Lagutskottets Utlåtande Nr 43 (Utlåtande 1910:LU43 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande Nr 43.

Nr 43.

Ankom till Riksdagens kansli den 29 april 1910 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af
7 § 1 mom. i förordningen angående försäljning af vin
och öl den 9 juni 1905 m. m.

Uti en inom Andra kammaren afgifven och till lagutskottet hänvisad
motion, nr 166, hafva herrar J. Byström och Oskar Berg hemställt,

att Riksdagen måtte för sin del besluta

dels sådan ändring uti ofvannämnda kungl. förordning, att § 7 mom. 1
erhåller följande ändrade lydelse:

»Tillstånd att utskänka vin eller Öl eller att till afhämtning försälja
vin eller Öl meddelas af Konungens befallningshafvande. Sådant
tillstånd må, där ej nedan annorlunda stadgas, meddelas för ett eller
flera, dock högst tre kalenderår.»

dels ett så lydande öfvergångsstadgande:

»Denna lag träder i kraft den 1 januari 1911; dock skall person,
som erhållit tillstånd att tills vidare till afhämtning försälja vin, Öl, visst
slag af vin eller visst slag af Öl, njuta denna rätt tillgodo intill utgången
af år 1911.»

och dels att § 13 uti sagda kungl. förordning i följd häraf uppkäfves.

Till stöd härför hafva motionärerna anfört:

»Uti 7 § af kungl. förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning
af vin och Öl meddelas bestämmelser rörande förvärfvande åt
tillstånd att utskänka vin och Öl. Motsvarande bestämmelser i fråga om
tillstånd att till afhämtning försälja vin och Öl återfinnas uti förordningens
§§ 13 och 17. De hufvudsakligaste olikheter emellan stadgandena om
rätt till utskänkning och om rätt till försäljning till afhämtning äro, att
rätt till utskänkning meddelas på bestämd tid, tre år, då däremot rätt
Bih. till Likså. Prot. 1910, 7 Samt. 1 Afä. 40 Höft. (Nr 43) 1

Lagutslcottets Utlåtande Nr 43.

Utskottets

yttrande.

till försäljning till afhämtning bör beviljas att gälla tills vidare och så
länge Konungens befallningshafvande ej finner skäl återkalla densamma.

Något verkligt skäl för att bibehålla en sådan åtskillnad i fråga om
den tid, för hvilken tillståndet beviljas, synes icke förefinnas. Det torde
både för allmänheten och den myndighet, som skall bevilja rättigheten,
vara lämpligast, att frågan om tillståndet, såväl då det gäller utskänkning
som försäljning till afhämtning, pröfvas hvart tredje år.

En annan olikhet i fråga om förvärfvande af rätt till utskänkning
eller försäljning till afhämtning af öl och vin är, att i fråga om utskänkning
Konungens befallningshafvande ej äger bevilja ansökan om tillstånd
till utskänkning, om denna ansökan blifvit afstyrkt i Stockholm af
stadsfullmäktige och å annan ort af båda de kommunala myndigheter,
som i ärendet hörts. Något verkligt skäl till att Konungens befallningshafvande
skall äga rätt att emot de kommunala myndigheternas
afstyrkande meddela tillstånd till försäljning till afhämtning af vin och
‘ Öl torde icke kunna anföras. I allmänhet måste man väl förutsätta,
att de kommnnala myndigheterna äro bättre än Konungens befallningshafvande
i stånd att bedöma, huruvida en sökt rätt att till afhämtning
försälja vin och Öl med hänsyn till stadens eller ortens behof bör
beviljas.

Då vi därför nu föreslå, att förvärfvandet af rätten till försäljning
till afhämtning af vin och Öl måtte likställas med förvärfvande af tillstånd
till utskänkning af sådana drycker, är dock nödvändigt, att i fråga
om de redan beviljade rättigheterna att tills vidare till afhämtning få
försälja vin, Öl, visst slags vin eller visst slag af Öl, stadgande uti lagen
införes därom, att dessa rättigheter upphöra vid viss lämplig tidpunkt, pa
det alla sådana rättigheter måtte blifva beviljade på viss tid i stället för
tills vidare.»

Motionärernas syfte med den föreslagna lagändringen synes vara, dels
att göra tillstånd att i stad till afhämtning försälja vin och Öl på samma
sätt beroende af de kommunala representationerna som tillstånd att utskära
dylika drycker, dels ock att genom medgifvande, på sätt motionärerna
föreslå, endast för viss tid af ifrågavarande rättigheter erhålla en
noggrannare kontroll öfver dem, än som med bestående lagstiftning anses
kunna utöfvas.

Såsom skäl för den i gällande lagstiftning i förra afseendet gjorda

Lagutskottets Utlåtande Nr 43.

