dock får registrering ej ske, där det tecknade
beloppet efter ofvannämnda afdrag understiger det belopp, hvartill
aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må sättas.

22 §.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärfva rättigheter eller
ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet
söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om utbekommande
af tecknadt aktiebelopp.

Handla styrelseledamöter, aktieägare eller andra å bolagets vägnar,
innan det blifvit registreradt, svare de, som i åtgärden eller beslut
därom deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin

Såld, en för alla och alla för en.

23 §.

Ansökning om bolagets registrering
skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas dels

stiftarnas fullständiga namn
och hemvist,

dels styrelseledamöternas samt, där
suppleanter i styrelsen utsetts, deras
fullständiga namn äfvensom nationalitet
och hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att
teckna bolagets firma ej skall utöfvas
allenast af styrelsen, hvilken
eller hvilka, hvar för sig eller i
förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot
eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad

23 §.

Ansökning om bolagets registrering
skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas dels

stiftarnas och styrelseledamöternas
samt, där suppleanter i
styrelsen utsetts, deras fullständiga
namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att
teckna bolagets firma ej skall utöfvas
allenast af styrelsen, hvilken
eller hvilka, hvar för sig eller i
förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot
eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj ds förslag:)

jämväl å hans fullständiga namn
och hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) stiftelseurkunden, försedd med
påskrift om uppvisande, som i 9 §
sägs, jämte öfriga i 13 § 2 mom.
angifna handlingar, samtliga i hufvudskrift
och styrkt afskrift;

2) af notarius publieus eller
med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter
styrkt afskrift af protokollet vid
konstituerande stämman, så ock,
där annan stämma hållits, af det
därvid förda protokollet;

3) två på enahanda sätt, som
under 2) sägs, till riktigheten
styrkta exemplar af bolagsordningen; 4)

en med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
försedd handling, innehållande
dels uppgift, huru mycket
blifvit tecknadt, med afdrag ej
mindre i anledning af öfverteckning,
där sådan ägt rum, än ock
för aktierätt, som af aktietecknare
må hafva enligt 30 § förverkats
och ej af annan öfvertagits, äfvensom
huru mycket af det belopp,
hvartill aktiekapitalet sålunda uppgår,
blifvit inbetaldt, dels ock för
hvarje aktie uppgift å ägarens namn,
det belopp, som inbetalts, och beskaffenheten
af den godtgörelse, som lämnats; 5)

bevis om tillstånd, som, efter
ty i 3 eller 57 § sägs, må vara af
Konungen meddeladt.

(Utskottets förslag:)

jämväl å hans fullständiga namn
och hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) stiftelseurkunden, försedd med
påskrift om uppvisande, som i 9 §
sägs, samt öfriga i 14 § 2 mom. angifna
handlingar så ock styrkta afskrifter
af samtliga dessa handlingar;

2) af notarius publieus eller med
styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkt
afskrift af protokollet vid konstituerande
stämman, så ock, där annan
stämma hållits, af det därvid förda
protokollet;

3) två på enahanda sätt, som
under 2) sägs, till riktigheten styrkta
exemplar af bolagsordningen;

4) en med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
försedd handling, innehållande
dels uppgift, huru mycket
blifvit tecknadt, med afdrag ej
mindre i anledning af öfverteckning,
där sådan ägt rum, än ock
för aktierätt, som af aktietecknare
må hafva enligt 30 § förverkats
och ej af annan öfvertagits, äfvensom
huru mycket af det belopp,
hvartill aktiekapitalet sålunda uppgår,
blifvit inbetaldt, dels ock försäkran,
att den sålunda anmälda inbetalningen
fullgjorts i penningar eller
annat i enlighet med stiftelseurkundens
bestämmelser;

5) bevis om tillstånd, som, efter
ty i 3 eller 57 § sägs, må vara af
Konungen meddeladt.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Krngl. Maj:ts förslag:)

Har utskott, hvarom förmäles i
15 §, varit tillsatt, bifoge styrelsen
ock det af utskottet afgifna utlåtandet
i hufvudskrift och styrkt afskrift.

24 §.

Har hvad bolaget i annat än
penningar enligt bestämmelse i
stiftelseurkunden öfvertagit blifvit
uppskattadt till oskäligt högt värde
eller oskälig förmån enligt stiftelseurkunden
blifvit tillerkänd stiftare
eller annan, vare stiftarna pliktige
att ersätta bolaget skadan, en för
alla och alla för en. Framgår af
omständigheterna, att stiftare hvarken
haft eller bort hafva vetskap
om att uppskattning eller förmån,
som nyss sagts, varit oskälig, vare
han från ersättningsskyldighet fri.

Uppgörelse mellan bolaget och
stiftare rörande den senare i sådan
egenskap åliggande skadeståndsskyldighet
är ej för bolaget bindande.

25 §.

Har, innan två år förflutit efter
bolagets registrering, å bolagets vägnar
träffats något aftal om förvärf af fast
eller lös egendom för godtgörelse, som
öfverstiger en femtedel af hela aktiekapitalet,
skall aftalet genom styrelsens
försorg ofördröjligen anmälas för registrering.

(Utskottets förslag:)

24 §.

25 §.

Uppgörelse mellan bolaget och
stiftare rörande den senare i sådan
egenskap åliggande skadeståndsskyldighet
är ej för bolaget bindande.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj.ts förslag:)

Om aktiebref

26 §.

Aktiebref skola undertecknas af
styrelsen samt angifva ordningsnummer
å den eller de aktier, hvarå
brefven lyda, akties belopp och
dagen för utfärdandet. Styrelseledamots
namnteckning må kunna återgifvas
genom tryck eller på annat
dylikt sätt; dock skall hvarje aktiebref
vara egenhändigt undertecknadt
af minst en styrelseledamot.

Har förbehåll träffats enligt 49 §
om aktiekapitalets nedsättning genom
inlösen af aktier eller enligt
52 § om rätt för aktieägare att vid
akties öfvergång lösa aktien eller
om förbud i vissa fall mot akties
förvärfvande, varde ock det förbehåll
angifvet i aktiebrefvet.

27 §.

Ej må aktiebref utgifvas, innan
registrering enligt 125 § skett därom,
att full betalning erlagts för aktier
tillhopa motsvarande det belopp,
hvartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen
lägst må bestämmas, ej
heller innan full betalning blifvit
erlagd för den eller de aktier, hvarå
brefvet lyder.

Utgifves, innan aktiebref utfärdats,
bevis om rätt till delaktighet
i bolaget (promess) eller om verkställd
inbetalning å aktie (interims Bih.

till Bilcsd. Prof. 1910. 7 Sami.

(Utskottets förslag:)
och aktiebok.

26 §.

Aktiebref skola undertecknas af
styrelsen samt angifva ordningsnummer
å den eller de aktier, hvarå
brefven lyda, akties belopp och
dagen för utfärdandet. Styrelseledamots
namnteckning må kunna
återgifvas genom tryck eller på
annat dylikt sätt; dock skall hvarje
aktiebref vara egenhändigt undertecknadt
af minst en styrelseledamot.

Har förbehåll träffats enligt 49 §
om aktiekapitalets nedsättning genom
inlösen af aktier eller enligt
52 § om rätt för aktieägare att
vid akties öfvergång lösa aktien
eller om förbud i vissa fall mot
akties förvärfvande eller enligt 138 §
om tvisters afgörande af skiljemän,
varde ock det förbehåll angifvet i
aktiebrefvet.

27 §.

Ej må aktiebref utgifvas, innan
registrering enligt 33 § skett därom,
att full betalning erlagts för aktier
tillhopa motsvarande det belopp,
hvartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen
lägst må bestämmas, ej
heller innan full betalning blifvit
erlagd för den eller de aktier, hvarå
brefvet lyder.

Utgifves, innan aktiebref utfärdats,
bevis om rätt till delaktighet
i bolaget (promess) eller om
verkställd inbetalning å aktie (in1
Afl. 41 Höft. 8

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

bevis, interimskvitto), skall sådant terimsbevis, interimskvitto), skall
bevis ställas till viss man. sådant bevis ställas till viss man.

28 §.

Skola aktiebref ven ställas till viss
man, har styrelsen att ofördröjligen
upplägga en aktiebok. I denna
skola genom styrelsens försorg samtliga
aktier upptagas med uppgift å
de ursprungliga ägarna samt hos
styrelsen styrkta förändringar i
äganderätten till aktie ofördröjligen
antecknas; dock att, där lösningsrätt
enligt 52 § 1 mom. tillkommer
förutvarande aktieägare, anteckning
ej må ske förr än sig visat,
att lösningsrätten ej begagnas. I
aktieboken skall ock anmärkas
dagen, då anteckning skett.

Det åligger styrelsen att omedelbart
före bolagsstämma vara tillstädes
för att pröfva de frågor om
nya aktieägares införande i aktieboken,
som då kunna yppas. Dock
skall, där i bolagsordningen enligt
76 § 1 mom. rätten till deltagande i
bolagsstämmas förhandlingar gjorts
beroende af att anmälan därom
sker viss tid före stämman, styrelsesammanträde
för pröfning af frågor,
som nyss sagts, hållas omedelbart
före anmälningstidens utgång.

Ej må styrelsen vägra att i
aktieboken såsom ägare införa den,
som företer aktiebref, försedt med
behörigen sammanhängande och
till honom fortgående följd af öfverlåtelser.

28 §.

Öfver aktiebolags samtliga aktier
har styrelsen att ofördröjligen upplägga
en aktiebok. I denna skola
genom styrelsens försorg aktierna
upptagas med uppgift å de ursprungliga
ägarna samt hos styrelsen
styrkta förändringar i äganderätten
till aktie ofördröjligen antecknas;
dock att, där lösningsrätt
enligt 52 § 1 mom. tillkommer
förutvarande aktieägare, anteckning
ej må ske förr än sig visat,
att lösningsrätten ej begagnas. I
aktieboken skall ock anmärkas
dagen, då anteckning skett.

Det åligger styrelsen att omedelbart
före bolagsstämma vara tillstädes
för att pröfva de frågor om
nya aktieägares införande i aktieboken,
som då kunna yppas. Dock
skall, där i bolagsordningen enligt
7 6 § 1 mom. rätten till deltagande i
bolagsstämmas förhandlingar gjorts
beroende af att anmälan därom
sker viss tid före stämman, styrelsesammanträde
för pröfning af frågor,
som nyss sagts, hållas omedelbart
före anmälningstidens utgång.

Ej må styrelsen vägra att i
aktieboken såsom ägare införa den,
som företer aktiebref, ställdt till
innehafvaren eller försedt med behörigen
sammanhängande och till
honom fortgående följd af öfverlåtelser.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

Med det undantag, hvarom i
52 § 4 mom. stadgas, vare den,
till hvilken aktie öfvergått, ej gentemot
bolaget att anse såsom aktieägare,
innan han blifvit införd i
aktieboken.

Styrelsen åligger att hålla aktieboken
tillgänglig för en hvar, som
vill taga kännedom om densamma.

(Utskottets förslag:)

År aktiebref ställdt till viss man,
vare med det undantag, hvarom i
52 § 4 mom. stadgas, den, till
hvilken aktie öfvergått, ej gentemot
bolaget att anse såsom aktieägare,
innan han blifvit införd i
aktieboken.

Styrelsen åligger att hålla aktieboken
tillgänglig för en hvar, som
vill taga kännedom om densamma.

Om inbetalning, ökning och nedsättning af aktiekapitalet.

29 §.

Sist inom två år från bolagets bildande skall för aktie full betalning
erläggas.

Aktietecknare, som ej senast vid bolagets bildande för aktie erlägger
full betalning, vare skyldig aflämna särskild skriftlig förbindelse
å återstoden. Denna förbindelse må, ändå att aktierätten öfvergår till
annan, ej återställas förr, än aktiens belopp blifvit till fullo guldet.

Ej vare aktietecknare berättigad att kvitta sin skuld på grund
af aktieteckning mot fordran hos bolaget.

30 §.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie, vare
han skyldig att gälda ränta efter sex för hundra om året från förfallodagen.

Yerkställes ej inbetalning i rätt tid, eller försummar någon att
aflämna den i 29 § omförmälda förbindelse, äge styrelsen, där ej rättelse
sker inom en månad efter anmaning, förklara aktierätten förverkad.
Det åligger styrelsen, där betalning uteblifvit, att, så snart ske kan,
antingen vidtaga nyssnämnda åtgärd eller utsöka beloppet.

Underrättelse om tiden för inbetalning, äfvensom anmaning, hvarom
ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den
ordning, som skall gälla för kungörande af kallelse till ordinarie bolagsstämma,
så ock, där aktietecknarens postadress uppgifvits för styrelsen,
till honom blifvit försänd i rekommenderadt bref.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kung!. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Då aktierätt förverkats, kan hvad å aktien redan inbetalts ej
återfordras.

31 §.

År aktierätt förverkad, efter ty ofvan är sagdt, vare aktietecknaren,
där bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar inom
två år efter utgången af den för aktiernas inbetalning bestämda tid,
ändock skyldig att, såvidt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående
inbetalningen, i den mån den ej visas vara för eftertagande af
aktierätten verkställd af annan.

Yarder, efter det ansökning om
bolagets registrering gjorts, ytterligare
inbetalning å aktier fullgjord,
må styrelsen för registrering göra
anmälan om sålunda inbetaldt belopp.
I anmälan, som skall vara
försedd med styrelseledamöternas
egenlrändiga, bevittnade namnunderskrifter,
skola uppgifvas de
aktier, å hvilka inbetalning fullgjorts,
samt för hvarje sådan aktie ägarens
namn, det belopp, som ytterligare inbetalts,
och beskaffenheten af den
godtgörelse, som lämnats.

33 §.

Har ej inom sex månader efter
idgången af den för aktiernas inbetalning
bestämda tid till registret
anmälts, att full betalning behörigen
erlagts för aktier tillhopa motsvarande
det belopp, hvartill aktiekapitalet enligt
bolagsordningen lägst må bestämmas,
och inkommer enligt 32 § an -

Varder, efter det ansökning om
bolagets registrering gjorts, ytterligare
inbetalning å aktier fullgjord,
må styrelsen för registrering göra
anmälan om sålunda inbetaldt belopp.
Anmälan, som skall vara
försedd med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,
skall innefatta försäkran,
att den sålunda anmälda inbetalningen
fullgjorts i penningar eller
annat i enlighet med stiftelseurkundens
bestämmelser.

33 §.

Sist sex månader efter utgången
af den för aktiernas inbetalning bestämda
tid skall styrelsen, där ej
anmälan om hela aktiekapitalets inbetalning
förut skett, för registrering
aflämna en af styrelseledamöterna egenhändigt
underskrifven uppgift, huru
mycket af det belopp, som för registre -

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Utskottets förslag:)

ring anmälts vara inbetaldt, motsvaras
af aktier, för hvilka full betalning
erlagts. Styrelseledamöternas namnteckningar
skola vara af vittnen styrkta.

Har ej inom ofvan stadgad tidanmälts,
att full betalning behörigen
erlagts för aktier tillhopa motsvarande
det belopp, hvartill aktiekapitalet enligt
bolagsordningen lägst må bestämmas,
och inkommer ej heller behörig anmälan,
utvisande, att sådan betalning
fullgjorts, inom en månad efter
det från registreringsmyndigheten till
bolagets .styrelse aflåtits skrifvelse med
anmaning att ofördröjligen inkomma
med dylik anmälan, skall bolaget
träda i likvidation.

34 §.

Har, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, aktietecknares
aktierätt förklarats förverkad, och varder den ej inom en
månad af annan öfvertagen, skall aktiekapitalet anses minskadt med
det belopp, som svarar emot den förverkade aktierätten; och göre
styrelsen ofördröjligen anmälan härom för registrering.

35 §.

Ökning af aktiekapitalet medelst ny aktieteckning må ej beslutas,
innan det belopp, hvartill aktiekapitalet vid beslutets fattande uppgår,
till fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där
beslut om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas,
innan på grund af förra beslutet tecknadt belopp med afdrag ej mindre
i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad
och ej af annan öfvertagen aktierätt, blifvit till fullo inbetaldt och
detta förhållande registrerats.

Beslut om ökning, hvarom ofvan sägs, kan fattas endast af bolagsstämma.

(Kungl. Maj:ts förslag:)
mälan, utvisande, att sådan betalning
fullgjorts, ej heller inom en månad
efter det från registreringsmyndigheten
till bolagets styrelse aflåtits
skrifvelse med anmaning att ofördröjligen
inkomma med dylik anmälan,
skall bolaget träda i likvidation.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44-

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

36 §.

Beslutet om aktiekapitalets ökning
skall angifva

1) det belopp, hvarmed aktiekapitalet
må ökas;

2) den företrädesrätt att teckna
nya aktier, som må tillkomma
aktieägare;

3) den tid, ej understigande fyra
veckor från den dag, då beslutet
enligt 41 § andra gången kungjorts
i allmänna tidningarna, inom hvilken
aktieägare må begagna den
honom tillkommande företrädesrätt
till teckning;

4) det belopp, som skall för
aktie inbetalas;

5) den grund, efter hvilken i
händelse af öfverteckning aktierna
skola fördelas mellan tecknarna;

6) där ej de nya aktierna skola
vara likställda med de förutvarande,
den olikhet, som mellan dem skall
förefinnas.

36 §.

Beslutet om aktiekapitalets ökning
skall angifva

1) det belopp, hvarmed aktiekapitalet
må ökas;

2) den företrädesrätt att teckna
nya aktier, som må tillkomma
aktieägare;

3) den tid, ej understigande fyra
veckor från den dag, då beslutet
enligt 41 § kungjorts i allmänna
tidningarna, inom hvilken aktieägare
må begagna den honom
tillkommande företrädesrätt till
teckning;

4) det belopp, som skall för
aktie inbetalas;

5) den grund, efter hvilken i
händelse af öfverteckning aktierna
skola fördelas mellan tecknarna;

6) där ej de nya aktierna skola
vara likställda med de förutvarande,
den olikhet, som mellan dem skall
förefinnas.

37 §.

Skall aktieägare eller annan äga teckna ny aktie med rätt att
därför tillskjuta annat än penningar eller eljest med villkor, värde
fullständiga bestämmelser därom meddelade i beslutet om aktiekapitalets
ökning.

Det åligger styrelsen, där fråga är om sådant villkor, som ofvan
sägs, att å bolagsstämman framlägga de skriftliga handlingar, som
därom kunna vara upprättade, äfvensom en af styrelsen underskrifven
berättelse, angifvande de omständigheter, som kunna vara af vikt vid
bedömande af villkorets betydelse för bolaget.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

("Kung!. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

38 §.

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning skall, ehvad
det innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens
försorg ofördröjligen anmälas för registrering.

Vid nämnda anmälan skola fogas dels, i två exemplar, af notarius
publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet, dels den
i 37 § omförmälda berättelse och öfriga där angifna handlingar i
hufvudskrift och bestyrkt afskrift.

39 §.

Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare hvarje aktieägare
berättigad att, i den mån sådant kan ske, af de nya aktier, för
hvilka betalning skall erläggas i penningar, efter teckning erhålla det
antal, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet.

40 §.

