Lagutskottets utlåtande Nr 3 (Utlåtande 1915:LU3 Lagutskottet)

Lagutskottets utlåtande Nr 3.

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 12 februari 1915 kl. 6 e. m.

Utlåtande,^ i anledning av dels Kungl. Maj.is proposition med
förslag till förordning angående siktning av rågmjöl och
förordning om viss sammansättning av rågbröd dels ock
i ämnet väckta motioner.

A arom ande: herrar Petersson i Lidingö villastad, Lindhagen, af Ekenstam, Söderbergh,
Stdrner Gezehus, greve Lagerbjelke, greve Spens, Valerius Olsson,
Ehasson Pettersson i Södertälje, Persson i Norrköping, Schotte, Borg,
HoJmdahl och Westman. 0

) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

1 - • G+enH t®0 dT 14 Januan 1915 dagtecknad proposition, nr 7, som

kanvisats till lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av proposh

tionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärendenf begärt
riksdagens yttrande over följande förslag till förordning angående
rågbröd- ^ ragmj° °ch tlU förordning om viss sammanscättnfng av

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 samt, 3 höft. (Nr 3.)''

Lagutskottets utlåtande Nr 3.

“Förslag

till

Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående siktning

av rågmjöl.

Vid framställning av rågmjöl till avsalu eller for annans rakning
mot ersättning må ej mjölet siktas finare, an att av etthundra kilogram
råg erhållas minst åttifem kilogram mjöl

S Ei heller må någon hålla till salu rågmjöl, som ar finare siktat an
nyss är sagt, där han ej kan visa, att det blivit framställt utom landet
eller ock inom landet före det denna förordning tratt i kraft.

Yad ovan stadgas gälle ock i avseende å ragmjol, som av ekonomisk
förening framställes för dess medlemmars rakning eller åt dem

saluhålles.

2 §•

Bryter någon mot bestämmelse i 1 §, straffes med böter från och

med tio till och med femhundra kronor. ,

Den som under tid, då han är ställd under tilltal for förseelse,
varom i första stycket av denna paragraf förmäles, fortsätter eller förnyar
samma förseelse, skall, för varje gång stamning derför utfardats och
delgivits, fållas till de böter, som äro bestamda for sådan förseelse.

3 §.

För förseelse, som i 2 § sägs, vare, där den med husbondes vetskap
begås av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person, husbonden
ansvarig, liksom vore förseelsen begången av honom sjalv.

4 §•

Förseelse, varom i 2 § förmäles, skall åtalas av allmän åklagare,
i stad hos polisdomstol, därest särskild sådan är mrattad, men eljest hos
poliskammare och, där sådan icke finnes, vid allmän domstol samt a

Lagutskottets utlåtande Nr 3. 3

landet vid allmän domstol; och galle i fråga om klagan över domstols
eder -poliskammares beslut i dessa mål vad i allmänhet angående besvär
1 brottmål finnes förordnat.

5 §•

„ ja ^ter skola ifalla kronan. Saknas tillgång till böternas

fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna strafflagen.

, De“na förordning träder i kraft från och med fjärde dagen efter
aen, då förordningen enligt därå meddelad uppgift från trycket utkommit
1 svensk författningssamling, och gäller, där ej Konungen finner skäl
annorlunda förordna, till den 1 september 1915; dock skall vad i 1 S
andra stycket stadgas icke äga tillämpning, förrän från och med tionde
dagen efter förordningens ikraftträdande.

Förslag

till

Kungl. Maj:ts nådiga förordning om viss sammansättning

av rågbröd.

1 §•

„ Vid tillverkning till avsalu av bröd, vid vars framställning användes
rågmjöl till större myckenhet, än som i vikt motsvarar fjärdedelen av det
använda mjölet, skall i degen tillsättas minst en viktdel potatis mot tre
viktdelar rågmjöl eller en viktdel potatismjöl, potatisflingor eller maismjöi
mot mo viktdelar rågmjöl.

Ej må någon hålla till salu bröd, vid vars tillverkning icke iakttagits
vad nyss. är sagt, där han ej kan visa, att det framställts utom
fandet eller ock inom landet före det denna förordning trätt i kraft.

. ad..<?van1 stadgas gälle ock i avseende å bröd, som av ekonomisk
förening tillverkas för dess medlemmars räkning eller åt dem saluhålles.

Lagutskottets utlåtande Nr 3.

Bryter någon mot bestämmelse i 1 §, straffes med böter från

och med tio till och med fem hundra kronor.

Den. som under tid, då han är stalld under tilltal foi förseelse,
varom i första stycket av denna paragraf förmärs,. fortsätter eller förnyar
samma förseelse, skall, för varje gång stämning darfor utfardats
och delgivits, fällas till de böter, som äro bestämda for sådan förseelse.

3 §•

För förseelse, som i 2 § sägs, vare, där den med husbondes vetskap
begås av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person,
husbonden ansvarig, liksom vore förseelsen begången av honom sjal v.

