Lagutskottets utlåtande Nr 34 (Utlåtande 1916:LU34 Lagutskottet)

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1916 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om vissa inskränkningar i rätten att
förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa
bolag m. m. dels ock i anledning därav väckta motioner.

Närvarande vid ärendets slutliga behandling: herrar Petersson i Lidingö villastad,
Alexanderson, Trana, Söderbergh, Gezelius, Stämer, Knut Larsson, Högberg,
greve Spens, Lindhagen, Schotte, Persson i Norrköping, Gustafsson
i Örebro, Karlsson i Fjöl, Borg och Holmdahl.

Genom en den 7 april 1916 dagtecknad proposition, nr 137, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet
och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande här
nedan intagna förslag till

1) lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom
eller gruva eller aktier i vissa bolag,

2) lag om ändrad lydelse av 68 § i gruvestadgan den 16 maj 1884,

3) lag innefattande tillägg till lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag
och enkla bolag,

4) lag om ändrad lydelse av 23, 54, 63, 91, 92, 94, 105 och 132 §§
i lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag samt

5) lag om ändrad lydelse av 6, 20 och 54 §§ i lagen den 22 juni
1911 om ekonomiska föreningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 9 sand. 26 höft. (Nr 34.)

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

I samband med denna proposition, som hänvisats till lagutskottet,
har utskottet till behandling förehaft följande med anledning därav
väckta motioner, nämligen:
inom första kammaren
nr 108 av herr Strömberg samt
inom andra kammaren
nr 272 av herr Lindhagen och
nr 273 av herr Lubeck.

Beträffande grunderna för de ifrågavarande lagförslagen får utskottet,
i den mån ej redogörelse därför här nedan lämnas, hänvisa till
den kungl. propositionen jämte därvid fogade protokollsutdrag med bilagor.

I fråga om vad motionärerna hemställt samt vad de till stöd för
sina yrkanden anfört tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna, i den
mån desamma icke finnas införda här nedan i samband med behandlingen
av de kungl. förslagen i de delar, ifrågavarande motioner för varje
särskilt fall avse.

Lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller grava

eller aktier i vissa bolag.

I 2 § första stycket göres för vissa svenska rättssubjekt, däri det
utländska inflytandet kan befaras vara eller bliva alltför mäktigt, rätten
att här i riket förvärva fastighet eller gruvegendom eller idka gruvdrift
beroende av koncession, som kan lämnas antingen generellt (s. k. allmänt
tillstånd) eller för varje särskilt fall. Genom möjligheten till allmänt
tillstånd avses att bereda nödig rörelsefrihet åt sådana svenska bolag1
eller föreningar, där med hänsyn till förekommande omständigheter tillräckliga
garantier mot obehörigt utländskt inflytande kunna anses
föreligga.

Vid det kungl. förslagets granskning i lagrådet uttalades mot
bestämmelsen om allmänt tillstånd allvarliga betänkligheter. En dylik
koncession skulle för de bolag, som erhölle sådan, skapa ett privilegium,
som måste kännas tryckande och måhända obilligt av dem, som representerade
konkurrerande bolag, vilka icke lyckats erhålla samma förmån.
I många fall torde eu dylik koncession vara ett oundgängligt villkor
för bolagets verksamhet. De bolag, som erhölle koncession, finge därigenom
en så stark ställning, att konkurrensen för andra bolag bleve
omöjliggjord. Men även det privilegierade bolagets ställning vore osäker;
koncessionen måste på given anledning kunna när som helst återkallas.

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 3

Den otrygghet, som härav måste följa beträffande själva grunden för
det privilegierade bolagets verksamhet, vore påtaglig. Någon kontroll
över det sätt, varpå privilegierade bolag dreve sin verksamhet, vore#
icke ifrågasatt och torde svårligen kunna anordnas.

Kungl. Maj:t ansåg emellertid bestämmelsen om allmänt tillstånd
böra bibehållas; det vore vid införandet av en förbudslagstiftning sådan
som den ifrågavarande, vars verkningar näppeligen kunde på förhand
fullt överskådas, lämpligt att bevara möjlighet till allmän dispens i fall,
där lagen kunde befinnas verka alltför strängt.

De inom lagrådet uttalade betänkligheterna torde emellertid enligt
utskottets mening vara välgrundade. Härtill kommer ytterligare, att
genom möjligheten till allmänt tillstånd ifrågavarande lagstiftnings
effektivitet lätt äventyras. Det finnes intet hinder för utlänning att,
sedan bolag eller förening väl erhållit allmänt tillstånd, förvärva övermakt
inom bolaget eller föreningen. Utskottet anser fördenskull, att
bestämmelsen om allmänt tillstånd bör ur förslaget utgå.

I andra stycket av förevarande paragraf öppnas för svenska aktiebolag,
vars aktier äro ställda till viss man, möjlighet att ställa sig utanför
koncessionssystemet genom intagande i bolagsordningen av förbehåll att
viss del av bolagets aktier icke må genom teckning eller överlåtelse
förvärvas av utlänning eller sådana svenska rättssubjekt, beträffande
vilka kunde anses föreligga fara för ett övervägande utländskt inflytande.
Förbehållet skulle enligt det till lagrådet remitterade förslaget avse
bolagets samtliga aktier. Lagrådet anmärkte häremot, att det syfte,
man genom bestämmelsen om förbehåll velat ernå, eller att genom förbehållet
övervägande utländskt inflytande å bolagets angelägenheter
skulle vara utestängt, syntes kunna med tillräcklig säkerhet nås, om
man uppställde allenast den fordran, att minst en viss kvotdel av
bolagets aktier eller, där enligt bolagsordningen alla aktier icke medförde
lika rösträtt, av samtliga aktiers hela rösttal skulle vara bunden.
Kvotdelens storlek borde bestämmas i lagen och gränsen sättas så lågt,
som med bibehållande av nödig trygghet mot ett övervägande utländskt
inflytande inom bolaget kunde ske. Med anledning härav begränsades
förbehållet så, att detsamma endast behövde gälla viss del, vid varje
tid minst tre fjärdedelar av bolagets aktier eller, om aktier med olika
röstvärde funnes, minst det antal aktier, att röstetalet för dem utgjorde
tre fjärdedelar av röstetalet för bolagets samtliga aktier. Härom anförde
föredragande departementschefen bland annat: »Deri ståndpunkt, det

Utskottet.

Ultkottet.

4 Lagutskottets utlåtande Nr 31

remitterade förslaget intager i berörda hänseende, är obestridligen den
enda, som giver fullständig trygghet; särskilda förhållanden, framför
allt aktiemajoritetens fördelning på flera eller färre händer samt de för
bolaget gällande bestämmelserna om begränsning av rösträtten å bolagsstämma,
kunna nämligen tänkas föranleda kombinationer, enligt vilka
jämväl en ganska ringa kvotdel av bolagets aktier bereder innehavaren
ett mycket starkt, kanske för tillfället övermäktigt inflytande i bolagets
angelägenheter. Men en praktiskt sett tillfredsställande trygghet synes
dock vinnas även genom ett förbehåll med den nu i förslaget upptagna
begränsningen, och då det givetvis är i hög grad önskvärt att det inhemska
näringslivets frihet icke inskränkes mera än förhållandena med nödvändighet
påkalla, synes en sådan lindring av det remitterade förslagets
bestämmelse vara att förorda.»

I motionen nr 272 har herr Lindhagen yrkat, att den i § 2 ifrågasatta
rätten för utlänning att förvärva vissa aktier i bolag av nu ifrågavarande
slag måtte ur förslaget utgå.

Det synes emellertid utskottet antagligt, att en bestämmelse, som
innehåller, att ett sådant förbehåll, varom här är fråga, måste avse bolagets
samtliga aktier, komme att medföra svårigheter för ett stort antal nu
befintliga svenska bolag, åt vilka utan fara kan medgivas lättnad i koncessionstvånget.
Detta gäller särskilt om, på sätt utskottet föreslår,
möjligheten att erhålla allmänt tillstånd bortfaller. Säkerligen kan i det
stora flertalet bolag en viss aktieminoritet innehavas av utlänningar och
med dem i förevarande hänseende jämställda svenska rättssubjekt utan att
fara för övermäktigt utländskt inflytande föreligger. Men å andra sidan
kan ifrågasättas, huruvida icke den kvotdel av bolagets aktier, som enligt
förslaget skulle kunna med den i 2 § avsedda verkan högst förbehållas
utlänningar och med dem likställda svenska bolag och föreningar, är
för högt tilltagen. Sant är visserligen, att med hänsyn till den i 79 §
av aktiebolagslagen aktiebolag medgivna frihet att i bolagsordningen
intaga bestämmelse om inskränkning i aktieägares rätt att utöva rösträtt
någon kvotdel ej kan angivas, som under alla förhållanden tryggar
mot utländskt inflytandes övervikt. Men så mycket synes dock ifrågavarande
kvotdel höra begränsas, att icke utländskt innehav av den
tillåtna aktieparten kan, med stöd av den i nämnda paragraf angivna legala
begränsningen i rösträtts utövande, under vissa förhållanden bereda
innehavarna bestämmanderätt i bolagets angelägenheter å bolagsstämma.
Ur denna synpunkt anser utskottet, att sådant i bolagsordningen intaget
förbehåll, som skall för bolaget medföra befrielse från koncessionstvånget,

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

bör innehålla, att allenast viss del, vid varje tid mindre än en femtedel
av bolagets aktier, eller, om aktier med olika röstvärde finnas, det antal
aktier, att röstetalet för dem utgör mindre än en femtedel av röstetalet
för bolagets samtliga aktier, må förvärvas av sådana rättssubjekt, varom
här är fråga.

I sin ovan omförmälda motion har herr Lindhagen vidare hem- 4 §■
ställt om sådan ändring i förslaget, att uti 4 § begreppen »mindre
vattenfall, mindre torvmosse eller dylikt» måtte om möjligt mera konkretiseras
och även möjlighet till enhetlighet i prövning enligt 5 §
vinnas.