Aktieägare, som vill begagna honom tillkommande företrädesrätt
till teckning af ny aktie, vare skyldig att vid teckningen förete det
eller de aktiebref, hvarå teckningsrätten grundas; och skall genom
styrelsens försorg sådant aktiebref förses med påskrift, att teckningsrätten
begagnats.

41 §.

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets
ökning så ock den senaste
fastställda balansräkningen skall genom
styrelsens försorg två gånger
med minst en veckas mellantid kungöras
i allmänna tidningarna äfvensom
i tidning inom den ort, där
styrelsen har sitt säte.

Kungöi’elsen skall ock angifva
bolagsordningens bestämmelser ej
mindre om föremålet för bolagets

41 §.

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets
ökning skall genom styrelsens
försorg kungöras i allmänna
tidningarna äfvensom i tidning inom
den ort, där styrelsen har sitt säte.

Kungörelsen skall ock angifva
förutvarande aktiekapitalets storlek
samt bolagsordningens bestämmelser

Lagutskottets Utlåtande hr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

verksamhet och om akties belopp,
.än äfven i de ämnen, som omförmälas
i 6 §.

Det åligger styrelsen att, hälsa
ske kan, i rekommenderadt bref
om bolagsstämmans beslut ofördröjligen
underrätta hvarje aktieägare.

42 §.

Teckning af de nya aktierna
skall ske å teckningslista, som
egenhändigt underskrifvits af styrelsens
ledamöter. Styrelseledamöternas
namnunderskrifter skola vara af
vittnen styrkta.

Teckningslista skall innehålla
bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets
ökning, uppgift å de
tidningsnummer, i hvilka beslutet
enligt 41 § varit infördt, äfvensom,
där på grund af bestämmelse i
beslutet aktieägare eller annan skall
äga teckna ny aktie med rätt att
därför tillskjuta annat än penningar
eller eljest med villkor, redogörelse
för de omständigheter, som kunna
vara af vikt vid bedömande af villkorets
betydelse för bolaget, samt
bestyrkt afskrift af de handlingar,
som rörande villkoret kunna vara
upprättade.

I teckningslista skall ock angifvas
förutvarande aktiekapitalets storlek
äfvensom den ordning, i hvilken
aktietecknare bör fullgöra hvad
honom på grund af teckningen
åligger.

ej mindre om föremålet för bolagets
verksamhet och om akties belopp,
än äfven i de ämnen, som omförmälas
i 6 §.

Det åligger styrelsen att, där
så ske kan, i rekommenderadt bref
om bolagsstämmans beslut ofördröjligen
underrätta hvarje aktieägare.

42 §.

Teckning af de nya aktierna
skall ske å teckningslista i handskrift,
försedd med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,
eller i afskrift, bestyrkt
af notariat publicus.

I teckningslista skall ock angifvas
den ordning, i hvilken aktietecknare
bör fullgöra hvad honom
på grund af teckningen åligger.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungi. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

Ltt exemplar af bolagsordningen Ett exemplar af bolagsordningen
skall bifogas hvarje teckningslista. och den senaste fastställda balansräkningen
skola bifogas hvarje teckningslista.

43 §.

Teckning af ny aktie vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista,
som uppfyller föreskrifterna i 42 § 1, 2 och 3 mom.

Teckning med villkor vare ogiltig, där ej, efter ty i 37 § sägs,
bestämmelse om villkoret meddelats i beslutet om aktiekapitalets ökning.

Ej må sådan grund för ogiltighet af teckning af aktie, som ofvan
i denna paragraf afses, göras gällande, utan så är, att den anmälts
hos registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 45 § skett i anledning
af anmälan, att aktien till fullo inbetalts.

44 §.

Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets
ökning fattades skall för ny aktie full betalning erläggas.

Bestämmelsen i 29 §, att aktietecknare ej är berättigad till
kvittning, galle ock vid ny aktieteckning, där ej i beslutet om aktiekapitalets
ökning sådan rätt blifvit medgifven; och skall jämväl vid
sådan teckning äga motsvarande tillämpning hvad i ,30 och 31 §§
finnes stadgadt om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning
å tecknad aktie, så ock om anmaning att fullgöra sådan inbetalning.

45 §.

Sist sex månader efter utgången
af den för inbetalning af de nya
aktierna bestämda tid skall styrelsen
för registrering anmäla, huru många
aktier till fullo inbetalts. Vid anmälan,
som skall vara försedd med
styrelseledamöternas egenhändiga,
Eib. till Eilcsd. Prof. 1910. 7 Sami.

45 §.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

bevittnade namnunderskrifter, skola
fogas

1) en med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade namnunderskifter
försedd handling, innehållande
dels uppgift, huru mycket
blifvit tecknadt, med afdrag ej
mindre i anledning af öfverteckning,
där såcfaih ägt rum, än ock för
aktierätt, som af aktietecknare förverkats
och ej af annan öfvertagits,
dels och för hvarje aktie, för hvilken
full betalning erlagts, uppgift ä ägarens
namn, det belopp, som inbetalts,
och beskaffenheten af den godtgörelse,
som lämnats;

2) teckningslistorna i hufvudskrift
och styrkt afskrift;

3) ett exemplar af de tidningar,
i hvilka bolagsstämmans beslut om
ökningen enligt 41 § varit infördt.

Varda efter aflämnandet af ofvannämnda
handlingar aktier ytterligare
till fullo inbetalda, må anmälan
därom kunna göras för registrering.
Anmälan skall vara försedd
med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter
samt innehålla för hvarje
aktie, som anmäles vara till fullo inbetald,
sådana uppgifter, som ofvan
under 1) sägs.

Aktiekapitalet skall, så snart
registrering skett i anledning af
anmälan, som ofvan i denna paragraf
sägs, anses ökadt med sammanlagda
beloppet af de aktier, som
anmälts vara till fullo inbetalda.

(Utskottets förslag:)

bevittnade namnunderskrifter, skola
fogas

1) en med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
försedd handling, innehållande
dels uppgift, huru mycket
blifvit tecknadt, med afdrag ej
mindre i anledning af öfverteckning,
där sådan ägt rum, än ock för
aktierätt, som af aktietecknare förverkats
och ej af annan öfvertagits,
dels ock försäkran, att den anmälda
inbetalning en å aktierna fullgjorts i
penningar eller annat i enlighet med
de i beslutet om aktiekapitalets ökning
meddelade bestämmelserna;

2) teckningslistorna så ock styrkta
af skrifter af desamma;

3) ett exemplar af de tidningar,
i hvilka bolagsstämmans beslut om
ökningen enligt 41 § varit infördt.

Varda efter aflämnandet af ofvannämnda
handlingar aktier ytterligare
till fullo inbetalda, må anmälan
därom kunna göras för
registrering. Anmälan skall vara
försedd med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
samt innehålla sådan
försäkran, som ofvan under 1) sägs.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

46 §.

Utan hinder af hvad i 35—45 och 94 §§ finnes stadgadt må
styrelsen besluta aktiekapitalets ökning under förutsättning af bolagsstämmans
godkännande. I ty fall skola i afseende å bolagsstämmans
beslut, hvarigenom sådant godkännande meddelas, och å styrelsens
skyldighet att å stämman framlägga handlingar, som kunna vara af
vikt för frågans afgörande, bestämmelserna i 35 §, 37 § 2 mom. och
38 § äga motsvarande tillämpning, och skall hvad i 36 §, 37 § 1 mom.
och 39—45 §§ är föreskrifvet lämpas å styrelsens beslut om ökningen
och å verkställigheten däraf; dock galle, att för ny aktie full betalning
skall erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens
beslut; att innan sådant godkännande meddelats, den i 45 § 1 mom.
föreskrifna anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i
sistnämnda paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens fullgörande
tilländagått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan skall göras
samtidigt med den i 38 § föreskrifna anmälan till registret af bolagsstämmans
beslut.

47 §.

Aktiekapitalet må kunna ökas
jämväl medelst öfverföring till detsamma
af besparade vinstmedel,
som ej afsatts till reservfond eller
förnyelsefond; och skola därvid bestämmelserna
i 35 § äga motsvarande
tillämpning.

Bolagsstämmans beslut om ökningen
skall angifva det belopp,
hvarmed aktiekapitalet skall ökas,
äfvensom, där ej de nya aktierna
skola vara likställda med de förutvarande,
den olikhet, som mellan
dem skall förefinnas.

Där alla förutvarande aktier äga
lika rätt, vare hvarje aktieägare
berättigad att af de nya aktierna

47 §.

Där alla förutvarande aktier äga
lika rätt, vare hvarje aktieägare
berättigad att af de nya aktierna

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

erhålla det antal, som svarar mot
hans andel i det förutvarande aktiekapitalet.

Beslutet om ökningen, så och
den senaste fastställda balansräkningen
skall genom styrelsens försorg
kungöras på sätt i 41 § 1 mom.
sägs.

Beslutet skall, ehvad det innefattar
ändring af bolagsordningen
eller ej, genom styrelsens försorg anmälas
för registrering. Yid anmälan
skola fogas dels, i två exemplar,
af notarius publicus eller med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade
namnunderskrifter styrkt
afskrift af protokoll, som förts i
ärendet, dels ett exemplar af de tidningar,
i hvilka beslutet, enligt
hvad ofvan stadgats, varit infördt,
dels ock ett exemplar af den kungjorda
balansräkningen jämte en
af styrelseledamöterna egenhändigt
underskrifven försäkran, att balansräkningen,
dem veterligen, ej upprättats
i strid med bestämmelserna
i 56 §. Styrelseledamöternas namnteckningar
å denna försäkran skola
vara af vittnen styrkta.

Aktiekapitalet skall, så snart
registrering af beslutet skett, anses
ökadt med det belopp, som enligt
beslutet skall till aktiekapitalet
öfverföras.

Ej må bref å ny aktie utlämnas
till aktieägare, innan registrering
af beslutet om ökningen skett eller

(Utskottets förslag:)

erhålla det antal, som svarar mot
hans andel i det förutvarande aktiekapitalet.

Beslutet om ökningen skall genom
styrelsens försorg kungöras
på sätt i 41 § 1 mom. sägs. Kungörelsen
skall ock angifva förutvarande
aktiekapitalets storlek.

Beslutet skall, ehvad det innefattar
ändring af bolagsordningen
eller ej, genom styrelsens försorg anmälas
för registrering. Vid anmälan
skola fogas dels, i två exemplar,
af notarius publicus eller med styrelseledamöternas
egenhändiga, bevittnade
namnunderskrifter styrkt
afskrift af protokoll, som förts i
ärendet, dels ett exemplar af de tidningar,
i hvilka beslutet, enligt hvad
ofvan stadgats, varit infördt, dels
ock ett exemplar af den senaste
fastställda balansräkningen jämte
en af styrelseledamöterna egenhändigt
underskrifven försäkran,
att balansräkningen, dem veterligen,
ej upprättats i strid med bestämmelserna
i 56 §. Styrelseledamöternas
namnteckningar å denna
försäkran skola vara af vittnen
styrkta.

Aktiekapitalet skall, så snart
registrering af beslutet skett, anses
ökadt med det belopp, som enligt
beslutet skall till aktiekapitalet
öfverföras.

Ej må bref å ny aktie utlämnas
till aktieägare, innan registrering
af beslutet om ökningen skett eller

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj ds förslag:)

innan aktieägaren företett det eller
de aktiebref, hvarå rätten att erhålla
ny aktie grundas; och skall genom
styrelsens försorg sådant aktiebref
förses med påskrift, att bref å ny
aktie utlämnats.

(Utskottets förslag:)

48 §.

Sedan för aktie full betalning blifvit erlagd, vare aktieägaren
icke pliktig att ytterligare tillskjuta något.

49 §.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse om minimi- och maximikapital,
må aktiekapitalet, såframt förbehåll därom gjorts i stiftelseurkunden
eller vid bolagsordningens antagande, kunna genom inlösen
af vissa aktier enligt bestämda grunder nedsättas, dock ej under minimikapitalet.

Dylik nedsättning af aktiekapitalet må kunna ske jämväl genom
inlösen af aktier, som utgifvits vid aktiekapitalets ökning, såframt
förbehåll därom gjorts, efter ty ofvan sägs, eller i beslutet om
ökningen.

Förbehåll, hvarom nu är sagdt, må ej bringas till verkställighet,
där det ej blifvit intaget i bolagsordningen och i''egistreradt. Då nedsättning
verkställts, skall styrelsen ofördröjligen göra anmälan därom
för registrering.

Har aktie, enligt hvad ofvan sägs, blifvit inlöst, bör aktiebref^
genom styrelsens försorg förses med påskrift om inlösandet.

50 §.

Beslut om nedsättning af aktiekapitalet i annat fall än i 49 §
sägs kan fattas endast af bolagsstämma.

Beslut om sådan nedsättning må ej bringas till verkställighet utan
rättens tillstånd. Ansökning om rättens tillstånd skall vara åtföljd af
bevis, att beslutet blifvit registreradt, äfvensom af förteckning å bolagets
samtliga kända borgenärer. Rätten utfärde kallelse å okända

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag-) (Utskottets förslag:)

borgenärer att skriftligen angifva sina fordringar bos rätten; och galle
om tiden för inställelsen och om kallelsens kungörande hvad om årsstämning
är stadgadt. Styrkes å dag, som af rätten utsättes, att de
borgenärer, hvilka äro upptagna å förteckningen eller gifvit sig an
hos rätten, blifvit till fullo förnöjda för sina uppgiga fordringar eller
med gifvit aktiekapitalets nedsättning, varde ansökningen bifallen. Beslutet
härom skall, i handskrift eller styrkt afskrift, genom styrelsens
försorg insändas för registrering. Likaledes åligger det styrelsen att,
sedan nedsättningen verkställts, därom göra anmälan för registrering.

Nedsättning" af aktiekapitalet, hvarom nu är sagdt, vare, där
bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar inom ett år från
det rättens beslut efter verkställd registrering kungjordes i allmänna
tidningarna, utan verkan mot borgenär, som ej till nedsättningen
samtyckt eller vid fordringens tillkomst hade kännedom om rättens
beslut, hvarigenom nedsättning medgifvits.

Har till ful]görande af beslutet om nedsättningen aktie blifvit
inlöst eller dess belopp minskadt, bör aktiebrefvet genom styrelsens
försorg förses med påskrift därom.

51 §.

Egen aktie må aktiebolag ej mot vederlag förvärfva i annan ordning
än i 49 eller 50 § sägs, ej heller mottaga såsom pant.

Hvad nu är stadgadt utgör ej hinder för aktiebolag att å auktion
inropa för bolagets fordran utmätt aktie, dock med skyldighet att åter
afyttra den, så snart det kan ske utan förlust.

Om inskränkning i rätten att förfoga öfver aktie.

52 §.

Skola aktiebrefven ställas till
viss man, må i bolagsordningen
kunna förbehållas, att, där aktie
öfvergår till annan än aktieägare
eller till annan än ägare af visst

52 §.

Skola aktiebrefven ställas till
viss man, må i bolagsordningen
kunna förbehållas, att, där aktie
öfvergår till annan än aktieägare
eller till annan än ägare af visst

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

slag af aktier, förutvarande aktieägare
eller ägare af visst slag af
aktier skola vara berättigade att
lösa aktien. I ty fall skall bolagsordningen
angifva den ordning, i
hvilken lösningsrätten må tillkomma
aktieägarna inbördes, den
tid, ej öfverstigande nittio dagar,
räknadt från anmälan hos styrelsen
om aktiens öfvergång, inom hvilken
den, som vill begagna sig af lösningsrätten,
skall därom göra anmälan
hos styrelsen, äfvensom den
tid, ej öfverstigande trettio dagar,
räknadt från det lösens belopp
blifvit bestämdt, inom hvilken lösen
skall erläggas.

Där aktiebrefven skola ställas
till viss man, må i bolagsordningen
ock intagas förbehåll, hvarigenom
rätten för aktiebolag eller annan
samfällighet eller för annan än här
i riket bosatt svensk medborgare
att genom teckning eller öfverlåtelse
förvärfva aktie inskränkes.

Där i fall, som i 1 mom. afses,
lösen skall erläggas för aktie, men
öfverenskommelse ej kan träffas
om lösens belopp, varde detta, som
skall motsvara aktiens verkliga
värde, bestämdt af tre skiljemän,
utsedde enligt lagen om skiljemän.
År ej annorlunda stadgadt i bolagsordningen,
äge part, som ej åtnöjes
med skiljemännens beslut, att draga
tvisten under rättens pröfning, såframt
han instämmer sin talan inom
nittio dagar från det skiljemännens

(Utskottets förslag:)

Där i fall, som i 1 mom. afses,
lösen skall erläggas för aktie, men
öfverenskommelse ej kan träffas
om lösens belopp, varde, såframt ej
annorlunda är stadgadt i bolagsordningen,
beloppet, som skall motsvara
aktiens verkliga värde, bestämdt
af tre skiljemän, utsedde
enligt lagen om skiljemän, med
rätt för part, som ej åtnöjes med
skiljemännens beslut, att draga
tvisten under rättens pröfning, såframt
han instämmer sin talan inom

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

beslut i liufvudskrift eller bestyrkt
afskrift delgafs honom.

Innan det visar sig, att lösningsrätten
ej begagnas, vare den, till
hvilken aktie öfvergått, ej i förhållande
till bolaget att anse såsom
aktieägare; dock äge han uppbära
den vinstutdelning, som må vara
med aktierätten förknippad, och
utöfva aktien, i händelse af aktiekapitalets
ökning, tillkommande
företrädesrätt till teckning af ny
aktie. De af sådan teckning härflytande
rättigheter och skyldigheter
öfvergå å den, som begagnar
sig af lösningsrätten.

Ej må på annat sätt, än ofvan
är sagdt, rättigheten att förfoga
öfver aktie inskränkas.

(Utskottets förslag:)

nittio dagar från det skiljemännens
beslut i hufvudskrift eller bestyrkt
afskrift delgafs honom.

Ej må på annat sätt, än ofvan
är sagdt, rättigheten att förfoga
öfver aktie inskränkas.

Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.

53 §.

Af aktiebolags årsvinst, efter afdrag för hvad som åtgår till betäckande
af möjligen förefintlig brist från föregående år, skola minst
tio procent afsättas till reservfond. Yid beräkning af det belopp, som
sålunda minst skall afsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten
afdragas den andel däri, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller
annan såsom arfvode (tantiem). Sedan fonden uppgått till ett belopp
motsvarande tio procent af inbetalda aktiekapitalet eller till det
högre belopp, som kan vara bestämdt i bolagsordningen, må vidare
afsättning af årsvinsten kunna upphöra; nedgår fonden under det
sålunda stadgade beloppet, skall afsättning därtill ånyo vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid aktieteckning må
hafva för aktierna erhållits utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock,

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Katigt. Maj-.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

där aktierätt förverkats och aktiekapitalet i följd däraf minskats, hvad,
innan aktierätten förverkades, blifvit inbetaldt å aktien.

Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för betäckande
af förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hafva uppstått å
rörelsen i dess helhet, och som icke kan ersättas af andra befintliga,
till framtida förfogande afsätta medel.

54 §.

Ej må till aktieägarna annorledes än i följd af aktiekapitalets
nedsättning, efter ty i 49 eller 50 § sägs, utbetalas annat än den vinst,
som förefinnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den mån
vinsten ej skall afsättas till reservfonden. Varder vinstutdelning beslutad
och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med
bestämmelse i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning,
skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit
i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som vid
återbäringen kan uppkomma.