4 §•

Förseelse, varom i 2 § förmäles, skall åtalas av allmän åklagare,
i stad hos polisdomstol, därest särskild sådan. ar inrattad, men
eljest hos poliskammare och, där sådan icke finnes^ vid allmän domstol
samt å landet vid allmän domstol; och galle i fråga om klagan over
domstols eller poliskammares beslut i dessa mal vad i allmänhet angående
besvär i brottmål finnes förordnat.

Ådömda böter skola tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas
fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna strafflagen.

Denna förordning träder i kraft från och med fjortonde dagen efter
den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift från
i svensk författningssamling,
annorlunda förordna, till den

och gäller, där ej Konungen finner skäl
1 september 1915.»

Lagutskottets utlåtande Nr 3.

Beträffande de skäl

som

slag-, får utskottet hänvisa till

ligga

däri

intagna yttrande till statsrådsprotokollet.

till grund för Kung!. Maj:ts förpropositionen
och departementschefens

\ samband med denna proposition har utskottet till behandling
förena!t tre io anledning av propositionen väckta motioner, nämligen
av herr Nils Åkesson in. fl. (I: 30), av herr V. Ekerot m. fl. (II: 83 och
av herr Magnusson i Kalmar (II: 151).

Hell Nils Åkesson in. ii. och hem- Ekerot m. fl. hava i sina ovanberörda
likalydande motioner hemställt:

»att riksdagen ville besluta, att första delen av 1 § i ''Kung!. Maj:ts
nådiga förordning- om viss sammansättning- av rågbröd’ erhåller följande
lydelse:

1 §■

^ id tillverkning till avsalu av bröd, vid vars framställning användes
rågmjöl till större myckenhet än som i vikt motsvarar fjärdedelen
av det använda mjölet, skall i degen tillsättas minst en viktdel
potatis mot tre viktdelar rågmjöl eller en viktdel potatismjöl eller potatisfiingor
mot nio viktdelar rågmjöl.»

Hem- Magnusson i Kalmar har i sin ovan omförmälda motion
hemställt:

»att riksdagen må besluta ändring i Kung! Maj:ts proposition nr 7
sa att bestämmelse om förbud för all siktning- vid förmalning av råg
stadgas, eller, om detta ej vinner bifall, det stadgas, att minst 95 procent
mjöl av varje 100 kilogram råg skall uttagas vid rågförmalning. Eller
om det stadgas 85 procents uttagning de återstående 15 procenten skola
uttagas av kliet.»

I fiåga om vad motionärerna anfört till stöd för sina ovanintagna
i motionerna framställda yrkanden, får utskottet hänvisa till motionerna.

Såsom framgår av det utdrag av statsrådsprotokollet, som bifogats
den kungl. propositionen, avses med de av Kungl. Maj:t för riksdagen
framlagda förslagen, vilka föranletts av framställningar från statens livsmedelskommission,
att trygga den för närvarande hårt anlitade tillgången

Utskottets

yttrande.

Lagutskottets utlåtande Nr 3.

på brödsäd, närmast råg. På sätt förslagen närmare utvisa, ifrågasattes
i nämnda syfte dels förbud mot finare siktning av rågmjöl, an att av
etthundra kilogram råg erhålles åttifem kilogram mjöl, dels ock utfärdande
av bestämmelser därom, att vid tillverkning till avsalu av bröd,
vid vars framställning rågmjöl användes till större myckenhet än en
fjärdedel i vikt av det använda mjölet, i degen skall tillsättas potatis,
potatispreparat eller majsmjöl till viss mängd.

Förbud mot
Pinare siktning
av rågmjöl.

Lika med föredragande departementschelen och livsmedelskommissionen
anser utskottet, att under nuvarande brydsamma förhållanden
särskilda åtgärder i syfte att trygga tillgången till brödsäd inom landet
icke kunna avvisas, och lärer i detta hänseende det utdragande av befintlig
tillgång av råg, som kan vinnas genom ett förbud mot finsiktning
av rågmäld, vara av värde. . „

— - - 1 '' ‘ mjöl, som lämpligen bör vid rågens

Vad angår den myckenhet
förmalning uttagas, har såsom
Kalmar påyrkat, att all siktning

ovan

nämnts herr Magnusson i

ivauuai H,y—, — —o av rågmäld måtte förbjudas eller åtminstone
finare siktning än sådan, att 95 kilogram mjöl uttagas av 100
kilogram säd. Skulle emellertid Kungl. Maj:ts förslag om uttagning- av
allenast 85 procent mjöl ur säden förordas, anser motionären av noden
att en uttrycklig bestämmelse meddelas därom, att de återstående 15

procenten skola utgå såsom kli. . „

Utskottet har funnit tillräcklig anledning icke föreligga att tränga
Kungl. Maj:ts förslag. Visserligen bär livsmedelskommissionen uttalat
si o- för ett uttagande av 95 procent mjöl. Det torde emellertid vara
att befara, att ett rågmjöl av så grov beskaffenhet, som vid dylik
förmalning skulle uppkomma, vid baknmgen av en del brodsorter icke
komme att bliva av allmänheten uppskattat och använt i den omfattnino-
SOm under nuvarande förhållanden är av nöden, utan att i
stället &det förefintliga, otillräckliga veteförrådet komme att över hovan
tagas i anspråk. Föredragande departementschefen bär aven uttalat
såsom sin uppfattning, att föreskrift om en utmålning intill 9o procent
vore att gå längre än förhållandena åtminstone för närvarande syntes