Då syftet med den nu föreslagna förbuds- och koncessionslagstift- utskott
ningen icke är att utestänga bolag eller föreningar, däri utlänningar äga
del, från drivande av handel eller industriell verksamhet här i landet,
har man ansett sig böra från förbudet undantaga fastighet av visst slag,
som kan för bolags eller förenings verksamhet vara behövlig. Såsom av
de i 4 § uppräknade exempel framgår, torde härvid hava avsetts icke
sådan fastighet, som utgör det väsentliga underlaget för bolagets eller
föreningens verksamhet såsom exempelvis vattenfall för ett bolag, som härtill
uppgift att alstra och försälja energisk energi, utan allenast sådan fastighet,
som i bolagets hand är att anse som ett hjälpmedel för dess egentliga
verksamhet. Då emellertid det praktiskt taget knappast lärer vara möjligt
att upprätthålla en dylik åtskillnad och det vidare måste anses synnerligen
önskvärt att frågan, huruvida vattenfall eller torvmosse, därom prövning
enligt 4 § påkallas, är av sådan omfattning, att 4 § därå bör äga tillämpning,
varder av de olika Konungens befallningshavande bedömd
efter i möjligaste måtto enhetliga gran der, har utskottet, särskilt med
hänsyn till dylika fastigheters betydelse såsom kraftkällor, ansett lämpligt
att till paragrafen fogas en bestämmelse av innebörd, att såsom
mindre vattenfall icke må i något fall anses vattenfall, varur vid vanligt
lågvatten uppenbarligen kunna uttagas mer än etthundra turbinhästkrafter,
samt att som mindre torvmosse icke i något fall må anses torvmosse
av större areal än tjugofem hektar. Inom nämnda gränser äger
alltså Konungens befallningshavande att pröva, när ett vattenfall eller
en torvmosse må anses såsom »mindre». Och lärer det vara självfallet
att vid denna prövning hänsyn tages till förhållandena i allmänhet inom
den landsända, där vattenfallet eller torvmossen är belägen. Det hade
visserligen varit önskvärt, att i paragrafen kunnat angivas vissa mått
även för sådana stenbrott samt grus- och lertag, som däri avses, men

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

då detta svårligen låter sig göra och för övrigt ej torde vara av samma
vikt som då frågan gäller vattenfall eller torvmosse, har utskottet i
denna del ansett sig ej böra vidtaga annan ändring än att även ifråga
om grus- eller lertag uttalats, att detsamma, för att 4 § skall därå äga
tillämpning, bör vara »mindre».

Första stycket av 5 § har utskottet ansett lämpligen böra med
viss mindre omredigering överflyttas till 4 §.

I 5 § andra stycket har jämväl vidtagits viss jämkning, föranledd
dels av vad utskottet beträffande föregående paragraf föreslagit, dels
ock därav, att det föreskrivna förfarandet uppenbarligen bör äga tillämpning
jämväl då tillstånd att förvärva fast egendom sökes enligt 1 §.

1 lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag
och förening att förvärva fast egendom stadgas i 6 § tredje stycket, att
om bolag eller förening köpt fastighet, som i nämnda lag avses, under
förhållanden, som motsvara de i förevarande paragraf angivna, och
sannolika skäl visas för, att fastigheten ej kunnat utan förlust avyttras,
Konungen äger på därom gjord ansökan medgiva anstånd med fastighetens
föryttrande efter ty skäligt prövas. Enligt förevarande paragraf
skulle en vidsträcktare rätt medgivas inropare, som i denna lag avses»
av fastighet eller gruva, så att inroparen i regel kunde påräkna tillstånd
att behålla egendomen. Det skäl, som i motiveringen till den Kungl.
propositionen anförts för nu ifrågavarande avvikelse från 1906 års lag—
hänsynen till utländska kreditgivare — synes utskottet föga bärande,
och håller utskottet före, att inroparens rätt varder vederbörligen tillgodosedd
dels genom den i 1 § Konungen tillerkända allmänna befogenhet
att meddela tillstånd till egendomens besittande dels, där sådant
tillstånd ej finnes kunna medgivas, genom rätt för Konungen att medgiva
anstånd med fastighetens föryttrande utöver den i 7 § stadgade
tid. Utskottet har av sådan anledning ansett, att förevarande paragraf
bör erhålla en lydelse, som även i nu ifrågavarande hänseende överensstämmer
med motsvarande stadgande i 1906 års lag.

Ändringen i 10 § är uteslutande redaktionell.

I 12 § stadgas vissa inskränkningar i rätten att förfoga över aktier
i sådana svenska bolag, vars aktier äro ställda till viss man och som
äga naturtillgångar av mera betydande värde. Aktier i dessa bolag,

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 7

som vid tiden för den föreslagna lagens ikraftträdande ägas eller äro
tecknade av svenska rättssubjekt — således jämväl bolag och föreningar
utan undantag — må ej genom teckning eller överlåtelse förvärvas av
utlänningar eller med dem enligt förslaget jämnställda svenska bolag och
föreningar. Motsvarande gäller även beträffande nyemission av aktier.
Utskottet finner det vara synnerligen angeläget, att även sådana här i
riket belägna fastigheter eller gruvor, som redan tillhöra svenska aktiebolag,
skyddas från att genom aktieförvärv komma under utländskt inflytande.
Den gräns för nämnda skydd, som ifråga om fastighets storlek
och vattenfalls hästkraftantal upptagits i Kungl. Maj:ts förslag, är emellertid
enligt utskottets uppfattning alltför hög och synes höra dragas
väsentligt lägre. Utskottet har därför föreslagit gränsen beträffande
fastigheter till 1,000 hektar och beträffande vattenfall till 500 hästkrafter.
— I övrigt hava jämväl i denna paragraf vidtagits vissa redaktionella
jämkningar.

De ändringar, som utskottet föreslagit i 14 §, äro betingade av
vad utskottet under 2 § hemställt.

Den i förevarande paragraf bolag medgivna rätt att, utan hinder därav
att bolagsordningen icke innehåller förbehåll, varom i 2 § förmäles,
förvärva fastighet eller gruva eller idka gruvdrift, därest viss del av
bolagets aktier försetts med påskrift, som i paragrafen omförmäles och
anteckning därom gjorts i aktieboken, avser allenast sådana bolag, som
omförmälas i 12 § d. v. s. bolag, som redan vid lagens ikraftträdande
äga mera betydande naturtillgångar och vilkas aktier fördenskull träffas
av den inskränkning i förfoganderätten, som i samma paragraf stadgas.
Andra bolag äro ifråga om rätten till fastighets förvärv och gruvdrift
underkastade de allmänna bestämmelserna om införande av förbehåll i
bolagsordningen eller sökande av Konungens tillstånd.

I fråga om det sätt, varå vid ansökan om lagfart å fastighet, som
förvärvats med stöd av bestämmelserna i 14 §, skall styrkas, att de i
samma paragraf angivna betingelserna förefinnas, är särskilt stadgande
•ej meddelat. I detta hänseende gälla alltså de bevismedel, som domstolen
finner sig kunna godtaga. Intyg av notarius publicus om verkställd
anteckning i aktieboken och av lantmätare angående storleken av
fastighet eller av vattenverksingenjör om antalet hästkrafter i vattenfall
torde bliva de vanligast förekommande bevismedlen.

De ändringar som utskottet föreslagit i denna paragraf äro betingade
av vad utskottet under 2 paragraf hemställt.

« §■

IS §.

Herrar Strömbergs
och
Liibecks
motioner.

8 Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Med anslutning närmast till det i 18 § gjorda undantag från den
föreslagna lagens tillämplighet hava herrar Strömberg och Lubeck i sina
ovan omförmälda, i denna del likalydande motioner hemställt, »att vad
förslaget innehåller om svenska ekonomiska föreningar uteslutes ur lagen
eller att åtminstone vattenregleringsföreningar undantagas från lagens
ti llämplighetsområde ».

Till stöd härför har anförts:

»Lagförslaget stadgar i § 2 förbud för svenska ekonomiska föreningar
med vissa i § 18 angivna undantag att förvärva fast egendom,
utan att Konungen därtill givit föreningen allmänt tillstånd eller
tillstånd för särskilt fall. Detta förbud skulle komma att drabba bland
annat föreningar för vattenregleringar, vilka icke finnas omnämnda i de
i § 18 angivna undantagen.

Dylika föreningar äro redan bildade och med den utveckling vattenkraftindustrien
tagit samt den växande insikten om betydelsen av sjöregleringar
kan det med säkerhet förutses, att dylika föreningars antal
skall avsevärt ökas. I det föreliggande förslaget till vattenlag förutsättes
ock, att sammanslutningar i dylikt syfte skola komma till stånd. På
grund av de betydande nationalekonomiska fördelar, som dessa sammanslutningars
verksamhet är ägnad att bereda, är det av största vikt, att
deras tillkomst och verksamhet befrämjas och icke genom inskränkande
lagbestämmelser försvåras.

Den ovan åsyftade bestämmelsen i lagförslaget synes emellertid
ägnad att bereda dylika svårigheter, som säkerligen kunna bliva av
ganska allvarsam natur. Såsom justitierådet Sjögren enligt lagrådets
protokoll den 15 december 1915 framhållit, gäller det här införande av
en ny princip, som hittills varit för vårt rättssystem okänd, ett koncessionssystem,
varigenom även svenska föreningars förvärv av fastighet
göres beroende av Konungens tillstånd. Visserligen borde det kunna
förutsättas, att Konungen skall komma att tillämpa lagen så, att Konungen
anser sig skyldig att meddela tillstånd i alla de fall, då det icke finnes
anledning antaga, att utlänningar erhålla majoritet eller eljes något avgörande
inflytande i föreningar med ovan angivet syfte och därigenom
bliva indirekt rådande över svenska fastigheter. Men alltför stor tillit
torde dock icke kunna sättas härtill. Ett varnande exempel har man
härvidlag i den hittills praktiserade tillämpningen av § 8 i kungl. förordningen
om jordägares rätt över vattnet å hans grund, sådant detta
lagrum lyder enligt lagen den 20 oktober 1899. Den där meddelade
bestämmelsen, att i kungsådra icke må byggas utan att Konungen där -

Lagutskottets utlåtatide Nr 34.

till lämnar tillstånd, har nämligen använts för att vid dylika tillstånd
foga villkor, som redan nu gå längre än de intressen kräva, vilka kungsådran
är avsedd att skydda. Det har ock satts i fråga, att Kungl. Maj:t
skulle i detta avseende gå ännu längre än hittills skett, nämligen genom
införande i administrativ väg av viss koncessionstid och koncessionsavgifter,
vilket uppenbarligen skulle vara stridande mot lagens mening.
Man har till och med sett antydas, att det vore av mindre betydelse,
hurudan avsikten med lagen varit, det vore tillräckligt, att Kungl. Maj:t
ägde makt att vid tillstånd till kungsådras överbyggande fästa snart sagt
vilka villkor som helst.