55 §.

Bolagsstämma må ej förfoga öfver bolagets vinstmedel eller öfriga
tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet
främmande; stämman dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed
jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets
ställning är af ringa betydenhet.

Bet tillkomme bolagsstämma att besluta, huruvida och i hvad
män den vinst, som enligt 54 § 1 punkten kan utdelas, skall till det
ändamål användas.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som afvika från hvad
ofvan i 2 mom. stadgats, lände de till efterrättelse.

56 §.

Jämte hvad i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar
är stadgadt galle i afseende å upprättande af aktiebolags
balansräkning:

1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig öfver sina verkliga
värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras
anskaffning eller tillverkning.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 7 Sami 1 Afd. 41 Höft.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

2) Andra tillgångar än sådana, som äro afsedda för stadigvarande
bruk för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara
kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning, såframt särskilda
omständigheter kunna anses lämna fog härför och dessa i balansräkningen
fullständigt angifvas.

3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, hvarmed
de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar afskrifvas.

4) Tillgångar, afsedda till stadigvarande bruk för bolaget, må
utan hinder af hvad under 1) stadgats upptagas till belopp, motsvarande
kostnaderna för tillgångarnas anskaffning eller tillverkning, ehuru
verkliga värdet är lägre än detta belopp. I ty fall skall dock därå
årligen afskrifvas det belopp, som motsvarar tillgångarnas af ålder,
eller nyttjande eller annan därmed jämförlig orsak uppkomna värdeminskning.
I stället för sådan afskrifning må motsvarande afsättning
kunna göras till en särskild förnyelsefond. Sådan fond må ej minskas
annorledes än genom en minskningen motsvarande afskrifning å ifrågavarande
tillgångar.

5) Tillgångar, som under 4) afses, må ej i vidare mån än som
betingas af därå nedlagda förbättringar upptagas till högre värde än
det, hvartill de varit uppförda i närmast föregående fastställda balansräkning.

6) De belopp, hvartill aktiekapitalet, reserv- och förnyelsefonder
samt andra fonder uppgå, skola hvar för sig i balansräkningen uppföras
bland skulderna.

7) Kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvaltningskostnader
eller förvärfvad egen aktie må ej uppföras såsom tillgång.

Om styrelse och firmåteckning.

57 §.

För aktiebolag skall finnas eu styrelse, bestående af en eller flere
ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, förvalta
bolagets angelägenheter.

Styrelsen väljes å bolagsstämma; dock må enligt bestämmelse,
som på grund af särskild lag eller författning eller efter Konungens
medgifvande intagits i bolagsordningen, en eller flere ledamöter af
styrelsen kunna på annat sätt utses.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj;ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Ledamot af styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,
där ej för särskildt fall Konungen medgifver, att styrelsen må
till viss del, ej öfverstigande en tredjedel af hela antalet, bestå af
medborgare i annat land eller å utrikes ort bosatta svenska medborgare.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än fem år. Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått
till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett honom.

Afgår af bolagsstämman vald styrelseledamot, innan den tid, för
hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det
öfriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot.
Utan hinder af hvad nu stadgats må dock, där bolagsordningen
sådant medgifver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma,
såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

58 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som
bemyndigats teckna bolagets firma, äge att själfva eller genom ombud
eJ mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än
äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. Inskränkning
i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller
viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna
lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller
bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan
inskränkning, må ej registreras.

59 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,
som, efter ty i 58 § är sagdt, äga företräda bolaget, pliktiga att i sin
förvaltning af bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de
särskilda föreskrifter, som i bolagsordningen eller af bolagsstämman
eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolagsstämmans
föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolagsordningen.

60 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,
där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller af bolagsstämman,
meddelas af styrelsen.

Lagutskottets Utlåtande Kr 44.

(Kungl. Maj ris förslag:) (Utskottets förslag.)

Ej må sådant bemyndigande meddelas af bolagsstämman, med
mindre bolagsordningen innehåller stadgande i sådant afseende.

61 §.

Är enligt bolagsordningen styrelsen
beslutför, utan att samtliga
ledamöter äro tillstädes, må likväl
ärende, som ankommer på styrelsen,
ej företagas, utan att, såvidt
ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle
att deltaga i ärendets behandling
; men vare i ihållande till tredje
man, som är i god tro, bolaget i hvarje
fall bundet af åtgärd, som af beslutfört
antal vidtages.

61 §.

62 §.

Såsom styrelsens beslut galle, där ej annorlunda är bestämdt i
bolagsordningen, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta
röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af
ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och bolaget. Ej heller ma han deltaga i behandling
af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan
äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets.
Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande
gåfva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan
mot styrelseledamoten eller tredje man.

63 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga
annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl
bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I
fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma, skall
tillämpas hvad som enligt 58 och 59 §§ gäller beträffande styrelseledamot,
som äger teckna firman.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj ds förslag:)

(Utskottets förslag:)

64 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,
att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.

65 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten
att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,
som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt
hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom ofördröjligen
göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i
styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller

annan handling, som bestyrker ä
66 §.

Den, som äger företräda bolaget,
må ej ikläda bolaget förpliktelser
eller eljest förfoga öfver dess
tillgångar i vidare mån än sådant
enligt 55 § 1 mom. är för bolagsstämman
medgifvet. Hvad sålunda
är stadgadt må dock ej åberopas
mot tredje man, med mindre han
insett eller bort inse, att stadgandet
ägt tillämpning.

Utan bolagsstämmans bemyndigande
må den, som äger företräda
bolaget, ej föryttra bolagets fasta egendom
eller föryttra eller under nyttjanderätt
upplåta all bolagets egendom
eller den väsentligaste delen däraf,
med mindre sådan föryttring eller
upplåtelse enligt bolagsordningen ingår
i föremålet för bolagets verksamhet.
Ej heller må han utan bemyndigande,
som nyss sagts, upptaga lån för bolagets
räkning mot tryckta eller graverade
obligationer.

■ingen.

66 §.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kung!. Maj.ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

67 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för aktiebolag, bör undertecknas
med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som teckna firman,
äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår
ej af dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som
underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget
bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva slutits,
en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

68 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som
eljest, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets
firma, att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;
och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då
annat meddelande skall delgifvas bolaget.

Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen aktieägarna
till bolagsstämma för val af ombud att i den tvist föra bolagets
talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å
stämman.

69 §.

Minst eu månad före den bolagsstämma, hvarom förmäles i 82 §,
aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter underskrifven
förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt
balansräkning för det förflutna räkenskapsåret. Genonfistyrelsens försorg
skola dessa handlingar jämte den berättelse, som enligt hvad nedan
sägs skall afgifvas af revisorerna, under minst en vecka närmast före
stämman hållas för aktieägarna tillgängliga i tillräckligt antal exemplar
äfvensom ofördröjligen öfversändas till aktieägare, som med uppgifvande
af postadress anhåller därom.

I förvaltningsberättelsen skall lämnas redogörelse för de under
året verkställda afskrifningarna och grunderna därför.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kimgl. Majds förslag:) (Utskottets förslag:)

70 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller bolagsordningen
eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda
bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje
man stadgas i 135 §.

71 §•

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande
tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,
att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan
verkan mot enhvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant
äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

Styrelsens förvaltning och bolagets
räkenskaper skola granskas
af en eller flere revisorer.

Revisorerna väljas å bolagsstämma;
dock må i bolagsordningen
kunna bestämmas, att en eller flere
revisorer skola på annat sätt utses
att jämte de å bolagsstämman valda
deltaga i granskningen.

Till revisor må ej utses den,
som är i bolagets eller styrelseledamots
tjänst.

Styrelsens förvaltning och bolagets
räkenskaper skola granskas
af en eller flere revisorer.

Revisorerna väljas å bolagsstämma;
dock må i bolagsordningen
kunna bestämmas, att en eller flere
revisorer skola på annat sätt utses
att jämte de å bolagsstämman valda,
deltaga i granskningen.

Till revisor må ej utses den.
som är i bolagets eller styrelseledamots
tjänst.

Lan utskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

Den tid, för hvilken revisor
ntses, må ej utgå före nästa ordinarie
bolagsstämma och ej omfatta
längre tid än två år. Revisor må,
ändå att den tid, för hvilken han
blifvit utsedd, ej gått till ända,
skiljas från uppdraget genom beslut
af den, som utsett honom.

Afgår af bolagsstämman vald
revisor, innan den tid, för hvilken
han blifvit vald, gått till ända, och
finnes ej suppleant, åligger det
styrelsen att ofördröjligen föranstalta
om val af ny revisor.

73 §.

Hos Konungens befallningshafvande
i lånet må påkallas utseende
af en revisor att med öfriga revisorer
deltaga i dem åliggande granskning
af styrelsens förvaltning och bolagets
räkenskaper eller i granskning af
vissa räkenskaper. Förslag härom
skall väckas å bolagsstämma. Hav
förslaget å bolagsstämma antagits eller
ock biträdts af aktieägare med ett
sammanlagdt aktiebelopp, utgörande
minst en tiondedel af hela aktiekapitalet,
åligger det styrelsen att
inom en vecka hos Konungens befallningshafvande
gorå framställning om
utseende af revisor. Underlåter styrelsen
det, ståncle hvarje aktieägare
fritt att göra dylik framställning.

Hvad i 72 § 3 mom. och 4 mom.
2 punkten är stadgadt galle ock om

(Utskottets förslag:)

73 §.

Den tid, för hvilken revisor
utses, må ej utgå före nästa ordinarie
bolagsstämma och ej omfatta
längre tid än två år. Revisor må,
ändå att den tid, för hvilken han
blifvit utsedd, ej gått till ända,
skiljas från uppdraget genom beslut
af den, som utsett honom.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

revisor, som utses af Konungens befallningshafvande;
och vare sådan
revisor berättigad att af bolaget erhålla
skäligt arfvode.

74 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera
bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,
räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upplysning
angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig
till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och
ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida
mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.

Revisorerna skola för hvarje räkenskapsår öfver granskningen afgifva
en af dem underskrifven berättelse, som skall öfverlämnas till
styrelsen minst två veckor före den i 82 § nämnda bolagsstämman.
Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltningsberättelsen,
vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af
extra bolagsstämma stadgas i 83 §.

75 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges
å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen
underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,
som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat vårdslöshet,
vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget ansvariga
för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om bolagsstämma.

76 §.

Aktieägares rätt att deltaga i
lrandhafvandet af bolagets angelägenheter
utöfvas å bolagsstämma.
Bill. till Biksd. Prot. 1910. 7 Sami.

76 §.

Aktieägares rätt att deltaga i
handhafvandet af bolagets angelägenheter
utöfvas å bolagsstämma.
1 Afd. 41 Häft. 11

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj-.ts förslag:)

Där äge hvarje i aktieboken införd
aktieägare, som anmäler sig till
deltagande i förhandlingarna, rösträtt
i enlighet med hvad i 79 §
sägs. Äro aktiebrefven ställda till
innehafvaren, tillkomme rösträtt i
enlighet med hvad i nyssnämnda
paragraf sägs enhvar, som anmäler
sig till deltagande i förhandlingarna
och därvid företer aktiebref eller
eljest styrker sin äganderätt till
aktie. 1 bolagsordningen må kunna
stadgas, att aktieägare för att vinna
rätt till deltagande i förhandlingarna
skall hos styrelsen anmäla sig
viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman.
Meddelas dylikt stadgande,
skall i bolagsordningen jämväl
intagas bestämmelser om kungörande
af ort och tid för hållande
af sådant styrelsesammanträde, som
i 28 § 2 mom. 2 punkten sägs.

Vill någon själf eller genom
ombud utöfva rösträtt för aktie,
vare han, såframt å bolagsstämman
minst fem aktieägare eller ock aktieägare
med sammanlagdt aktiebelopp
af minst en tjugondedel
af det å stämman företrädda aktiekapitalet
framställt yrkande därom,
pliktig att aflämna en af honom
egenhändigt underskrifven försäkran,
att han icke under falskt sken
af köp, gåfva eller annat aftal åtkommit
aktien, utan verkligen är ägare
af densamma, och att han ej heller
för att kringgå i lag eller bolagsordningen
meddelade bestämmelser

(Utskottets förslag:)

Där äge, om aktiebrefven äro ställda
till viss man, hvarje i aktieboken
införd aktieägare, som anmäler sig
till deltagande i förhandlingarna,
rösträtt i enlighet med hvad i 79 §
sägs. Äro aktiebrefven ställda till
innehafvaren, tillkomme rösträtt i
enlighet med hvad i nyssnämnda
paragraf sägs enhvar, som anmäler
sig till deltagande i förhandlingarna
och därvid företer aktiebref eller
eljest styrker sin äganderätt till
aktie. I bolagsordningen må kunna
stadgas, att aktieägare för att vinna
rätt till deltagande i förhandlingarna
skall hos styrelsen anmäla sig
viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman.
Meddelas dylikt stadgande,
skall i bolagsordningen jämväl
intagas bestämmelser om kungörande
af ort och tid för hållande
af sådant styrelsesammanträde, som
i 28 § 2 mom. 2 punkten sägs.

Till någon själf eller genom
ombud utöfva rösträtt för aktie,
vare han, såframt å bolagsstämman
aktieägare med sammanlagdt aktiebelopp
af minst en tjugondedel af
det å stämman företrädda aktiekapitalet
framställt yrkande därom,
pliktig att aflämna en af honom
egenhändigt underskrifven försäkran,
att han icke under falskt sken
af köp, gåfva eller annat aftal åtkommit
aktien, utan verkligen är ägare
af densamma, och att han ej heller
för att kringgå i lag eller bolagsordningen
meddelade bestämmelser
om rösträtt förvärfvat aktien med

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

om rösträtt förvärfvat aktien med
skyldighet att åter afyttra densamma.
Hvad nu är stadgadt äge
ej tillämpning å den, till hvilken
aktien öfvergått genom arf, giftorätt
eller testamente.

Skall försäkran afgifvas af förmyndare
eller målsman eller eljest
af någon, som är satt att företräda
ägaren, varde försäkran därefter
lämpad.

(Utskottets förslag:)

skyldighet att åter afyttra densamma.
Hvad nu är stadgadt äge
ej tillämpning å den, till hvilken
aktien öfvergått genom arf, giftorätt
eller testamente, ej heller då
den uppgifne ägaren af aktien förut å
ordinarie bolagsstämma såsom ägare
fört talan för samma aktie, såframt
ej visas, att därefter förändring i
äganderätten till aktien ägt rum.

Skall försäkran afgifvas af förmyndare
eller målsman eller eljest
af någon, som är satt att företräda
ägaren, varde försäkran därefter
lämpad.

77 §.

Ej må någon själ! eller genom ombud eller såsom ombud för
annan å bolagsstämma deltaga i behandling af fråga rörande aftal
mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling af
fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger
ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad
sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från
bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom
eller tredje man.

Ledamot af styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet
för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af
revisor.

78 §.

A bolagsstämma skall aktieboken af styrelsen hållas tillgänglig''.

Här ej annat finnes stadgadt i bolagsordningen, välje bolagsstämman
själf ordförande att leda förhandlingarna.

A stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en
förteckning öfver närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med
a det antal aktier, för hvilket enhvar af dem äger utöfva
rösträtt. Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock
att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag,
ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll öfver förhandlingarna
å stämman. Protokollet, hvari nyssnämnda förteckning intages,
underskrifves af ordföranden och minst en å stämman utsedd
aktieägare eller ombud för aktieägare. Senast två veckor efter stämman
skall protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för aktieägarna.

79 §.

Jämte hvad i öfrigt i denna lag är stadgadt om utöfvande af
rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma galle,

1) att rösträtt ej må utöfvas för aktie, å hvilken icke fullgjorts
förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken ej, där sådant skolat
ske, aflämnats i 29 § omförmäld förbindelse;

2) att hvarje aktie, för hvilken rösträtt må utöfvas, berättigar
till eu röst;

3) att frånvarande aktieägares rösträtt må utöfvas genom ombud;

4) att ingen dock må för egna eller andras aktier utöfva rösträtt
för mer än en femtedel af det å stämman företrädda aktiekapitalet;

5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de
flesta rösterna afgifvas;

6) att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande, eller, om
jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.

I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser afvikande från
hvad ofvan under 2)—6) stadgas; dock att aktieägares rättighet att
utöfva rösträtt ej får inskränkas utöfver hvad under 1) är iöreskrifvet,
och att aktieägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt ej får
inskränkas i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom,
att till ombud må utses allenast aktieägare. Utan hinder af hvad
sålunda stadgats må i händelse af aktiekapitalets ökning kunna i beslutet
därom föreskrifvas, att för ny aktie icke må utöfvas rösträtt vid bestämmande
af vinstutdelning, hvartill den nya aktien icke medför rätt.

Hvad ofvan under 1) stadgats utgör ej hinder för aktieägare att,
under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga, i
beslut, för hvars giltighet erfordras, att samtliga aktieägare förena sig
därom.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets jörslag:)

80 §.

Bolagsstämma skall, såframt ej annat blifvit i bolagsordningen
eller af bolagsstämma bestämdt, sammanträda å den ort, där styrelsen
bar sitt säte.

Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskrifver, kalla aktieägarna
till bolagsstämma. Föreskrifna kallelseåtgärder skola vara vidtagna
senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka
före extra stämma. Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas
å två på hvarandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej
ske, innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, såframt
för beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes af
samtlige röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderadt
bref till hvarje aktieägare.

81 §.

Under en vecka närmast före
ordinarie bolagsstämma skall förteckning
öfver de ärenden, som
därvid skola förekomma, genom
styrelsens försorg hållas tillgänglig
för aktieägarna äfvensom ofördröjligen
öfversändas till aktieägare,
som med uppgifvande af postadress
anhåller därom.

Skall å stämman förekomma
ärende, innefattande förslag till
ändring af bolagsordningen, varde
den föreslagna ändringen till sitt
hufvudsakliga innehåll angifven i
förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å
förteckningen, må ej vid stämman
företagas till afgörande, där det ej
enligt lag eller bolagsordningen
skall förekomma å stämman eller
omedelbart föranledes af ärende,

81 §.

Skall å stämman förekomma
ärende, innefattande förslag till
ändring af bolagsordningen, varde
den föreslagna ändringen till sitt
hufvudsakliga innehåll angifven i
förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å
förteckningen, må ej utan samtliga
närvarandes samtycke vid stämman
företagas till afgörande, där det ej
enligt lag eller bolagsordningen
skall förekomma å stämman eller

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

som där skall afgöras. Utan hinder
af hvad sålunda stadgats må dock å
stämman kunna fattas beslut om
utlysande af extra stämma för behandling
af visst ärende.

Aktieägare vare berättigad att
få ärende hänskjutet till pröfning
å stämman, såframt han hos styrelsen
framställer yrkande därom
minst tio dagar före stämman.

(Utskottets förslag:)

omedelbart föranledes af ärende,
som där skall afgöras. Utan hinder
af hvad sålunda stadgats må dock ä
stämman kunna fattas beslut om
utlysande af extra stämma för behandling
af visst ärende.