påkalla^ ^ emellertid icke förnekas, att ställningen kan gestalta sig
sådan, att varje möjlighet att ur tillgängligt brödsädesförråd uttaga det
yttersta bör utnyttjas. Skulle vid tiden för ärendets förnyade provning
hos Kungl. Maj :t situationen hava tillspetsat sig i denna riktning, sa att ett
stadgande om rågsäds utmålning ända till 95 procent kärn finnas nödig ,
lärer riksdagen ej böra ställa sig avböjande mot en dylik åtgärd.

Lagutskottets utlutande Nr 3. y

Herr Magnusson liar till stöd för sitt yrkande, att vid medgivande
av siktning av r&gmäld intill 85 procent särskild föreskrift måtte meddelas
dm om att återstående 15 procent av mälden skola uttagas såsom
h, anfört, att det av Kungl. Maj:t föreslagna stadgandet skulle kunna
medgiva sådant förfarande vid förmalningen, att av säden först uttagas
10 procent finsikta! mjöl och därefter av de återstående 90 procenten

0 procent såsom kli Den föreslagna paragrafen, sådan den i det kungl.
orslaget linnés avfattad lärer dock rimligen ej kunna givas annan

tolkning an att vid förmalning av rågmäld till den angivna finheten, de
lo procent, som la avskiljas, skola bortgå såsom kli. Då för övrigt
fors aget med vissa undantag innehåller förbud mot försäljning av rågmjöl,
som ar finare siktat än till 85 procent av mälden, lärer''även härutinnan
ligga ett hinder mot sådant förfärande vid förmalningen, som
motionaren omförmäla Utskottet finner således ej heller i denna del
anledning föreligga att tillstyrka ett uttalande i det syfte, som i herr
Magnussons motion föreslagits.

1 .. Livsmedelskommissionen föreslår förbud även mot saluhållande av

Ma\a/ rag™Jö1’ son? undergått finare siktning än den tillåtna.
åt j i .. •bt har ansett eu dylik utsträckning av förbudet icke lämplig.
Med hänsyn särskilt till de stora svårigheter, kontrollen över en dylik
bestämmelses efterlevnad skulle medföra, finner utskottet ej heller anledning
förorda ett utsträckande av förbudet även till brödtillverkningen.

mellertid har inom utskottet uppmärksamheten blivit fästad därå, att
inom fandet hira finnas kvarn anläggningar förenade med bagerier på
sadant satt att den förmala säden helt eller till väsentlig del bakas
till bröd i det egna bageriet. För ett dylikt fall skulle förbudet mot
finsiktning av rag sakna tillämpning, och kvarnverket således kunna
ortfarande förmala finsiktat rågmjöl för bakning i eget bageri. Utskottet
antager, att Kungl. Maj:t under den vidare behandlingen av
ärendet har sin uppmärksamhet riktad å nu omförmäla förhållande
och ej underlåter den åtgärd, vartill Kungl. Maj:t må finna detsamma

0 Beträffande de föreslagna bestämmelserna om viss sammansättning
av rag bröd. bär livsmedelskommissionen icke velat direkt tillstyrka et
reglerande ingripande på detta område. Enligt utskottets uppfattning
måste ^ också lagstiftningsåtgärder i ifrågavarande hänseende mötas ai

vissa betänkligheter.

Sålunda kan befaras, att en föreskrift om inbland

Vin samman
sättning av
rågbrSd.

Lagutskottets utlåtande Nr 3.

vid bakningen av potatismjöl, vilken vara av de produkter, som

° ■ p-ivetvis bär den största be O -

ning --------0- x -

ifrågasättas såsom tillsats till rågmjölet, T- .

tydelsen, möjligen kan föranleda höjning av brödpriset, da potatismjöl
för närvarande torde i genomsnitt betinga ett högre pris an ragmjol.
Vidare är ej uteslutet, att tillgången på potatismjöl och Övriga har avsedda
produkter skall visa sig vara så begränsad,^ att nödiga kvantitetei
för uppblandning med rågmjölet kunna bliva svara att anskaffa. Va
särskilt matpotatisen angår, skulle såsom livsmedelskommissionen framhållit
eu användning i större omfattning harav vid brödbakning leda til
minskad tillgång på potatis för vanlig konsumtion såsom manmskoioda.