Vad sålunda förekommit visar möjligheten av, att framdeles försök
komma att göras för att förmå Kungl. Maj:t att utnyttja en lag sådan
som den nu föreslagna i annat syfte än det, som ursprungligen föranlett
förslagets framläggande. Otänkbart är icke heller, att under vissa förhållanden
regeringar kunna giva efter för sådana påtryckningar.

Till förekommande av ett dylikt resultat är en ändring av förslaget
erforderlig. Då ovan uttalade farhågor kunna tänkas gälla även föreningar
av annat slag än regleringsföreningar och då, såsom justitierådet
Sjögren framhållit, det är föga fara för att föreningsformen utnyttjas
för att bereda utlänningar förfoganderätt över svenska fastigheter, synes
den bästa lösningen vara, att förbudet för föreningar att förvärva fastigheter
uteslutes ur lagen. Skulle det mot förmodan visa sig, att föreningsformen
skulle i någon avsevärd utsträckning komma att användas
för ett i strid mot lagens ändamål stående syfte, kan det framdeles tagas
i övervägande, huruvida och i vad mån inskränkningar i föreningars
rätt att förvärva fast egendom böra införas. Vad sålunda sagts angående
föreningars förvärv av fast egendom torde ock i huvudsak gälla
föreningars rätt att inmuta mineralfyndighet, förvärva eller bearbeta inmutad
mineralfyndighet eller idka gruvdrift.

Skulle betänkligheter möta mot att lämna föreningar av alla slagfrihet
i nu angivna avseenden torde det icke vara omöjligt att i lagen
införa liknande bestämmelser beträffande ekonomiska föreningar, som i
förslagets § 2 stadgas beträffande aktiebolag. Åven i fråga om ekonomiska
föreningar skall förteckning föras över medlemmarna och kunna
i stadgarna införas bestämmelser, som hindra utlänningar etc. att förvärva
mer än en viss andel eller att erhålla rösträtt för mer än eu viss
mindre del av samtliga röster i föreningen.

Skulle icke heller en dylik ändring tryggt kunna genomföras, bör
dock i allt fall kunna medgivas frihet för regleringsföreningar att förBihang
till riksdagens protokoll 1916. 9 saml. 26 höft. (Nr 34.) 2

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

värva fast egendom. De äro nämligen i regel sammanslutningar av
ägare av vattenfall i ett vattendrag. Då våra vattenfall med ett eller
annat enstaka undantag ägas av svenska män och svenska bolag och så
med hjälp av den föreslagna lagen även för framtiden måste förblivar
kan det icke vara mot den föreslagna lagens syftemål stridande, att
sammanslutningar av vattenfallsägare tillåtas förvärva de fastigheter, som
äro erforderliga för vattenregleringar. I allmänhet äro dessa fastigheter
ock av ringa omfattning och värde för andra ändamål än just regleringarna.
Regleringsföreningarna behöva nämligen i regel endast förvärva
de områden, på vilka regleringsdammarna skola anläggas, de
mindre områden, där rensningar och grävningar böra företagas, samt där
kungsådra finnes, fisket på någon sträcka ovan och nedanför dammarna.
I något enstaka fall kan det även bliva fråga om inköp av vattenfall,
vilka i regleringssyfte behöva sänkas eller upprensas.

Ett exempel på regleringsföreningars sammansättning och konstruktion
giver Skattungens regleringsförening u. p. a., i vilken även staten
enligt denna riksdags beslut skall ingå som medlem. Enligt denna förenings
stadgar få endast ägare av vattenfall inom en viss del av Dalälven
bliva medlemmar av föreningen, och den nödvändiga förutsättningen
för föreningens verksamhet och bestånd är, att den kan förvärva
de fastigheter, som erfordras för genomförande av den reglering, för
vilken föreningen bildats.

Det synes sålunda vara tydligt, att regleringsföreningars sammansättning
i allt fall icke behöver befaras bliva av beskaffenhet att desamma
böra förhindras att förvärva fast egendom. Om också utländske män
bliva deltagare i en förening, måste detta förutsätta att de äro ägare
av fastigheter i Sverige. Och om de redan tillåtits att förvärva sådana,
böra de icke betagas rätten att genom vattenregleringar öka värdet av
samma fastigheter, ej heller beredas möjlighet att undandraga sig eventuell
skyldighet ifråga om deltagande i nationalekonomiskt berättigade
vattenregleringar.

Det torde vara så mycket mer anledning att lämna vattenregleringsföreningar
sådan frihet — exempelvis genom ett tillägg till § 18 —•
som den föreslagna lagen icke synes vara avsedd att drabba sammanslutningar
för sjösänkningar för odlingsändamål eller flottningsföreningar,
vilka sammanslutningars art och verksamhet äro liknande regleringsföreningarnas.
— Skulle något tvivel kunna råda därom, att föreningar
eller bolag för sjösänkningar och flottningsföreningar äro undantagna
från den föreslagna lagens tillämplighetsområde, bör densamma givetvis
i denna del förtydligas.»

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 11

I fråga om motionärernas hemställan, att svenska ekonomiska föreningar
generellt skulle uteslutas från lagförslagets tillämplighetsområde,
får utskottet hänvisa till de skäl mot en sådan uteslutning som finnas
anförda i den kungl. propositionen. Vad åter angår yrkandet, att i
varje fall den föreslagna lagen icke måtte erhålla tillämpning å svenska
föreningar för vattenregleringar, vill utskottet till en början anmärka,
att motionärerna själva hålla före, att dylika föreningars behov av fastighetsförvärv
i regel inskränker sig till områden erforderliga för anläggande
av regleringsdammar, mindre områden, där rensningar och grävningar
behöva företagas, samt någon gång vattenfall. En vattenregleringsförenings
legitima behov av dylika mindre lägenheter torde emellertid
kunna i allmänhet tillgodoses i den ordning, som anvisas i 4 och 5 §§
av förslaget. Att den omständigheten att dylikt förvärv skall underställas
Kungl. Maj:ts befallningshavandes prövning skulle för föreningen
innebära någon oskälig tunga, kan utskottet icke medgiva. Vad åter
angår fastigheter eller vattenfall av större omfattning än i 4 § avses,
torde motionärerna ej hava förebragt tillräckliga skäl för yrkandet att
vattenregleringsföreningarna i avseende på dylika naturtillgångar undantagas
från den föreslagna lagens tillämplighetsområde.

Jämväl denna paragraf har undergått en mindre redaktionell
jämkning.

Med anledning av de till lagförslaget hörande övergångsbestämmelserna
har herr Strömberg i sin motion yrkat, att åt bolag, som enligt
bestämmelserna i förslaget icke äger att utan Konungens tillstånd idka
gruvdrift men som vid tiden för den föreslagna lagens ikraftträdande
idkar sådan drift, måtte beredas rättighet att fortsätta med denna sin
verksamhet, intill dess frågan om Konungens medgivande till gruvdriftens
bedrivande hunnit avgöras.

Till stöd härför har anförts:

»Det utländska inflytandet å våra gruvfyndigheter förtjänar visserligen
att i fortsättningen kontrolleras och begränsas, men därvid måste
å andra sidan tillses, att redan i gång varande företag icke mer eller
mindre tillfälligt tvingas nedlägga sin drift, något som kan befaras
bliva följden om lagförslaget oförändrat antages. Förslaget saknar
nämligen häremot skyddande övergångsbestämmelser och skulle därför
kunna medföra, att åtskilliga gruvaktiebolag kunde bliva nödgade att
omedelbart vid lagens ikraftträdande upphöra med sin drift utan att
kunna fortsätta därmed, förrän de efter ansökan hos Kungl. Maj:t
erhållit tillstånd till gruvrörelses bedrivande.

Utskottet.

Övergångsbe stämmelserna Hem''

Strömbergs
motion

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Lagförslaget förbjuder nämligen svenskt aktiebolag att bedriva
gruvdrift, därest icke antingen Konungen givit bolaget lov till gruvdriften
(§ 2) eller i bolagsordningen intagits sådant förbehåll, som omförmäles
i lagförslagets § 2, eller slutligen vid lagens ikraftträdande
svenska medborgare äga minst tre fjärdedelar av aktierna eller av röstvärdet
för desamma, samt dessutom brev å motsvarande antal aktier
av styrelsen försetts med påskrift enligt § 12 i lagförslaget (se § 14).
Ifråga om de två sistnämnda alternativen förutsättes ytterligare att
aktierna i bolaget äro ställda till viss man. Intagande i bolagsordningen
av sådant förbehåll, som ovan nämnes, skall enligt lagförslaget icke få
registreras under andra villkor, än att samtidigt vederbörande bolags
styrelse avgiver en försäkran, att de aktier, som förbehållet avser, icke
innehavas av andra än som utan hinder av förbehållet må förvärva
aktierna.

'' I fråga om de ganska talrika aktiebolag, vilka idka gruvdrift och
där mer än en fjärdedel av bolagets aktier eller deras röstvärde ägas
av utlänningar, följer av ovanstående, att samtliga dessa bolag vid
lagens ikraftträdande omedelbart måste inställa sin rörelse, till dess
Konungens medgivande till idkande av gruvdrift erhållits, ty ett sådant
bolag fyller icke de villkor, som förutsättas för rätten att idka gruvdrift.
Konungens tillstånd torde icke rimligen kunna begäras eller förelierera,
förrän lao-en trätt i kraft. Sådant förbehåll, som ovan avses, kan
icke införas i bolagsordningen för dylikt bolag, enär ju styrelsen icke
samtidigt kan försäkra, att de aktier, som förbehållet avser, icke innehavas
av utlänningar.

Härav synes följa, att alla sådana bolag genast vid lagens ikraftträdande
måste tillsvidare upphöra med sin drift. Ty det bör givetvis
icke ifrågakomma att ett dylikt aktiebolag utan vidare fortsätter med
driften i avvaktan på erhållande av svar å ansökan om Konungens tillstånd
därtill. Lagen i och för sig får givetvis ej inbjuda till överträdelse
och ett bolag, som på sådant sätt satte sig över lagen, skulle
naturligtvis till följd därav bliva vid behandlingen av dess ansökan hos
Konungen bedömt såsom lagbrytare och såsom mindre lämpligt att erhålla
koncession.