Aktieägare vare berättigad att
få ärende hänskjutet till pröfning
å stämman, såframt han hos styrelsen
framställer yrkande därom
minst tio dagar före stämman.

82 §.

Inom åtta månader efter utgången af hvarje räkenskapsår skall
hållas ordinarie bolagsstämma, å hvilken styrelsen har att framlägga
sin förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen
för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.

83 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla aktieägarna till extra
bolagsstämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen
med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra
bolagsstämma att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan
påfordran, äge revisorerna själfva utlysa bolagsstämma. Äro ej samtlig^
revisorer ense om stämmas utlysande, galle den mening, hvarom
de fleste förena sig, eller vid lika röstetal deras mening, som anse
extra stämma ej böra hållas.

Extra bolagsstämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för
uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af aktieägare med ett sammanlagdt
aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af hela aktiekapitalet
eller den mindre del däraf, som kan vara bestämd i bolagsordningen.

Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende,
som ej varit angifvet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring
af bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt hufvudsak -liga innehåll angifvas i kallelsen.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Majis förslag:) (Utskottets förslag:)

84 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla aktieägarna
till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor
efter påfordran, hvarom i 83 § 3 mom. är sagdt, utlyst bolagsstämma
att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan
ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på anmälan af aktieägare
ofördröjligen utlysa bolagsstämma.

85 §.

Å den bolagsstämma, som i 82 §
afses, skall balansräkningen med de
rättelser och tillägg, som må finnas
erforderliga, fastställas äfvensom
frågan om beviljande af ansvarsfrihet
åt styrelsen för den tid förvaltningsberättelsen
omfattar företagas
till afgörande.

Med balansräkningens fastställande
eller med frågan om ansvarsfrihets
beviljande skall dock anstå
till fortsatt stämma å viss dag minst
åtta och högst tio veckor därefter,
i fall så påfordras af aktieägare
med sammanlagdt aktiebelopp, utgörande
minst en tiondedel af hela
aktiekapitalet. Utöfver nämnda tid
vare ej uppskof medgifvet.

Styrelsen vare pliktig att å den
i denna paragraf afsedda stämma,
i den mån sådant af aktieägare
äskas och kan ske utan förfång för
bolaget, meddela till buds stående
närmare upplysningar angående förhållanden,
som kunna inverka på
bedömandet af värdet å bolagets
tillgångar och af dess ställning i
öfrigt.

85 §.

A den bolagsstämma, som i 82
§ afses, skall balansräkningen med
de rättelser och tillägg, som må
finnas erforderliga, fastställas äfvensom
frågan om beviljande af ansvarsfrihet
åt styrelsen för den tid
förvaltningsberättelsen omfattar
företagas till afgörande.

Med balansräkningens fastställande
eller med frågan om ansvarsfrihets
beviljande skall dock anstå
till fortsatt stämma å viss dag minst
fyra och högst åtta veckor därefter,
i fall så påfordras af aktieägare
med sammanlagdt aktiebelopp, utgörande
minst en tiondedel af hela
aktiekapitalet. Utöfver nämnda tid
vare ej uppskof medgifvet.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Majds förslag:)

Sist en månad efter det balansräkningen
blifvit fastställd skall
densamma jämte styrelsens förvaltningsberättelse
samt vinst och förlusträkningen
genom styrelsens försorg
afsändas till registreringsmyndigheten.

Om talan emot styrelse,
86 §.

Ansvarsfrihet må ej anses vara
styrelsen beviljad, såframt aktieägare
med ett sammanlagdt aktiebelopp,
utgörande minst en tiondedel
af hela aktiekapitalet, röstat
däremot.

Äro aktiebrefven ställda till viss
man, må dock, där den eller de,
som röstat mot ansvarsfrihets beviljande,
äro i minoriteten, i ofvannämnda
aktiebelopp ej inräknas
aktie, som aktieägare bekommit
annorledes än genom arf, giftorätt
eller testamente, utan så är, att
han sedan minst sex månader före
den stämma, där förvaltningsberättelsen
framlades, varit i aktieboken
införd såsom ägare af aktien.

Yarder talan å förvaltningen
under den tid förvaltningsberättelsen
omfattar ej anställd inom ett
år från det berättelsen framlades å
bolagsstämma, vare så ansedt, som
om ansvarsfrihet blifvit styrelsen
beviljad.

(TJtskottets förslag:)

Sist en månad efter det balansräkningen
blifvit fastställd skall
densamma jämte styrelsens förvaltningsberättelse
samt vinst- och förlusträkningen
genom styrelsens försorg
afsändas till registreringsmyndigheten.

stiftare eller revisorer.

86 §.

Ansvarsfrihet må ej anses vara
styrelsen beviljad, såframt aktieägare
med ett sammanlagdt aktiebelopp,
utgörande minst en tredjedel
af hela aktiekapitalet, röstat
däremot.

Varder talan å förvaltningen
under den tid förvaltningsberättelsen
omfattar ej anställd inom sex
månader från det berättelsen framlades
å bolagsstämma, vare så ansedt,
som om ansvarsfrihet blifvit
styrelsen beviljad.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet
beviljats, må sådan talan å
förvaltningen, som grundas därpå,
att styrelseledamot begått brottslig
handling, kunna mot honom anställas,
där ej ansvarsfriheten uppenbarligen
afsett äfven den handling.

(Utskottets förslag:)

87 §.

Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts,
eller å sådan fortsatt stämma, som i 85 § sägs, ansvarsfrihet ej
blifvit beviljad, äge aktieägare med aktiebelopp, hvarom stadgas i
86 § 1 och 2 mom., å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen.
Samma lag vare i fråga om anställande af sådan talan å förvaltningen,
som enligt 86 § 4 mom. må anställas utan hinder däraf, att ansvarsfrihet
beviljats.

88 §.

Aktieägare, som enligt 87 § anställt talan å styrelsens förvaltning,
svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att af bolaget
erhålla ersättning i den mån kostnaderna täckas af hvad genom rättegången
kommit bolaget till godo.

89 §.

Har förslag om anställande af talan mot stiftare enligt 24 § eller
mot revisorer enligt 75 § ej antagits å bolagsstämma, vare i fråga om
aktieägares rätt att å bolagets vägnar föra sådan talan lag, som i 87
och 88 §§ sägs; dock vare rätten att föra talan mot stiftare ej beroende
däraf, att aktieägare viss tid varit i aktieboken införd såsom
ägare till sina aktier.

Talan må ej anställas mot stiftare, sedan två år förflutit efter
bolagets registrering, eller mot revisorer, sedan två år förflutit från
det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan så är, att
talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 7 Samt. 1 Afd. 41 Haft.

Lagutskottets Utlåtande Kr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

90 §.

Afträdes aktiebolags egendom till konkurs, som börjar inom två
år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma, äge konkursboet,
ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa klander
å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

Inträffar konkurs inom två år från det bolaget registrerades,
stånde konkursboet öppet att mot stiftare anställa talan enligt 24 §.
Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas berättelse
framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa sådan
talan, som omförmäles i 75 §.

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras
inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande
af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den
tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild
röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

91 §.

Beslut, som innefattar sådan
ändring af bolagsordningen, att
rättsförhållandet mellan redan utgrina
aktier rubbas, eller att förbehåll,
som i 52 § 2 mom. sägs,
i bolagsordningen intages, vare ej
giltigt, med mindre samtlig^ aktieägare
förenat sig därom.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen
i fråga om föremålet
för bolagets verksamhet, om grunderna
för utöfvande af rösträtt och för
fattande af beslut å bolagsstämma
eller om användande af bolagets
vinst eller af bolagets behållna tillgångar
vid dess upplösning, så ock
beslut om sådan ändring af bolagsordningen,
att däri intages förbehåll,
som i 52 § 1 mom. eller 138 § sägs,

91 §.

Beslut, som innefattar sådan
ändring af bolagsordningen, att
rättsförhållandet mellan redan utgifna
aktier rubbas, eller att förbehåll,
som i 52 § 2 mom. sägs, i
bolagsordningen intages, vare ej
giltigt, med mindre samtlige aktieägare
förenat sig därom.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen
i fråga om grunderna
för utöfvande af rösträtt och för
fattande af beslut å bolagsstämma
eller om användande af bolagets
vinst eller af bolagets behållna tillgångar
vid dess upplösning, så ock
beslut om sådan ändring af bolagsordningen,
att däri intages förbehåll,
som i 52 § 1 mom. eller
138 § sägs, eller att tiden för bo -

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

eller att tiden för bolagets bestånd
förlänges, vare ej giltigt, med mindre
samtlige aktieägare förenat sig därom
eller beslutet fattats å två på
hvarandra följande bolagsstämmor,
däraf minst en ordinarie, samt å
den stämma, som sist hålles, biträdts
af samtlige röstande och dessa tillika
företrädt minst tre fjärdedelar af
hela aktiekapitalet. Där aktier med
olika rätt finnas, vare lag, som nu är
sagdt, i fråga om giltighet af beslut
om sådan ändring af bolagsordningen,
att aktiekapitalet må ökas.

Beslut om annan ändring af
bolagsordningen vare ej giltigt, med
mindre samtlige aktieägare förenat
sig därom eller beslutet fattats å
två på hvarandra följande bolagsstämmor,
däraf minst en ordinarie,

(Utskottets förslag:)

lagets bestånd förlänges, vare ej
giltigt, med mindre samtlige aktieägare
förenat sig därom eller beslutet
fattats å två på hvarandra
följande bolagsstämmor, däraf minst
en ordinarie, samt å den stämma,
som sist hålles, biträdts af samtlige
röstande och dessa tillika företrädt
minst tre fjärdedelar af hela
aktiekapitalet.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen
i fråga om föremålet för
bolagets verksamhet vare ej giltigt,
med mindre samtlige aktieägare förenat
sig därom eller beslutet fattats
å två på hvarandra följande bolagsstämmor,
däraf minst en ordinarie,
samt å den stämma, som sist hålles,
biträdts af minst tre fjärdedelar af
de röstande och dessa tillika företrädt
minst tre fjärdedelar af hela aktiekapitalet.
I fråga om giltighet af beslut
om sådan ändring af bolagsordningen,
att aktiekapitalet må ökas, vare,
där aktier med olika rätt finnas, lag,
som nu är sagdt, dock erfordras, att
de röstande, som biträdt beslutet, företrädt
jämväl minst tre fjärdedelar af
hvarje särskildt slag af aktier.

Beslut om annan ändring af
bolagsordningen vare ej giltigt,
med mindre samtlige aktieägare
förenat sig därom eller beslutet
fattats å två på hvarandra följande
bolagsstämmor, däraf minst en

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)
och å den stämma, som sist hålles,
biträdts af minst två tredjedelar
af de röstande.

År för giltig-het af beslut, hvarom
nu är sagdt, något ytterligare villkor
bestämdt i bolagsordningen, lände
ock det till efterrättelse.

Har i bolagsordningen intagits
bestämmelse, enligt hvilken annan
bestämmelse ej må ändras, utan
att Konungen därtill lämnat medgifvande,
må ej heller den förra bestämmelsen
utan Konungens medgifvande
ändras.

92 §.

Beslut, som i 91 § 2 mom. 2
punkten afses, så ock beslut enligt
samma paragrafs 3 och 4 mom. om
sådan ändring af bolagsordningen,
att aktier med företrädesrätt må
utfärdas, skall innehålla bestämmelser
om det belopp, hvartill nya
aktier må utgifvas, om de rättigheter,
som i förhållande till de
förutvarande aktierna skola tillkomma
de nya, samt om den rätt
till teckning eller erhållande af
nya aktier, som vid aktiekapitalets
ökning må tillkomma hvarje särskild!
slag af aktier.

93 §.

Där aktier med olika rätt finnas,
vare beslut om aktiekapitalets
nedsättning enligt 50 § ej giltigt,
med mindre samtlige aktieägare
förenat sig därom.

(Utskottets förslag:)

ordinarie, och å den stämma, som
sist hålles, biträdts af minst två
tredjedelar af de röstande.

Är för giltighet af beslut, hvarom
nu är sagdt, något ytterligare villkor
bestämdt i bolagsordningen, lände
ock det till efterrättelse.

92 §.

Beslut, som i 91 § 5 mom. 2
punkten afses, så ock beslut enligt
samma paragrafs 4 och 5 mom. om
sådan ändring af bolagsordningen,
att aktier med företrädesrätt må
utfärdas, skall innehålla bestämmelser
om det belopp, hvartill nya
aktier må utgifvas, om de rättigheter,
som i förhållande till de
förutvarande aktierna skola tillkomma
de nya, samt om den rätt
till teckning eller erhållande af
nya aktier, som vid aktiekapitalets
ökning må tillkomma hvarje särskild!
slag af aktier.

93 §.

Där aktier med olika rätt finnas,
vare beslut om aktiekapitalets
nedsättning enligt 50 § ej giltigt,
med mindre samtlige aktieägare
förenat sig därom.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

I fråga om giltighet af beslut
om nedsättning af aktiekapitalet
enligt 50 § i andra fall än ofvan i
1 mom. sägs, om bolagets trädande i
likvidation i andra fall än i 33
och 97 §§ sägs eller om föryttring
eller upplåtelse under nyttjanderätt af
all bolagets egendom eller den väsentligaste
delen däraf eller om sådant
bemyndigande åt styrelsen, som innefattar
befogenhet till dylik föryttring
eller upplåtelse, vare lag, som i 91
§ 3 och 4 mom. sägs.

Beslut om föryttring eller upplåtelse
eller bemyndigande, som ofvan
i 2 mom. sägs, vare, där aktieägare
till protokollet anmält sin reservation
och därvid påkallat lösen för sina
aktier, utan verkan, såframt ej annan
aktieägare inom nittio dagar efter
den stämma, där beslutet sist fattats,
erlägger lösen eller därför hos Konungens
befallningshafvande ställer säkerhet,
som af denna myndighet godkännes;
och må förty, innan så skett,
beslutet ej gå i verkställighet.

I fråga om bestämmande af lösens
belopp vare lag som i 52 § 3 mom. sägs.

(Utskottets förslag:)

I fråga om giltighet af beslut om
nedsättning af aktiekapitalet enligt
50 § i andra fall än ofvan i 1
mom. sägs eller om bolagets trädande
i likvidation i andra fall än i 33
och 97 §§ förmäles vare lag, som
i 91 § 4 och 5 mom. sägs.

94 §.

Beslut om ändring af bolagsordningen skall af styrelsen ofördröjligen
anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan
registrering skett. Vid anmälan fogas, i två exemplar, af notarius
publieus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet, äfvensom,
där fråga är om beslut afseende sådan ändring af bolagsordningen,
att däri intages förbehåll, som i 52 § 2 mom. sägs, bevis att förbehållet
blifvit antecknadt å hvarje bref å aktie, som detsamma afser.

94 Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Om klander af bolagsstämmobeslut.

95 §.

Menar styrelsen eller ledamot
däraf eller aktieägare, att beslut,
som fattats å bolagsstämma, icke
tillkommit i behörig ordning eller
eljest strider mot denna lag eller
bolagsordningen, äge därå tala genom
stämning å bolaget inom två
månader från beslutets dag eller,
där bolaget då ej var registreradt,
från dagen för registreringen. Försummas
det, vare rätt till klandertalan
öfver beslutet förlorad.

Klandertalan, grundad därpå att
bolagsstämmas beslut strider mot bestämmelserna
i 55 §, må ej anställas
af aktieägare, med mindre den eller
de, som föra talan, äga aktier till
belopp af minst en tiondedel af hela
aktiekapitalet.

Till styrelsen anhängiggöra
klandertalan, vare lag, som i 68 §
2 mom. sägs; dock skall styrelsens
rätt till talan anses bevarad, om
den där omförmälda stämman inom
ofvan i denna paragraf stadgad tid
blifvit utlyst att hållas så snart det
med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts,
äge domstolen, när skäl därtill
förekommer, att, innan slutligt
utslag i målet meddelas, förordna,
att klandrade beslutet ej må verk -

95 §.

Vill styrelsen anhängiggöra
klandertalan, vare lag, som i 68 §
2 mom. sägs; dock skall styrelsens
rätt till talan anses bevarad, om
den där omförmälda stämman inom
ofvan i denna paragraf stadgad tid
blifvit utlyst att hållas så snart
det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts,
äge domstolen, när skäl därtill
förekommer, att, innan slutligt
utslag i målet meddelas, förordna,
att klandrade beslutet ej må verk -

Lagutskottets Utlåtande Kr 44.

(Kungl. Majds förslag:)

ställas. Om förordnandet skall, där
klandrade beslutet är af beskaffenhet,
att det bör registreras, underrättelse
ofördröjligen genom rättens
eller domarens försorg afsändas
för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom
bolagsstämmobeslut upphäfts eller
ändrats, galle jämväl för de aktieägare,
som ej instämt klandertalan.

(Utskottets förslag:)

Domstols utslag, hvarigenom
bolagsstämmobeslut upphäfts eller
ändrats, galle jämväl för de aktieägare,
som ej instämt klandertalan.

96 §.

Har bolagsstämma bestämt arfvode åt styrelseledamot, revisor
eller tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom
meddeladt uppdrag, äge aktieägare med ett sannnanlagdt aktiebelopp
af minst en tiondedel af hela aktiekapitalet, där arfvodet förmenas
vara för högt bestämdt, att inom två månader från beslutets dag eller,
där bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen hos
rätten eller domaren göra ansökning om pröfning af arfvodets storlek;
och äge rätten, där arfvodet uppenbarligen finnes vara bestämdt till
oskäligt belopp, att efter vederbörandes hörande göra jämkning däri.

Om likvidation och upplösning.

97 §.

Förutom i det fall, hvarom förmäles i 33 §, skall aktiebolag träda
i likvidation,

1) då aktiekapitalet till två tredjedelar eller den mindre del, som
kan vara bestämd i bolagsordningen, gått förloradt och ej inom tre
månader, efter det bolagsstämman erhållit meddelande därom, bristen
blifvit fylld;

2) då antalet aktieägare nedgått under fem och tillräckligt antal
aktieägare ej inom tre månader inträdt;

3) då i bolagsordningen viss tid för bolagets verksamhet blifvit
fastställd och denna tid gått till ända;

4) då eljest förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse
i bolagsordningen bolaget skall upphöra med sin verksamhet.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

98 §.

Visar sig vid uppgörande af bokslut eller eljest, att aktiekapitalet
till den del, som i 97 § under 1) sägs, gått förloradt, lämne styrelsen
ofördröjligen meddelande därom å bolagsstämma.

Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande,
att bolaget gjort förluster i den omfattning, hvarom ofvan förmäles,
ofördröjligen upprätta bokslut för utrönande af bolagets ställning.

Vid förlustens beräkning skola tillgångarna upptagas till sina
verkliga värden; dock att tillgångar, afsedda till stadigvarande bruk
för bolaget, må, äfven om verkliga värdet är lägre, upptagas till det
belopp, som motsvarar kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning
med afdrag af den värdeminskning, för hvilken enligt 56 § afskrifning
bort äga rum.

Underlåter styrelsen att fullgöra hvad ofvan i 1 mom. är föresknivet,
svara styrelseledamöterna för bolagets uppkommande förbindelser, en
för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

99 §.

