Lagutskottets utlåtande Nr 34 (Utlåtande 1912:LU34 Lagutskottet)

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Nr 34.

Ankom till Riksdagens kansli den 30 mars 1912 kl. 12 midd.

Utlåtande i anledning af dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag
till lag om understödsföreningar, lag om ändrad
lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse
samt lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor
den 4 juli 1910, dels ock i anledning där af
väckta motioner.

Närvarande vid ärendets slutliga behandling: herrar Widén, Lindhagen,
Häkanson, Söderbergh, Gustaf Andersson, Stärner, af Ekenstam,
Alexanderson, Trana, Gezelius, Petersson i Lidingö villastad, Pettersson
i Södertälje, Jansson i Edsbäcken, Olsson i See, Persson i Norrköping
och Svensson i Salang.

Genom en den 30 december 1911 dagtecknad proposition, nr 2, har
Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och
lagrådet förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga här nedan intagna
förslag till lag om understödsföreningar, lag om ändrad lydelse
af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse samt lag om ändring
i vissa delar af lagen om sjukkassor den 4 juli 1910.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två
i anledning af nämnda proposition i Andra kammaren väckta motioner,
nämligen nr 262 af herr Erlansson och nr 263 af herr Byström.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 9 smil. 31 höft. (Nr 34.)

Herr Erlanssons
motion.

Herr Byströms
motion.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Herr Erlanssons motion är af följande lydelse:

»Förslaget till lag om understödsföreningar, hvilket är framlagdt
för innevarande Riksdag i Kungl. Maj:ts proposition nr 2, är nog ej
lämpligt att upphöjas till lag.

Lagstiftningens uppgift är att stödja och påskynda det godas
framgång, men hindra och tillbakahålla det, som är skadligt för staten.
Understödsföreningarna äro en god sak, som gagnar både den enskilde
och landet i stort. Så länge som de skötas på ett sundt och redbart
sätt, finnes ingen anledning till att inskränka deras rörelsefrihet genom
en myckenhet lagparagrafer. Det är nog meningen, att lagförslaget,
om det blir lag, skulle gifva en viss hjälp åt verksamheten, men denna
hjälp synes blifva mycket tvifvelaktig, och det mest troliga är, att det
blir ett stort hinder för denna goda rörelses tillväxt.

Skulle möjligen förslaget ändå — som det är eller med vidtagna
förändringar — vinna Riksdagens bifall, så vill jag genom denna motion
söka få eu ändring i § 37, hvari det säges, att ordinarie föreningssammanträdet
skall hållas före den 1 juni hvarje år. Det finnes i vårt
land understödsförening, som svårligen kunde efterkomma denna bestämmelse,
och skulle den ovillkorligen tvingas därtill, så blefve det
störa extra kostnader och många svårigheter. Jag undrar, om staten
inte gör största nytta med att låta föreningarna själfva besluta om tiden
för sina sammanträden.

Skulle det inte anses, att tidsbestämmelsen kan helt bortfalla i §
37, så ville jag härmed föreslå följande ändring:

§ 37.

Före den 1 augusti hvarje år — — — — — — — — — —»

Herr Byström har i sin motion anfört följande:

»Kungl. Maj:ts proposition nr 2 med förslag till lag om understödsföreningar
synes mig vara i fråga om registreringsskyldighet för
de mindre föreningarna onödigt fordrande. Af den statistik, som finnes
i vederbörande kommittés betänkande, framgår, att ett ansenligt antal
små föreningar, sällskap och kassor existera, hvilka utdela mindre belopp
vid medlems dödsfall och förskaffa sig medel härtill genom uttaxering
för medlemmarna. Att nu på en gång intvinga dessa föreningar
under lagförslagets registreringstvång skulle, synes mig, bereda dem
åtskilliga svårigheter utan motsvarande gagn. Dessa föreningar hafva
hittills arbetat med framgång och uträttat ett godt verk; deras omlägg -

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

ning efter lagförslagets kraf torde säkerligen ej göra dem mera solida
eller gagnande, utan allenast orsaka dem en del svårigheter, som för
personer, hvarom här är fråga, lätt kunna framstå afskräckande, äfven
om de i själfva verket icke äro oöfverkomliga. De träda, dessa föreningar,
ytterligt sällan i förhållande i tredje man, och något behof af
rättskapacitet, i den mån denna skulle kunna bli säkrare genom registreringstvånget,
föreligger därför ej för dem. Däremot kan det vara
önskvärdt, att de större lifförsäkringsföreningarna och öfver hufvud pensionskassor
snarast möjligt varda underkastade rationella bestämmelser
för sin verksamhet och sakkunnig tillsyn. Det skulle därför vara till
olägenhet, om lagbestämmelser för dessa föreningar blefve undanskjutna
af anledning, att lagförslagets ram, med hänsyn till det stipulerade registreringstvånget,
befunnes alltför vid.

Med afseende å det högsta belopp, som de begrafningskassor och
lifförsäkringssällskap, som kunna tänkas undantagna från lagen, böra
få meddela, synes mig 200 kronor vara ett lämpligt belopp.

Olika vägar kunna tänkas för vinnande af det här åsyftade målet
eller vissa smärre föreningars undantagande från registreringsplikt. En
väg, som praktiskt taget torde föra till åsyftadt mål, vore att icke skapa
någon registreringsplikt alls för understödsföreningar, utan nöja sig
med hvad som t. ex. gäller för sjukkassor eller en registreringsrätt för
vinnande af rättskapacitet, i den mån den härigenom kan stärkas. Alla
understödsföreningar af större omfattning, som således antingen utfästa
ett större kapitalunderstöd eller som samla fonder, hvilket väl alltid
måste vara fallet med pensionskassor, torde vara i behof af ökad rättskapacitet
och fördenskull själfva önska vinna registrering. En annan
väg är att, med bibebållende formellt af registreringstvånget, för de små
föreningarna borttaga straffbestämmelser enligt § 93. Med detta senare
förslag skulle t. ex. 1, 5 och 93 §§ i lagförslaget kunna affattas sålunda:

§ 1-

Understödsförening eller sådan förening för inbördes bistånd, som
afser att utan affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse och utan att
meddela sjukhjälp

bereda medlem pension efter afgång från tjänst eller uppnående
af viss ålder,

vid medlems död utbetala ett kapitalbelopp till bestridande af kostnaderna
för hans begrafning eller såsom understöd åt hans familj,

meddela pension åt afliden medlems änka eller barn,

Utskottets

yttrande.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

bereda medlem understöd vid bestående förlust eller nedsättning
af arbetsförmågan (invaliditet) eller vid arbetslöshet,

eller idka annan till pensionsförsäkring hänförlig verksamhet, skall
i enlighet med hvad i denna lag sägs registreras. Understödsförening,
som afser att bereda pension, kallas i denna lag pensionskassa.

§ 5.

Understödsförening skall för att kunna vinna registrering bestå
af minst fem medlemmar samt i enlighet med denna lag hafva antagit
stadgar och utsett styrelse.

§ 93.

Därest understödsförening med mer än femtio medlemmar, innan
den blifvit registrerad, utfäster eller utbetalat kapitalunderstöd till högre
belopp än tvåhundra kronor för en medlem eller pension, straffas den,
som i åtgärden eller beslutet därom deltagit, med böter från och med
fem till och med tusen kronor.

Fortsättes — — — — — — förseelse.

Till äfventyrs kan också i 1 § ett direkt undantag för här ifrågavarande
föreningar ske.

öfvervägandet af lämpligaste sättet för vinnande af här afsedt
syfte samt formulerandet af häraf påkallade ändringar i lagförslaget
torde lagutskottet verkställa. Jag får därför allenast hemställa, att
antingen allt registreringstvång för understödsföreningar borttages eller
också sådana ändringar i föreliggande kungl. proposition måtte vidtagas,
att understödsförening, som utfäster eller utbetalar kapitalunderstöd till
belopp, ej öfverstigande tvåhundra kronor, måtte varda undantagen från
det i lagförslaget upptagna registreringstvång.»

Då utskottet nu går att afgifva yttrande öfver Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition och de i anledning däraf väckta motioner, anser
sig utskottet till en början böra lämna en kortfattad redogörelse för
tillkomsten af förevarande lagförslag.

Då genom utfärdandet af lagen om registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895 grunden lades till en svensk

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 5

föreningslagstiftning, blefvo, bland annat, »för säkrings föreningar» uttryckligen
undantagna från lagens tillämplighetsområde. De egentliga,
affärsmässiga försäkringsföreningarna hafva emellertid sedermera erhållit
rättslig reglering genom lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903,
i hvilken de under benämningen ömsesidiga försäkringsbolag ställts vid
sidan af försäkringsaktiebolagen.

Enligt bestämmelse i 163 § e) af sistnämnda lag är densamma
emellertid icke tillämplig å »försäkringsanstalter, sjuk- och begrafningskassor
eller andra dylika understödsföreningar, hvilkas verksamhet icke
afser affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse)).