Om lagförslaget antages i oförändrad form synes detta således
kunna medföra orimliga och förlustbringande påföljder för ett stort
antal av våra större och mindre gruvaktiebolag i mellersta och norra
Sverige med sammanlagt säkerligen många tusen arbetare, vilka skulle
riskera att bliva utan arbete och inkomster under den tid, som åtginge,

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 13

innan Kungl. Maj:ts tillstånd kunde erhållas. Då frågan om koncessioner
till gruvdrifts idkande vore ny och det alltså icke funnes någon praxis
rörande betingelserna för sådana koncessioner, så vore det att antaga,
att ett stort antal myndigheter, såsom bergmästare, Konungens befallningshavande
i olika län, kammarkollegium, kommerskollegium, justitiekanslern
etc. komme att höras, innan koncession enligt den nya lagen
av Kungl. Maj:t beviljades. Det är sålunda sannolikt, att dylika ärendens
avgörande, åtminstone i början, kommer att kräva lång tid, varunder
ifrågavarande bolag skulle vara dömda till overksamhet åtföljd
av svåra rubbningar i fullgörandet av redan avtalade leveranser samt
ekonomisk förlust för bolagen och deras anställda, deras leverantörer
av kraft och andra förnödenheter samt deras avnämare.

Det måste därför anses påkallat, att, därest lagförslaget i övrigt
vinner riksdagens bifall, till detsamma fogas en övergångsbestämmelse,
som medgiver sådant bolag, vilket vid lagens ikraftträdande idkar gruvdrift
och som enligt lagens föreskrift skulle vara hindrat att utan
Konungens tillstånd idka sådan drift, rättighet att fortsätta med sin
rörelse intill dess att Kungl. Maj:ts beslut i anledning av ansökan om
driftens fortsättande kan hinna föreligga.

Ett sådant övergångsstadgande skulle förslagsvis kunna erhålla
ungefär följande lydelse:

’Därest bolag, vilket enligt denna lags bestämmelser icke äger
att utan Konungens tillstånd idka gruvdrift, vid tiden för lagens ikraftträdande
idkar sådan drift, må sådant bolag utan hinder av denna lags
föreskrifter ändock fortsätta med denna sin rörelse intill två månader
efter lagens ikraftträdande, samt, därest bolaget inom nämnda tid hos
Konungen ingivit ansökan om rättighet att idka gruvdrift, ytterligare
intill dess ansökningen i fråga blivit av Konungen prövad.’»

Ehuru lagförslaget vid en sammanställning av särskilda dess bestämmelser
befinnes otvivelaktigt innebära, att stadgandena om förbud
för utlänningar eller med dem jämnställda svenska bolag eller föreningar
att utan Konungens tillstånd bearbeta inmutad mineralfyndighet
eller idka gruvdrift icke äga tillämpning ifråga om inmutad mineralfyndighet
eller gruvlägenhet, vilken innehaves eller bearbetas på grund
av rättighet, som förvärvats före lagens ikraftträdande, har utskottet dock,
för undvikande av missförstånd, funnit lämpligt föreslå, att till övergångsbestämmelserna
fogas ett uttryckligt stadgande av nämnda innebörd.

Utskottet.

Lagutskottets utlåtande Nr 34-

Utfkottet.

Lag om ändrad lydelse ay 68 § i gruvestadgan den 16 maj 1884.

Lag innefattande tillägg till lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag

och enkla bolag.

Lag om ändrad lydelse av 23, 54, 63, 91, 92, 94, 105 och 132 §§ i lagen
den 12 augusti 1910 om aktiebolag, samt

Lag om ändrad lydelse av 6, 20 och 54 §§ i lagen den 22 juni 1911
om ekonomiska föreningar.

Vid granskning av nu nämnda lagförslag har utskottet ej funnit
annat att erinra än följande.

I 92 § av förslaget till. lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer
i lagen om aktiebolag stadgas, att om beslut, varigenom i bolagsordning
intages förbehåll, som i 52 § 2 mom. sägs, icke avser bolagets samtliga
aktier, och aktieägarne ej åsämjas beträffande vilka aktier förbehållet
skall gälla, frågan därom skall avgöras genom lottning, som anställes
å bolagsstämma i sammanhang med beslutet. Då sedermera i 94 § av
samma förslag föreskrives, att vid registrering av beslut om sådan ändring
i bolagsordningen som nyss nämnts skall företes en av styrelsens ledamöter
egenhändigt underskriven försäkran, att enligt aktieboken de
aktier, som förbehållet avser, icke innehavas av andra än som utan hinder
av förbehållet må förvärva därmed avsedda aktier, lärer härav följa,
att den i 92 § föreskrivna lottning icke alltid kan verkställas mellan
samtliga aktierna i ett bolag utan allenast mellan sådana aktier, som
innehavas av rättssubjekt, vilka icke träffas av bestämmelserna i lagen
om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fäst egendom eller gruva
eller aktier i vissa bolag.

Då den under 5:o i 132 § av samma lagförslag vidtagna ändringen
uteslutande torde hava föranletts av tillkomsten av ett nytt moment

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

i 54 §, har utskottet ansett »bestämmelse i 54 §» böra utbytas mot
»bestämmelse i 54 § 1 mom. första punkten eller 2 inom.».

Med anledning av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet
hemställa,

l:o) att riksdagen, med tillkännagivande, att det
i förevarande proposition framlagda förslaget till lag
om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast
egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag icke
kunnat av riksdagen i oförändrat skick antagas, måtte
i anledning av samma proposition för sin del antaga
följande förslag till

Lag

om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva

eller aktier i vissa bolag.

Med upphävande av kungörelsen den 3 oktober 1829 angående
villkoren, varunder utländska män kunna förvärva och besitta fast
egendom i riket, och med ändring av vad lag eller författning i övrigt
innehåller stridande mot nedanstående bestämmelser förordnas som följer:

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

1 §•

Utländsk medborgare må ej utan Konungens för särskilt fall
givna tillstånd här i riket förvärva fast egendom eller förvärva eller
bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka gruvdrift, ej heller i något
fall härstädes inmuta mineralfyndighet.

Vad sålunda är stadgat om utländsk medborgare skall ock tilllämpas
beträffande utländska bolag, föreningar, andra samfälligheter
och stiftelser.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag.

2 §.

Svenskt handelsbolag, vari finnes
utländsk bolagsman, svenskt aktiebolag,
vars aktiebrev må ställas till
innehavaren, eller svensk ekonomisk
förening må ej här i riket förvärva
fast egendom, inmuta mineralfyndighet,
förvärva eller bearbeta inmutad
mineralfyndighet eller idka
gruvdrift, utan att Konungen därtill
givit bolaget eller föreningen allmänt
tillstånd eller tillstånd för särskilt fall.

Samma lag vare i fråga om
svenskt aktiebolag, vars aktiebrev
skola vara ställda till viss man, om
icke i bolagsordningen intagits förbehåll
som nedan sägs. Genom
sådant förbehåll skall, där det ej
innefattar strängare föreskrifter, bestämmas,
att allenast viss del, vid
varje tid högst en fjärdedel, av bolagets
aktier eller, om aktier med
olika röstvärde finnas, allenast så
många aktier, att röstetalet för dem
utgör viss del, högst en fjärdedel,
av röstetalet för bolagets samtliga
aktier, må genom teckning eller
överlåtelse förvärvas av utländsk
medborgare, samfällighet eller stiftelse,
av svenskt handelsbolag, vari
finnes utländsk bolagsman, av svensk
ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag,
vars aktiebrev må ställas till
innehavaren, eller av annat svenskt
aktiebolag, i vars bolagsordning ej
intagits förbehåll som nu är sagt,
dock att utan hinder av förbehållet
aktier må förvärvas av svenskt bolag

Utskottets förslag.

2 §•

Svenskt handelsbolag, vari finnes
utländsk bolagsman, svenskt aktiebolag,
vars aktiebrev må ställas till
innehavaren, eller svensk ekonomisk
förening må ej här i riket förvärva
fast egendom, inmuta mineralfyndighet,
förvärva eller bearbeta inmutad
mineralfyndighet eller idka
gruvdrift, utan att Konungen för
särskilt fall givit bolaget eller föreningen
tillstånd därtill.

Samma lag vare i fråga om
svenskt aktiebolag, vars aktiebrev
skola vara ställda till viss man, om
icke i bolagsordningen intagits förbehåll
som nedan sägs. Genom
sådant förbehåll skall, där det ej
innefattar strängare föreskrifter, bestämmas,
att allenast viss del, vid
varje tid mindre än eu femtedel, avbolagets
aktier eller, om aktier med
olika röstvärde finnas, allenast så
många aktier, att röstetalet för dem
utgör viss del, vid varje tid mindre
än en femtedel, av röstetalet för
bolagets samtliga aktier, må genom
teckning eller överlåtelse förvärvas
av utländsk medborgare, samfällighet
eller stiftelse, av svenskt handelsbolag,
vari finnes utländsk bolagsman,
av svensk ekonomisk förening,
av svenskt aktiebolag, vars
aktiebrev må ställas till innehavaren,
eller av annat svenskt aktiebolag,
i vars bolagsordning ej intagits förbehåll
som nu är sagt, dock att
utan hinder av förbehållet aktier

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag.
eller svensk förening, som erhållit
allmänt tillstånd enligt första stycket
i denna paragraf eller avses i 18 §.

Ändring av bolagsordning, i vad
den innefattar förbehåll, varom i
andra stycket är stadgat, må ej vidtagas
utan Konungens medgivande.

Utskottets förslag.

må förvärvas av svenskt bolag eller
svensk förening, som avses i 18 §.

Ändring av bolagsordning, i vad
den innefattar förbehåll, varom i
andra stycket är stadgat, må ej vidtagas
utan Konungens medgivande.

3 §•

Förvärv av aktie, som skett i strid mot förbehåll som i 2 § andra
stycket sägs, vare ogillt.

Har någon, av vilken enligt sådant förbehåll aktie ej må genom
teckning eller överlåtelse förvärvas, annorledes bekommit aktie, medföre
förbehållet ej inskränkning i rätten till teckning eller erhållande av
det antal nya aktier i bolaget, som svarar mot hans andel i det förutvarande
aktiekapitalet, ej heller inskränkning i den rätt att teckna eller
erhålla nya aktier, som vid den tid, då han bekom aktien, enligt bolagsordningen
var därmed förenad.

4 §•

Utan hinder av bestämmelserna
i 2 § må svenskt bolag eller svensk
förening förvärva hus, tomt, upplagsplats,
mindre stenbrott, gruseller
lertag, mindre vattenfall,
mindre torvmosse eller dylikt, om
egendomen i den ordning 5 § stadgar
prövas vara behövlig för bolagets
eller föreningens verksamhet.