Finnes aktiebolag sakna till registret anmäld, behörig styrelse, vare
aktieägare eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan vara beroende0
däraf, att någon finnes, som äger företräda bolaget, berättigad
att hos rätten eller domaren gorå ansökning, att bolaget må förklaras
skyldigt att träda i likvidation. Kungörelse om ansökningen med
uppgift om tiden, när densamma kommer att pröfvas af rätten, skall
af rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader före nämnda
tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom orten. Rätten
eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller flere syssloman
att emellertid taga bolagets egendom under vård och bevaka dess
angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet
fortfar° förklara rätten, att bolaget skall träda i likvidation, och förorda
en eller flere likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg afsända^ för registrering.

100 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 93 § 2 mom. beslutat, att bolaget
skall träda i likvidation, eller skall eljest af anledning, som i 33 eller

Lagutskottets Utlåtande Nr 44, 97

(Kungl. Maj:is förslag:) (Utskottets förslag:)

97 § sägs, likvidation verkställas, välje bolagsstämman en eller flere
likvidatorer att verkställa likvidationen.

I bolagsordningen må kunna bestämmas, att en eller flere likvidatorer
skola på annat sått utses att jämte de af bolagsstämman valda
deltaga i likvidationen.

101 §.

Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat
som jämlikt bestämmelse i 97 § under 1) eller 2) påkallar likvidation’
svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande
af bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande
förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

.102 §.

Ilar sådant förhållande inträffat,
som jämlikt bestämmelse i 97 §
under 1)—4) påkallar likvidation,
och varder ej inom en månad därefter
till registret, enligt hvad nedan
sägs, anmäldt, att bolaget trädt i
likvidation, förklare rätten, på ansökan
af aktieägare eller styrelseledamot
och efter bolagets hörande,
att bolaget skall träda i likvidation;
och förelägge rätten bolaget
att inom viss tid, ej understigande
en månad, utse en eller flere likvidatorer
vid äfventyr, att förordnande
i sådant hänseende eljest meddelas
af rätten.

Har registreringsmyndiglieten,
enligt hvad i 125 § 2 mom. sägs,
hos rätten tillkännagifvit, att aktiebolag
jämlikt 33 § bort träda i
likvidation, men att anmälan till
registret om utseende af likvidator
ej blindt gjord, förordne rätten

Bill. till Rilcsd. Prof. 1910. 7 Samt.

102 §.

Har sådant förhållande inträffat,
som jämlikt bestämmelse i 97 §
under 1)—4) påkallar likvidation,
och varder ej inom en månad därefter
till registret, enligt hvad nedan
sägs, anmäldt, att bolaget trädt i
likvidation, förklare rätten, på ansökan
af aktieägare eller styrelseledamot
och efter bolagets hörande,
att bolaget skall träda i likvidation;
och förelägge rätten bolaget
att inom viss tid, ej understigande
en månad, utse en eller flere likvidatorer
vid äfventyr, att förordnande
i sådant hänseende eljest meddelas
af rätten.

Har registreringsmyndigheten,
enligt hvad i 125 § sägs, hos rätten
tillkännagifvit, att aktiebolag jämlikt
33 § bort träda i likvidation,
men att anmälan till registret om
utseende af likvidator ej blifvit
gjord, förordne rätten efter bolagets
1 Afl, 41 Höft. ib

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

efter bolagets hörande en eller flere hörande en eller flera likvidatorer
likvidatorer att verkställa bolagets att verkställa bolagets likvidation,
likvidation.

103 §.

Finnes aktiebolag, soni enligt anmälan till registret trädt i
likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,
vare aktieägare eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan vara
beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda bolaget, berättigad
att hos rätten eller domaren göra ansökning om utseende af likvidatorer;
och skall i öfrigt hvad i 99 § är stadgadt i tillämpliga delar
lända till efterrättelse.

104 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där
ej för särskildt fall Konungen medgifver, att en eller flere af likvidatorerna,
dock högst en tredjedel af hela antalet, må vara medborgare i
annat land eller å utrikes ort bosatta svenska medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen
blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget. .

Afgår af bolagsstämman vald likvidator, innan han fullgjort sitt
uppdrag!1 och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att
ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator.

105 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att
bolaget trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas
allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller h\ fika, hvar för sig
eller i förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.
Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvidator
eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening
med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom
anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas
styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans
riktighet, jämte bevis om tillstånd, som, efter ty i 104 § sägs, må
vara af Konungen meddeladt.

106 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin
förvaltning under den tid, för hvilken ej förut förvaltningsberättelse
framlagts å bolagsstämma.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas
till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver
inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen: jämte
revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,
å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas
frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovisningen
omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt att
tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 85—88 och 90 §§ finnes
stadgadt motsvarande tillämpning.

107 §.

På ansökan af aktieägare med
ett sammanlagdt aktiebelopp af
minst en tjugondedel af hela aktiekapitalet
förordne rätten eller domaren
en god man att öfva tillsyn
öfver likvidatorernas förvaltning.

Likvidatorerna skola bereda
gode mannen tillfälle att när som
helst inventera bolagets kassa och
öfriga tillgångar samt granska bolagets
alla böcker, räkenskaper och
andra handlingar; och må af honom
begärd upplysning angående

107 §.

På ansökan af aktieägare med
ett sammanlagdt aktiebelopp af
minst en tiondedel af hela aktiekapitalet
förordne rätten eller domaren
eu god man att öfva tillsyn
öfver likvidatorernas förvaltning.

100

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

förvaltningen ej af likvidatorerna
förvägras.

Gode mannen äge, när helst lian
finner omständigheterna det påfordra,
sammankalla aktieägarna
till bolagsstämma samt vare berättigad
att å stämma, där han är
närvarande, föra ordet.

På rätten ankomme att entlediga
gode mannen och i hans ställe förordna
annan.

Gode mannen är berättigad att
af bolaget erhålla skäligt arfvode.

När god man förordnats, skall
underrättelse därom ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg
afsändas för registrering.

108 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen
söka årsstämning åbolagets
okända borgenärer samt att förteckna
dess tillgångar och skulder.

Där af aktieägare med aktiebelopp,
som i 107 §sägs, å den stämma,
å hvilken likvidatorer utses, tillkännagifves,
att förordnande af god
man kommer att begäras, må, intill
dess fjorton dagar förflutit från
stämman eller dessförinnan god man
förordnats, bolagets egendom icke
föryttras i annan mån än att af
dess lösa egendom må försäljas hvad
för fortsättande af bolagets rörelse
eller för undvikande af skada i följd
af egendomens försämring eller förstöring
oundgängligen erfordras.

(Utskottets förslag:)

förvaltningen ej af likvidatorerna
förvägras.

Gode mannen äge, när helst han
finner omständigheterna det påfordra,
sammankalla aktieägarna
till bolagsstämma samt vare berättigad
att å stämma, där han är
närvarande, föra ordet.

På rätten ankomme att entlediga
gode mannen och i hans ställe förordna
annan.

Gode mannen är berättigad att
af bolaget erhålla skäligt arfvode.

När god man förordnats, skall
underrättelse därom ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg
afsändas för registrering.

108 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen
söka årsstämning å bolagets
okända borgenärer samt att förteckna
dess tillgångar och skulder.

Där af aktieägare med aktiebelopp,
som i 107 § sägs, å den stämma,
å hvilken likvidatorer utses, tillkännagifves,
att förordnande af god
man kommer att begäras, må, intill
dess fjorton dagar förflutit från
stämman eller dessförinnan god man
förordnats, bolagets egendom icke
föryttras i annan mån än att af dess
lösa egendom må försäljas hvad
för fortsättande af bolagets rörelse
eller för undvikande af skada i följd
af egendomens försämring eller förstöring
oundgängligen erfordras.

101

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

F öretes under likvidationens
fortgång hos likvidatorerna bevis,
att aktieägare med aktiebelopp, som
i 107 § sägs, hos rätten eller domaren
gjort ansökan om förordnande af
god man, skall, intill dess fjorton
dagar förflutit från det beviset hos
likvidatorerna företetts eller dessförinnan
god man förordnats, gälla
enahanda inskränkning i rätten att
föryttra bolagets egendom, som
ofvan i 2 mom. sägs.

Med den inskränkning, som följer
af hvad förut i denna paragraf är
stadgadt, skall bolagets egendom,
i den mån sådant erfordras för
likvidationens verkställande och så
snart det kan ske utan uppenbar
skada, förvandlas i penningar.

Har god man förordnats, får
bolagets egendom ej afyttras under
hand utan gode mannens samtycke,
ej heller å auktion i annan ordning
eller god andra villkor än han bifallit.
Gode mannen må ej utan synnerliga
skäl motsätta sig af likvidatorerna
ifrågasatt försäljning.

( Utskottets förslag:)

Företes under likvidationens fortgång
hos likvidatorerna bevis, att
aktieägare med aktiebelopp, som i
107 § sägs, hos rätten eller domaren
gjort ansökan om förordnande af
god man, skall, intill dess fjorton
dagar förflutit från det beviset hos
likvidatorerna företetts eller dessförinnan
god man förordnats, gälla
enahanda inskränkning i rätten att
föryttra bolagets egendom, som
ofvan i 2 mom. sägs.

Har god man förordnats, får bolagets
egendom ej afyttras under
hand utan gode mannens samtycke.
Gode mannen må ej utan synnerliga
skäl motsätta sig af likvidatorerna
ifrågasatt försäljning.

109 §.

Likvidatorerna hafva att sist två månader efter hvarje räkenskapsårs
slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året
samt hålla den tillgänglig för aktieägarna.

Har likvidationen ej afslutats inom två år, skola i nästa redogörelse
uppgifvas de hinder, som därför mött.

Är god man förordnad, skall denne öfver redogörelsen afgifva
utlåtande, som bifogas densamma.

102

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Katigt. Maj ds förslag:)

(Utskottets förslag:)

no §.

Med den inskränkning, som föranledes af livad i 108 § är stadgadt,
skall om likvidatorers befogenhet att företräda aktiebolag och om
deras rättigheter i öfrigt, så ock om deras skyldigheter gälla i tillämpliga
delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna lag stadgadt.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af
orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 67 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande
af handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande
tillämpning under bolagets likvidation.

Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som
ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl,
att den utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation,
vare de, som underskrift handlingen, ehvad densamma pröfvas
vara för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen
må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blifvit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. År någon
del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af annan
orsak betalning ej ske; skola till samma gälds betalning erforderliga
medel innehållas och återstoden skiftas.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga ruin. Sker det eller
befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare
i händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som
vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

Visar likvidator uppenbarligen motvilja eller försummelse vid
fullgörande af sitt uppdrag, anmäle gode mannen förhållandet hos
rätten; och äge rätten, efter likvidatorns hörande, entlediga honom
och utse annan i hans ställe.

in §•

112

113 §.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

103

(Kimgl. Maj ds förslag:)

(Utskottets förslag:)

114 §.

Aktieägare vare berättigad att af bolagets behållna tillgångar
bekomma hvad å hans aktier i förhållande till hela aktiekapitalet
belöper.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som afvika från hvad
sålunda stadgats, lände de till efterrättelse.

115 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart
ske kan, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

Är god man förordnad, har han att granska • redovisningen och
däröfver afgifva skriftligt utlåtande, för hvilket ändamål likvidatorerna
skola minst en månad före stämman till honom öfverlämna redovisningen.
Utlåtandet bifogas redovisningen, då denna framlägges å
stämman.

116 §.

Åtnöjes aktieägare ej med likvidatorernas redovisning, skall han
genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från
den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,
hafve han förlorat sin talan.

117 §.

Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin
förvaltning, anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen
därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts
i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

118 §.

Afträdes aktiebolags egendom till konkurs, skall underrättelse om
den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom
rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af
styrelsen eller, där vid konkursens början syssloman enligt 99 § eller

104

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång må
dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för syssloman,
som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter
eller nya likvidatorer.

119 §.

Finnes efter konkursens afslutande
öfverskott för bolaget, skall
likvidation verkställas, och galle i
afsende därå bestämmelserna i 100,
101, 103—105 och 107—117 §§;
dock att hvad i 108, 112 och 117 §§
är stadgadt om årsstänming i ty fall
ej äger tillämpning. Har ej inom
en månad efter konkursens afslutande
till registret anmälts, att
bolaget trädt i likvidation, vare
lag, som i 102 § 1 mom. sägs.

Finnes ej öfverskott, anses bolaget
upplöst, då konkursen afslutats.
Det åligger dem, som under
konkursen sist föréträdt bolaget
såsom konkursgäldenär, att om
bolagets sålunda skedda upplösning
ofördröjligen göra anmälan till registret.

119 §.

Finnes efter konkursens afslutande
öfverskott för bolaget, skall
likvidation verkställas, och gälle i
afseende därå bestämmelserna i 100,
101, 103—105 och 107—117 §§.
Har ej inom en månad efter konkursens
afslutande till registret
anmälts, att bolaget trädt i likvidation,
vare lag, som i 102 § 1
mom. sägs.

Om registrering.

120 §.

Hos patent- och registreringsverket eller den myndighet i Stockholm,
som Konungen kan komma att bestämma, skall föras aktiebolagsregister
för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag
skola för registrering anmälas, eller hvilkas intagande i registret eljest
är eller varder föreskrifvet.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

105

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

121 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af
stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas
anmälan genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften
vara af vittnen styrkt.

Då aktiebolags registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot
och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller i förening
med annan, är berättigad att teckna bolagets firma, på samma gång
egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskild!
bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften
och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,
då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant
blifvit utsedd, eller att eljest någon, ensam eller i förening med annan,
blifvit berättigad att teckna firman.

122 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för
hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas bolagsordning eller beslut,
som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven ordning
eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna lag
eller eljest strida mot lag och författning, skall registrering vägras.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen
hålla sökanden till banda eller, om han uppgifvit postadress, till honom
med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet
med skälen därför.

Är sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans förlust,
innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver
anföra besvär hos Konungen.

123 §.

Beviljas aktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten i
registret införa:

1) dagen för bolagsordningens antagande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade
uppgift, aktiekapitalet uppgår, så ock, där aktiekapitalet skall kunna,

Bill. till Likså. Prot. 1910. 7 Samt. 1 Afd. 41 Höft. 14

106

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungi. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,
minimikapitalet och maximikapitalet;

5) å hvilket belopp aktie skall lyda;

6) huru stor del af aktiekapitalet blifvit, enligt den af styrelseledamöterna
lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej aktierna till fullo
inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen skall fullgöras;

7) den ort, där styrelsen har sitt säte;

8) bolagets postadress;

9) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före
stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

10) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets
firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

11) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af
styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening, sådan befogenhet
tillkommer.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, hvarom
förmäles i 6 §, varde anmärkning om den bestämmelse eller det förbehåll
gjord i registret.

Det ena exemplaret af bolagsordningen skall förses med bevis om
registreringen samt jämte hufvudskrifterna af öfriga handlingar, som
ingifvits jämväl i styrkt afskrift, återställas till sökanden.

124 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret
skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Sker registrering på grund af anmälan enligt 38, 47 eller 94 §,
skall ena exemplaret af det ingifna protokollet förses med bevis om
registreringen samt jämte hufvudskrifterna af öfriga handlingar, som
ingifvits jämväl i styrkt afskrift, återställas till sökanden. Sker ändring
i firman, skall ny, fullständig inskrifning i registret göras.

125 §. 125 §.

Har, enligt livad till registret
inom tid, som i 33 § sägs, blifvit
anmäldt, full betalning behörigen er -

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

107

(Kungl. Maj:ts förslag:)
lagts för aktier motsvarande det belopp,
hvartill aktiekapitalet enligt
bolagsordningen lägst må bestämmas,
varde anteckning därom gjord i registret,
såframt ej redan antecknats,
att hela aktiekapitalet till fullo inbetalts.

Har sådant fall inträffat, att
bolaget jämlikt 33 § skall träda i
likvidation, varde anteckning därom
gjord i registret. Anmäles ej
inom en månad, att likvidator
blifvit utsedd, åligger det registreringsmyndigheten
att om förbållandet
ofördröjligen göra anmälan
bos rätten.

(Utskottets förslag:)

Har sådant fall inträffat, att
bolaget jämlikt 33 § skall träda i
likvidation, varde anteckning därom
gjord i registret. Anmäles ej
inom en månad, att likvidator
blifvit utsedd, åligger det registreringsmyndigbeten
att om förbållandet
ofördröjligen göra anmälan
bos rätten.

126 §.

Hvad i aktiebolagsregistret införes, med undantag af underrättelse
om konkurs, hvarom förmärs i 118 §, skall genom registreringsmyndigbetens
försorg ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarna.

Eu samling för kela riket af hvad sålunda kungjorts skall genom
det allmännas försorg efter band befordras till trycket och förses med
register för hvarje år.

_ I den mån nyssnämnda samling tryckes skall den öfversändas till
hvarje domstol, Konungens befallningshafvande och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskildt
för hvarje bolag, förvaras såsom bilagor till aktiebolagsregistret.

127 §.

Närmare föreskrifter om aktiebolagsregistrets förande, de i 126 §
stadgade kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande
samt tid och sätt för utgifvande af den i nämnda paragraf
omförmälda samling och dess öfversändande till vissa myndigheter
meddelas af Konungen.

128 §. 128 §.

Företer aktiebolags registrerade Företer aktiebolags registrerade
firma likhet med en i handels- firma likhet med en i handels -

108

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

register, föreningsregister eller aktie!)
olagsregistret tidigare införd
firma, ocli lider därigenom innehafvaren
af sistnämnda firma förfång,
äge domstol på talan af denne
förbjuda bolaget att efter viss tid
använda förstnämnda firma äfvensom
ålägga bolaget det skadestånd,
som pröfvas skäligt.

129 §.

Har genom laga kraft ägande
dom blifvit förklarad^ att en i
aktiebolag sregistret införd firma ej
vidare må begagnas, eller att beslut,
som registrerats, är ogiltigt, eller
att eljest visst förhållande, hvarom
inskrifning skett, ej föreligger, skall
på begäran af någondera parten
anteckning därom göras i registret.
Underrättelse om sådan anteckning
skall så kungöras, som i 126 § sägs.

Varder, sedan i registret gjorts
anteckning om aktiebolags konkurs,
af öfverrätt förklarad^ att
offentlig stämning ej bort utfärdas,
skall anteckningen på därom gjord
ansökan afföras ur registret. Samma
lag vare i fråga om anteckning
rörande beslutad nedsättning af
aktiekapitalet, efter ty i 50 § sägs,
där ansökningen om nedsättning
genom laga kraft ägande beslut

register, föreningsregister eller aktiebolagsregistret
tidigare införd
firma, och lider därigenom innehafvaren
af sistnämnda firma förfång,
äge domstol på talan af denne
förbjuda bolaget att efter viss tid
använda förstnämnda firma äfvensom
ålägga bolaget det skadestånd,
som pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i
aktiebolag sregistret verkställd inskrifning
länder honom till förfång, må
talan om registreringens upphäfvande
samt om skadestånd föras vid domstol.

129 §.

Har genom laga kraft ägande
dom blifvit förklaradt, att en i
registret gjord inskrifning ej bort
ske, eller att beslut, som registrerats,
är ogiltigt, eller att eljest
visst förhållande, hvarom inskrifning
skett, ej föreligger, skall på
begäran af någondera parten anteckning
därom göras i registret.
Underrättelse om sådan anteckning
skall så kungöras, som i 126 § sägs.