Trots de betänkligheter, som sålunda kunna mota mot den ifrågasätta
förordningen, anser utskottet dock, att riksdagen icke bör stalla

sig avvisande emot densamma, därest Kungl. Maj:t vid förnyad provning
av frågan skulle finna ett reglerande ingripande från statens sida jamvat
på detta område icke utan fara kunna underlåtas. Därest förordning i
ämnet utfärdas, torde det emellertid befinnas nödigt att samtidigt andra
åtgärder vidtagas i syfte, att så långt ske kan förekomma lägenheter
som därav må vara att befara. I sådant avseende torde bland annat
prisöverenskommelser kunna ifrågasättas, varjämte den lagstiftning, som
åt Kungl. Maj:t inrymmer befogenhet att i vissa fall reglera prisen
å livsförnödenheter, ävensom Kungl. Maj:ts bestämmanderätt over frakttaxorna
å statens järnvägar öppna möjligheter till olika åtgärder.

I de av herrar Åkesson och Ekerot in. fl. väckta motioner föreslås,
att den i Kungl. Maj:ts förslag intagna bestämmelsen, att utom
potatis och potatispreparat jämväl majsmjöl ma brukas såsom tillsats
till rågmjöl, skall utgå. Visserligen torde, såsom föredragande departementschefen
framhållit, ifrågavarande bestämmelse i det kungl. forslaget
åtminstone för närvarande icke kunna tillmätas någon större praktisk
betydelse, men den innebär dock en möjlighet att på ytterligare eu väg
befordra det med förslaget avsedda ändamål, sparsamhet med landets
rågförråd. I betraktande härav och då de av motionärerna framställa
betänkligheter mot inblandning av majsmjöl icke synas utskottet grundade,
anser utskottet skäl icke föreligga att tillstyrka motionärernas

1 övriga delar har utskottet funnit de av Kungl. Maj:t foi riksdagen
framlagda förslagen till förordningar i förevarande ämnen icke
giva anledning till något uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

Lagutskottets utlåtande, AV 3.

1:°) att riksdagen med avslag å herr Magnussons
i Kalmar motion (II: 151) måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t anmäla, att riksdagen efter granskning av Kungl.
■ '' Maj:ts förslag till förordning angående siktning av

lag*mjöl icke funnit skäl till erinran;

2:o) _ att riksdagen med avslag å herr Åkessons

m oom0t,On (I:3°) ocl> herr Ekerots m. fl. motion
(11 : bd) måtte i skrivelse till Kungl. Magt anmäla,
att riksdagen efter granskning av Kungl. Maj :ts försfag
till förordning om viss sammansättning''av råffbiöd
icke funnit skäl till erinran.

^Stockholm den 10 februari 1915.

V På lagutskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

Reservationer:

av herr Söderbergli;

Stärner, Eliasson, Schotte och Pettersson i Södertälje,

av herrar
som anfört:

av råumtel f“ljUf80^e förslagen till förordning- angående sittningagmjol.
och till förordning av viss sammansättning av rågbröd har
Kungl. Maj:t inhämtat riksdagens yttrande g nai

skintas tiinLr6ller!ia „av ■»“<», att de bort hän Med

hänmn rift K de“ 8J § riksdagsförordningen stadgar.

Sårna och 11 dl bfeSr1“Bade, Plfgietstid som föreslagits för förfltta™??
r h fl - fc lörehggande exceptionella förhållandena, vilka till''''T*
''“T''1™. mö.I%l«ter för Kungl. Maj:t att vidtog- , ändrino-ar
. bestämmelserna tid efter annan, hava vi emellertid icke anfett oss höra
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 saml. 3 höft. (Nr 3.) 2

Lagutskottets utlåtande Nr 8.

påyrka, att riksdagen för sin del måtte såsom lag antaga behövliga
bestämmelser i de ämnen, varom här är fråga. Men vi hava önskat,
att i utskottets utlåtande måtte inflyta ett uttalande i ovan antydd riktning
för att principiellt hävda den, enligt vår mening, rätta karaktären
av författningarna.

av herrar Stämer, Eliasson, Schotte och Pettersson i Södertälje,
som anfört:

I:o. Vidkommande förordningen angående siktning av rågmjöl
Det svävande resultat, som utskottet slutligen kommit till, har
icke svnts oss tillfredsställande. Enligt vår mening äro förhållandena
sådana, att riksdagen bort direkt uttala sig dels för ett förbud mot all siktnino-
av rågmjöl eller åtminstone finare siktning än att av 100 kilogram
råg uttages 95 kilogram mjöl, dels ock för att rågbröd, bakåt av annat
mjöl än det nyss nämnda, i allmänhet ej heller må saluhållas.

Till stöd för dessa yrkanden hava vi åberopat livsmedelskommissionens
förslag och den av herr Magnusson i Kalmar väckta motionen.
Det förhållande, att med ett bifall i sak till de senast nämnda förslagen
den i landet befintliga rågkvantiteten blir avsevärt bättre utnyttjad an
med Kung!. Maj:ts förslag, — vilket utnyttjande ju är ändamålet med
hela förslaget om bestämmelser rörande siktning av råg —, synes oss
särskilt vara att beakta under nuvarande stora svårigheter för spannmålsimporten.
Fjolårets rågskörd har vant avden ypperliga beskaffenhet,
att ett mjöl av sådan råg, utmald på sätt vi ifrågasatt, blir lika
bra eller bättre än finare siktat mjöl under år, då skördens bärgning

varit mindre gvnnsam. . .