Bihang till riksdagens protokoll 1910.

4 §•

Utan hinder av bestämmelserna
i 2 § må svenskt bolag eller svensk
förening förvärva hus, tomt, upplagsplats,
mindre stenbrott, mindre
grus- eller lertag, mindre vattenfall,
mindre torvmosse eller dylikt, om
egendomen i den ordning 5 § stadgar
prövas vara behövlig för bolagets
eller föreningens verksamhet.

Såsom mindre vattenfall må icke
i något fall anses vattenfall, varur
vid vanligt lågvatten uppenbarligen
kunna uttagas mer än etthundra turbinhästkrafter.
Ej heller må såsom
mindre torvmosse anses torvmosse med
en areal av mer än tjugufem hektar.

Ilen i denna paragraf stadgade
9 samt. 20 höft. (Nr 34.) 8

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj.ts förslag. Utskottets förslag.

prövning åligger Konungens befallningshavande
i det län, där den fasta
egendomen är belägen.

5 ■§.

Den i 4 § stadgade prövning
åligger Konungens befallningshavande
i det län, där den fasta egendomen
är belägen.

Åskas sådan prövning, eller vill
någon jämlikt 2 § för särskilt fall
söka Konungens tillstånd att förvärva
fast egendom, skall ansökan
jämte fångeshandlingen ingivas till
Konungens befallningshavande inom
ett år från det fånget skedde. Försittes
den tid, eller prövas fall som
i 4 § avses icke vara för handen
och varder ej heller, om Konungens
tillstånd sökes, sådant beviljat, vare
fånget ogillt.

Sökes Konungens tillstånd, åligger
Konungens befallningshavande,
såframt ej förvärvet godkännes enligt
4 §, att insända handlingarna
jämte eget utlåtande till Konungen.

Över Konungens befallningshavandes
beslut i ärende, som nu
sagts, må klagan föras i den ordning,
som för ekonomimål i allmänhet
är stadgad.

Närmare föreskrifter rörande den
utredning, som må erfordras för
Konungens befallningshavandes
prövning i sådant ärende, meddelas
av Konungen.

År i enlighet med vad ovan i
denna paragraf sagts frågan om rätt

5 §■

Åskas sådan prövning som i 4
§ sägs, eller vill någon jämlikt 1
eller 2 § för särskilt fall söka
Konungens tillstånd att förvärva
fast egendom, skall ansökan jämte
fångeshandlingen ingivas till Konungens
befallningshavande inom ett
år från det fånget skedde. Försittes
den tid, eller prövas fall som
i 4 § avses icke vara för handen
och varder ej heller, om Konungens
tillstånd sökes, sådant beviljat, vare
fånget ogillt.

Sökes Konungens tillstånd, åligger
Konungens befallningshavande,
såframt ej förvärvet godkännes enligt
4 §, att insända handlingarna
jämte eget utlåtande till Konimgen.

Över Konungens befallningshavandes
beslut i ärende, som nu
sagts, må klagan föras i den ordning,
som för ekonomimål i allmänhet
är stadgad.

Närmare föreskrifter rörande den
utredning, som må erfordras för
Konungens befallningshavandes
prövning i sådant ärende, meddelas
av Konungen.

År i enlighet med vad ovan i

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj ds förslag.
att förvärva egendom ännu ej avgjord,
skall beträffande lagfart anses
möta sådant hinder, som avses i 10
§ av förordningen den 16 juni 1875
om lagfart å fång till fast egendom.

Utskottets förslag.

denna paragraf sagts frågan om rätt
att förvärva egendom ännu ej avgjord,
skall beträffande lagfart anses
möta sådant hinder, som avses i 10
§ av förordningen den 16 juni 1875
om lagfart å fång till fast egendom.

6 §•

Vad i 1 och 2 §§ är stadgat utgöre ej hinder för att medelst
inrop å exekutiv auktion förvärva fast egendom eller inmutad mineralfyndighet
eller gruvlägenhet.

7 §•

Fast egendom, som förvärvats enligt vad i 6 § sägs, skall åter
avyttras inom sådan tid, att lagfart å fånget kan sökas, förrän tre år
förflutit från det den exekutiva auktionen vunnit laga kraft, därest ej
dessförinnan de förhållanden, på grund av vilka inroparen icke ägt att
utan Konungens tillstånd köpa egendomen annorledes än å exekutiv
auktion, upphört eller inroparen erhållit Konungens tillstånd att behålla
egendomen. Har sagda tid av tre år tilländalupit och visas ej att dessförinnan
nämnda förhållanden upphört eller inroparen erhållit Konungens
tillstånd att behålla egendomen, då skall, om ej av lagfartsprotokollet
framgår, att egendomen är avyttrad, Konungens befallningshavande,
med iakttagade av vad i 9 § stadgas, förordna, att egendomen skall
säljas å offentlig auktion efter vad nedan sägs. A sådan auktion må
egendomen ej åter inropas av samma köpare. Om vad sålunda stadgats
skall erinran införas i det köpebrev, som utfärdas i anledning av den
exekutiva auktionen.

Av Konungens befallningshavande meddelat förordnande, som nu
är nämnt, vare gällande, ändå att egendomen linnes hava varit av inroparen
avyttrad eller sedermera avyttras. I övrigt skall så anses samt
med ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som hade enligt 28 § utsökningslagen
meddelats förordnande om egendomens försäljning till
gäldande av fordran, som däri äger bästa förmånsrätt; och skall försäljning
ske, ändå att innehavaren av den fordran sådant bestrider.
Vad i fråga om fäst egendoms försäljning och köpeskillingens fördelning
nämnda lag stadgar beträffande gäldenären skall i ärende, som nu

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

sägs, lämpas till egendomens ägare, och skall denne vara pliktig att
betala kostnad, som ej kan i enlighet med 198 § utsökningslagen gäldas
nr den försålda egendomen.

8 §•

Hav sådant inrop av fast egendom,
som enligt 6 § skett, varit erforderligt
för skyddande av någon inroparens
fordran eller rättighet, varför
egendomen häftar på grund av inteckning
eller jämlikt 11 kap. 2 §
jordabalken, giver på därom gjord
ansökan Konungen, därest särskilt
hinder ej möter, inroparen tillstånd
att behålla egendomen eller och anstånd,
som må erfordras för att egendomen
skall kunna avyttras utan
förlust.

8 §•

Har inrop av fast egendom, varom

1 6 § sägs, skett för skyddande av
någon inroparens fordran eller rättighet,
varför egendomen häftar på grund
av inteckning eller jämlikt 11 kap.

2 § jordabalken, och visas sannolika
skäl, att egendomen ej kunnat av inroparen
utan förlust avyttras, äge
Konungen på därom gjord ansökan
medgiva anstånd med egendomens avyttrande
efter ty skäligt prövas.

9 §.

Ansökan enligt 7 eller 8 § om tillstånd att behålla inropad fast
egendom eller om anstånd med sådan egendoms avyttrande skall sist
inom tre år från det den exekutiva auktionen vunnit laga kraft ingivas
till Konungens befallningshavande, som med eget utlåtande överlämnar
den till Konungen; och skall med förordnande, som enligt 7 § ankommer
på Konungens befallningshavande, anstå till dess ansökningen av
Konungen prövats.

10 §.

Har någon enligt vad i 6 § sägs
förvärvat inmutad mineralfyndighet
eller gruvlägenhet, skall han avyttra
denna inom ett år, efter det den exekutiva
auktionen vunnit laga kraft,
eller inom den längre tid därefter,
som Konungen för särskilt fall må

10 §.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag.
efter ansökan bestämma, vid äventyr
att, om ej dessförinnan de förhållanden,
på grund av vilka inroparen
ej ägt att utan Konungens
tillstånd förvärva egendomen annorledes
än å offentlig auktion, upphört
eller inroparen erhållit Konungens
tillstånd att behålla egendomen, försöks-
eller gruvarbete, som inroparen
efter nämnda tid företager, skall vara
utan verkan till bevarande av rätt
till fyndigheten eller gru vlägen heten.

Utskottets förslag.

efter ansökan bestämma, vid äventyr
att, om ej dessförinnan de förhållanden,
på grund av vilka inroparen
ej ägt att utan Konungens
tillstånd förvärva egendomen annorledes
än å exekutiv auktion, upphört
eller inroparen erhållit Konungens
tillstånd att behålla egendomen, försöks-
eller gruvarbete, som inroparen
efter nämnda tid företager, skall vara
utan verkan till bevarande av rätt
till fyndigheten eller gruvlägenheten.

11 §•

Företager någon å inmutad mineralfyndighet eller gruvlägenhet,
för vars förvärvande eller bearbetande Konungens tillstånd enligt vad
ovan sägs erfordras, utan sådant tillstånd försöks- eller gruvarbete, vare
arbetet utan verkan till bevarande av rätt till fyndigheten eller gruvlägenheten.

12 §.

Ager, då denna lag träder i kraft,
svenskt aktiebolag, vars aktiebrev
skola vara ställda till viss man, här
i riket fast egendom med eu areal
av mer än tvåtusen hektar, häri icke
inräknad å sådan egendom belöpande
andel i mark, som vid skifte lämnats
odelad eller avsatts för gemensamt
behov, eller ock vattenfall eller del
därav, varur vid vanligt lågvatten
uppenbarligen kunna uttagas mer än
ettusen turbin hästkrafter, eller innehar
sådant aktiebolag på grund av
rättighet, som förvärvats före denna
lags trädande i kraft, inmutad mineralfyndigbet,
stenkolsfyndighet eller

12 §.

Åger, då denna lag träder i kraft,
svenskt aktiebolag, vars aktiebrev
skola vara ställda till viss man, här
i riket fast egendom med en areal
av mer än ettusen hektar, häri icke
inräknad å sådan egendom belöpande
andel i mark, som vid skifte lämnats
odelad eller avsatts för gemensamt
behov, eller ock vattenfall eller del
därav, varur vid vanligt lågvatten
uppenbarligen kunna uttagas mer än
femhundra turbinhästkrafter, eller
innehar sådant aktiebolag på grund
av rättighet, som förvärvats före
denna lags trädande i kraft, här i riket
inmutad mineralfyndighet, stenkols -

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag.
gruvlägenhet, må aktier i bolaget,
vilka vid lagens ikraftträdande ägas
eller äro tecknade av svenska medborgare,
bolag, föreningar, andra
samfälligheter eller stiftelser, eller
vilka utgivas i anledning av aktiekapitalets
ökning, icke genom teckning
eller överlåtelse förvärvas av
utländsk medborgare, samfällighet
eller stiftelse, ej heller av svenskt
bolag eller svensk förening, som
enligt 2 § allenast med Konungens
för särskilt fall givna tillstånd äger
förvärva fast egendom eller gruva;
dock skall vad sålunda stadgats ej
medföra inskränkning i den aktieägare
tillkommande rätt till teckning
eller erhållande av det antal nya
aktier i bolaget, som svarar mot
hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,
eller inskränkning i den
rätt att teckna eller erhålla nya
aktier, som vid denna lags trädande
i kraft enligt bolagsordningen må
tillkomma aktieägare.