Varder, sedan i registret gjorts
anteckning om aktiebolags konkurs,
af öfverrätt förklaradt, att
offentlig stämning ej bort utfärdas,
skall anteckningen på därom gjord
ansökan afföras ur registret. Samma
lag vare i fråga om anteckning
rörande beslutad nedsättning af
aktiekapitalet, efter ty i 50*§ sägs,
där ansökningen om nedsättning
genom laga kraft ägande beslut

109

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj-ts förslag:) (Utskottets förslag:)

afslagits eller frågan om nedsatt- afslagits eller frågan om nedsatt2
ning eljest förfallit. ning eljest förfallit.

130 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i aktiebolagsregistret
och kungjordt i allmänna tidningarna, skall anses hafva kommit
till tredje mans kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att
han hvarken haft eller bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit
eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas
mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

131 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande
eller öfverexekutor företräder aktiebolag, bevis utvisande, att han den
dag, beviset utfärdades, enligt aktiebolagsregistret var behörig att företräda
bolaget, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det myndigheten
att ur den i 126 § omförmälda tryckta samling inhämta upplysning,
huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Hvad
i sådant afseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten
tillhanda utvisar, skall för myndigheten äga vitsord, där ej
annat förhållande visas vara för handen.

Straffbestämmelser.

132 §.

Med böter från och med femtio
till och med tio tusen kronor eller
fängelse straffes

1) stiftare, som mot bättre vetande
i stiftelseurkunden, i teckningslista
eller i skriftlig handling,
som åberopas i listan eller bifogas
densamma eller eljest framlägges
å konstituerade stämman, meddelar
oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller annan,

132 §.

Med böter från och med femtio
till och med två tusen kronor eller
fängelse straffes

1) stiftare, som mot bättre vetande
i stiftelseurkunden, i teckningslista
eller i skriftlig handling,
som åberopas i listan eller bifogas
densamma eller eljest framlägges å
konstituerande stämman, meddelar
oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller annan,

Lagutskottets Utlåtande Nr

(Kungl. Mafits förslag:)
som vid .anmälan till registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig
uppgift;

3) styrelseledamot, med hvars begifvande
utfärdas aktiebref, hvithet
utan Konungens lof är ställdt till
innehafvaren, eller i hvithet aktie
angifves lyda å mindre belopp än
i denna lag är medgifvet, eller i
hvilket mot föreskriften i 26 § 2
mom. förbehåll, som där sägs, ej
angifvits;

4) styrelseledamot eller likvidator,
där han mot bättre vetande i
skriftlig handling, som framlägges å
bolagsstämma eller annorledes hålles
tillgänglig för aktieägarna, rörande
bolagets angelägenheter meddelar
oriktig uppgift eller mot bättre
vetande vare sig låter i aktieboken
göra anteckning i strid med bestämmelserna
i 28 § 1 och 3 mom.
eller underlåter ombesörja, att förändring
i äganderätt till aktie varder
jämlikt 28 § 1, 2 och 3 mom. antecknad
i aktieboken;

5) styrelseledamot, som underlåter
att iakttaga föreskrift, som
meddelats i 40 § eller 47 § sista
momentet;

6) styrelseledamot eller likvidator,
som uppsåtligen i strid med
bestämmelsen i 54 § 1 punkten
låter verkställa utbetalning till
aktieägare;

7) styrelseledamot, som vid upprättande
af balansräkning mot bättre
vetande förfar i strid med bestämmelserna
i 56 §;

(Utskottets förslagi)

som vid anmälan till registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig
uppgift;

3) styrelseledamot, med hvars begifvande
utfärdas aktiebref, hvilket
utan Konungens lof är ställdt till
innehafvaren, eller i hvilket aktie
angifves lyda å mindre belopp än
i denna lag är medgifvet, eller i
hvilket mot föreskriften i 26 § 2
mom. förbehåll, som där sägs, ej
angifvits;

5) styrelseledamot eller likvidator,
som uppsåtligen i strid med
bestämmelsen i 54 § 1 punkten
låter verkställa utbetalning till
aktieägare;

6) styrelseledamot, som vid upprättande
af balansräkning motbättre
vetande förfar i strid med bestämmelserna
i 56 §;

Lagutskottets L

(Kungl. Maj;ts förslag;)

8) revisor, ledamot i utskott, hvarom
förmäles i 15 §, eller enligt 107 §
förordnad god man, där lian i berättelse
eller utlåtande eller annan
handling, som framlägges å stämma
eller annorledes hålles tillgänglig
för aktieägarna, mot bättre vetande
lämnar oriktig uppgift rörande bolagets
angelägenheter eller uppsåtligen
underlåter att göra anmärkning
mot dylik uppgift i handling,
som af honom granskats;

9) revisor, som, utan att det
med nödvändighet erfordras för fullgörande
af hans uppdrag, yppar
något af hvad vid granskningen af
styrelsens förvaltning eller bolagets
räkenskaper kommer till hans kännedom
;

10) en hvar, som falskeligen
afgifver sådan försäkran, som omförm
äles i 76 § 2 mom.

Ej må straff, som ofvan är
stadgadt, tillämpas, där förseelsen
enligt allmänna strafflagen bör beläggas
med strängare straff.

133 §.

Bryter någon mot hvad i 27
eller 51 § finnes stadgadt,

eller underlåter styrelseledamot
i annat fall, än i 132 § under 4)
afses, att iakttaga föreskrift, som
är meddelad i 28 § 1, 2 och 3 inom..

eller underlåter styrelseledamot
att iakttaga föreskrift, som i 25 §,
26 § 1 mom., 28 § sista momentet,
34 §, 38 §, 42 § 4 mom., 45 §

Hatande Nr 44.

{Utskottets förslag;)

7) revisor eller enligt 107 §
förordnad god man, där han i berättelse
eller utlåtande eller annan
handling, som framlägges å stämma
eller annorledes hålles tillgänglig
för aktieägarna, mot bättre vetande
lämnar oriktig uppgift rörande bolagets
angelägenheter eller uppsåtligen
underlåter att göra anmärkning
mot dylik uppgift i handling
som af honom granskats;

8) revisor, som, utan att det
med nödvändighet erfordras för fullgörande
af hans uppdrag, yppar
något af hvad vid granskningen af
styrelsens förvaltning eller bolagets
räkenskaper kommer till hans kännedom; 9)

en hvar, som falskeligen afgifver
sådan försäkran, som omförmäles
i 76 § 2 mom.

Ej må straff, som ofvan är
stadgadt, tillämpas, där förseelsen
enligt allmänna strafflagen bör beläggas
med strängare straff.

133 §.

Bryter någon mot hvad i 27
eller 51 § finnes stadgadt,

eller underlåter styrelseledamot
i annat fall, än i 132 § under 4)
afses, att iakttaga föreskrift, som
är meddelad i 28 § 1, 2 och 3 mom.,

eller underlåter styrelseledamot
att iakttaga föreskrift, som i 26 §,
1 inom., 28 § sista momentet, 34 §,
38 §, 40 §,42 § 4 inom., 45 §■

112

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

1 mom., 49 § 3 mom. 2 punkten,
50 § 2 mom. sista punkten, 65 §, 69 §,
74 § 1 inom., 78 § 1 eller 4 mom.,
85 § 4 mom. eller 94 § är meddelad,

eller försummar styrelseledamot
vare sig att på sätt i 81 § 1 mom.
stadgas hålla den där omförmälda
förteckningen tillgänglig och öfversända
den till aktieägare eller
att, då aktieägare enligt 4 mom.

1 nämnda paragraf påyrkat hänskjutande
af visst ärende till pröfning
å bolagsstämma, låta upptaga
ärendet å förteckningen,

eller bryter någon, som enligt
118 § under aktiebolags konkurs
företrädt bolaget såsom konkursgäldenär,
mot hvad i 119 § 2 mom.

2 punkten är stadgadt,

straffes med böter från och med
fem till och med ett tusen kronor.

Samma lag vare

om revisor, hvilken underlåter
iakttaga föreskrift, som meddelats
i 74 § 3 mom. eller 106 § 2 mom.

1 punkten,

om likvidator, som ej fullgör
hvad honom enligt 105 §, 106 §

2 inom., 107 § 2 inom., 109 § 1
eller 2 inom., 115 § 2 mom. eller
117 § åligger,

samt om god man, där han försummar
fullgöra hvad i 109 § 3
mom. eller 115 § 2 mom. finnes
stadgadt.

Förseelse mot 69 §, 74 § 1
eller 3 inom., 78 § 1 eller 4 mom.,
81 § 1 inom., 106 § 2 inom.,

(Utskottets förslag:)

1 inom., 47 § sista momentet, 49 § 3
mom. 2 punkten, 50 § 2 mom. sista
punkten, 65 §, 69 §, 74 § 1 inom.,
78 § 1 eller 4 mom., 85 § 4 inom.
eller 94 § är meddelad,

1 nämnda paragraf påyrkat hänskjutande
af visst ärende till pröfning
å bolagsstämma, låta upptaga
ärendet å förteckningen,

eller bryter någon, som enligt
118 § under aktiebolags konkurs
företrädt bolaget såsom konkursgäldenär,
mot hvad i 119 § 2 mom.

2 punkten är stadgadt,

straffes med böter från och med
fem till och med fem hundra kronor.
Samma lag vare
om revisor, hvilken underlåter
iakttaga föreskrift, som meddelats
i 74 § 3 mom. eller 106 § 2 mom.

1 punkten,

om likvidator, som ej fullgör
hvad honom enligt 105 §, 106 §

2 inom., 107 § 2 inom., 109 § 1
eller 2 inom., 115 § 2 mom. eller
117 § åligger,

samt om god man, där han försummar
fullgöra hvad i 109 § 3
mom. eller 115 § 2 mom. finnes
stadgadt.

Förseelse mot 69 §, 74 § 1
eller 3 inom., 78 § 1 eller 4 inom.,
81 § 1 inom., 106 § 2 inom.,

113

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

107 § 2 mom., 109 § eller 115 §
2 mom., så ock styrelseledamots
försummelse att å den i 81 § omförmälda
förteckning upptaga ärende,
hvars hänskjutande till bolagsstämma
af aktieägare påyrkats enligt
4 mom. i samma paragraf, må
åtalas allenast af målsägande; och
skall härvid såsom målsägande anses
såväl bolaget som hvarje aktieägare.

(Utskottets förslag:)

107 § 2 inom., 109 § eller 115 §
2 inom., så ock styrelseledamots
försummelse att å den i 81 § omförmälda
förteckning upptaga ärende,
hvars hänskjutande till bolagsstämma
af aktieägare påyrkats enligt
4 mom. i samma paragraf, må
åtalas allenast af målsägande; och
skall härvid såsom målsägande anses
såväl bolaget som hvarje aktieägare.

134 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas
tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmänna
strafflagen.

Särskilda bestämmelser.

135 §.

_ Aktieägare, som genom att öfverträda denna lag eller bolagsordningen
tillskynda bolaget skada, svare för skadan, en för alla och
alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller aktieägare denna
lag eller bolagsordningen och tillskyndas tredje man därigenom skada,
vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för skadan, en
för alla och alla för en.

136 §.

Aktiebolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag
stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt
bolagsordningen har sitt säte.

137 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan
för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där bolagets
styrelse enligt bolagsordningen har sitt säte.

Bill. till Riksd. Prat. 1910. 7 Sand. 1 Afd. 41 Höft.

114 Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kimgl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

138 §.

Innehåller bolagsordningen förbehåll, att tvister mellan bolaget
och styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare skola hänskjutas till
afgörande af en eller flere skiljemän, äge det förbehåll samma verkan,
som tillkommer skiljeaftal; och galle om påkallande af förbehållets
tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

139 §.

Om järnvägsaktiebolag och försäkringsaktiebolag, så ock om bankaktiebolag
och andra aktiebolag, som hafva till ändamål att drifva
lånerörelse, är särskildt stadgadt.

Genom denna lag göres ej ändring i hvad om bolag för verksamhet
af visst slag eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

140 §.

Genom denna lag upphäfves lagen om aktiebolag den 28 juni 1895.

141 §.

Denna lag skall träda i kraft
den 1 januari 1912.

Rättigheter och skyldigheter,
som uppkommit dessförinnan, skola
bedömas efter äldre lag.

Aktiebolag, som bildats, innan
denna lag trädt i kraft, må registreras
enligt bestämmelserna i äldre
lag, men i öfrigt skall med afseende
å sådant bolag denna lag lända
till efterrättelse med nedan angifna
undantag:

1) 25 § äger ej tillämpning.

2) I stället för bestämmelserna
i 26 § 2 -mom., 27 §, 32 §, 33 §,
79 § 1 mom. under 4) och 125 §

141 §.

Denna lag skall träda i kraft
den 1 januari 1912.

Rättigheter och skyldigheter,
som uppkommit dessförinnan, skola
bedömas efter äldre lag.

1) I stället för bestämmelserna
i 26 § 2 mom., 27 §, 32 §, 33 §,
79 § 1 mom. under 4) och 125 §

115

Lagutskottets Utlåtande Nr 4.4.

(Kungl. Maj;ts förslag:)
i den mån de afvika från motsvarande
bestämmelser i äldre lag
skola dessa senare bestämmelser
äga tillämpning.

3) Med afseende å bolag, hvars
ordning innehåller bestämmelser afvikande
från hvad i 29, 30 eller
48 § stadgas, lände dessa bestämmelser
i bolagsordningen till efterrättelse.

4) Har beslut om aktiekapitalets
ökning registrerats, innan denna lag
trädt i kraft, må ökningen verkställas
och registreras enligt äldre
lags bestämmelser.

5) Äger bolag på grund af bestämmelse
i bolagsordningen rätt
att inlösa egna aktier, lände den
bestämmelse till efterrättelse utan
hinder af hvad i 51 § stadgas.

6) Ä bolag, i hvars ordning
finnes särskildt stadgadt angående
sådant förbehåll, som omförmäles i
52 §, eller om annan inskränkning
i rätten att förfoga öfver aktie,
skola bestämmelserna i sagda lagrum
ej äga tillämpning, utan galle
därutinnan hvad bolagsordningen
innehåller.

7) Har bolag, då denna lag
träder i kraft, i senaste pröfvade
balansräkning upptagit tillgång till
högre belopp än som motsvarar
kostnaderna för dess anskaffning
eller tillverkning, utgör bestämmelsen
i 56 § under 1) ej hinder
mot att fortfarande upptaga den
tillgång till samma belopp som
förut,

(Utskottets förslag:)

i den män de afvika från motsvarande
bestämmelser i äldre lag skola
dessa senare bestämmelser äga tilllämpning.

2) Med afseende å bolag, hvars
ordning innehåller bestämmelser afvikande
från hvad i 29, 30 eller
48 § stadgas, lände dessa bestämmelser
i bolagsordningen till efterrättelse.

3) Har beslut om aktiekapitalets
ökning registrerats, innan denna
lag trädt i kraft, må ökningen
verkställas och registreras enligt
äldre lags bestämmelser.

4) Äger bolag på grund af bestämmelse
i bolagsordningen rätt
att inlösa egna aktier, lände den
bestämmelse till efterrättelse utan
hinder af hvad i 51 § stadgas.

5) A bolag, i hvars ordning
finnes särskildt stadgadt angående
sådant förbehåll, som omförmäles
i 52 §, eller om annan inskränkning
i rätten att förfoga öfver aktie,
skola bestämmelserna i sagda lagrum
ej äga tillämpning, utan galle
därutinnan hvad bolagsordningen
innehåller.

6) Har bolag, då denna lag
träder i kraft, i senaste pröfvade
balansräkning upptagit tillgång till
högre belopp än som motsvarar
kostnaderna för dess anskaffning
eller tillverkning, utgör bestämmelsen
i 56 § under 1) ej hinder
mot att fortfarande upptaga den
tillgång till samma belopp som
förut,

116

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

(Kungl. Maj;ts förslag:)

8) Har bolag, då denna lag
träder i kraft, i senaste pröfvade
balansräkning såsom tillgång upptagit
egna aktier, utgör bestämmelsen
i 56 § under 7) ej binder
mot att dessa aktier fortfarande
under högst tre år upptagas såsom
tillgång, dock under förutsättning,
att de upptagas skilda från öfriga
tillgångar.

9) Bestämmelsen i 57 § 4 mom.
utgör ej hinder mot att här i riket
bosatt norsk undersåte, hvilken,
då lagen den 27 april 1906 angående
ändrad lydelse af 40 § i
lagen om aktiebolag den 28 juni
1895 trädde i kraft, var ledamot
af aktiebolags styrelse, i sådan
egenskap kvarstår under den tid,
för hvilken han blifvit vald.

10) Där bolag blifvit i enlighet
med bestämmelse i äldre lag

(Utskottets förslag:)

7) Har bolag, då denna lag
träder i kraft, i senaste pröfvade
balansräkning såsom tillgång upptagit
egna aktier, utgör bestämmelsen
i 56 § under 7) ej hinder
mot att dessa aktier fortfarande
under högst tre år upptagas såsom
tillgång, dock under förutsättning,
att de upptagas skilda från öfriga
tillgångar.

8) Bestämmelsen i 57 § 4 mom.
utgör ej hinder mot att här i riket
bosatt norsk undersåte, hvilken, då
lagen den 27 april 1906 angående
ändrad lydelse af 40 § i lagen om
aktiebolag den 28 juni 1895 trädde
i kraft, var ledamot af aktiebolags
styrelse, i sådan egenskap kvarstår
under den tid, för hvilken han
blifvit vald.

9) Hvad i 58 § stadgas därom,
att inskränkning i styrelsens eller
styrelseledamots befogenhet att företräda
bolaget skall vara utan verkan
mot tredje man, med mindre han ägt
eller bort äga kännedom om inskränkningen,
och ej få registreras, af ser ej
bestämmelse i bolagsordning, att vissa
utfästelser för att vara gällande skola
vara undertecknade jämväl af en af
Kungl. Majd utsedd ledamot af styrelsen.

10) Hvad i 76 § 2 och 3 mom. stadgats
skall äga tillämpning endast, där
bolagsordningen innehåller bestämmelse
i det hänseende, som i 79 § 4) sägs.

IT) Där bolag blifvit i enlighet
med bestämmelse i äldre lag upp -

117

Lagutskottets Utlåtande Nr ii.

(Kungl. Maj:ts förslag:)
upplöst, skola i afseende å likvidationen
bestämmelserna i samma lag
lända till efterrättelse.

Skall enligt hvad ofvan stadgats
i fråga om bolag, som bildats,
innan denna lag trädt i kraft,
äldre lags bestämmelse gälla och
är i samma lag öfverträdelse af
den bestämmelse belagd med straff,
skall beträffande sådant bolag jämväl
dylik straffbestämmelse lända
till efterrättelse.

I fråga om styrelseledamot eller
suppleant, som enligt äldre lag berättigats
teckna aktiebolags firma,
skola bestämmelserna i 58 och
59 §§ lända till efterrättelse.

(Utskottets förslag:)

löst, skola i afseende å likvidationen
bestämmelserna i samma lag lända
till efterrättelse.