Beträffande dessa i försäkringslagen undantagna anstalter och kassor
anhöll Riksdagen i sin till Kungl. Maj:t den 20 maj 1903 aflåta» skrifvelse
med anmälan om lagens antagande, att Kungi. Maj:t täcktes låta
utreda, huruvida och i hvad mån den verksamhet, som utöfvades af
åtskilliga sjuk- och begrafningskassor, pensionsanstalter och andra understödsföreningar,
innefattade försäkringsrörelse af beskaffenhet, att bestämmelserna
i lagen om försäkringsrörelse helt eller delvis på dem
borde äga tillämpning, samt därefter framlägga förslag till de lagbestämmelser
i ämnet, hvartill utredningen kunde föranleda.

Med anledning af Riksdagens berörda skrifvelse förordnade Kungl.
Maj:t den 24 juli 1903 särskilda kommitterade att inom civildepartementet
biträda vid den af Riksdagen sålunda begärda utredningen samt
vid utarbetande af förslag till lagbestämmelser i ämnet. Dessa kommitterade
afgåfvo sedermera den 2 december 1905 sitt betänkande med
förslag till lag om understödsföreningar, livilket förslag emellertid icke
blef föremål för någon kungl. proposition till Riksdagen.

Detta 1905 års förslag afsåg såväl sjukkassor som öfriga understödsföreningar.

Sjukkassorna, hvilka redan tidigare erhållit rättslig reglering genom
lagen om sjukkassor den 30 oktober 1891, ansågos emellertid böra göras
till föremål för särskild lagstiftning. Ett inom civildepartementet utarbetadt
förslag, till lag om sjukkassor blef med en del ändringar genom
kungl. proposition förelagdt 1910 års- Riksdag samt efter ytterligare
ändringar af Riksdagen antaget, hvarefter den nya lagen om sjukkassor
utfärdades den 4 juli 1910.

Hvad åter beträffar öfriga understödsföreningar, som enligt 163 §
i lagen om försäkringsrörelse undantagits från nämnda lags tillämplighetsområde
och som i Riksdagens ofvannämnda skrifvelse afsågos, uppdrogs
enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 1 september 1909 åt särskilda
sakkunnige att inom civildepartementet biträda vid uppgörande af förslag

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

till lag om dylika föreningar. Dessa sakkunnige afgåfvo den 10 december
1910 betänkande med förslag till lag om understödsföreningar och till
en däraf betingad lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen
om försäkringsrörelse.

Sedan tillfälle beredts öfverståthållarämbetet och Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i rikets samtliga län äfvensom vederbörande understödsföreningar
att afgifva yttrande öfver dessa lagförslag, blefvo desamma
granskade å en i Stockholm den 6 och 7 mars 1911 hållen konferens för
Sveriges understödsföreningar, därvid konferensen i en till Kungl. Maj:t
ställd skrift, med tillkännagifvande att konferensen ansåge i högsta grad
nödvändigt att en lagstiftning i ämnet snarast möjligt komme till stånd,
tillika i underdånighet anhöll, att vissa ändringar måtte vidtagas i de
sakkunniges förslag till lag om understödsföreningar, öfver lagförslagen
jämte inkomna yttranden afgaf därefter försäkringsinspektionen infordradt
underdånigt utlåtande.

Sedan de sakkunniges förslag till lag om understödsföreningar
med anledning bland annat af de utaf konferensen framställda anmärkningar
och önskemål i vissa hänseenden omarbetats, och lagförslagen
jämte ett inom civildepartementet utarbetadt förslag till ändring i vissa
delar af lagen om sjukkassor den 4 juli 1910 underkastats granskning
jämväl af lagrådet, hafva desamma med de jämkningar, som af lagrådets
granskning föranledts, genom förevarande proposition förelagts
Riksdagen till antagande.

Förevarande lagförslag afse att meddela bestämmelser rörande de
föreningar, som jämlikt § 163 e) i försäkringslagen äro undantagna
från nämnda lags tillämplighetsområde eller böra likställas med de där
omförmälda, med undantag af sjukkassorna.

Såsom af den föregående utredningen framgår, är behofvet af en
lagstiftning rörande dessa föreningar numera allmänt erkändt. Angelägenheten
af rättslig reglering af dessa föreningars verksamhet har
starkt betonats såväl af Riksdagen i dess ofvan omförmälda skrifvelse
som af 1905 års kommitterade; och såsom förut nämnts, har nödvändigheten
af att en lagstiftning i ämnet snarast möjligt komme till stånd
äfven framhållits af den i mars 1911 hållna konferensen för Sveriges
understödsföreningar.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Beträffande det närmare innehållet i Knngl. Maj:ts förslag får
utskottet hänvisa till den kungl. propositionen samt därvid fogade
utdrag af i statsrådet och lagrådet förda protokoll.

Utskottet har funnit förslagen vara af beskaffenhet att med de
jämkningar, utskottet här nedan föreslagit, kunna läggas till grund för
lagstiftning i ämnet.

Hvad angår de i ämnet väckta motionerna, följer af det föregående,
att utskottet icke kan dela de af herr Erlansson i hans ofvanberörda
motion uttalade tvifvelsmål angående det föreliggande förslagets lämplighet.
Och vill utskottet, angående hvad i denna motion i öfrigt och i
herr Byströms motion yrkats, afgifva yttrande i samband med behandlingen
af de särskilda paragrafer i förslaget, som motionerna angå.

Förslaget till lag om understödsföreningar.

De föreningar, å hvilka förevarande lagförslag är afsedt att äga
tillämpning, äro, såsom framgår af förslaget, »understödsföreningar», hvarmed
förstås föreningar för inbördes bistånd, som afse att »utan affärsmässigt
drifvande af försäkringsrörelse och utan att meddela sjukhjälp»
idka till personförsäkring hänförlig verksamhet. Huruvida en förening
sålunda är att anse såsom understödsförening, hvarå den föreslagna
lagen skulle komma att äga tillämpning, eller såsom ömsesidigt försäkringsbolag,
hvars verksamhet är reglerad genom lagen om försäkringsrörelse,
skall enligt förslaget vara beroende af huruvida föreningens
verksamhet är att anse som affärsmässig försäkringsrörelse eller icke.

Vid behandlingen af Kungl. Maj:ts förslag i denna del har inom
utskottet ifrågasatts, huruvida icke för åstadkommande af bestämdare
gräns mellan försäkringslagens och den nu föreslagna lagens giltighetsområden
innebörden af uttrycket »affärsmässig försäkringsrörelse» borde
i lagen definieras. 1905 års förslag till lag om understödsföreningar,
hvilket äfven från begreppet understödsförening undantog förening,
hvars verksamhet afser affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse,
innehöll i förevarande hänseende bestämmelse därom att förening skulle
anses drifva sådan rörelse, »då föreningen för anskaffande af försäkringar
eller för inkassering af försäkringsafgifter använder agenter, som erhålla
provision, eller föreningen utfäst sig att till någon, som förskjutit garantikapital,
utgifva ränta eller andel i vinst eller annan godtgörelse».

I ofvannämnda år 1910 af sakkunnige afgifna betänkande anfördes

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

i fråga om nämnda bestämmelse i 1905 års förslag, bland annat: »Af
motiven synes framgå, att detta stadgande icke afsåg att gifva en uttömmande
definition af begreppet affärsmässig. Tydligt är också, att
ehuru de angifna kännetecknen äro synnerligen viktiga såsom exempel
å de omständigheter, som äro ägnade att karakterisera en försäkringsverksamhet
såsom affärsmässig, äfven andra omständigheter kunna vara
af betydelse härutinnan. Så kan t. ex. numera otvifvelaktigt en affärsmässig
progaganda drifvas genom annonsering, utan anlitande af agenter.
Å andra sidan lärer ej kunna förnekas, att en förening kan till hela
sin natur vara en understödsförening, ehuru inom dess verksamhet den,
som uppbär afgifterna, i form af provision erhåller någon ersättning
för sitt besvär. Icke heller torde det böra förhindras, att en person,
som, törhända af socialt intresse, underlättat startandet af en understödsförening
genom att gifva den ett lån, uppbär någon ränta å de
utlånta medlen, ehuru lånevillkoren möjligen äro sådana, att berörda
medel kunna falla under begreppet garantikapital. Af stor betydelse
för frågan om en rörelses affärsmässighet är gifvetvis rörelsens omfattning.
En rörelse, som i början af föreningens tillvaro varit typisk
understödsverksamhet, blir ofta, allt efter det föreningen växer, mer
och mer affärsmässig. Och inom försäkringsrörelsen såsom inom annan
affärsverksamhet växla affärsmetoderna under tidernas lopp och därmed
äfven kännetecknen å en affärsmässig rörelse. Vid sådant förhållande
har ansetts lämpligt att i förevarande lagförslag — liksom i den nya
lagen om sjukkassor — icke vidare utveckla begreppet affärsmässig
försäkringsrörelse.))