Det åligger styrelsen att förse
brev å sådana aktier, som äro underkastade
nämnda inskränkning, med
påskrift härom och att i aktieboken
anmärka, vilka aktiebrev försetts
med dylik påskrift. För verkställande
av påskriften, såvitt angår
aktiebrev som vid tiden för lagens
ikraftträdande äro utgivna, har styrelsen
att inom en månad efter
sagda tid infordra samtliga dessa
aktiebrev. Innan aktiebrev blivit
av styrelsen försett med påskrift och
anmärkning härom gjorts i aktie -

Utskottets förslag.

fyndighet eller gruvlägenhet, må
aktier i bolaget, vilka vid. lagens
ikraftträdande ägas eller äro tecknade
av svenska medborgare, bolag,
föreningar, andra samfälligheter eller
stiftelser, eller vilka utgivas i anledning
av aktiekapitalets ökning,
icke genom teckning eller överlåtelse
förvärvas av utländsk medborgare,
samfällighet eller stiftelse,
ej heller av svenskt bolag eller svensk
förening, som enligt 2 § allenast
med Konungens tillstånd äger förvärva
fast egendom eller gruva;
dock skall vad sålunda stadgats ej
medföra inskränkning i den aktieägare
tillkommande rätt till teckning
eller erhållande av det antal nya
aktier i bolaget, som svarar mot
hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,
eller inskränkning i den
rätt att teckna eller erhålla nya
aktier, som vid denna lags trädande
i kraft enligt bolagsordningen må
tillkomma aktieägare.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag.
boken, må utdelning å den eller de
aktier, varå brevet lyder, ej äga
rum.

År aktiebolag ej vidare innehavare
av egendom, som i första
stycket sägs, må på ansökning av
bolaget Konungen förordna, att bestämmelserna
i denna § icke skola
äga tillämpning i fråga om bolaget.
I avseende å visst aktiebolag må
Konungen ock i annat fall medgiva
undantag från den i första stycket
stadgade inskränkning i förfoganderätten
över vissa aktier.

Utskottets förslag.

boken, må utdelning å den eller de
aktier, varå brevet lyder, ej äga
rum.

13 §.

Har enligt vad i 2 § stadgas förbehåll införts i bolagsordningen
för aktiebolag, som i 12 § avses, må aktie, beträffande vilken förbehållet
ej gäller, förvärvas utan hinder av vad i sistnämnda § är
föreskrivet.

14 §.

Åro, då denna lag träder i kraft,
svenska medborgare ägare antingen
av minst tre fjärdedelar av aktierna
i aktiebolag, som i 12 § avses, eller,
om i sådant bolag finnas aktier med
olika röstvärde, av minst så många
aktier i bolaget, att röstetalet för
dem utgör tre fjärdedelar av röstetalet
för bolagets samtliga aktier,
då må, sedan brev å nämnda antal
aktier av styrelsen försetts med påskrift
enligt 12 § andra stycket och
anteckning härom gjorts i aktieboken,
bolaget utan hinder därav
att bolagsordningen icke innehåller

14 §.

Åro, då denna lag träder i kraft,
svenska medborgare ägare antingen
av mer än fyra femtedelar av aktierna
i aktiebolag, som i 12 § avses, eller,
om i sådant bolag finnas aktier med
olika röstvärde, av minst så många
aktier i bolaget, att röstetalet för
dem utgör mer än fyra femtedelar av
röstetalet för bolagets samtliga aktier,
då må, sedan brev å nämnda antal
aktier av styrelsen försetts med påskrift
enligt 12 § andra stycket och
anteckning härom gjorts i aktieboken,
bolaget utan hinder därav
att bolagsordningen icke innehåller

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag.
förbehåll, varom i 2 § förmäles, åtnjuta
den med sådant förbehåll förenade
rätt att förvärva fäst egendom,
inmuta mineralfyndighet, förvärva
eller bearbeta inmutad mineralfyndighet
eller idka gruvdrift.

Utskottets förslag.

förbehåll, varom i 2 § förmäles, åtnjuta
den med sådant förbehåll förenade
rätt att förvärva fast egendom,
inmuta mineralfyndighet, förvärva
eller bearbeta inmutad mineralfyndighet
eller idka gruvdrift.

15 §.

Styrelseledamot,

med vars begivande utlämnas aktiebrev, som i strid mot föreskriften
i 12 § andra stycket första punkten ej försetts med påskrift
som där sägs,

eller som mot bättre vetande låter i aktieboken göra anteckning
i strid mot bestämmelsen i 12 § andra stycket första punkten,

eller som uppsåtligen underlåter att iakttaga föreskriften i 12 §
andra stycket andra punkten,

eller som uppsåtligen låter i strid mot bestämmelsen i 12 §
andra stycket tredje pirakten verkställa utdelning till aktieägare,

straffes med böter från och med femtio till och med tvåtusen
kronor eller fängelse.

Underlåter styrelseledamot i annat fall än nyss är sagt att
iakttaga föreskrift, som är meddelad i 12 § andra stycket första
eller andra punkten, straffes med böter från och med fem till och med
femhundra kronor.

Ej må straff, som ovan är stadgat, tillämpas, om förseelsen enligt
allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

IG §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, skola tillfalla kronan.
Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt
allmänna strafflagen.

17 §•

Utländsk medborgare, som bär i riket förvärvat fast egendom eller
förvärvat eller bearbetar inmutad mineralfyndighet eller idkar gruvdrift,
vare, om han ej är i riket bosatt, pliktig att hava ett i orten bosatt

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

ombud, som är svensk medborgare och skall vid de tillfällen, då huvudmannen
icke vistas i riket, äga att i angelägenheter, som röra fastigheten
eller gruvan, å huvudmannens vägnar mottaga stämningar,
kallelser och andra delgivanden samt svara vid domstolar och hos
andra ämbetsmyndigheter. Det åligger ock utländsk medborgare, som
nu är nämnd, att hos Konungens befallningshavande i det län, där den
lästa egendomen eller gruvan är belägen, göra anmälan angående ombudets
namn och vistelseort samt beträffande ombyte av ombud. Iakttages
ej vad sålunda är stadgat, äge Konungens befallningshavande
i förekommande fall att med laga verkan utse ombud å utlänningens
vägnar.

Vad i första stycket stadgas om utländsk medborgare äge motsvarande
tillämpning beträffande utländsk samfällighet eller stiftelse.

18 §.

De i denna lag föreskrivna inskränkningarna
i rätten att förvärva
fäst egendom eller inmutad mineralfyndighet
eller gruvlägenhet skola
ej äga tillämpning å förvärv genom
arv, giftorätt eller testamente.

Vad denna lag innehåller om
inskränkning i rätten för bolag eller
förening att förvärva fast egendom,
inmuta mineralfyndighet, förvärva
eller bearbeta inmutad mineralfyndighet
eller idka gruvdrift så ock
att förvärva aktier i vissa bolagskall,
såvitt angår svenskt bolag
eller svensk förening, icke tillämpas
i avseende å bankaktiebolag, solidariskt
bankbolag, järnkontoret, sparbank,
försäkringsbolag, sjukkassa,
understödsförening eller annan försäkringsförening,
aktiebolag eller
förening, som erhållit statslån från
egnahemslånefonden, eller förening
med ändamål att främja medlem Bihang

till riksdagens protokoll 1916.

18 §.

De i denna lag föreskrivna inskränkningarna
i rätten att förvärva
fast egendom eller inmutad mineralfyndighet
eller gruvlägenhet skola
ej äga tillämpning å förvärv genom
giftorätt, arv eller testamente.

Vad denna lag innehåller om
inskränkning i rätten för bolag eller
förening att förvärva fast egendom,
inmuta mineralfyndighet, förvärva
eller bearbeta inmutad mineralfyndighet
eller idka gruvdrift så ock
att förvärva aktier i vissa bolag
skall såvitt angår svenskt bolag
eller svensk förening, icke tillämpas
i avseende å bankaktiebolag, solidariskt
bankbolag, järnkontoret, sparbank,
försäkringsbolag, sjukkassa,
understödsförening eller annan försäkringsförening,
aktiebolag eller
förening, som erhållit statslån från
egnahemslånefonden, eller förening
med ändamål att främja medlem9
sand. 26 käft. (Nr 34.) 4

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl, Maj:ts förslag.
marnas ekonomiska intressen genom
att anskaffa livsmedel eller andra
förnödenheter åt medlemmarna, avsätta
alster av medlemmarnas verksamhet,
bereda bostäder åt medlemmarna
eller anskaffa lån åt medlemmarna.

Utskottets förslag.

marnas ekonomiska intressen genom
att anskaffa livsmedel eller andra
förnödenheter åt medlemmarna, avsätta
alster av medlemmarnas verksamhet,
bereda bostäder åt medlemmarna
eller anskaffa lån åt medlemmarna.

19 §.

Vad utöver bestämmelserna i denna lag är stadgat angående förbud
i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom skall
fortfarande gälla.

Denna lag träder i kraft dagen
efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket
i Svensk författningssamling.

Vad i 11 § av denna lag stadgas
skall ej äga tillämpning i fråga om
inmutad mineralfyndighet eller gruvlägenhet,
vilken innehaves eller bearbetas
på grund av rättighet, som
förvärvats, innan denna lag trätt i
kraft.

Från denna lags tillämpning äger
Konungen medgiva sådant undan -

Denna lag träder i kraft dagen
efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket
i Svensk författningssamling.