Skulle med hänsyn till kvarntekniska förhållanden någon jämkning
behövas i antydda sätt för rågens utmålning, blir det givetvis Kungl.
Maj:ts sak att vidtaga härför nödig jämkning.

Vidkommande förbudet mot saluhållande av bröd, bakat av ragmjöl,
som undergått finare siktning än den tillåtna, tiar Kungl. Maj .t
ansett ett sådant förbud »icke lämpligt», medan däremot utskottet i sitt
utlåtande slutligen kommit till den uppfattning, att ett sådant förbud
kan hava vissa skäl för sig. Då vi ansett det klart, att ett fölbud i
antydd riktning är ett påkallat komplement till siktningsbestämmelserna,
hava vi ej heller här kunnat nöja oss med utskottets svävande uttalande,
utan ansett ett bestämt förord för ett dylikt förbud böra av riksdagen
givas. De kvarnanläggningar, som äro förenade med bagerier pa

Layutskottets utlåtande Xr .''1. <.

sådant sätt, att den förinalda säden helt eller till väsentlig del bakas
till bröd i det egna bageriet, skulle eljest komma i en bättre ställning
an de bagerier, som äro hänvisade till att för sin bakning inköpa råo--mjöl, som maste hållas vid en lagbestämd siktning.

I följd av vad sålunda anförts hava vi påyrkat, att utskottet måtte
hemställa, l:o) att riksdagen i anledning dels av förevarande proposition, i
vad den avser siktning av råg, dels och av herr Magnussons i Kalmar
motion 11:151 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen,
e tei granskning av Kungl. May.ts förslag till förordning angående siktning
av rågmjöl icke funnit anledning till annan erinran, än att det syntes
riksdagen att vid iramställning av rågmjöl siktning icke borde få ske i vidare
man, an att av etthundra kilogram råg erhölles minst nittifem kilogram
mjöl, samt att i sammanhang härmed förbud jämväl borde meddelas
för saluhållande av rågbröd, bakåt av annat slags rågmjöl än det
nyss nämnda, där det ej visas, att mjölet blivit framställt utom landet
eller ock mom landet, innan författning i ämnet trätt i kraft;

Och torde med detta uttalande herr Magnussons i Kalmar förevarande
motion få anses besvarad.

b "d ^ ° beträffande förordningen angående viss sammansättning av råg Inom

utskottet har allmänt uttalats betänkligheter mot den föreslagna
tillsatsen av potatismjöl eller andra potatisprodukter till rågmjöl
vid tillverkning av bröd till avsalu.

bliva sämre till sitt värde, potatisen stiga i pris och
anske längre fram brist å matpotatis inträda, en uppenbart synnerlio-en
bekymmersam situation. ‘ °

0 Dessa förhållanden hava synts oss göra det mest önskvärt, att
nagla bestämmelser om tillsats till rågdeg av potatisprodukter icke måtte
ömma till stånd. Och vi hava trott detta så mycket mera vara möjligt
som, med bifall till vårt förslag angående utmålning av råg, väsentlio-t
större utbyte skulle vinnas, än om Kungl. Maj:t vidhölle sitt ursprungliga
förslag i sistnämnda hänseende.

Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna av den i landet bentliga
rågkvantiteten samt de ytterligare svårigheter, som synas komma
att resa sig mot brödsädsimporten, hava vi, trots de ovan anförda betänkligheterna
och vådorna, dock icke ansett oss kunna bestämt avstyrka
Kungl. Mapts förslag i nu förevarande ämne. Men ett sådant förslå osynes
oss böra vara en nödfallsutväg, för vars genomförande vissa förutsättningar
torde böra föreligga. Den första av dessa synes vara att, vid

Lagutskottets utlåtande AV 3.

den ytterligare prövning, som Ivnngl. Maj:t givetvis ägnar frågan, det
befinnes, att, — förutom sådana bestämmelser om utmålning av råg,
som vi tidigare förordat,—jämväl de av Kungl. Maj:t föreslagna stadgandena
om vissa tillsatser till rågdegen behöva komma till stånd, för
att vårt rågförråd icke måtte taga slut, innan årets rågskörd kommer i
marknaden eller förändrade förhållanden eljest inträda. Det är uppenbarligen
att förvänta, att Kungl. Maj:t vid denna prövning också beaktar
potatisförrådets storlek och de åtgärder, som kunna erfordras för att
trygga tillgången till matpotatis till skäligt pris.

Den andra förutsättningen synes oss vara, att Kungl. Maj:t, i enlighet
med det bemyndigande, Kungl. Magt redan äger, åsätter potatismjölet
ett maximipris, som synes ej böra överstiga det pris, som rörande
det sammalna rågmjölet senast lärer överenskommits med kvarnarna.
Kan bindande överenskommelse av antytt innehåll i annan än nu nämnd
ordning komma till stånd, omfattande den tid, som ifrågavarande förordning
kan komma att gälla, hava vi givetvis intet däremot, men, att
döma av7 de upplysningar, vi erhållit, torde sådana sammanslutningar
på ifrågavarande område icke förefinnas, att en dylik överenskommelse
kan bliva tillräckligt omfattande och effektiv, vadan i själva verket
annat än maximipris åsättande ej torde kunna hindra en oskälig stegringav
priset å potatismjöl och, indirekt, kanske å potatis i allmänhet. Däremot
torde ett tillgripande för nu antytt syfte av Kungl. Maj:ts bestämmanderätt
över frakttaxorna å statens järnvägar vara mindre lämpligt.