Af hvad de sakkunnige sålunda anfört, synes utskottet framgå, att
det svårligen skall låta sig göra att i en för alla förhållanden passande
definition angifva, hvad som är att anse som affärsmässig försäkringsrörelse.
Öfverhufvud taget lärer någon bestämd gräns mellan understöds-
och försäkringsverksamhet icke kunna dragas. Äfven om i allmänhet
olika kännetecken, såsom olikheten i verksamhetssättet, medlemmarnas
känsla af samhörighet m. m. kunna sägas utmärka de särskilda
slagen af föreningar, torde dock ofta inträffa, att samma förening
har kännetecken af såväl ena som andra slaget. En definition af ifrågavarande
slag torde sålunda i hvarje fall vid tillämpningen komma att
visa sig ohållbar.

I fråga om lagförslagets särskilda stadganden må i allmänhet
anmärkas, att förslaget, som lämnar understödsföreningarnas verksamhet
i det hela obunden af materiella föreskrifter, hufvudsakligen innehåller

Lagutskottets utlåtande År 34.

dels föreningsrättsliga bestämmelser, afseende att ordna frågan om föreningarnas
rättskapacitet, gifva stadga åt deras organisation, inom föreningarna
skydda minoritetens rätt gentemot majoriteten, med mera
dylikt, och dels föreskrifter med ändamål att möjliggöra och reglera
den särskilda kontroll å föreningarnas verksamhet, som påkallas däraf,
att nämnda verksamhet gränsar till eller är en art af försäkringsverksamhet.

Hvad angår de rent föreningsrättsliga bestämmelserna ansluter sig
Kungl. Maj:ts förslag i hufvudsak till den år 1910 utfärdade lagen om
sjukkassor, hvilken i dessa delar är grundad på det förslag till lag om
föreningar, som genom nådig proposition förelädes 1910 års Riksdag.
I den af Riksdagen år 1911 antagna, den 22 juni samma år utfärdade
lagen om ekonomiska föreningar blefvo emellertid för vinnande af större
enkelhet, bestämmelserna i detta ämne i åtskilliga hänseenden omredigerade,
särskildt beträffande reglerna om firmateckning. Orsaken
till att det oaktadt förevarande förslag formulerats i öfverensstämmelse
med sjukkasselagens stadganden, bär varit den, att understödsföreningarna
ansetts närmast besläktade med sjukkassorna och att i stor utsträckning
samma personer kunde antagas vara medlemmar eller styrelseledamöter
i såväl en sjukkassa som eu understödsförening.

Då emellertid de föreningsrättsliga bestämmelserna i lagen om
ekonomiska föreningar enligt utskottets förmenande i fråga om enkelhet
och klarhet äga företräde framför motsvarande föreskrifter i sjukkasselagen,
har utskottet ansett nämnda bestämmelser i förevarande
lag hellre böra formuleras i öfverensstämmelse med förstnämnda lag.
Att förevarande lag härigenom kommer att i detta stycke skilja sig
från sjukkasselagen synes utskottet hafva mindre betydelse i förhållande
till de fördelar som vinnas. Om likformighet mellan dessa lagar
skall på detta område åstadkommas, synes detta böra ske genom en
omformning af sjukkasselagen, så att äfven denna härutinnan bringas
till likhet med lagen om ekonomiska föreningar.

Utskottet har därför vidtagit omredigering af de föreningsrättsliga
bestämmelserna i Kungl. Maj:ts förslag i den mån desamma utan
någon af understödsföreningarnas natur betingad anledning skilja sig
från motsvarande stadganden i lagen om ekonomiska föreningar.
Ändringar hafva sålunda ur den angifna synpunkten vidtagits i följande
paragrafer af det kungl. förslaget, nämligen 14—26, 28—30, 33, 35,
47, 54 och 55, hvilka ändringar i vissa fall äfven innefatta ändringar i
sak, i allmänhet dock mindre betydande. Där dessa sakändringar varit af
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 9 samt. 31 käft. (Nr 34.) 2

10 Lagutskottets utlåtande Nr 34.

någon större betydelse, äro de närmare motiverade under vederbörande
paragrafer.

Granskningen i öfrigt af förslagets särskilda delar äfvensom herrar
Byströms och Erlanssons motioner har gifvit utskottet anledning till de
ändringar, som nedan under de särskilda paragraferna anmärkas.

I den följande framställningen har vid angifvandet af nämnda
paragrafer den i utskottets förslag upptagna ordningsföljden iakttagits.

1 och 2 §§.

Förevarande lagförslag stadgar registreringstvång för alla understödsföreningar,
som hafva minst femtio medlemmar, och belägger
underlåtenhet härutinnan med bötesansvar; hvarjämte registrering är
villkor för vinnande af rättskapacitet. I fråga om föreningar med
mindre än femtio medlemmar har förslaget ej föreskrifvit registreringsskyldighet,
men däremot medgifvit registrering.

Enligt utskottets mening är betryggandet af dessa föreningars understödsverksamhet
af den stora samhälleliga betydelse, att ett registreringstvång
för alla understödsföreningar af något större omfattning är fullt
motiveradt. Utan ett sådant vore fara, att den ifrågavarande lagstiftningen
icke skulle erhålla tillräcklig effektivitet och således ej heller blifva ägnad
att råda bot för de missförhållanden, för hvilkas undanröjande densamma
i främsta rummet tillkommit. De förmåner, registreringen kommer att
medföra, i afseende å tryggade ekonomiska grunder för verksamheten
och därmed följande större säkerhet för medlemmarna i föreningen att
verkligen komma i åtnjutande af de förmåner, de genom ingåendet i
föreningen afsett att vinna, äro ock så stora, att äfven ur denna synpunkt
det synes fullt befogadt att fordra registrering för åtminstone
alla större föreningar. Och hvad särskildt angår pensionskassor, i fråga
om hvilka i jämförelsevis hög grad försäkringstekniska hänsyn måste göra
sig gällande, är det angeläget att genom deras registrering åt dem förskaffa
en mera betryggad ställning än nu är förhållandet.

Emellertid har utskottet funnit krafvet på registrering kunna och böra
i något högre grad eftergifvas, än enligt Kungl. Maj:ts förslag ägt rum.
Gifvet är, att registreringstvånget med däraf följande underkastelse under
lagens bestämmelser, särskildt i början af lagens tillämpning, innan
förmånerna af denna lagstiftning blifvit mera allmänt insedda, skall
förefalla betungande för en del smärre föreningar. Det synes därför

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

utskottet vara billigt att gå till mötes den önskan om en mera utsträckt
befrielse från registreringsplikten, som framkommit, och som särskildt funnit
sitt uttryck i herr Byströms ofvan omförmälda motion. Äfven andra
föreningar än de, som hafva under 50 medlemmar, torde få anses vara
af den mindre betydelse, att registreringstvånget med afseende å dem
kan eftergifvas.. Utskottet har därför ansett registreringsskyldighet böra
stadgas allenast för pensionskassor med mera än femtio medlemmar samt
för andra understödsföreningar, så framt de utfästa understöd en gång
för alla (kapitalunderstöd) till högre belopp än tvåhundra kronor och
bestå af mera än femtio medlemmar eller ock, utan afseende på understödets
beskaffenhet eller belopp, om de bestå af mera än tvåhundra
medlemmar.

Beträffande de föreningar, som sålunda enligt utskottets förslag ej
äro skyldiga att söka registrering, har utskottet i likhet med Kung!.
Maj:ts förslag i denna del ansett rätt till registrering böra medgifvas.

Hvad därefter vidkommer understödsföreningars rättsbefogenhet
har utskottet ansett denna böra, i enlighet med Kung!. Majrts förslag,
hvari herr Byström i denna del icke ifrågasatt någon ändring-, bindas
vid registreringen. Detta är förhållandet både i afseende å sjukkassorna
och de ekonomiska föreningarna och synes icke heller kunna eftergifvas
med afseende på de nu ifrågavarande föreningarna utan alltför stora
vådor för den rättssäkerhet, som lagen afser att med afseende på dessa
föreningar åstadkomma.

3 §•

Den i förevarande paragraf, hvilken motsvarar 2 § i Kungl. Maj:ts
förslag, vidtagna ändringen är uteslutande af redaktionell art och har
föranledts af den omredigering, som utskottets förslag till ändringar i
1 § af det kungl. förslaget nödvändiggjort.

4-18 §§.

Dessa §§ motsvara 3—17 §§ i Kungl. Maj:ts förslag. Förskjutningen
i paragrafföljden är föranledd af utskottets ändringar i 1 § i
nämnda förslag.

Beträffande de i 15—18 §§ föreslagna ändringarna får utskottet
hänvisa till hvad därom anförts å sid. 9 och 10.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

19-25 §§.

De i Kungl. Maj:ts förslag under 20 och 23 §§ upptagna bestämmelserna
angående rätten att teckna förenings firma hafva i utskottets
förslag sammanförts i 19 §. I utskottets förslag motsvara 20, 21 och
24 §§ respektive 18 och 24 §§ samt 22 § andra stycket i Kungl. Maj:ts
förslag, hvarjämte bestämmelserna i 22 och 23 §§ i utskottets förslag i
Kungl. Maj:ts förslag återfinnas, de förra i 19 § samt de senare i 21 §
och 22 § första stycket.