Vad i denna lag stadgas därom,
att inmutad mineralfyndighet ej må
bearbetas eller gruvdrift idkas utan
Konungens tillstånd, så ock att, där
någon å inmutad mineralfyndighet
eller gruvlägenhet, för vars förvärvande
ellerbearbetande Konung ens tillstånd
erfordras, utan sådant tillstånd
företager försöks- eller gruvarbete,
arbetet skall vara utan verkan till
bevarande av rätt till fyndigheten
eller gruvlägenheten, äge ej tillämpning
i fråga om inmutad mineralfyndighet
eller gruvlägenhet, vilken
innehaves eller bearbetas på grund
av rättighet, som förvärvats, innan
denna lag trätt i kraft.

Från denna lags tillämpning äger
Konungen medgiva sådant undan -

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag.
tag, som må föranledas av bestämmelse
i traktat, vilken med främmande
makt slutits före lagens trädande
i kraft.

Utskottets förslag.
tag, som må föranledas av bestäm
melse i traktat, vilken med främmande
makt slutits före lagens trä
dande i kraft.

2:o) att riksdagen måtte godkänna följande genom
ifrågavarande proposition framlagda lagförslag, nämligen -

Lag

om ändrad lydelse av 68 § i gruvestadgan den 16 maj 1881.

Härigenom förordnas, att 68 § i gruvestadgan den 16 maj 1884
skall erhålla följande ändrade lydelse:

Om vissa inskränkningar i rätten att inmuta mineralfyndighet eller
förvärva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka gruvdrift är
särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå
meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

samt

Lag

innefattande tillägg till lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag

och enkla bolag.

Såsom tillägg till vad i lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag
och enkla bolag är stadgat om handelsbolag förordnas som följer:

Utlänning må ej, ändå att han erhållit Konungens medgivande
att i riket idka näring, här sluta handelsbolag eller i handelsbolag ingå,

Lagutskottets utlåtande Nr 3i

Kungl. Maj:tS förslag. Utikottets förslag.

utan att lian därtill erhållit Konungens tillstånd. Sökes sådant tillstånd,,
skäll tisan, att angående bolagets slutande eller inträde i bolaget träffats
avtal, som omedelbärt fullbordas genom tillståndets béviljande.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå
meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Från denna lags tillämpning äger Konungen medgiva sådant
undantag, som må föranledas av bestämmelse i traktat, vilken med
främmande makt slutits före lagens trädande i kraft.

3:o) att riksdagen, med tillkännagivande, att det
i propositionen framlagda förslaget till lag om ändrad
lydelse av 23, 54, 63, 91, 92, 94, 105 och 132 §§ i
lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag, icke kunnat
av riksdagen i oförändrat skick bifallas, måtte för sin
del antaga följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 23, 54, 63, 91, 92, 94, 105 och 132 §§ i lagen
den 12 augusti 1910 om aktiebolag.

Härigenom förordnas, att 23, 54, 63, 91, 92, 94, 105 och 132 §§
i lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag skola erhålla följande
ändrade lydelse:

ä3 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras av dess styrelse.
I sådan ansökning skola uppgivas

dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i
styrelsen utsetts, deras fullständiga namn ävensom nationalitet och hemvist,
dels bolagets postadress,

Lagutskottets utlåtande AV 34.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas
allenast av styrelsen* vilken eller vilka, var för sig eller i förening,
sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom
nationalitet och hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) stiftelseurkunden, försedd med påskrift om uppvisande, som i
9 § sägs, samt övriga i 14 § 2 mom. angivna handlingar, så ock
styrkta avskrifter av samtliga dessa handlingar;

2) av notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av protokollet vid konstituerande
stämman, så ock, där annan stämma hållits, av det därvid
förda protokollet;

3) två på enahanda sätt, som under 2) sägs, till riktigheten styrkta
exemplar av bolagsordningen;

4) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket
blivit tecknat, med avdrag ej mindre i anledning av överteckning, där
sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som av aktietecknare må hava
enligt 30 § förverkats och ej av annan övertagits, ävensom huru mycket
av det belopp, vartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blivit inbetalt, dels
ock försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen fullgjorts i penningar
eller annat i enlighet med stiftelseurkundens bestämmelser;

5) bevis om tillstånd, som, efter ty i 3, 57 eller 63 § sägs, må
vara av Konungen meddelat.

54 §.

Ej må till aktieägarna annorledes än i följd av aktiekapitalets
nedsättning, efter ty i 49 eller 50 § sägs, utbetalas annat än den vinst,
som lörefinnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den mån
vinsten ej skall avsättas till reservfonden. Varder vinstutdelning beslutad
och verkställd i strid med vad sålunda stadgats eller med bestämmelse
i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldiga att
återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet,
eu för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan
uppkomma.

Har efter aktiebolags bildande i bolagsordningen intagits förbehåll,

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

som i 52 § 2 mom. sägs, må, innan förbehållet enligt 26 § 2 mom.
angivits å aktiebrevet, utdelning å den eller de aktier, varå brevet lyder,
ej äga rum.

63 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga
annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl
bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I
fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma, skall
tillämpas vad som enligt 58 och 59 §§ gäller beträffande styrelseledamot,
som äger teckna firman.

Bemyndigande, som i denna paragraf avses, må ej meddelas annan
än här i riket bosatt svensk medborgare, med mindre Konungen för
särskilt fall det medgiver.

91 §.

Beslut, som innefattar sådan ändring av bolagsordningen, att rättsförhållandet
mellan redan utgivna aktier rubbas, eller att förbehåll, som
i 52 § 1 mom. sägs, i bolagsordningen intages, vare ej giltigt, med
mindre samtliga aktieägare förenat sig därom. Om beslut, varigenom
i bolagsordningen intages förbehåll, som i 52 § 2 mom. sägs, gälle vad
i 4 mom. av denna § stadgas.

Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om grunderna
för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma eller
om användande av bolagets vinst eller av bolagets behållna tillgångar
vid dess upplösning, så ock beslut om sådan ändring av bolagsordningen,
att däri intages förbehåll, som i 138 § sägs, eller att tiden för bolagets
bestånd förlänges, vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat
sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor,
därav minst en ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles,
biträtts av samtliga röstande och dessa tillika företrätt minst tre fjärdedelar
av hela aktiekapitalet.

Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om föremålet
för bolagets verksamhet vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare
förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor,
därav minst en ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles,
biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande och dessa tillika före -

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

trätt minst tre fjärdedelar av hela aktiekapitalet. I fråga om giltighet
av beslut om sådan ändring av bolagsordningen, att aktiekapitalet må
ökas, vare, där aktier med olika rätt finnas, lag, som nu är sagt; dock
erfordras, att de röstande, som biträtt beslutet, företrätt jämväl minst
tre fjärdedelar av varje särskilt slag av aktier.

Beslut om annan ändring av bolagsordningen vare ej giltigt, med
mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två
på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, och å den
stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de röstande.

År för giltighet av beslut, varom nu är sagt, något ytterligare
villkor bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

Har i bolagsordningen intagits bestämmelse, enligt vilken annan
bestämmelse ej må ändras, utan att Konungen därtill lämnat medgivande,
må ej heller den förra bestämmelsen utan Konungens medgivande
ändras.

92 §.

Beslut, som i 91 § 3 mom. 2 punkten avses, så ock beslut enligt
samma paragrafs 4 och 5 mom. om sådan ändring av bolagsordningen,
att aktier med företrädesrätt må utfärdas, skall innehålla bestämmelser
om det belopp, vartill nya aktier må utgivas, om de rättigheter, som i
förhållande till de förutvarande aktierna skola tillkomma de nya, samt
om den rätt till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid aktiekapitalets
ökning må tillkomma varje särskilt slag av aktier.

Avser beslut, varigenom i bolagsordning intages förbehåll, som i
52 § 2 mom. sägs, icke bolagets samtliga aktier, och åsämjas ej aktieägarna,
beträffande vilka aktier förbehållet skall gälla, varde frågan
därom avgjord genom lottning, som anställes å bolagsstämma i sammanhang
med beslutet.

94 §.

Beslut om ändring av bolagsordningen skall av styrelser! ofördröjligen
anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innaji
registrering skett.

Vid anmälan fogas, i två exemplar, av notarius publicus eller med
styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt
avskrift av protokoll, som förts i ärendet, ävensom, där fråga är om

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

beslut avseende sådan ändring av bolagsordningen, att däri intages förbehåll,
som i 52 § sägs, bevis att förbehållet blivit antecknat å varje
brev å qktie, som detsamma avser, samt, där förbehållet är sådant, som
i 52 § 2 mom. sägs, en av styrelsens ledamöter egenhändigt underskriven
försäkran, att enligt aktieboken de aktier, som förbehållet avser,
icke innehavas av andra än som utan hinder av förbehållet må förvärva
därmed avsedda aktier. Styrelseledamöternas namnteckningar å denna
försäkran skola vara av vittnen styrkta.

105 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att
bolaget trätt i likvidation. Därvid skola uppgivas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn ävensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas
allenast av likvidatorerna gemensamt, vilken eller vilka, var för sig eller
i förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom nationalitet
och hemvist.

Avgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker
ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvidator
eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening med annan,
berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom anmälan för
registrering ofördröjligen göras av likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas
styrkt avskrift av protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans
riktighet, jämte bevis om tillstånd, som, efter ty i 104 § sägs, må vara
av Konungen meddelat.

132 §.

Med böter från och med femtio
till och med två tusen kronor eller
fängelse straffes

1) stiftare, som mot bättre vetande
i stiftelseurkunden, i teckningslista
eller i skriftlig handling, som åbe -

132 §.

Med böter från och med femtio
till och med två tusen kronor eller
fängelse straffes

1) stiftare, som mot bättre vetande
i stiftelseurkunden, i teckningslista
eller i skriftlig handling, som åbe -

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag.
ropas i listan eller bifogas densamma
eller eljest framlägges å konstituerande
stämman, meddelar oriktig
uppgift;

2) styrelseledamot eller annan,
som vid anmälan till registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig
uppgift;

3) styrelseledamot, med vars begivande
utfärdas aktiebrev, vilket
utan Konungens lov är ställt till
innehavaren, eller i vilket aktie angives
lyda å mindre belopp än i
denna lag är medgivet, eller i vilket
mot föreskriften i 26 § 2 mom.
förbehåll, som där sägs, ej angivits;

4) styrelseledamot eller likvidator,
där han mot bättre vetande
i skriftlig handling, som framlägges
å bolagsstämma eller annorledes
hålles tillgänglig för aktieägarna,
rörande bolagets angelägenheter
meddelar oriktig uppgift eller mot
bättre vetande vare sig låter i aktieboken
göra anteckning i strid med
bestämmelserna i 28 § 1 och 3 mom.
eller underlåter ombesörja, att förändring
i äganderätt till aktie varder
jämlikt 28 § 1, 2 och 3 mom. antecknad
i aktieboken;

5) styrelseledamot eller likvidator,
som uppsåtligen i strid med
bestämmelse i 54 § låter verkställa
utbetalning till aktieägare;

6) styrelseledamot, som vid upprättande
av balansräkning mot bättre
vetande förfar i strid med bestämmelserna
i 56 §;

Bihang till riksdagens protokoll 1916.