Huvudsakligen på dessa grunder, och då vi ej haft erinran mot
utskottets förslag, att motionerna nr 30 i första kammaren och nr 83 i
andra kammaren borde avstyrkas, hava vi ansett, att utskottet bort
hemställa 2:o) att riksdagen, med avslag å motionerna 1: 30 och II : 83,
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen, efter granskning
av Kungl. Maj:ts förslag till förordning om viss sammansättning av
rågmjöl, visserligen funnit mest önskvärt, att några föreskrifter i nu
förevarande ämne icke komme till stånd, men att, — då riksdagen av tillgängliga
uppgifter eller eljest föreliggande omständigheter icke kunnat
bilda sig en säker uppfattning, huruvida, även med förbud mot utmålning
av råg annorledes, än som under l:o) uttalats, den påräkneliga
rågkvantiteten bleve otillräcklig för landets behov —, riksdagen
dock, därest Kungl. Maj:t, vid förnyad prövning av förevarande ärende,
skulle finna åtgärder, i det syfte nu förevarande förordning avsåge,
oundgängliga, icke hade anledning motsätta sig ett sådant förslag,
i vilket hänseende erinran mot det nu föreliggande författningsförslaget
icke förelåge; men att riksdagen härvid antoge, att Kungl.

Lagutskottets utlåtande Nr 3.

MhJ:!, i sammanhang med förordningens utförande genom fastställande
.tv maxirmpns för potatismjöl eller bindande överenskommelse med
cdeiboiande traffade sadana förfoganden, att priset å potatismjöl icke
vomme att under ifrågavarande författnings giltighetstid överstiga det
med kvarnagarne senast överenskomna priset för sammalet rågmjöl.

bernsten lie7ar El™SS0n ocb Schotte, som anfört, att de påyrkat en
mstallan flan utskottets sida, att riksdagen i anledning av motionen

V • °Ch Jl: :ytterll^are nttalfö att riksdagen vidare hade

de erinran mot Kungl. Majits förslag till förordning om viss sammansättning
av ragbrod, att inblandning av majs i sådant bröd icke syntes
Pfbnidas, innan, efter eventuellt förordnande om dels utmålning av
lag pa satt under l:o) uttalats, dels ock inblandande, i föreslagen proportion,
i ragdeg av potatisprodukter, dessa åtgärder befunnes otillräckliga
tor act trygga landets rågbehov.

Tl11 stod f°r detta yrkande har av nämnda reservanter åberopats,
förutom vad i forenämnda motioner I: 30 och II: 83 anförts, att enligt
vunna upplysningar, s. k. vit majs icke i någon som helst avsevärd
yckenhet funnes inom landet, sa att denna kunde användas såsom tillsats
till ragdegen, att genom medgivandet att härtill använda majs
allmänhet, den frestelsen läge nära till hands att inblanda den
agre pris an potatisprodukterna betingande fodermajsen i rågdegen

hot p 8?ra ,Gtt aVfeJäTrt Sämre bröd» att den största sparsam’

het också borde ske med foderämnena, varav möjligheterna att hålla
tammen av nötkreatur uppe och att bedriva svinuppfödning i tillräcklig
"kula i sa hog grad berodde, samt att således en tillsättning av majs

mföl-tl V?rkum8r aV ragbrod vore eD åtSärd, som allenast i ett verkligt
nodlage borde ifrågasättas. ö

Wl.a ^ SVm ,Pe£sson 1 Norrköping, som med instämmande av
iieii<ii Lindhagen och Borg anfört:

j bkhet med departementschefen, livsmedelskommissionen och lagutskottets
majoritet anser jag att under nuvarande förhållanden särskilda
åtgärder aio pakallade for beredande av ökad trygghet för att erforderig
tillgång a brödsäd må förefinnas för landets befolkning. Statens
livsmedelskommission har beräknat, att genom förbud mot finare siktning
a rågmjöl an att av hundra kilogram råg erhölles 95 kilogram mjöl

Genom T ^ ,°w ^Öl“ängd av 30-35,000 ton per konsumtionsår.
åförifö ] omedelbart förordna om dylikt förbud, skulle sålunda för den
åtel stående delen av aret, intill dess eu ny skörd bliver färdig, vinnas eu

14 Lagutskottets utlåtande Nr 3.

utökning av brödämnet med omkring 15—18.000 ton. Genom Kung!.
Maj:ts av lagutskottet tillstyrkta förslag om att tillåta finare siktning,
så att av 100 kilogram råg skulle erhållas blott 85 kilogram mjöl,
kommer utökningen av mjölet att under nämnda tid stanna \id ''väsentligt
mindre kvantitet.