Skall enligt hvad ofvan stadgats
i fråga om bolag, som bildats,
innan denna lag trädt i kraft, äldre
lags bestämmelse gälla och är i
samma lag öfverträdelse af den bestämmelse
belagd med straff, skall
beträffande sådant bolag jämväl
dylik straffbestämmelse lända till
efterrättelse.

I fråga om styrelseledamot eller
suppleant, som enligt äldre lag berättigats
teckna aktiebolags firma,
skola bestämmelserna i 58 och
59 §§ lända till efterrättelse; och
skall förty inskränkning i befogenheten
för den, som äger teckna bolagets
firma, att företräda bolaget, ändå
att inskränkningen enligt äldre lag
registrerats och kungjorts, icke därigenom
anses hafva kommit till tredje
mans kännedom.

118

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

2:o) Lag

om vissa ändringar i lagen om
handelsbolag och enkla bolag
den 28 juni 1895.

Härigenom förordnas, att 15, 17, 25, 27—37, 52 och 53 §§
äfvensom öfverskriften till 25—37 §§ och öfverskriften till 52 och 53 §§
i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895 skola erhålla
följande ändrade lydelse:

15 §.

Bolagsman vare pliktig ersätta skada och förlust, som genom hans
försummelse eller vårdslöshet uppkommit.

Talan härom skall hos domstol anhängiggöras inom ett år från
det nästa räkenskapsafslutning blef för bolagsmännen tillgänglig, men,
där räkenskapsafslutning ej göres, innan bolaget träder i likvidation,
inom samma tid från det bolaget upplöstes. Försummas det, vare rätt
till ''talan förlorad.

Klander af räkenskapsafslutning skall, vid enahanda påföljd, anställas
inom ett år från det den blef för bolagsmännen tillgänglig.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

119

17 §•

Angående bolagsmans befogenhet att för bolaget mottaga stämning,
är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad i sådant afseende gäller
äga tillämpning jämväl, då annat meddelande skall bolaget delgifvas.

Om bolagets likvidation och upplösning.

25 §.

År handelsbolag ej slutet på bestämd tid, äge bolagsman när som
helst uppsäga bolaget, och skall i sådant fall bolaget träda i likvidation
sex månader därefter. Har om uppsägningstiden annat mellan
bolagsmännen aftalats, lände det till efterrättelse.

27 §.

Ehvad handelsbolag slutits på bestämd tid eller icke, äge bolagsman
påfordra, att bolaget genast träder i likvidation, om skäl därtill
är, såsom:

att han själf eller annan bolagsman genom fortvarande sjukdom
eller annat olycksfall blifvit satt ur stånd att fullgöra hvad honom
såsom bolagsman åligger;

att. annan bolagsman tredskats att göra aftaladt tillskott eller,
utan ofri ge bolagsmännens medgifvande, för enskild räkning förfogat
öfver sin andel i bolaget;

att annan bolagsmans andel i bolaget blifvit i mät tagen och försåld;

att annan bolagsman i bolagets angelägenheter visat trolöshet
eller grof försummelse eller vårdslöshet;

att annan bolagsman genom laga kraft ägande dom förklarats
förlustig medborgerligt förtroende eller blifvit ställd under framtiden
för brott, som kan medföra sådan påföljd.

28 §.

Dör bolagsman, skall, där ej annat aftalats, bolaget genast träda
i likvidation.

120

Lagsutskottets Utlåtande Nr 44.

29 §.

Varder bolagsman i konkurstillstånd försatt, skall bolaget genast
träda i likvidation.

30 §.

Har det aftal träffats, att bolaget, där det eljest, efter ty ofvan är
sagdt, skolat träda i likvidation, må, med uteslutande af bolagsman
eller lians rättsinnehafvare, mellan öfrige bolagsmännen fortsättas, vare
aftalet ej giltigt, med mindre öfverenskommelse träffats om grunden för
afgången bolagsmans eller hans rättsinnebafvares utlösande. Ändå att
sådan öfverenskommelse träffats, vare aftalet, där bolagsmans egendom
afträdts till konkurs, ej för konkursboet bindande.

31 §.

Vidtager bolagsman förvaltningsåtgärd, efter det sådant förhållande
inträffat, att bolaget skolat träda i likvidation, eller efter det bolaget
kommit i konkurstillstånd, men innan bolagsmannen erhållit kännedom
därom, vare bolagsmännen emellan så gill!, som om ofvannämnda förhållande
icke inträffat eller bolaget ej kommit i konkurstillstånd.

32 §.

I bolagets likvidation äge, där ej annat aftalats, samtlige bolagsmännen,
att, själfva eller genom ombud, deltaga. Åro flere delägare i
boet efter afliden bolagsman, äge å deras vägnar allenast en af dem eller
ett gemensamt ombud deltaga i likvidationen.

33 §.

Jämte hvad i 32 § sägs, skall vid likvidationen, där ej annat
öfverenskommits, rörande bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter,
hvarom i 5, 7, 8, 10, 14 och 15 §§ förmärs, i tillämpliga delar
lända till efterrättelse hvad i nämnda §§ finnes stadgadt eller särskild!
varit aftaladt.

121

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

34 §.

Sedan sådant förhållande inträffat, att bolaget skolat träda i likvidation,
skola dess tillhörigheter, så snart utan uppenbar skada ske kan,
i penningar förvandlas.

Bolagsgods må ej, mot någon bolagsmans bestridande, afyttras
annorledes än genom försäljning å offentlig auktion.

35 §.

Ej må tillgångarna mellan bolagsmännen skiftas, innan all veterlig
gäld blifvit betald eller erforderliga medel därtill afsätta. Ur behållna
tillgångarna äge bolagsmännen återfå en hvar sin insats. Räcker behållningen
ej därtill, varde bristen räknad såsom förlust; uppstår öfverskott,
utgör det slutlig vinst.

36 §.

Atnöjes bolagsman ej med bolagsskifte eller med åtgärd, som
under likvidationen vidtagits, skall han sin talan hos domstol anhängiggöra
inom ett år från det skiftet skedde. Försummas det, vare rätt
till talan förlorad.

Då skifte ägt rum, anses bolaget upplöst.

37 §.

Har handelsbolags egendom afträdts till konkurs, och finnes efter
konkursens afslutande öfverskott för bolaget, skall likvidation verkställas
i enlighet med bestämmelserna i 32, 33, 34, 35 och 36 §§.

Finnes ej öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats.

Om bolagets likvidation och upplösning.

I fråga om enkelt bolags likvidation och upplösning skall hvad i
25, 26, 27, 28, 29, SO, 31 och 32 §§ finnes för handelsbolag stadgadt
äga motsvarande tillämpning.

Bih. till Biksd. Prot. 1910. 7 Sami. 1 Afd. 41 Höft.

122

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

I öfrigt skall vid likvidationen, där ej annat öfverenskommits,
rörande bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter, hvarom i
7, 10, 14, 15 och 48 §§ förmäles, i tillämpliga delar lända till efterrättelse
hvad i nämnda §§ linnes stadgadt eller särskild! varit aftaladt.

53 §.

Om sättet för likvidationens verkställande, så ock om klander af
bolagsskifte eller af åtgärd, som under likvidationen vidtagits, vare lag
som i 34, 35 och 36 §§ finnes i fråga om handelsbolag föreskrifvet;

dock gälle, där någon bolagsman är eller varder i konkurstillstånd för satt,

med afseende å hans andel i gemensam egendom hvad i konkurslagen
stadgas.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912.

Stockholm den 2 maj 1910.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44. .

123

Reservationer:

1 §•

Herr Lindhagen, med hvilken herr Pettersson i Södertälje i hufvudsakliga
delar instämt, har anfört följande:

»Redan vid andra nordiska juristmötet i Stockholm år 1875 framkom
kraf på, att lagstiftningen om aktiebolag borde vara i möjligaste mån
lika för de nordiska länderna. Mötet fattade också eu resolution, om att
Vid eu blifvande revision af aktiebolagslagstiftningen, hvilken i synnerhet
för .Danmark och Norge men äfven, om ock i mindre grad, för Sverige
är önsklig, bör öfverensstämmelse i grundsatser de tre länderna emellan
eftersträfvas’.

1 en riksdagsskrifvelse af år 1876 begärdes härefter utarbetande
af en fullständig handelslag och omsorg däråt, att öfverensstämmelse
med motsvarande norsk och dansk lagstiftning därvid åstadkommes.
Den motion af Axel Bergström, som föranledde framställningen, omnämnde
också aktiebolag såsom ett led i den åsyftade lagstiftningen.
På grund af denna skrifvelse bär sedan åtskillig skandinavisk lagstiftning
kommit till stånd. Märkligt nog tillkom däremot 1895 års svenska
författning om aktiebolag, såsom det synes, utan ens någon tanke på
skandinavisk samverkan. Riksdagsskrifvelsen af år 1876 hade vid den
tiden redan fallit i glömska.

Då 1903 års riksdag i anledning af åtskilliga väckta motioner
begärde en revision af lagen om aktiebolag, inrycktes därför på lagutskottets
hemställan i riksdagsskrifvelsen en erinran, att bolagslagarne utgjort
ett undantag från det skandinaviska samarbetet på den speciella
handelsrättens område samt att det borde tagas i öfvervägande, om och
i hvad män vid berörda revision ett samarbete med Norge och Danmark
lämpligen kunde äga rum. Allvarliga ansatser att förverkliga
denna riksdagens önskan uteblefvo emellertid. I det år 1908 afl ämnade
kommittéförslaget till lag om aktiebolag berördes ej med något ord det
skandinaviska samarbetet.

I anledning häraf väcktes vid 1909 års riksdag motion om åtgärder
i syfte, att den i alla tre nordiska länderna förberedda nya
lagstiftningen om aktiebolag jämte därmed sammanhängande ämnen
måtte, så vidt ske kunde, blifva öfverensstämmande. Detta förslag bi -

124

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

s»^satsSr«

>=SSä

framtid uppskjuta realiserandet af denna for vart land sa viktia g
BtiftniVgidf brådskande lagstiftningsåtgärder än denna ljtadg

f Xkf“nS d”

av- t^ftsrs äää -

Zfe SLtnäfau s^IäSS

norska förslaget bär af 1904-1905 års storting <in gång fakasta . 1

ri“sSS£fe

önskningar därifrån vid olika tillfällen utta a _ ,, • i ^ nn

Redan af detta hufvudskål bör enligt mm VW^mg de m
framlagda lagförslaget af Riksdagen återförvisas bil uj behandl g

Men därför tala i sin man äfven andra sa. , ,■ t CQenäom

Enligt gällande lag äger utlänning eg ratt att besitta ja t ^g

utan Konung^ tillstånd! görande inmutning af ^£
idkande af grufdrift finnes ett liknande stadgande. Nät fastigheten cl

fyndigheten &äges af bolag Slef ^ ^31 bolag och

icke möter for utlänning att toi\arl\a aKtiti

således äfven aktiemajoriteten. , » ue 1902 års Riks Mpfl

anledning af motion af herr L rigel begära .

cl lagbestämmelser för ^ f “t Sbola^Äet

finn^S Omständigheterna,6 påkallat och kunde ske utan kränkning åt

125

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

enskild rätt. Riksdagen framhöll också, att frågans synnerliga vikt
berättigade till den förhoppning, att ett lagförslag i ämnet snarast möjligt
och, därest sig så göra läte, redan nästföljande år förelädes Riksdagen.
Lagutskottets tillstyrkande utlåtande var enhälligt och det bifölls utan
votering i båda kamrarne.

Denna riksdagsskrivelse remitterades omsider 1906 till aktiebolagskommittén,
som i anledning däraf uppgjorde alternativa förslag
till dels ändring i vissa paragrafer i gällande lag om aktiebolag, dels
förändrad lydelse af vissa paragrafer i kommitténs förslag till aktiebolagslag
och dels en särskild lag, som skulle kunna, om så ansågs
önskvärd!, behandlas före och oberoende af kommitténs förslag till lagom
aktiebolag.

Inom kommittén och lagrådet hafva visserligen framhållits vissa
betänkligheter mot saken och antvdts, att behofvet af en lagstiftning
vore mindre för närvarande. Det vore för vidlyftigt att här inlåta sig
på allt detta. Så mycket må dock framhållas, att de största farhågorna
nu liksom förut gälla trävaruindustriens redan förvärfvade landområden.
Dessa utvidgas dessutom allt mer, hvilket som bekant är äfven i Norrland
och Dalarne medgifvet af 1906 års förbudslag med afseende å all
mark, som ej är att hänföra till stödskog.

I det nu framlagda förslaget saknas hvarje hänsyn till Riksdagens
nämnda skrifvelse, och i motiveringen iakttages fullständig tystnad om
denna fråga. Inför lagutskottet antydde byråchefen för lagärenden på
förfrågan, att detta anmärkningsvärda förhållande torde berott på, att
vederbörligt öfvervägande af ämnet ej medhunnits till denna Riksdag.

Man måste då säga sig, att när den fråga, som varit framför allt
annat särdeles brådskande, icke ännu hunnit öfvervägas, så kan verkligen
den mindre brådskande saken lämpligen anstå till en samtidig
granskning af båda frågorna, som med hvarandra äga nära sammanhang.
Genom en återförvisning vinnes kanske också, att den brådskande
frågan icke tilläfventyrs öfverlämnas åt glömskan.

Till förenämnda två särskilda anledningar, som påkalla förslagets
förnyade öfvervägande, kommer också det otvifvelaktiga gagnet, att omdömet
i öfrigi om förslaget får något ytterligare andrum. Stor tvekan
råder om mångt och mycket, och talrika anmärkningar ha framförts
såväl utom som inom Riksdagen. Ett stående önskemål är sålunda,
om det hela ej kunde förenklas och en del agnar utskiljas från hvetet
i förslaget. Skulle detta åter icke kunna i afsevärd mån ske, återstår
dock såsom ett ofta framhållet kraf, att förenklingar kunde vinnas för
smärre bolag, på hvilka förslaget nu lägger så många omgångar och

126

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

kostnader i all sin vidlyftighet. En anmärkare, advokaten N. A. T.
von Schneidern i Göteborg, kläder sina bekymmer härutinnan i följande
ordalag:

»De flesta af förslagets nyheter äro naturligtvis hämtade från Tyskland, all
reglementerings förlofvade land, men ofta upptagna i en försämrad eller stympad
gestalt, utan hänsyn till att den tyska lagen om aktiebolag är beräknad endast för
de mycket stora affärerna, medan vår lag skall lämpa sig såväl för de stora som
för de medelstora och små företagen, för hvilka man i Tyskland har andra affärsformer.
Dessutom flnnas i förslaget några nya stadganden utan antydan om ursprungsorten.
Dessa måste således antagas vara af inhemsk tillverkning och äro
säkert foster af djupa kammarstudier.

Hela förslaget röjer mera ett för allehanda teoretiska möjligheter öppet
sinne än kännedom om det praktiska lifvet och dess fordringar. Det är eu ifrig
jakt efter den inbillade härskaran af storkapitalistiska aktiejobbare i vårt fattiga
land. Lagens svärd blänker öfver allt, hotande med fängelse eller böter upp till
10,000 kronor — det dubbla beloppet af ett litet svenskt aktiebolags hela aktiekapital.
Att äfven alla vanliga hyggliga människor, som understå sig att stifta
eller styra aktiebolag, få sitta häråt emellan, kan ju under dessa omständigheter
icke undvikas; men nog äro de värda att beklagas.

Vid förslagets granskning inom lagrådet har visserligen utförts ett stort
förbättrings- och utrensningsarbete, det skall tacksamt erkännas. Men ofantligt
mycket sådant nyttigt arbete måste ytterligare utföras af Riksdagens lagutskott,
för att den tillämnade nya lagen skall blifva någorlunda dräglig; en verkligt god
och praktisk lag kan icke framgå af det föreliggande förslaget, med mindre det
göres till föremål för en grundlig, sakkunnig omarbetning. — — —

För de små och till och med för de medelstora bolagen skulle utan allt
tvifvel den besvärliga och äfven kostsamma nya bildningsproceduren verka synnerligen
hämmande; för de mycket små bolagen blefve denna procedur sannolikt ett
oöfverkomligt hinder. — — Med stort fog torde kunna betviflas, att detta skulle
lända till fördel för landets ekonomiska förkofran, som ingalunda är beroende uteslutande
af de stora företagens kraftiga utveckling.»

Det lider intet tvifvel, att förslaget närmast är afpassadt för större
bolag. En undersökning, huruvida ej lättare former borde skapas för
den stora skaran små företag, synes icke i någon mån ägt rum.

Äfven beträffande förslagets detaljer i och för sig ha från olika
håll framkommit eu mängd ändringsförslag, hvilka delvis framförts till
lagutskottet och inom Riksdagen i öfrig! tagit sig uttryck i motioner
samt i lagutskottets eller reservanters omstöpningsförsök. Att utskottets
medlemmar skulle under sakens brådskande behandling varit i tillfälle
att ägna allt detta en mogen och sakkunnig pröfning, vore väl för
mycket begär dt.

De förestående erinringarne kunna måhända väsentligen så sammanfattas,
att ifrågavarande lagförslag, liksom svenskt lagstiftningsarbete
i allmänhet, i följd af sin organisation och förhållandenas makt,

127

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

framgår nr förberedelsernas stadium, företrädesvis såsom ett juristverk,
under det att de sociala synpunkterna af olika slag, som dock
äro de viktigaste, blifva förbisedda.

På grund af hvad sålunda anförts hemställes:

att ifrågavarande proposition ej må af Riksdagen
bifallas.»

Herrar Lindhagen, Jansson i Edsbäcken, Berggren och Pettersson
från Södertälje hafva anfört:

»Tillbörlig hänsyn till de små aktiebolagen och särskild! till de
med kooperativa föreningar jämställda bolagen kräfver, att lagen lämnar
dem tillbörligt utrymme för deras verksamhet. En motion i ämnet,
som principielt tillstyrktes af 1903 års Riksdag, förordade därför, att uti
gällande lags bestämmelse, att aktie må lyda å mindre belopp än 50
kronor, lägst 10 kronor, när aktiekapitalet ej öfverstiger 10,000 kronor,
sistnämnda belopp måtte höjas till 50,000 kronor.

Förslaget har nu stannat vid 25,000 kronor. Vi hålla före. att
förslaget därmed onödigtvis uppdrager för snäfva gränser för den vidgade
verksamhet, som äfven för de ifrågavarande sammanslutningarna
påkallas af tidsförhållandena, och hemställa vi alltså,

att uti denna paragraf »tjugufemtusen kronor»
ändras till »femtiotusen kronor.»

4 §•

Herr Lindhagen har velat anteckna sin tvekan, huruvida det kunde
anses behöflig! eller lämpligt att vidtaga den af utskottet förordade
afvikelsen från gällande lags i förslaget upptagna friare bestämmelse i
ämnet.

8 §•

Herrar Gustaf Andersson, Håkanson och von Baumgarten, hafva
anfört:

128

Lagutskottet Utlåtande Nr 44.

»För att syftet med det i 8 och 41 §§ föreskrift^ kungörande
skall ernås synes det nödigt, att kungörelsen införes i vederbörande
tidningar två gånger med minst en veckas mellantid. Den tidsvinst
och besparing af kostnader, som skulle kunna uppnås därigenom, att
kungörandet sker endast en gång, torde icke vara af afsevärd betydelse.

