Lagutskottets utlåtande, Nr 3

Utlåtande 1914:LU3 - a

Lagutskottets utlåtande, Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till Riksdagens kansli den 10 februari 1914 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl, Maj:t
angående lagstiftning i fråga om offentlig revision av genom
statsanslag eller tullskydd understödda företags räkenskaper
och övriga handlingar.

Närvarande: Herrar Pettersson i Södertälje, af Ekenstam, Söderbergh, Trana, *Gezelius,
Stämer * greve Lagerbjelke, Alexanderson, Johanson i Valared, Jansson i Edsbacken,
Olsson i See, Pettersson i Bjälbo, Lindqvist i Stockholm, Holmdahl, Olson i Torsby *
och Borg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti en inom Andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad
motion, nr 7, har herr Ivar Saf strand hemställt, »att Riksdagen ville
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en utredning angående
lagbestämmelser, som tillerkänna Kungl. Maj:t rättighet att genom
fackligt utbildade revisorer i detalj granska genom statsanslag eller
tullar understödda företags alla räkenskaper och handlingar».

Till stöd för sitt berörda yrkande har motionären anfört följande:

»Det torde väl numera ha ingått i det allmänna rättsmedvetandet Motionen.
att en näring, som genom statsmakternas försorg erhållit ekonomiskt
understöd antingen direkt genom statsanslag eller indirekt genom tullskydd,
icke kan anses ha en lika fristående ställning gentemot staten
som näringar, vilka lita helt och hållet på sina egna krafter och de
möjligheter som den fria konkurrensen erbjuder. Men erkänner man
att ett av eu näring mottaget statsunderstöd i en eller annan form gör
denna näring i viss mån beroende av staten, så måste man ock erkänna
att staten äger icke blott rätt utan även skyldighet att tillse, att det
Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 9 samt. 2 käft. (Nr 3.)

2 Lagutskottets utlåtande, Nr 3.

understöd som utgår icke är större än som för det avsedda ändamålet
ar strängt nödvändigt.

Vi ha tillräckligt många exempel på varthän bibehållandet av ett
kanske från början i förhållande till omständigheterna lämpligt tullskydd
som sedermera på grund av utvecklingen visat sig alldeles för
kp.n , ec*a- Och aven beträffande för högt direkt statsunderstöd
åt ett foretag kunna olägenheter befaras, i det ett för stort tilltaget
statsunderstöd åt ett företag kan förorsaka, att detta företag aldrig:
kommer att anstränga sig för att helt och hållet kunna stå på egna hem
JS eu hur skall staten få vetskap om huruvida ett av densamma g-ivet
understöd blivit större än nödvändigt och lämpligt är? Tydligtvis därigenom
att åt staten gives rätt att i detalj sätta sig in i vederbörande
företags affärsställning. Enligt undertecknads mening kan detta icke
effektivt ske mer an på ett sätt, nämligen därigenom att i lag bestämmes
att. regeringen må, där den så finner behövligt, utse fackligt utbildade
revisorer, vilka naturligtvis under den strängaste tystnadsplikt — skulle
aga ratt att granska alla ett på ett eller annat sätt statsunderstött företag^
räkenskaper och handlingar. Det ligger i sakens natur att även av
granskmngsresultatet endast de för bedömandet av statsunderstödets
storlek absolut nödvändiga siffrorna skulle få offentliggöras.»

Utskottets

yttrande.

Förevarande motion synes huvudsakligen avse fastställande genom
lag av viss ordning för utövandet av den offentliga kontroll, vilken enligt
motionarens uppfattning de företag och näringar böra vara underkastade,
som erha ht en av staten gynnad ställning antingen genom direkt understöd
eller i följd av tullskydd. För vinnande av sådan kontroll och
darmed tillika en säkrare ledning för bedömande av näringslivets behov
av statens stöd har motionären föreslagit införandet av en fackmässiorevision,
vangenom staten skulle beredas möjlighet till ingående gransk”
nmg av ifrågavarande företags ekonomiska ställning.

Stadens direkta understöd till näringslivets främjande utgå i allmänet
antingen i form av anslag utan återbetalningsskyldighet eller såsom
ån från atskilhga fonder. _ Det synes härvid vara lika uppenbart, att
en kontroll från statens sida över användningen av dessa medel är
både nödvändig och nyttig, som att staten är oförhindrad att såsom
villkor för understödets åtnjutande föreskriva sådan kontroll. En undersökning
giver ock vid handen, att detta skett i stor utsträckning på

Lagutskottets utlåtande, Nr 3. 3

olika sätt och efter föreliggande förhållanden. I ett stort antal fall
skall sålunda jämlikt tid efter annan därutinnan meddelade föreskrifter
offentlig myndighet utse representant för det allmänna att deltaga i
styrelse för eller revision av statsunderstött företag. I andra fall åter,
särskilt sådana där bokföringsskyldighet ej enligt lag föreligger och
sådan icke heller lämpligen kan åläggas, såsom exempelvis vid understöd
i olika former åt jordbruksnäringens idkare, tillförbindas vederbörande
understödstagare att ställa sig till efterrättelse särskilt meddelade
kontrollföreskrifter. Beträffande direkt statsunderstödda företag kunna
lagbestämmelser av antytt innehåll därför icke anses vara. av. behovet
påkallade. Enligt utskottets mening skulle en dylik lagstiftning fastmera
vara olämplig, då den anpassning efter växlande förhållanden, som
i detta avseende bör äga rum, helt visst måste försvåras genom uppställandet
av allmänna regler, vilkas tillämpning skulle möta praktiska

hinder. #

Vad vidare angår förslaget om införande av offentlig kontroll över
företag, som åtnjuta tullskydd, kan utskottet ej heller ! denna del tillstyrka
motionen. Tullsystemets inverkan på näringslivet är nämligen
av en så allmänt och mångsidigt ingripande art, att det näppeligen
skulle låta sig göra att avfatta klara och bestämda regler för den ifrågasatta
lagstiftningens räckvidd. Otvivelaktigt skulle dock under dess
tillämpning komma att dragas ett stort antal näringar, bland dem jordbruket
med dess talrika utövare. Redan härav torde slutas, att en dylik
lagstiftning skulle komma att ställa statsmakten inför en uppgift, som
den ingalunda kan anses vara beredd att fylla, samt att en sålunda
utvidgad statsverksamhet skulle fora allt för långt in på näringslivets
område.

Med stöd av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 februari 1914.

På lagutskottets vägnar:
JAKOB PETTERSSON.