Från livsmedelskommissionen bär framhållits, att det av sammalet
(95 procent) rågmjöl bakade brödet, såväl • det torra som mjuka, ar
icke blott ett gott och närande bröd utan därtill billigare än bröd av
vetemjöl eller rågsikt eller av vetemjöl och rågsikt, vilka uppgiftei
vitsordats från flera andra håll. Ett bifall till livsmedelskommissionens
förslag torde därför anses innebära, för det första en största möjliga
utökning av rågbrödet, åstadkommen på helt naturligt och med brödkonsumenternas
vanor överensstämmande sätt och för det andra åstadkommandet
av ett närande och gott bröd till billigast möjliga pris.
Häremot anser jag de skäl, som av utskottet anförts för att av rågen
uttaga blott 85 procent mjöl föga bärande, vadan riksdagen bör tillstyrka
förmalningen av rågen i överensstämmelse med livsmedelskommissionens
förslag.

Beträffande de föreslagna bestämmelserna om viss sammansättning
av rågmjöl, har livsmedelskommissionen, som lagutskottet framhåller,
icke velat tillstvrka ett reglerande ingripande på detta område. Och
de betänkligheter som utskottet framhåller mot inblandningen, vid bakning,
av potatismjöl, nämligen att det kan föranleda höjning av brödpriset,
synes mig, särskilt med hänsyn till hur starkt kännbar föi oen
fattiga befolkningen varje fördyring av brödet är i dessa oerhört dyra
tider, synnerligen tungt vägande. Och ej mindre tungt vägande mot
förslaget är även den av utskottet påpekade ovissheten om huruvida
icke tillgången av de i förslaget avsedda brödprodukterna är så begränsad
att nödiga kvantiteter komma att bliva svala att anskaffa,
ävensom den av livsmedelskommissionen påpekade ojämnheten i priset
samt den mer eller mindre betydande prisstegring på potatisen, även a
så kallad matpotatis, som torde bliva en följd av stadgandet om tvångsinbakning
i brödet av denna vara. Även torde förhållandet vara det
att bröd,° med tillsats särskilt av potatismjöl, bliver mindre närande än
bröd av sammalen råg. Ett genomförande av den ifrågavarande, förordningen
kommer med säkerhet att medföra, dels dyraie och mindre
närande bröd och dels att den för vanligt bruk erforderliga potatisen
bliver än dyrare och mera svårtillgänglig än nu.

Vid sådant förhållande, och då genom eu förordning angående
förmalning av råg till 95 procent mjöl uppnäs ungefär samma besparing

Lagutskottets utlåtande Nr 8. 15

liv brodamnet som Kung!. Maj: t tänkt sig med låda sina förslag- till
loiordningar, torde riksdagen icke för närvarande böra tillstyrka förordningen
angående viss sammansättning av rågbröd.

De rådande förhållandena i avseende å landets behov av brödsäd
aro. emellertid nog sa allvarliga och bekymmersamma. Av de i Kun el
Maj:ts proposition av livsmedelskommissionen lämnade utredningar angående
inom landet befintliga förråd, jämförda med de uppgivna konsumtionsbehoven,
synes framgå att betydande brist på vete skulle vara
tillfinnandes. Under förutsättning av att dessa uppgifter äro riktiga
samt voro i tid kända synas de bort mana till helt andra och långt
efiektivare åtgärder för tryggande av befolkningens tillgång på brödsäd,
an de vidtagna och nu föreslagna. 6 1

Tvivelaktigt torde emellertid vara om en tillförlitlig vetskap verkligen
finnes angående mängden av inom landet befintlig brödsäd vid
det s. k. Konsumtionsårets början. Det för bedömande härav föreliggande
materialet förefaller att icke vara så pålitligt att därpå kan
grundas nagga absolut säkra slutsatser. Om tvivel sålunda kan råda om
ställningen vid konsumtionsårets början, så är detta desto mera fallet
rörande den nuvarande ställningen. Livsmedelskommissionen erinrar
darom genom att påpeka huru, om dock i ringa omfattning, brödsäden
anvandes för utfodring av kreatur. Starka farhågor ha från olika håll
uttalats, dels för att de lamnade primäruppgifterna angående förra skörden
aro, åtminstone i vissa fall, vilseledande, och dels för att utgången
av kreaturen med brödsäd pågått och pågår inom landet i rätt
stor utsträckning.

Under alla förhållanden synes den allvarliga situationen påkalla, att
omedelbar klarhet vinnes och att således en omedelbar och grundlig inventering
företages av brödsädesmängden inom landet.