I fråga om rätten till firmateckning har utskottet föreslagit den
ändring, att styrelsen liksom i lagen om ekonomiska föreningar tillagts
en allmän befogenhet att bemyndiga annan vare sig inom eller utom
styrelsen att teckna föreningens firma, därvid dock stadgats, att inskränkning
i nämnda befogenhet må med giltig verkan bestämmas i stadgarna
eller å föreningssammanträde.

Utskottet har därjämte i fråga om styrelsens beslutförhet ansett
sig böra föreslå, att styrelsen må kunna fatta beslut, då mer än hälften
af dess ledamöter äro närvarande, så framt föreningens stadgar icke
innehålla häremot stridande bestämmelser.

Slutligen har, jämväl i enlighet med lagen om ekonomiska föreningar,
uteslutits bestämmelsen angående skyldighet att vid anmälan
om ändring i styrelsens sammansättning foga styrkt afskrift af protokoll
eller annan handling, som bestyrker ändringen.

I öfrigt får utskottet beträffande de i dessa paragrafer föreslagna
ändringar hänvisa till hvad å sid. 9 och 10 här ofvan yttrats.

26 §.

I likhet med de två ledamöter i lagrådet, hvilka i detta hänseende
framställt anmärkning mot förslaget, har utskottet ansett lagen böra
upptaga bestämmelse, att förenings fasta egendom icke må intecknas
för gäld utan föreningssammanträdes bemyndigande. Utskottets förslag
öfverensstämmer ock härutinnan med lagen om ekonomiska föreningar.

28 §•

Ändringen i denna paragraf är endast af formell natur och sammanhänger
med ändringen i 20 §.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

29, 30, 33 och 35 §§.

Beträffande de af utskottet vid dessa paragrafer föreslagna ändringar
får utskottet hänvisa till hvad å sid. 9 och 10 här ofvan anförts.

Ändringen i 30 § afser ingen ändring i sak, utan är endast af
redaktionell art.

37 §.

Det i herr Erlanssons ofvan intagna motion uttryckta önskemålet
om ändring af bestämmelserna om den tid, inom hvilken ordinarie föreningssammanträde
skall hållas, har utskottet funnit så till vida böra
beaktas, att, på sätt motionären alternativt föreslagit, nämnda tid bestämmes
till den 1 augusti hvarje år.

44 §.

Ändringen är föranledd af den vid 4—18 §§ anmärkta förskjutningen
i paragrafföljden.

47 §.

I fråga om ändringen i denna paragraf hänvisas till hvad å sid.
9 och 10 anförts.

54 och 55 §§.

De af utskottet vidtagna ändringar i affattningen af dessa paragrafer
betingas af utskottets ändringsförslag i fråga om lydelsen af
respektive 16 och 25 §§.

58 §.

Ändringen är föranledd af den vid 19—25 §§ anmärkta ändringen
i paragrafföljden.

63 och 64 §§.

Till vinnande af likformighet med lagen om ekonomiska föreningar
har utskottet ändrat ordningsföljden mellan dessa båda paragrafer.
Häraf betingas jämväl en ändring i fråga om hänvisningen i 95 §.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

81 §.

Att i allmänhet ålägga understödsföreningar med icke godkända
stadgar skyldighet att, på sätt i denna paragraf stadgats, hvart femte år
aflämna försäkringsteknisk utredning har utskottet icke ansett billigt.
Särskildt i fråga om de mindre föreningarna torde härmed förenade
besvär och utgifter ofta kunna kännas betungande.

Utskottet har därför föreslagit, att den i denna paragraf stadgade skyldigheten
skall inskränkas att omfatta endast pensionskassor, med afseende
på hvilka en dylik utredning är af försäkringstekniska hänsyn särskildt
erforderlig.

En eftergift i detta afseende i den omfattning utskottet föreslagit
synes böra möta så mycket mindre betänkligheter, som på grund af de
i 80 § intagna bestämmelserna om insändande till tillsynsmyndigheten
af statistisk redogörelse samt denna myndighets rätt att infordra
upplysningar, möjlighet gifves för tillsynsmyndigheten att, när den så
finner skäligt, föranstalta om upprättande af en sådan utredning som
här afses.

Det torde böra bemärkas, att till följd af öfvergångsbestämmelsen
i 99 § 1) genom nu föreslagna eftergift en betydande lättnad tillgodokommer
nu existerande understödsföreningar.

I sammanhang härmed har'' utskottet velat framhålla önskvärdheten
däraf, att sådana förfoganden af Kungl. Maj:t vidtagas, att de
kostnader och besvär, som för föreningarne uppstå i de fall, då försäkringsteknisk
utredning skall af dem afgifvas, så mycket som möjlie-t
underlättas.

88 §.

Utskottet hänvisar till hvad vid 44 § anförts.

94 §.

Med den af utskottet föreslagna lydelsen, som närmare öfverensstämmer
med motsvarande stadgande i lagen om ekonomiska föreningar,
har utskottet ansett, att de villkor för straffbarhet, som i förevarande
fall ansetts böra gälla, riktigare uttryckas än enligt Kungl. Maj:ts
förslag.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

99 §.

Utskottet har funnit lämpligt, att öfvergångsbestämmeiserna upptagas
i särskildt kapitel. I texten till denna paragraf föreslagna ändringar
betingas af tidigare i lagförslaget antagen formulering.

Förslaget till lag om ändrad lydelse åt'' 162 och 163 §§ i lagen om

försäkringsrörelse.

De här föreslagna ändringarna i försäkringslagen äro betingade
däraf, att tillämpningen af den i nämnda lag föreskrifna successiva
metoden för bolagsbildning i det fall, att ett ömsesidigt försäkringsbolag
skall bildas för öfvertagande af en understödsförenings rörelse,
ansetts skola medföra åtskillig, af de i sådant fall föreliggande omständigheterna
icke påkallad omgång och tidspillan samt att den enklare
form för bolagsbildning, som påbjudes i de föreslagna tilläggen till
162 §, ansetts kunna utan olägenhet användas i nämnda fall.

Mot ifrågavarande förslag bar utskottet icke funnit anledning till
anmärkning.

Förslaget till lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor

den 4 juli 1910.

Med den af Kungl. Maj:t föreslagna ändrade lydelsen af 106 §
bar afsetts att förhindra, det en förening med afsevärdt medlemsantal,
hvilken meddelar begravningshjälp till högre belopp än 200 kronor,
skulle kunna få genom att tillika lämna sjukhjälp existera och verka
såsom oregistrerad sjukkassa.

Den i utskottets förslag vidtagna ändringen är föranledd af ändringarne
i 1 § i Kungl. Maj:ts förslag till lag om understödsföreningar.

Beträffande förevarande förslag i öfrigt har utskottet ej funnit
skäl till anmärkning.

16 Lagutskottets utlåtande Nr 34.

På grund af livad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att Riksdagen, med tillkännagifvande att det
i förevarande proposition framlagda förslag till lag om
understödsföreningar icke kunnat i oförändradt skick
af Riksdagen godkännas, måtte, i anledning af sagda
proposition samt herrar Erlanssons och Byströms
motioner, för sin del antaga följande förslag till

Lag om understödsföreningar.

1 kap. Inledande bestämmelser.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

1 §■

Understödsförening skall, därest
den består af minst femtio medlemmar,
registreras i enlighet med
hvad i denna lag sägs. Registrering
må äfven sökas af förening med
mindre antal medlemmar, dock ej
under fem.

Med understödsförening förstås i
denna lag sådan förening för inbördes
bistånd, som afser att utan
affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse
och utan att meddela
sjukhjälp

bereda medlem pension efter afgång
från tjänst eller uppnående
af viss ålder;

vid medlems död utbetala ett
kapitalbelopp till bestridande af
kostnaderna för hans begrafning
eller såsom understöd åt hans familj;

1 §■

Med understödsförening förstås
i denna lag sådan förening för inbördes
bistånd, som afser att utan
affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse
oph utan att meddela
sjukhjälp

bereda medlem pension efter afgång
från tjänst eller uppnående
af viss ålder;

vid medlems död utbetala ett
kapitalbelopp till bestridande af kostnaderna
för hans begrafning eller
såsom understöd åt hans familj;

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Majds förslag.)
meddela pension åt afliden medlems
änka eller barn;

bereda medlem understöd vid
bestående förlust eller nedsättning
af arbetsförmågan (invaliditet) eller
vid arbetslöshet;

eller idka annan till personförsäkring
hänförlig verksamhet.

Understödsförening, som afser
att bereda pension, kallas i denna
lag pensionskassa.

(Utskottets förslag.)
meddela pension åt afliden medlems
änka eller barn;

bereda medlem understöd vid
bestående förlust eller nedsättning
af arbetsförmågan (invaliditet) eller
vid arbetslöshet;

eller idka annan till personförsäkring
hänförlig verksamhet.

Understödsförening, som afser
att bereda pension, kallas i denna
lag pensionskassa.