Utskottets förslag.
ropas i listan eller bifogas densamma
eller eljest framlägges å konstituerande
stämman, meddelar oriktig
uppgift;

2) styrelseledamot eller annan,
som vid anmälan till registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig
uppgift;

4) styrelseledamot eller likvidator,
där han mot bättre vetande i
skriftlig handling, som framlägges
å bolagsstämma eller annorledes
hålles tillgänglig för aktieägarna,
rörande bolagets angelägenheter
meddelar oriktig uppgift eller mot
bättre vetande vare sig låter i aktieboken
göra anteckning i strid med
bestämmelserna i 28 § 1 och 3 mom.
eller underlåter ombesörja att förändring
i äganderätt till aktie varder
jämlikt 28 § 1, 2 och 3 mom. antecknad
i aktieboken;

5) styrelseledamot eller likvidator,
som uppsåtligen i strid med
bestämmelse i 54 § 1 mom. första
punkten eller 2 mom. låter verkställa
utbetalning till aktieägare;

6) styrelseledamot, som vid upprättande
av balansräkning mot bättre
vetande förfar i strid med bestämmelserna
i 56 §;

9 samt. 26 höft. (Nr 34.)

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag.

7) revisor eller enligt 107 § förordnad
god man, där han i berättelse
eller utlåtande eller annan handling,
som framlägges å stämma eller
annorledes hålles tillgänglig för aktieägarna,
mot bättre vetande lämnar
oriktig uppgift rörande bolagets
angelägenheter eller uppsåtligen
underlåter att göra anmärkning mot
dylik uppgift i handling, som av
honom granskats;

8) revisor, som, därest han insett
eller bort inse, att skada därav
kunnat följa, yppar något av vad
vid granskningen av styrelsens förvaltning
eller bolagets räkenskaper
kommer till hans kännedom, utan
att det med nödvändighet erfordras
för fullgörande av hans uppdrag;

9) en var, som falskeligen avgiver
sådan försäkran, som omförmäles
i 76 § 2 mom.

Ej må straff, som ovan är stadgat,
tillämpas, där förseelsen enligt
allmänna strafflagen bör beläggas
med strängare straff.

Utskottets förslag.

9) en var, som falskeligen avgiver
sådan försäkran, som omförmäles
i 76 § 2 mom.

Ej må straff, som ovan är stadgat,
tillämpas, där förseelsen enligt
allmänna strafflagen bör beläggas
med strängare straff.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå
meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Innehar, då denna lag träder i kraft, annan än här i riket bosatt
svensk medborgare bemyndigande att teckna firman för aktiebolag, i
vilket han icke är styrelseledamot, likvidator eller suppleant för sådan,
och sökes ej inom nittio dagar efter lagens ikraftträdande Konungens
medgivande för innehavaren att bibehållas vid bemyndigandet, eller varder
dylik ansökning, som gjorts inom nämnda tid, av Konungen avslagen,
upphöre bemyndigandet att gälla.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungi. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

4:o) att riksdagen måtte godkänna här nedan
intagna, genom propositionen framlagda förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 6, 20 och 54 §§ i lagen den 22 juni 1911 om

ekonomiska föreningar.

Härigenom förordnas, att 6, 20 och 54 §§ i lagen den 22 juni
1911 om ekonomiska föreningar skola erhålla följande ändrade lydelse:

6 §.

Ansökning om föreningens registrering skall göras av dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgivas

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,
deras fullständiga namn ävensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall
utövas allenast av styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller gemensamt,
sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom
nationalitet och hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) två av notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkta exemplar av föreningens
stadgar ävensom, där ej vad i 65 § 1 mom. är stadgat äger tillämpning,
en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
försedd försäkran, att medlemmarnas antal uppgår till minst fem;

2) på enahanda sätt, som under 1) sägs, till riktigheten styrkt
avskrift av protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande,
att stadgarna blivit antagna, ävensom av dylikt protokoll eller
annan handling, varav framgår, att styrelse blivit utsedd.

20 §.

För ekonomisk förening skall finnas en styrelse, bestående av eu
eller flera ledamöter.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj ds förslag. Utskottets förslag.

Styrelsen äge i enlighet med vad i denna lag är stadgat förvalta
föreningens angelägenheter. Den äge ock bemyndiga annan vare sig
inom eller utom styrelsen att teckna föreningens firma (firmatecknare).
Har i stadgarna eller av föreningssammanträde gjorts inskränkning i
styrelsens rätt att utse firmatecknare, lände den till efterrättelse.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot av densamma skall på
annat sätt utses.

Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; dock må, där
bolag eller annan samfällighet eller stiftelse är medlem i föreningen,
ledamot av den samfallighets eller stiftelses styrelse eller delägare i
samfälligheten vara ledamot av föreningens styrelse.

Ledamot av styrelsen, så ock firmatecknare, som utom styrelsen
utses, skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där ej Konungen
för viss förening medgiver undantag.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än två år. ’ Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till
ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för
vilken han blivit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger
det övriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående
ledamöter eller enligt stadgarna fulltalig styrelse alltid skall
förefinnas, att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten
att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen
göra anmälan för registrering.

54 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att
föreningen trätt i likvidation. Därvid skola uppgivas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn ävensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall
utövas allenast av likvidatorerna gemensamt, vilken eller vilka, var för
sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom nationalitet
och hemvist.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Avgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker
ändring i fråga om rätten att teckna föreningens firma, skall ock därom
anmälan för registrering ofördröjligen göras av likvidatorerna.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå
meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Innehar, då denna lag träder i kraft, annan än här i riket bosatt
svensk medborgare bemyndigande att teckna firman för förening, i vilken
han icke är styrelseledamot, likvidator eller suppleant för sådan, och
sökes ej inom nittio dagar efter lagens ikraftträdande Konungens medgivande
för innehavaren att bibehållas vid bemyndigandet, eller varder
dylik ansökning, som gjorts inom nämnda tid, av Konungen avslagen,
upphöre bemyndigandet att gälla.

samt 5:o) att de i ärendet väckta motioner, i
den mån de ej kunna anses besvarade genom vad utskottet
ovan anfört, icke måtte föranleda till någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 maj 1916.

På lagutskottets vägnar:
ALBERT PETERSSON.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Reservation:

av herr Lindhagen, som beträffande 2 § anfört:

»Lagförslaget avser att giva nya uttömmande föreskrifter om utlänningars
fastighetsförvärv och förekomma det kringgåendé av förbudet
mot sådana förvärv, som äger rum genom obehindrad rätt för utlänning
att förvärva aktier i jordägande bolag.

Under det förslaget enligt 1 § förbjuder utländsk undersåte att
utan tillstånd förvärva ens någon bråkdel av fast egendom tillåter det
däremot uti 2 §, att detta dock kan få ske genom förvärv av mindre
än en femtedel av aktiekapitalet.

Det till lagrådet remitterade förslaget innehöll ej något sådant
medgivande. Norrlandskommittén gjorde i sitt förslag ej någon hemställan
i detta avseende. Aktiebolagskommitténs förslag i ämnet kände
på sin tid ej heller till något sådant. Den norska motsvarande lagstiftningen
innehåller ej heller dylikt medgivande.

Tillåtelsen till visst aktieförvärv har tillkommit på hemställan inom
lagrådet. Det enda där anförda skälet var att det undantagslösa förbudet
»synes vara att gå för långt» och att syftet måste vara att utestänga
»övervägande» utländskt inflytande.

I anledning härav yttrade justitieministern (sid. 127 i propositionen),
att den ståndpunkt det till lagrådet remitterade förslaget intog,
»är obestridligen den enda, som giver fullständig trygghet». Särskilda
förhållanden, erinrades vidare, kunna tänkas föranleda kombinationer,
enligt vilken en ganska ringa kvotdel av bolagets aktier bereder innehavaren
ett mycket starkt, kanske för tillfället övermäktigt inflytande i
bolagets angelägenheter. Men en praktiskt tillfredsställande lindringsyntes
dock enligt justitieministerns mening kunna vinnas genom ett
förbehåll med en viss begränsning och det vore givetvis »i hög grad
önskvärt, att det inhemska näringslivets frihet icke inskränkes mera än
förhållandena med nödvändighet påkalla».

Den erinran inom lagrådet, vartill sålunda tagits hänsyn, är icke
uttryck för någon lagrådets särskilda kompetens att bedöma denna
speciella sak. Snarare torde det vara ett utslag av den tvekan inför
en dylik lagstiftnings »intrång i näringslivet» vartill lagrådets majoritet
i ingressen till sin granskning givit uttryck.

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 39

Det ifrågasatta partiella tillståndet för utländskt aktieförvärv synes
mig därför böra utgå. Oavsett detta instämmer jag i utskottets hemställan
om borttagandet av den föreslagna Konungens allmänna dispensrätt.
Bolags fastighetsförvärv utöver vad i § 4 medgives äro icke i
regel önskvärda och de skäliga undantag därifrån, som böra medgivas,
kunna därför, såsom i det till lagrådet remitterade förslaget ock föreslogs
lämpligast sökas för varje särskilt fall.

Det hemställes alltså,

att riksdagen måtte besluta, att
dels 2 § må erhålla följande lydelse:

»Svenskt — — — — därtill.

Samma lag vare i fråga om svenskt aktiebolag,
vars aktiebrev skola vara ställda till -viss man, om icke
i bolagsordningen intagits förbehåll att utan Konungens
för visst fall givna tillstånd bolagets aktier icke må
genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk
medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt
handelsbolag, vari finnes utländsk bolagsman, av svensk
ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag, vars aktiebrev
må ställas till innehavaren, eller av annat svenskt
aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits förbehåll
som nu är sagt, dock att utan hinder av förbehållet
aktier må förvärvas av svenskt bolag eller svensk förförening,
som avses i 18 §.

Ändring — —--medgivande.

och dels i följd härav 13 och 14 §§ utgå.