Synnerligen bekymmersamt är det även, att under det att man
jerarai foi befolkningen brist på brödsäd, sådan i större eller mindre
mängder användes till kreatursfoder. Det kan näppeligen betraktas som
god omsorg och rikshushållning att samtidigt som man förordar tväne-sinbakning
av potatis och majs i brödet till människorna, låta den egent;iga
brödsäden konsumeras av kreaturen. Vad som härutinnan främst

''med brödsäd ** °medelbart införande av förbud mot utfodring av kreaturen

Erfarenheter från andra håll synas emellertid ha givit vid handen
att ett sadant förbud vant svårt att fullt effektivt upprätthålla. Om

®r are“het, ®Julle visa “g här, eller om det skulle visa sig att
de befintliga brodsadeslagren obehörigen innehållas av resp. ägare, bör

Lagutskottets utlutande Nr 3.

genom statsmakternas försorg de hos enskilda ägare befintlig^ lagren,
vilka icke äro erforderliga för att tillgodose ägarens hushållsbebov,
tvångsuttagas och göras tillgängliga för de legitima behoven. Självfallet
böra jämsides härmed alla möjliga åtgärder vidtagas för att på basta
sätt tillgodose foderämnesbehoven.

Lagutskottet uttalar i sitt förevarande betänkande, att därest förordningen
om viss sammansättning av rågbröd införes, det torde befinnas
nödigt, att samtidigt andra åtgärder vidtagas i syfte att så långt ske
kan förekomma olägenheter, som därvid må vara att befara, och i sådant
syfte erinras om att privatöverenskommelser och prisregleringar å livsförnödenheter
kunna ifrågasättas. Enär, såsom offentligt i pressen och
på annat sätt meddelats, frivilliga prisöverenskommelser mellan staten
och enskilda icke lett till att livsförnödenheterna, såsom avtalats, hållits
nere i för konsumenterna skäliga priser, böra maximipris fastställas på
såväl brödsäden och mjölet, som å de ämnen varmed det kan befinnas
nödvändigt att utdryga brödsädestillgången, således, om potatisinblandning
blir föreskriven, även å potatis.

Genom en grundlig inventering bör, såsom ovan framhållits, utrönas
mängden av inom landet nu befintlig brödsädsmängd och genom effektiva
åtgärder enligt den lagstiftning, som åt Kungl. Maj:t inrymmer
dylik befogenhet, bör brödsäden bevaras för sitt ändamål som människoföda
samt göras tillgänglig för detta ändamål och regleras i pris.
Eventuell brist på brödsäd bör avhjälpas genom kraftiga statsåtgärder
för import utifrån, samt i den mån dessa icke kunna bli tillfyllestgörande
genom tillgripande av alla övriga erforderliga och möjliga åtgärder.

Under åberopande av vad sålunda, anförts får jag hemställa,

l:o) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t anmäla, att riksdagen efter granskning av Kungl.
Maj:ts förslag till förordning angående siktning av
rågmjöl icke funnit skäl till annan erinran än att vid
förmalning av råg mjölet ej må siktas finare, än att av
etthundra kilogram råg erhålles minst nittifem kilogram
mjöl och att herr Magnussons i Kalmar motion
(II: 151) därmed må anses besvarad;

2:o) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t anmäla, att riksdagen efter granskning av Kungl.
Majrts förslag till förordning om viss sammansättning
av rågbröd icke funnit skäl till någon erinran angående
formen, men att riksdagen uttalar, att med utför -

Lagutskottets utlåtande Nr 3. 17

dandet av donna förordning måtte tillsvidare få anstå,
samt att herr Åkessons m. fl. motion (I: 30) och herr
Ekerots m. fl. motion (II: 83) därmed må anses besvarade.

Dessutom har herr Lindhagen anfört:

Livsmedelskommissionen och regeringen ha i sina förslag att
utdryga rågmjölet genom förbud mot finsiktning vid målningen företrädesvis
fast sig vid den kvantitativa sidan av saken. Visserligen
yttras att vid bakning med sammanmalet mjöl erhålles ett närande
ävensom bflhgare bröd. Det borde emellertid enligt min uppfatning ha
framhållits, att därigenom erhålles utom en större myckenhet bröd även
ett ur naringssynpunkt betydligt mera värdefullt brödslag. Detta
innehåller nämligen eu mera fullständig och omfattande blandning av
?.e,, 0 näringsämnen som människokroppen behöver, det är ock mera
lättsmält samt skadar icke tänderna såsom är fallet med bröd av finsi
''tat mjöl. Undei sådana förhållanden måste det så mycket mera
beklagas, att förslaget icke också inlåtit sig på att ifrågasätta enahanda
föreskrifter för vete, helst dessutom det faktiskt föreligger brist särskilt
pa vete samt förhållandena lätt kunna arta sig så, att den största hushalinmg
maste aga rum med hela sädesförråd et. Genom ett sådant
likställande mellan de båda sädessorterna skulle regeringens förslag i
brodfragan aven kunnat bliva ett ännu kraftigare upplysningsarbete för
skapande av sunda folkseder på näringshygienens område. Under åberopande
av vad härom ytterligare anförts 1 en av mig vid denna riksdag
vackt motion om den personliga hygienen, har jag ansett, att riksdagen
1 det infordrade yttrandet även bort till Kungl. Maj:ts beaktande framfalla
denna för hela framtiden viktiga sida av saken.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 samt. 3 käft. (Nr 3.)