2 §.

Pensionskassa, som består af
flera än femtio medlemmar, skall registreras
i enlighet med hvad i denna
lag sägs.

Annan understödsförening skall
registreras, såframt den

utfäster eller utbetalar understöd,
utgående i kapital en gång för alla,
(kapitalunderstöd) till högre belopp
än tvåhundra kronor för en
medlem och består af flera än femtio
medlemmar; eller

består af flera än tvåhundra
medlemmar.

Understödsförening, som icke enligt
hvad ofvan stadgas är skyldig
att söka registrering, må kunna registreras,
därest den består af minst
fem medlemmar.

2 §■ 3 §.

Registrerad understödsförening Registrerad understödsförening
äge ej, med mindre tillsynsmyn- äge ej, med mindre tillsynsmyndigheten
lämnat tillstånd därtill, digheten lämnat tillstånd därtill,
utöfva verksamhet, hvilken är utöfva verksamhet, hvilken är
främmande för det ändamål, som främmande för det ändamål, som
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 9 samt. 31 höft. (Nr 34.) 3

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)
afses med föreningens understödsverksamhet.

Registrerad understödsförening,
hvars stadgar icke blifvit godkända på
sätt i 86 § sägs, må ej för en medlem
utfästa eller utbetala understöd,
utgående i kapital en gång för alla,
(kapitalunderstöd) till högre belopp
än tvåhundra kronor. Förening med
godkända stadgar må ej för en medlem
utfästa eller utbetala sådant understöd
till högre belopp än tvåtusen kronor.

(Utskottets förslag.)

afses med föreningens understödsverksamhet.

Registrerad understödsförening må
ej utfästa eller utbetala kapitalunderstöd
till högre belopp än tvåtusen
kronor för en medlem. Utföster eller utbetalar
föreningen kapitalunderstöd till
högre belopp än tvåhundra kronor för
en medlem, skola föreningens stadgar
vara godkända på sätt i 86 § sägs.

3 §■ 4 §.

För registrerad understödsförenings förbindelser häfta allenast
föreningens tillgångar, förfallna men ej guldna afgifter inräknade.

4 §■ 5 §.

Innan understödsförening blifvit registrerad, kan den ej förvärfva
rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller
annan myndighet söka, kära eller svara.

Handla ledamöter af föreningens styrelse eller medlemmar af
föreningen eller andra å föreningens vägnar, innan den blifvit registrerad,
svara de, som i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande
förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla och alla
för en.

2 kap. Om registrerade understödsföreningar.

Om understödsförenings bildande.

§■

6 §.

Understödsförening skall för att kunna vinna registrering hafva
i enlighet med denna lag antagit stadgar och utsett styrelse.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)
6 §■

(Utskottets förslag.)

7 §.

Ansökning om understödsförenings registrering skall göras af
dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas:

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,
deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall
utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller
gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och
hemvist.

Vid ansökningen skola fogas:

1) två exemplar af föreningens -stadgar;

2) afskrift af protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar,
utvisande att stadgarna blifvit antagna, äfvensom af dylikt
protokoll eller annan handling, hvaraf framgår att styrelse blifvit utsedd;

3) uppgift om medlemmarnas antal.

De vid 1) och 2) angifna handlingar skola vara till riktigheten
styrkta af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter. Uppgiften om medlemmarnas antal skall
vara bestyrkt genom styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.

Understödsförenings stadgar skola angifva:

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) de villkor, som skola gälla för inträde i föreningen;

5) understödens beskaffenhet och storlek eller grunderna för beräknande
däraf med angifvande i fråga om kapitalunderstöd af det
högsta belopp, hvartill sådant understöd må uppgå, äfvensom tid och
villkor för åtnjutande af understöden;

6) beloppen af de fasta afgifter (premier, dödsfallsafgifter, förvaltnings
af gifter eller liknande), som skola erläggas till föreningen, eller
grunderna för beräknande däraf;

7 §■

8 §■

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

7) därest uttaxering å medlemmarna skall kunna äga rum, den
ordning, hvari beslut därom skall fattas, och de grunder, efter hvilka
beslutad uttaxering skall verkställas;

8) påföljden af försummelse att till föreningen erlägga fast afgift
eller uttaxeradt belopp;

9) därest föreningen skall afsätta fond, grunderna för fondbildningen; 10)

huru medel, som icke äro erforderliga för löpande utgifter,
skola göras fruktbärande och säkerhetshandlingar förvaras;

11) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess
beslutförhet;

12) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

13) därest mera än ett ordinarie föreningssammanträde skall årligen
hållas, tiden för de ordinarie sammanträdenas hållande;

14) det sätt, hvarpå kallelse till föreningssammanträde skall ske
och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom
den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola
vara vidtagna.

8 §. 9 §.

Understödsförenings firma skall innehålla ordet »understödsförening».

I firman må ej ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar ett
bolagsförhållande, och ej ordet »bank» intagas på sådant sätt, att däraf
kan föranledas det misstag, att firman innehafves af ett bolag eller af
en bank. Ej heller må firman innehålla såväl ordet »ömsesidig» som
ordet »försäkring».

Firman skall tydligt skilja sig från annan registrerad, ännu bestående
understödsförenings firma.

Om medlemsförteckning.

5 §. 10 §.

Öfver understödsförenings medlemmar skall genom styrelsens försorg
hållas förteckning, upptagande deras fullständiga namn och födelseår
samt tiden för inträdet i föreningen. För pensionskassa skall förteckningen
jämväl omfatta pensionstagarna samt upptaga deras fullständiga
namn och födelseår.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utslcottets förslag.)

Om medlems afgång ur understödsförening.

10 §. 11 §.

Medlem af understödsförening äge att efter egenhändigt underskrifven
uppsägning utträda ur föreningen, därest han icke på grund
af viss anställning är skyldig att tillhöra densamma; dock må i stadgarna
föreskrifvas, att namnunderskriften å uppsägningen skall vara
bevittnad, så ock att medlem under viss tid, högst ett år, efter uppsägningen
skall kvarstå i föreningen.

Ej må medlem uteslutas ur förening af annan grund än stadgarna
angifva.

Den, som allenast för egen pensionering är medlem pensionskassa,
skall, därest icke annorlunda föreskrifves i stadgarna, anses hafva
utträdt, då pensionsfallet för honom inträffat.

U §■ 12 §.

Har medlem utträdt ur understödsförening, därur uteslutits eller
aflidit, äge föreningen ändock, såframt ej i stadgarna är annorledes
föreskrifvet, rätt att utfå dels afgift, hvilken enligt stadgarna skall
erläggas för den tidsperiod, hvarunder afgången ägt rum, dels, därest
händelse, som enligt stadgarna skall föranleda erläggandet af viss afgift
(dödsfallsafgift eller liknande), inträffat före afgången, sådan afgift, dels
ock hvad å den afgångne belöper enligt beslut om uttaxering, som
fattats före utträdet, beslutet om uteslutningen eller dödsfallet.

Då medlem afgått ur förening, äge han eller hans rättsinnehafvare
icke, med mindre annorlunda är bestämdt i stadgarna, rätt att utfå
någon del af föreningens tillgångar.

Om räkenskapers förande och reserverande af medel.

12 §. 13 §.

I afseende å förandet af understödsförenings räkenskaper må särskilda
föreskrifter meddelas af tillsynsmyndigheten att gälla jämte
dem, som föreningen jämlikt förordningen angående handelsböcker och
handelsräkningar den 4 maj 1855 har att iakttaga. Räkenskapsafslutning
skall ske för kalenderår.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

13 §. 14 §.

Hafva, enligt gjordt bokslut, influtna medel icke åtgått till utbetalning
af understöd och andra löpande utgifter eller till afsättning
af föreskrifven fond, skall öfverskottet, såvida icke annorlunda bestämmes
i stadgarna, afsättas för att framdeles tagas i anspråk, därest och
i den mån inkomsterna ej förslå till sådan utbetalning och fondafsättning.

Om styrelse och firmateckning.

14 §.

För understödsförening skall
finnas en styrelse, bestående af
minst tre ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med
hvad i denna lag är stadgadt, förvalta
föreningens angelägenheter.

15 §.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde;
dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att styrelsen
eller ledamot däraf skall på annat
sätt utses.

Styrelseledamot skall vara här
i riket bosatt svensk medborgare.

15 §.

För understödsförening skall
finnas en styrelse, bestående af en
eller flera ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med
hvad i denna lag är stadgadt, förvalta
föreningens angelägenheter.

16 §.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde;
dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att styrelsen eller
ledamot däraf skall på annat sätt
utses.

Styrelseledamot skall vara här
:i riket bosatt svensk medborgare,
där ej Konungen för viss förening
medgifver undantag.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

16 §.

Ledamot af styrelsen må ej utses
för längre tid än fem år.

Ändå att den tid, för hvilken
styrelseledamot blifvit utsedd, ej
gått till ända, må lian skiljas från
uppdraget genom beslut af den,
som utsett honom.

17 §.