åtskillnad mellan utskänknings- och endast försäljningsrätt anfördes vid
den ifrågavarande förordningens tillkomst, att det skulle medföra alltför
stort besvär och tidspillan, åtminstone i de större städerna, att stadsfullmäktige
skulle vara pliktige yttra sig öfver hvarje ansökan om rätt till
försäljning till afhämtning. Nämnda skäl torde få större giltighet, om,
såsom nu ifrågasättes, sådan rätt skulle meddelas endast för viss tid!
Att Konungens befallningshafvande emot magistratens afstyrkan beviljar
dylik rättighet, torde endast i undantagsfall förekomma.

Med afseende i öfrig! å frågan om lämpligheten af de förevarande
rättigheternas meddelande på viss tid i stället för tillsvidare vill utskottet
framhålla, att enligt förordningens 17 § tillstånd till utöfvande af rättigheter,
som här afses, kan återkallas, när helst den beviljande myndigheten
därtill finner skäl. De på viss tid meddelade rättigheternas återkallande
är åter beroende af förekomsten af sådana oordningar, som afses i förordningens
28 och 30 §§. Då det gäller att förhindra missbruk af här
afsedda försälj ningsrättigheter, synes alltså gällande lagstiftning vara*
effektivare än den af motionärerna förordade.

I formellt afseende vill utskottet mot motionärernas förslag framhålla,
att den af dem ifrågasatta lagändringen skulle föranleda ändring jämväl å
andra ställen i förordningen i fråga.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 april 1910.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Reservation

af herrar Pettersson i Södertälje, Lindhagen, Jansson i Edsbäeken och
Olsson i See, hvilka anfört:

»Den hufvudsakliga skillnaden mellan å ena sidan stadgandena om
rätt till utskänkning af vin och Öl samt å andra sidan stadgandena om rätt

4 Lagutskottets Utlåtande Nr 43.

till försäljning af dylika drycker till afhämtning består dels däri att rätt
till utskänkning meddelas på bestämd tid, högst tre år, medan rätt till
försäljning till afhämtning beviljas att gälla tills vidare och så länge
Konungens befallningshafvande ej finner skäl återkalla densamma, dels däri
att i stad både stadsfullmäktige och magistrat måste höras öfver utskänkningsansökan,
medan åter endast magistrat behöfver höras öfver ansökan om
rätt till försäljning till afhämtning, dels slutligen däri att i stad Konungens
befallningshafvande saknar befogenhet att bifalla ansökan om rätt till utskänkning
i strid mot de kommunala myndigheternas afstyrkande, men kar
sådan befogenhet beträffande ansökan om rätt till försäljning till afhämtning.
Af nu omförmälda skillnad torde framgå, att ordningen för vinnande
af rätt till utskänkning åt vin och Öl innebär strängare restriktioner än
ordningen för vinnande af rätt till försäljning till afhämtning af ifrågavarande
drycker.

Då det emellertid ej torde kunna förnekas, att äfven försäljningen
till afhämtning ofta gifver anledning till oordningar och missbruk, synes
det vara önskvärdt att skärpa bestämmelserna om sättet för vinnande af
rätt till sådan försäljning, så att de komma att öfverensstämma med de i
fråga om utskänkning gällande.

Utskottets förmenande, att den nu gällande ordningen för meddelande
af rätt till försäljning till afhämtning skulle i fråga om förhindrande af
missbruk vara effektivare än det tillvägagående, som är stadgadt för meddelande
af rätt till utskänkning, synes ej vara hållbart. Ty, frånsedt
det större inflytande, som i senare fallet tillerkänts de lokala myndigheterna,
hvilka väl bäst torde vara i stånd att bedöma behofvet af eu
dylik rörelse, får det väl anses uppenbart, att eu rättighets beviljande
endast för viss kort tid för hvarje gång nödvändiggör en tid efter annan
återkommande pröfning af sökandens kvalifikationer och det sätt, hvarpå
rörelsen utöfvas, hvilken pröfning ej med samma säkerhet kan påräknas
lika ofta, då det är fråga om en tills vidare beviljad rättighet.

Ehuru vi således anse syftet med ifrågavarande motion värdt att beaktas,
finna vi oss dock ej kunna tillstyrka bifall till motionen i oförändrad
form, enär den ifrågasatta lagändringen skulle föranleda ändring
jämväl af andra delar af ifrågavarande kungl. förordning.

På grund häraf hemställa vi,

att Riksdagen måtte i anledning af ifrågavarande
motion i skrifvelse till Kungl. Maj:t hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte för Riksdagen framlägga förslag

Lagutskottets Utlåtande. Nr 43. 5

till sådan ändring af kungl. förordningen angående försäljning
af vin ock Öl den 9 juni 1905, att de bestämmelser,
som nu gälla angående ordningen för meddelande
af rätt till utskänkning af vin och Öl, jämväl
måtte blifva gällande i fråga om ordningen för meddelande
af rätt att till afhämtning försälja dylika
drycker.»

Herrar Bidderbj''elite och Ersson hafva anhållit få antecknadt, att de
icke deltagit i behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Bih. till Likså. Prot. 1910. 7 Sami. 1 Afcl. 40 Käft.