Vi anse därför att 8 § bör bibehållas vid dess lydelse enligt
Kungl. Maj:ts förslag.»

9 §.

Herr Lindhagen har anfört:

»Borttagandet ur 8 § af den dubbla kungörelsen med minst en
veckas mellantid synes böra medföra ett tillägg till första stycket af
orden: »dock ej förr än efter eu vecka från sista kungörandet».

Herr Lindhagen har

dels i fråga om 14 § i Kungl. Maj:ts förslag ansett, att tillfälle
till den konstituerande stämmans uppskjutande till en fortsatt stämma
bort medgifvas äfven för anskaffande af tilläfventyrs felande teckning
i minsta aktiebeloppet. Mången anser att detta låter sig göra, ifall
fortsatt stämma kan hållas inom den för konstituerande stämmas hållande
stadgade tid. Men äfven om detta ej låter sig göra, borde ett uppskof
för angifvit ändamål medgifvits inom tid, som här stadgas;

dels och beträffande 15 § i Kungl. Maj:ts förslag anfört:

»Denna § är en konsekvens af § 14 och afser att gifva den där
omnämnda minoriteten, som <jj är inne i saken, ett effektivt medel att
vinna erforderliga upplysningar till den fortsatta stämman. I det nu
framlagda förslaget har dessutom denna minoritets utsikter att göra sig
gällande vid omröstningarne förbättrats, och i hvarje fall lärer det
praktiskt tagit, när uppskof en gång beslutits, väl endast i undantagsfall
inträffa, att en majoritet anständigtvis vägrar sin medverkan. Bestämmelserna
äro för öfrigt hämtade från norska och danska förslagen,
och detta utgör ett ytterligare skäl att ej onödigtvis förkasta dem.
Jag hemställer alltså,

att 15 § enligt Kungl. Maj:ts förslag måtte af
Riksdagen antagas».

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

129

24 §.

Herrar Irygger, af Ekenstam, Gustaf Andersson, Ridderbjelke, Håkanson,
bkytte och von Baumgarten hafva i öfverensstämmelse med hvad
lagrådet beträffande denna § anfört ansett, att utskottet bort tillstyrka
följande lydelse af densamma.

»Har hvad bolaget i annat än penningar enligt bestämmelse i stiftelseurkunden
ofvertagit blifvit uppskattadt till oskäligt högt värde, eller
oskälig förman enligt stiftelseurkunden blifvit tillerkänd stiftare eller
annan, och hafva stiftarne om den egendom eller förmån i de för konstituerande
stamman jämlikt 14 § framlagda handlingar lämnat oriktig

uppgift, vare de pliktiga att ersätta bolaget skadan, en för alla och
alla tor en.»

Herr Bergendahl har anfört:

»Enligt den lydelse, denna § i förslaget erhållit, blifva stiftare
skyldiga att ersatta bolaget den skada, som uppkommit däraf, att
oskäligt högt pris satts å egendom, som bolaget enligt stiftelseurkunden
ofvertagit, eller att oskälig förmån blifvit stiftare eller annan tillerkänd.
kol- denna skadeståndsskyldighet förutsättes icke, att stiftarne lämnat
oriktiga uppgifter angående nämnda egendom eller förmån. Äfven om
de framstam förhållandena sådana de äro och icke försökt dölja något
som kunnat landa till upplysning i saken, inträder deras ansvarsplikt’
och endast i det fall undgå de skyldigheten att utgifva skadestånd,
om de kunna förebringa omständigheter, som gifva vid handen, att de
hvarken haft eller bort hafva vetskap om att uppskattning eller förman,
som nyss sagts, vant oskälig’. Då en sådan ersättningsskyldighet,
lvilken icke torde kunna härledas ur allmänna rättsgrundsatser, synts
lydelseVldtgaende’ har JaS hemställt, att §:n skulle erhålla följande

f innes skada för bolaget hafva uppkommit däraf, att egendom
som enligt bestämmelse i stiftelseurkunden öfvertagits af bolaget, blifvit
för högt uppskattad eller däraf, att oskälig förmån vid bolagets bildande
bhfvit tillerkänd stiftare eller Annan, och hafva stiftarne om den eo-encom
e er förmån larnnat eller eljest åberopat uppgift, hvars oriktighet
de insett eller bort inse, svare de för skadan, en för alla och alla för en ’»
Bih. till Biksd. Brok 1910. 7 Sami. 1 Afd. 41 Höft. 17

130

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

2o §.

Af lierr Lindhagen.

28 §.

Herr af Ekenstam har ansett, att på sätt i herr Jeanssons motion
hemställts sista stycket bort erhålla följande lydelse:

»Styrelsen —---tillgänglig för aktieägarne samt för tjänste man

som i fiskalisk intresse begär att få taga del af densamma.»

36 §.

Herr Ilåkanson har yrkat, att, under förutsättning af bifall till det
af honom vid 41 § framställda särskilda förslag, denna paragraf bör
bibehållas oförändrad.

41 §.

Herrar Gustaf Andersson, Ilåkanson och von Baumgarten hafva,
med åberopande af hvad de vid 8 § anfört, ansett, att första stycket af
denna § bör affattas sålunda:

»Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning skall genom
styrelsens försorg två gånger med minst en veckas mellantid kungöras
i allmänna tidningarna äfvensom i tidning inom den ort, där styrelsen
har sitt säte.»

Herr Lindhagen har

dels beträffande tredje stycket hemställt om bifall till Kung!. Maj:ts
förslag,

dels ock ifråga om sista stycket anfört:

»I en af Kung!. Maj:t den 25 december 1908 fastställd bolagsordning
för aktiebolaget Stockholms tomträttskassa, för hvars obligationer
Stockholms stad iklädt sig borgen, finnes följande stadgande:

»Stockholms stad är berättigad att vid den tidpunkt staden bestämmer
inlösa samtliga aktier till ett pris, motsvarande 110 kronor för
aktie samt hvad som kan brista i fem procent årlig utdelning, räknadt

131

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

från aktiekapitalets inbetalningsdagar jämte det belopp, som af den enligt
4 § aktieägarna tillkommande hälften af öfver skjutande vinstbelopp
blifvit för deras räkning afsatt, reservfonden alltså icke däri inberäknad.»

Då tvekan kan uppstå, huruvida en sådan föreskrift kan anses
strida mot detta moment, har jag ifrågasatt ett förtydligande, som uttryckligen
godkänner en dylik föreskrift.

Inom utskottet har i anledning häraf vid öfverläggningen uttalats
den uppfattning, att förevarande ämne ej syntes ha sin plats i denna
lag och att för öfrigt hvad som därutinnan för närvarande ansetts giltigt
måste äfven blifva det efter nya förslaget.

Detta har jag härmed velat hafva åtminstone till utskottets betänkande
antecknat.»

55 §.

Herr Pettersson från Södertälje har med instämmande af herr
Lindhagen anfört:

»Såsom i aktiebolagskommitténs betänkande och herr G. Sandströms
motion framhållits, är det ingalunda ovanligt, att majoriteten i
ett aktiebolag genom innehållande af utdelning söker »svälta ut» minoriteten
och tvinga den att till underpris sälja sina aktier. Detta missförhållande
synes lämpligen kunna förebyggas genom fordran på
kvalificerad majoritet såsom villkor för bolagsstämmas rätt att innehålla
mera än 50 procent af årsvinsten.

Kan det tillförlitligen uppvisas, att bolagets ställning kräfver
konsolidering utöfver hvad som kan åstadkommas genom halfva årsvinstens
innehållande, lär det ej vara omöjligt att för sådant ändamål
åstadkomma 3L majoritet för i nämnda afseende framställdt förslag.

På grund häraf hemställes,

att 55 § måtte erhålla följande lydelse:

Bolagsstämma = (utskottets förslag) det ändamål
användas.

Af årsvinsten, efter afdrag för hvad som åtgår
till betäckande af möjligen förefintlig brist från föregående
år, må bolagsstämman ej från utdelning undantaga
mer än högst femtio procent, afsättning till
reservfonden inberäknad, utan så är, att röstande med
ett sammanlagd t aktiebelopp af minst tre fjärdedelar

132

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

af det å stämman företrädda aktiekapitalet annat besluta.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som
afvika från hvad ofvan stadgats, lände de till efterrättelse.
))

56 §.

Herrar Widén, Lindhagen, Jansson i Edsbäcken, Ersson och Pettersson
från Södertälje hafva anfört:

»Då för det med balansräkningen afsedda ändamål synes vara af
vikt, att den erhåller nödig fullständighet, hvithet särskildt är af betydelse,
där bolaget äger aktier i andra bolag, hafva vi ansett, att herr
Sandströms motion i afseende å denna § bort så till vida bifallas, att
i §:n insattes ett ytterligare moment af följande tydelse:

8) Åger bolaget aktier i annat bolag, skola dessa i balansräkningen,
särskildt för hvarje sådant bolag, upptagas till antal och
värden; och skall, där så ske kan, till balansräkningen fogas sistnämnda
bolags senaste fastställda balansräkning.»

§ 57.

Herr Lindhagen har anfört:

»Förslaget upptager åtskilliga bestämmelser afsedda att skydda
minoritetens rätt. Alla dessa föreskrifter gå dock ut väsentligen på
indirekta befogenheter såsom att utse revisor, vägra decharge o. s. v.
Dylika medgifvanden synas dock böra kompletteras med en direkt befogenhet
att jämväl deltaga i affärens ledning, hvarigenom dessutom
väl i de flesta fall eljest yppade anledningar till missnöje eller misstänksamhet
kunna förekommas. I vårt nuvarande proportionella föregångsland
borde en sådan ordning vara själfskrifven. Man finner föröfrigt
af kommitténs betänkande, att enligt österrikiska lagstiftningen
om aktiebolag val af ett direktionsråd med vissa befogenheter skall, om
så begäres af eu minoritet aktieägare, försiggå efter en proportionell
valmetod.

Metoden bör gifvetvis vara mycket enkel och afsedd endast för
de viktigaste fallen. Mitt nedannämnda förslag härom har undergått
sakkunnig pröfning.

Det hemställes,

133

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

att Riksdagen måtte antaga 57 § med följande
tillägg-:

Ager bolagsstämma att på en gång utse två eller liera ledamöter
eller två eller liera suppleanter i styrelsen, skall, därest aktieägare med
ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en tiondel af hela aktiekapitalet,
sådant påfordra, valet ske proportionellt. Namnen uppföras
därvid å valsedel i en följd det ena under det andra. Åro å en valsedel
upptagna flera namn än som skola väljas, anses de sista öfvertaliga
namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än
ofvan sagts, vare ändock giltig. Vid sammanräkningen gäller hvarje
valsedel med hela sitt röstvärde för det första, med halfva röstvärdet
för det andra, med eu tredjedel af röstvärdet för det tredje å densamma
upptagna namnet; och så vidare enligt samma grund. De personer,
som sålunda erhållit högsta röstetalen, äro till det antal som skolat
väljas utsedda till ledamöter eller suppleanter i styrelsen.»

61 §•

Herrar Widén och Pettersson från Södertälje hafva anfört:

»Då stadgandet i denna § tilläfventyrs kunde föranleda tvekan
angående ett af beslutfört antal styrelseledamöter fattadt besluts giltighet
gentemot tredje man; samt hvad i § stadgas, såsom liggande i
sakens natur, äfven utan uttrycklig föreskrift lärer åligga styrelsen att
iakttaga, hafva vi påyrkat, att §:en måtte helt och hållet uteslutas.»

Herr Lindhagen har instämt i sagda yrkande.

69 §.

Herrar Trygger, af Ekenstam, Gustaf Andersson, Bidderhjelke,
Håkanson, Skytte och von Baumgarten hafva ansett, att utskottet
bort hemställa om följande lydelse af paragrafens andra moment:

»I förvaltningsberättelsen skall lämnas redogörelse för de under
året verkställda afskrifningarna.»

72 och 73 §§.

Herrar Widén, Lindhagen, Jansson i Edsbäcken, Ersson och Pettersson
från Södertälje hafva hemställt,

134

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

att Kungl. Maj:ts förslag i afseende å 73 § måtte
bifallas, hvaraf skulle följa, att den föreslagna tudelningen
af 72 § förfölle.

Herrar Berggren och Olsson i Broberg hafva beträffande 73 § i
det kung!, förslaget yrkat den ändring, att där afsedda minoritet af
aktieägare skulle representera minst eu femtedel af hela aktiekapitalet.

76 §.

Herrar Trygger, af Ekenstam, Gustaf Andersson, Bidderbjelke och
von Baumgarten hafva, i likhet med hvad kommittén föreslagit, hållit
före, att, när aktiebref äro ställda till innehafvare^ stadgandena i 76
§ 2 och 3 mom. ej böra äga tillämpning, och i följd häraf ansett, att
utskottet bort tillstyrka följande lydelse af 76 § 2 momentet:

Vill, där aktiebrefven äro ställda till viss man, någon själf eller
genom ombud — — — till aktien ägt rum.

Herr Bergendahl har yrkat, att andra stycket skulle utgå, samt, i
sammanhang därmed, att stadgandet i § 132 moment 9 skulle ersättas af
det straffbud, som i reservationen vid sagda § angifvits.

Herrar Lindhagen, Jansson i Edsbäcken och Pettersson från Södertälje
hafva hemställt om bifall till andra momentet enligt dess lydelse
i Kungl. Maj:ts förslag.

86 §.

Herrar Widén, Lindhagen, Jansson i Edsbäcken, Ersson och
Pettersson från Södertälje hafva hemställt, att i afseende å första momentet
Kungl. Maj:ts förslag måtte bifallas.

Herrar Berggren och Olsson i Broberg hafva ansett, att första
punkten af denna § bold erhålla följande lydelse:

»Ansvarsfrihet må ej anses vara styrelsen beviljad, såframt aktieägare
med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en femtedel af
hela aktiekapitalet, röstat däremot.»

135

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

Herr Lindhagen har beträffande tredje momentet särskildt anfört:

»Utskottets förslag, hvarigenom tiden för anställande af talan
inskränkts från ett år till sex månader har tillkommit på så sätt, att
man för att tillmötesgå yppade betänkligheter mot att medgifva en
minoritet rätt att föra talan (87 §) först ifrågasatt en särskild begränsning
i tiden för minoritetens rätt till talan. Men då det tog sig illa
ut att ha olika preskriptionstider för en majoritet och en minoritet
utsträcktes den ifrågasatta ytterligare tidsbegränsningen att gälla alla fall.

Enligt svensk rätt är tiden för klander af sysslomans redovisninggenomgående
fastställd till ett år från redovisningens afkimmande. Detta
stadgas om syssloman i allmänhet i handelsbalken samt vidare om förmyndare,
bolagsstyrelse enligt nu gällande aktiebolagslag, styrelserna
för bankbolag, försäkringsrörelse o. s. v. Att sålunda af opportunitetsskäl
ryckvis införa afvikelse!- just i denna speciallag från gällande allmänna
civilrättsliga regler synes mig icke vara ett väl öfvervägdt eller tillrådligt
lagstiftningsarbete.

Det hemställes,

att tredje momentet måtte bibehållas i den af
Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen.»

95 §.

Herrar Trygger, af Ekenstarn, Gustaf Andersson, Bidderbjelke, Skytte
och von Baumgarten hafva ansett, att denna § bort af utskottet tillstyrkas
i dess af Kungl. Maj:t föreslagna lydelse.

96 §.

Herrar Trygger, af Ekenstam, Gustaf Andersson, Bidderbjelke, Håkanson.
Bergendahl, Skytte och von Baumg arten hafva på de i herr Vennerstens
motion anförda skäl ansett, att utskottet bort hemställa, att denna
§ måtte ur förslaget utgå, och att häraf föranledda ändringar i §§:nas
numrering verkställas.

Herr Lindhagen har i afseende å utskottets motivering yttrat:

»Denna § söker rikta sig mot en särdeles stor kräftskada i vårt
aktiebolagsväsende. I utskottets motivering för afslag å herr Vennerstens
motion antydes också något sådant. Jag har här för min del

136

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

velat anteckna, att detta missförhållande består däri att man dels i
allmänhet ofta utdelar väl höga arfvoden, äfven till svindlande belopp,
som sedan läggas på varan, dels bildar bolag hufvudsakligen för att
bereda sig eller vänner extra inkomster genom styrelsearfvoden, hvilkas
förnämsta uppgift då är att vara så höga som möjligt, och dels med
betydande arfvoden söker vid företaget knyta framstående personer
helst i ämbetsmannaställning, hvilka utan sakkunskap i själfva affären
skola gagna den utåt genom sin blotta auktoritet och om tillfälle erbjuder
sig äfven genom sitt inflytande.:»

131 §.

Herrar af Ekenstam, Håkanson, Bergendahl och Pettersson från
Södertälje hafva ansett, att denna § bort utgå, och att däraf föranledd
förändring beträffande paragrafföljden bort ske.

132 §.

Herr Widén har ansett, att straffsatsen i det kungl. förslaget bort
behållas oförändrad.

Herr Bergendahl har vrkat, att 9) skulle erhålla följande förändrade
lydelse:

»aktieägare, som genom falskt sken af köp, gåfva eller annat
aftal till annan öfverlåtit aktie i afsikt att kringgå i lag eller bolagsordning
meddelade bestämmelser om rösträtt och därigenom beredt
denne tillfälle att för aktien föra talan vid bolagsstämma.))

Herr Lindhagen bär anfört:

»Det synes mig ej vara påkalladt eller lämpligt att skärpa straffet
utöfver hvad för motsvarande fall stadgas i gällande lagar om aktiebolag,
bankaktiebolag, försäkringsrörelse och säkerligen äfven andra
författningar.

Skulle åter en skärpning böra äga rum, synes den mig snarare
böra bestå i ett bibehållande af det föreslagna höga bötesstraffet trots
dess alltför stora nymodighet för gällande straffrättsteorier än i ett
bibehållande af nyheten med ett frihetsstraff. Domstolarna äro nämligen
i allmänhet ganska obenägna att ådöma sådana personer, om hvilka
här är fråga, frihetsstraff, därest det kan undgås.

Lagutskottets Utlåtande Nr 44.

187

Det hemställes,

att i utskottets förslag fängelse måtte utgå ur
straffskalan och straffet således bestämmas till: ''böter
från och med femtio till och med tvåtusen kronor’.))

133 §.

Herr Widén har yrkat, att straffsatsen i det kungl. förslaget bort
behållas oförändrad.

141 §.

Herrar Widén, Bergendahl, Pettersson från Södertälje, Jansson i
Edsbäcken, Er sson och Lindhagen hafva ansett, att hvad utskottet
under 10) hemställt icke bort intagas i förslaget och att till följd häraf
§:ns följande stycke bort erhålla nr 10).

Herr Lindhagen har begärt att få särskildt antecknadt, att han, i
anseende till den stora af förhållandena påkallade brådskan med behandlingen
och justeringen af detta betänkande, ej medhunnit att för sin del
bedöma, huruvida alla de af utskottet ifrågasatta ändringarne, hvaremot
han ej afgifvit uttrycklig reservation, kunna anses behöfliga eller välbetänkta.

Bill. till Biksd. Prat. 1910. 7 Sami. 1 Afd. 41 Raft.