Afgår af föreningen vald styrelseledamot,
innan den tid, för hvilken
han blifvit vald, gått till ända, och
finnes ej suppleant, åligger det öfriga
styrelseledamöter att ofördröjligen
föranstalta om val af ny ledamot.
Utan hinder af livad nu stadgats
må dock, där föreningens stadgar
sådant medgifva, med valet kunna
anstå till dess den tid, för hvilken
den afgångne blifvit vald, gått till
ända, såframt styrelsen är beslutför
med kvarstående ledamöter.

17 §.

Ledamot af styrelsen må ej utses
för längre tid än två år.

Ändå att den tid, för hvilken
styrelseledamot blifvit utsedd, ej
gått till ända, må han skiljas från
uppdraget genom beslut af den,
som utsett honom.

18 §.

Afgår af föreningen vald styrelseledamot,
innan den tid, för hvilken
han blifvit vald, gått till ända, och
finnes ej suppleant, åligger det öfriga
styrelseledamöter, såframt styrelsen
ej är beslutför med kvarstående ledamöter
eller enligt stadgarna fulltalig
styrelse alltid skall förefinnas, att
ofördröjligen föranstalta om val af
ny ledamot.

19 §.

Styrelsen äge bemyndiga annan
vare sig inom eller utom styrelsen
att teckna föreningens firma (firmatecknare).
Har i stadgarna eller
af föreningssammanträde gjorts inskränkning
i styrelsens rätt att utse
firmatecknare, lände den till efterrättelse.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

18 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda
styrelseledamöter, som bemyndigats
teckna föreningens firma, äge
att själfva eller genom ombud ej
mindre i förhållande till tredje man
handla å föreningens vägnar än äfven
inför domstolar och andra myndigheter
företräda föreningen. Inskränkning
i den befogenhet, som sålunda
tillkommer styrelsen eller viss styrelseledamot,
vare, i den mån ej annat
följer af hvad i denna lag stadgas,
utan verkan mot tredje man, med
mindre han ägt eller bort äga kännedom
om inskränkningen. Bestämmelse,
innefattande sådan inskränkning,
må ej registreras.

19 §.

I förhållande till föreningen vare
styrelsen och de styrelseledamöter, som,
efter ty i 18 § är sagdt, äga företräda
föreningen, pliktiga att i sin
förvaltning af föreningens angelägenheter
ställa sig till efterrättelse de
särskilda föreskrifter, som i stad -

(Utskottets förslag.)

20 §.

Styrelsen äfvensom firmatecknare
äge att själfva eller genom ombud
ej mindre i förhållande till tredje
man handla å föreningens vägnar
än äfven inför domstolar och andra
myndigheter företräda föreningen.
Inskränkning i den befogenhet, som
sålunda tillkommer styrelsen eller
firmatecknare, vare, i den mån ej
annat följer af hvad i denna lag
stadgas, utan verkan mot tredje man,
med mindre han ägt eller bort äga
kännedom om inskränkningen. Bestämmelse,
innefattande sådan inskränkning,
må ej registreras.

21 §.

Har i stadgarna eller af föreningssammanträde
eller af styrelsen hlifvit
bestämdt, att rätten till firmateckning
må af firmatecknare utöfvas allenast
gemensamt med annan, lände det till
efterrättelse.

22 §.

Styrelsen och firmatecknare skola
i sin förvaltning af föreningens angelägenheter
ställa sig till efterrättelse
i stadgarna gifna föreskrifter, så ock
de föreskrifter, som af föreningssammanträde
eller, såvidt rör firmatecknare,
af styrelsen meddelas, där de

Lagutskottets utlutande Nr 34.

(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

garna eller af föreningssammanträde
eller, såvidt rörer styrelseledamot, af
styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må
dock ej efterkomma af föreningssammanträde,
eller, såvidtt rör er styrelseledamot,
af styrelsen meddelad föreskrift,
där den finnes strida mot denna
lag eller föreningens stadgar.

20 §.

Bemyndigande för styrelseledamot
att teckna föreningens firma må, där
ej annat blifvit bestämdt i stadgarna
eller af föreningssammanträde, meddelas
af styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas
af föreningssammanträde, med
mindre stadgarna innehålla bestämmelse
i sådant afseende

21 §.

År enligt stadgarna styrelsen beslutför,
utan att samtliga ledamöter
äro tillstädes, må likväl ärende, som
ankommer på styrelsen, ej företagas,
utan att, såvidt ske kunnat, samtliga
erhållit tillfälle att deltaga i ärendets
behandling; men vare i förhållande
till tredje man, som är i god tro,
föreningen i hvarje fall bunden af åtgärd,
som af beslutfört antal vidtages.

22 §.

Såsom styrelsens beslut galle, dår
ej annorlunda är bestämdt i stad Bihang

till Riksdagens protokoll 1912.

ej finnas strida mot denna lag eller
föreningens stadgar.

23 §.

Där ej annorlunda är bestämdt i
stadgarna, vare styrelsen beslutför, då
mer än halfva antalet ledamöter äro
närvarande, och galle såsom styrelsens
beslut den mening, om hvilken
de flesta röstande förena sig, men vid
lika röstetal den mening, som biträdes
af ordföranden vid sammanträdet. Till
styrelsesammanträde skola dock, såvidt
ske kan, samtliga ledamöter kallas.

24 §.

9 saml. 31 käft. (Nr 34.)

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)
garna, den mening, om hvilken vid
sammanträde de flesta röstande förena
sig, men vid lika röstetal den
mening, som biträdes af ordföranden
vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga
i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och- föreningen.
Ej heller må han deltaga i
behandling af fråga om aftal mellan
föreningen och tredje man, där
han i frågan äger ett väsentligt intresse,
som kan vara stridande mot
föreningens. Hvad sålunda är stadgadt
äge motsvarande tillämpning
beträffande gåfva från föreningens
sida, så ock beträffande rättegång
eller annan talan mot styrelseledamoten
eller tredje man.

23 §.

I stadgarna må bestämmas, att
styrelsen äger bemyndiga annan än
styrelseledamot att teckna föreningens
firma; och äge jämväl föreningssammanträde
tillåta styrelsen att meddela
sådant bemyndigande. I fråga
om den, som sålunda erhållit rätt
att teckna föreningens firma, skall
tillämpas hvad som enligt 18 och
19 §§ gäller beträffande styrelseledamot,
som äger teckna firman.

24 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning
må kunna föreskrifvas, att
denna rätt får utöfvas endast af
flera gemensamt.

(Utskottets förslag.)

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga
i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och föreningen.
Ej heller må han deltaga i behandling
af fråga om aftal mellan föreningen
och tredje man, där han i
frågan äger ett väsentligt intresse,
som kan vara stridande mot föreningens.
Hvad sålunda är stadgadt
äge motsvarande tillämpning
beträffande gåfva från föreningens
sida, så ock beträffande rättegång
eller annan talan mot styrelseledamoten
eller tredje man.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

25 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning
eller i fråga om rätten
att teckna föreningens firma, skall
styrelsens ordförande därom ofördröjligen
göra anmälan för registrering.
Vid anmälan om ändring
i styrelsens sammansättning skall
fogas styrkt afskrift af protokoll eller
annan handling, som bestyrker ändringen.

25 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning
eller i fråga om rätten
att teckna föreningens firma, skall
styrelsens ordförande därom ofördröjligen
göra anmälan för registrering.

26 §.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande
må den, som äger företräda
föreningen, ej föryttra föreningens
fasta egendom.

26 §.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande
må den, som äger företräda
föreningen, ej föryttra eller
med inteckning för gäld belasta föreningens
fasta egendom.

27 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för understödsförening, bör undertecknas
med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som teckna
firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och
framgår ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar,
vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara
för föreningen bindande eller ej, ansvariga för hvad genom handlingen
må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

28 §. 28 §.

Angående befogenhet för sty- Angående befogenhet för styrelseledamot,
så ock för den, som relseledamot och firmatecknare att
eljest, ensam eller gemensamt med för föreningen mottaga stämning är
annan, berättigats teckna föreningens stadgadt i rättegångsbalken; och

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

firma, att för föreningen mottaga
stämning är stadgadt i rättegångsbalken;
och skall hvad i sådant
afseende gäller äga tillämpning jämväl
då annat meddelande skall delgifvas
föreningen.

Vill styrelsen kära till föreningen,
utlyse styrelsen föreningssammanträde
för val af ombud att i den
tvist föra föreningens talan. Stämning
skall anses delgifven, då den
blifvit föredragen å sammanträdet.

29 §.

Minst en månad före det föreningssammanträde,
där revisorernas
berättelse skall framläggas, aflämne
styrelsen till revisorerna en af
styrelsens ledamöter underskrifven
förvaltningsberättelse.

skall hvad i sådant afseende gäller
äga tillämpning jämväl då annat meddelande
skall delgifvas föreningen.

29 §.

Minst en månad eller den kortare
tid, som må vara bestämd i stadgarna,
före det föreningssamm anträde, där
revisorernas berättelse skall framläggas,
aflämne styrelsen till revisorna
en af styrelsens ledamöter
underskrifven förvaltningsberättelse.

30 §.

Styrelseledamöter, som genom
att öfverträda denna lag eller föreningens
stadgar eller eljest uppsåtligen
eller af vårdslöshet tillskynda
föreningen skada, svare för
skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters ansvarighet
gentemot tredje man stadgas
i 90 §.

30 §.

Styrelseledamöter, som genom
att öfverträda denna lag eller föreningens
stadgar eller eljest uppsåtligen
eller af vårdslöshet tillskjmda
föreningen skada, svare för skadan,
en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters
skadeståndsansvar gentemot tredje
man stadgas i 90 §.

31 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande
tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den om -

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

ständighet, att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,
utan verkan mot enhvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant
äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

32 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas
af minst två revisorer.

Revisorerna väljas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att revisorer skola på annat sätt utses.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots
tjänst.

Den tid, för hvilken revisor å föreningssammanträde utses, må ej
utgå före nästa ordinarie sammanträde och ej omfatta längre tid än
två år. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd,
ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som
utsett honom.

Afgår af föreningen vald revisor, innan den tid, för hvilken han
blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen
att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

33 §.

Styrelsen skall bereda revisor
tillfälle att när som helst inventera
föreningens alla tillgångar samt
granska alla dess böcker, räkenskaper
och andra handlingar; och
må af revisor begärd upplysning
angående förvaltningen ej al styrelsen
förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag
hafva revisorerna att ställa sig till
efterrättelse de särskilda föreskrifter,
som af föreningen meddelas och ej

33 §.

Styrelsen skall bereda revisor
tillfälle att när som helst inventera
föreningens kassa och öfriga tillgångar
samt granska föreningens alla
böcker, räkenskaper och andra handlingar;
och må af revisor begärd
upplysning angående förvaltningen
ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag
hafva revisorerna att ställa sig till
efterrättelse de särskilda föreskrifter,
som af föreningen meddelas och ej

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj ds förslag.)
afse inskränkning i deras i lag stadgade
befogenhet eller eljest strida
mot lag eller författning eller mot
föreningens stadgar.

Revisorerna skola för hvarje år
å det i 37 § första stycket nämnda
föreningssammanträdet afgifva en af
dem underskrifven berättelse öfver
granskningen och därvid foga styrelsens
förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet
att påfordra utlysande af extra föreningssammanträde
stadgas i 38 §.

(Utskottets förslag.)

afse inskränkning i deras i lag
stadgade befogenhet eller eljest
strida mot lag eller författning eller
mot föreningens stadgar.

Revisorerna skola öfver granskningen
afgifva en af dem underskrifven
berättelse, som, efter det
styrelsen lämnats tillfälle att taga
del af densamma, skall jämte styrelsens
förvaltningsberättelse framläggas
å det i 37 § första stycket
nämnda föreningssammanträdet.

Angående revisorers befogenhet
att påfordra utlysande af extra föreningssammanträde
stadgas i 38 §.

34 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges
å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig
uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik
uppgift i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af
sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig
till last, föreningen ansvariga för all däraf uppkommande skada, en
för alla och alla för en.

Om föreningssammanträde.

35 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga
i handhafvandet af föreningens
angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde;
dock må i stadgarna
bestämmas, att vissa ärenden, som
ej enligt denna lag skola handläggas
å föreningssammanträde, må i annan
ordning afgöras.

35 §.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Ej må någon själf eller genom
ombud eller såsom ombud för annan
deltaga i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och föreningen.
Ej heller må han deltaga i behandling
af fråga om aftal mellan föreningen
och tredje man, där han i frågan
äger ett väsentligt intresse, som
kan vara stridande mot föreningens.
Hvad sålunda stadgats äge motsvarande
tillämpning beträffande gåfva
från föreningens sida, så ock beträffande
rättegång eller annan talan
mot honom eller tredje man. Styrelseledamot
må ej deltaga i beslut
om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd,
för hvilken han är ansvarig,
eller i val af revisor.

Å föreningssammanträde må
ärende, som ej i kallelsen till sammanträdet
blifvit angifvet, ej företagas
till afgörande, där det ej enligt
stadgarna skall förekomma å sammanträdet
eller omedelbart föranledes
af ärende, som där skall afgöras.

Hafva de ärenden, som skola
företagas till behandling å föreningssammanträde,
blifvit medlemmarna
särskildt meddelade på sätt och å
tid före sammanträde, som i stadgarna
angifvas, vare så gillt, som
om ärendena varit upptagna å kallelsen
till sammanträdet.

(Utskottets förslag.)

Ej må någon själf eller genom
ombud eller såsom ombud för annan
deltaga i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och föreningen.
Ej heller må han deltaga i behandling
af fråga om aftal mellan föreningen
och tredje man, där han i
frågan äger ett väsentligt intresse,
som kan vara stridande mot föreningens.
Hvad sålunda stadgats
äge motsvarande tillämpning beträffande
gåfva från föreningens
sida, så ock beträffande rättegång
eller annan talan mot honom eller
tredje man. Styrelseledamot må ej
deltaga i beslut om ansvarsfrihet
för förvaltningsåtgärd, för hvilken
han är ansvarig, eller i val af revisor.

A föreningssammanträde må
ärende, som ej blifvit i kallelsen till
sammanträdet angifvet, ej till afgörande
företagas, där det ej enligt
stadgarna skall förekomma å sammanträdet
eller omedelbart föranledes
af ärende, som där skall afgöras;
dock att ärende, hvithet ej
angår ämne som i 44 eller 45 §
afses, jämväl må till afgörande företagas,
såframt tre fjärdedelar af de
närvarande därtill gifva sitt samtycke.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Där för giltighet af beslut erfordras,
att det fattas å två på
hvarandra följande föreningssammanträden,
må kallelse till andra
sammanträdet ej ske, innan det första
hållits.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde
eller annorledes af
föreningen fattas, skall genom styrelsens
försorg föras protokoll.
Senast fyra veckor från beslutets
dag skall protokollet vara tillgängligt
för föreningsmedlemmarna.

(Utskottets förslag.)

Där för giltighet af beslut erfordras,
att det fattas å två på
hvarandra följande föreningssammanträden,
må kallelse till andra
sammanträdet ej ske, innan det
första hållits.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde
eller annorledes af föreningen
fattas, skall genom styrelsens
försorg föras protokoll.
Senast två veckor från beslutets dag
skall protokollet vara tillgängligt
för föreningsmedlemmarna.

36 §.

Jämte hvad i 35, 44 och 45 §§ är stadgadt om utöfvande af rösträtt
och fattande af beslut, gälle, där ej annorlunda finnes bestämdt
i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvandet af föreningens
angelägenheter;

att hvarje medlem äger en röst;

att medlem är berättigad att öfverlåta sin rösträtt å annan
medlem;

att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än
en medlem;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de
flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden.

37 §.

Före den 1 juni hvarje år skall
hållas ordinarie föreningssammanträde,
vid hvilket revisorernas berättelse
framlägges.

Å detta sammanträde skall frågan
om beviljande af ansvarsfrihet åt

37 §.

Före den 1 augusti hvarje år skall
hållas ordinarie föreningssammanträde,
vid hvilket revisorernas berättelse
framlägges.

Å detta sammanträde skall frågan
om beviliande af ansvarsfrihet åt

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungi. Maj ds förslag.)
styrelsen för den tid, berättelsen
omfattar, företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande
må kunna uppskjutas till
afgörande vid nytt sammanträde.

(Utskottets förslag.)

styrelsen för den tid, berättelsen
omfattar, företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande
må kunna uppskjutas till
afgörande vid nytt sammanträde.

38 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar
till extra föreningssammanträde.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen
med angifvande al skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa
extra föreningssammanträde att hållas så snart det med iakttagande
af föreskrifven kallelsetid kan ske. Har sådan påfordran skett, skola
revisorerna ofördröjligen gifva tillsynsmyndigheten underrättelse därom.
Efterkommer styrelsen ej inom en vecka revisorernas påfordran, äge de
själfva utlysa föreningssammanträde. Åro ej samtliga revisorer ense
om sammanträdets utlysande, gälle den mening, hvarom de flesta förena
sig, eller, vid lika röstetal, deras mening, som anse extra sammanträde
ej böra hållas.

Extra föreningssammanträde skall ock af styrelsen utlysas, då det
för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras åt minst en tiondel af
samtliga röstberättigade eller det mindre antal, som må vara bestämdt i
stadgarna.

Då förslag om öfverlåtelse af förenings rörelse eller någon del
dåra! på ett för ändamålet bildadt ömsesidigt försäkringsbolag genom
beslut å föreningssammanträde slutligen antagits samt enligt lagen om
försäkringsrörelse särskild! sammanträde skall hållas för val af styrelse
och revisorer för bolaget, åligger det föreningens styrelse att utlysa
nämnda sammanträde i den ordning, som skall gälla om kallelse till
ordinarie bolagsstämma.

39 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens
medlemmar till ordinarie föreningssammanträde, eller har styrelsen ej
senast två veckor efter påfordran, hvarom i 38 § tredje stycket är sagdt,
eller, i det fall, hvarom i 38 § fjärde stycket förmäles, efter däri
nämnda beslut, utlyst sammanträde att hållas så snart det med iaktBihang
till Riksdagens protokoll 1912. 9 samt. 31 höft. (Nr 34.) 5

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

tagande af föreskrifven kallelsetid kan ske, har tillsynsmyndigheten
att på anmälan af föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

Tillsynsmyndigheten äge ock, när helst den finner det nödigt,
anmoda styrelsen att utlysa föreningssammanträde. Efterkommer styrelsen
ej inom en vecka sådan anmodan, må tillsynsmyndigheten själf
utlysa sammanträdet.

40 §.

I understödsförenings stadgar må bestämmas, att föreningssammanträdes
befogenhet skall helt eller delvis utöfvas af därtill utsedda
personer. Sammanträde, som af dessa personer hålles, vare såsom föreningssammanträde
ansedt; dock att dylik person ej äger öfverlåta sin
rösträtt å sammanträde på annan.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

41 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid, revisorernas
berättelse omfattar, ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades
å föreningssammanträde, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet
blifvit styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å
förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig
handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen
afsett äfven den handling.

42 §.

Talan mot revisorer enligt 34 § må ej anställas, sedan två år
förflutit från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde-,
utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit
begången.

43 §.

Afträdes understödsförenings egendom till konkurs, som börjar
inom två år från det revisorernas berättelse framlades å förenings -

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungi. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

sammanträde, äge konkursboet att anställa klander å förvaltningen
för den tid, berättelsen afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen
beviljad, äfvensom att mot revisorerna anställa sådan talan, som omförm
äles i 34 §.

Talan, som ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras
inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande
af föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången af den
tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af understödsförenings stadgar och vissa andra fall, då
särskilda bestämmelser gälla angående giltighet af föreningsbeslut.

44 §.

Beslut om ändring af understödsförenings
stadgar vare ej giltigt
med mindre samtliga röstberättigade
förenat sig därom eller beslutet
lättats å två på hvarandra följande
föreningssammanträden, däraf minst
ett ordinarie, och å det sammanträde,
som sist hålles, biträdts af
minst två tredjedelar af de röstande.

Där stadgeändringen angår skyldighet
att erlägga bidrag till föreningen
eller rätt till understöd eller
till öfverskott, hvarom i 13 § förmärs,
eller till andel i föreningens
tillgångar vid afgång ur föreningen
eller i behållna tillgångar vid föreningens
upplösning och skall afse
äfven dem, som vid frågans afgörande
voro medlemmar eller eljest
understödsberättigade, så ock där
i stadgarna skall upptagas någon
förut icke angifven grund för upp -

44 §.

Beslut om ändring af understödsförenings
stadgar vare ej giltigt
med mindre samtliga röstberättigade
förenat sig därom eller beslutet
fattats å två på hvarandra följande
föreningssammanträden, däraf minst
ett ordinarie, och å det sammanträde,
som sist hålles, biträdts af minst
två tredjedelar af de röstande.

Där stadgeändringen angår skyldighet
att erlägga bidrag till föreningen
eller rätt till understöd eller
till öfverskott, hvarom i 14 § förmäles,
eller till andel i föreningens
tillgångar vid afgång ur föreningen
eller i behållna tillgångar vid föreningens
upplösning och skall afse
äfven dem, som vid frågans afgörande
voro medlemmar eller eljest
understödsberättigade, så ock där
i stadgarna skall upptagas någon
förut icke angifven grund för upp -

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)
hörande af föreningens verksamhet,
erfordras för beslutets giltighet, utöfver
hvad i första stycket sägs,
jämväl att beslutet varder gilladt
af tillsynsmyndigheten. Vid dess
pröfning skall nämnda myndighet
särskildt tillse, att icke genom detsamma
vissa medlemmar eller andra
understödsberättigade otillbörligt
gynnas på öfriga medlemmars eller
understödsberättigades bekostnad.

Skall sådan ändring af stadgarna,
att däri upptages någon förut icke
angifven grund för medlems uteslutande
ur föreningen, afse jämväl
dem, som vid frågans afgörande
voro medlemmar af föreningen, vare
beslutet ej giltigt med mindre samtliga
medlemmarna lämnat sitt samtycke
därtill.

År för giltighet af beslut, hvarom
ofvan i denna paragraf förmäles,
något ytterligare villkor bestämdt
i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

Stadgeändring, som afser inskränkning
af rätt till understöd,
äge ej tillämpning i fråga om rätt
till pension, med afseende å hvilken
pensionsfallet inträffat innan beslutet
om ändringen fattades eller, där beslutet
för att blifva giltigt måstfattas
å flera sammanträden, innan
beslutet fattades å det sista sammanträdet.

(Utskottets förslag.)

hörande af föreningens verksamhet,
erfordras för beslutets giltighet,
utöfver hvad i första stycket
sägs, jämväl att beslutet varder
gilladt af tillsynsmyndigheten. Vid
dess pröfning skall nämnda myndighet
särskildt tillse, att icke genom
detsamma vissa medlemmar eller
andra understödsberättigade otillbörligt
gynnas på öfriga medlemmars
eller understödsberättigades
bekostnad.

År för giltighet af beslut, h varom
ofvan i denna paragraf förmäles,
något ytterligare villkor bestämdt
i stadgarna, lände ock det
till efterrättelse.

Stadgeändring, som afser inskränkning
af rätt till understöd, äge
ej tillämpning i fråga om rätt till
pension, med afseende å hvilken
pensionsfallet inträffat innan beslutet
om ändringen fattades eller, där
beslutet för att blifva giltigt måst
fattas å flera sammanträden, innan
beslutet fattades å det sista sammanträdet.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

45 §.

För giltighet af beslut om understödsförenings trädande i likvidation
i andra fall, än i 49 och 68 §§ sägs, gälle de i 44 § första, andra
och fjärde styckena stadgade villkor.

Lag samma vare angående beslut om öfverlåtelse af understödsförenings
rörelse eller viss del däraf på sätt i 61 och 68 §§ förmäles.

Måste beslut, hvarom ofvan i denna paragraf förmäles, för att
blifva giltigt fattas å flera sammanträden, skall hvad i 60, 61, 65 eller
68 § sägs angående tiden för beslutets fattande afse tiden för dess
fattande å det sista sammanträdet.

46 §.

Beslut om ändring af understödsförenings stadgar skall af styrelsens
ordförande ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i
verkställighet, innan registrering skett. Vid anmälan skall fogas, i
två exemplar, af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som
förts i ärendet.

Beslut, hvarom i 44 § andra stycket eller 45 § första stycket
förmäles, må icke för gillande underställas tillsynsmyndigheten annorledes
än genom beslutets anmälande för registrering.

Beslut, hvarom i 45 § andra stycket förmäles, skall ofördröjligen
anmälas hos tillsynsmyndigheten för gillande. Berörda anmälan skall
göras, där beslutet afser öfverlåtelse som i 61 § sägs, af likvidatorerna,
och där beslutet afser öfverlåtelse som i 68 § sägs, af styrelsens ordförande.
Vid densamma skall fogas af notarius publicus eller med
likvidatorernas eller styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
styrkt afskrift af såväl protokoll, som förts i ärendet, som
ock å föreningssammanträde i ärendet framlagda handlingar.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj ds förslag.)

(Utskottets förslag.)

Om klander af understödsförenings beslut.

47 §.

Menar styrelsen eller ledamot
däraf eller föreningsmedlem, att
understödsförenings beslut icke tillkommit
i behörig ordning eller elj est
strider mot denna lag eller föreningens
stadgar, äge därå tala genom
stämning å föreningen inom tre
månader från beslutets dag. Försummas
det, vare rätt till klandertalan
mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan,
vare lag som i 28 § andra
stycket sägs; dock skall styrelsens
rätt till talan anses bevarad, om
det där omförmälda föreningssammanträdet
blifvit inom ofvan i denna
paragraf stadgad tid utlyst att hållas
så snart det med iakttagande af
föreskrifven kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts,
äge domstolen, när skäl därtill förekommer,
att, innan slutligt utslag
i målet meddelas, förordna, att
klandrade beslutet ej må verkställas.
Om förordnandet skall, där klandrade
beslutet är af beskaffenhet att det
bör registreras, underrättelse ofördröjligen
genom rättens eller domarens
försorg afsändas för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom understödsförenings
beslut upphäfts
eller ändrats, galle jämväl för'' de
medlemmar, som ej instämt klandertalan.

47 §.

Menar styrelsen eller ledamot
däraf eller föreningsmedlem, att
understödsförenings beslut icke tillkommit
i behörig ordning eller eljest
strider mot denna lag eller föreningens
stadgar, äge därå tala genom
stämning å föreningen inom två
månader från beslutets dag. Försummas
det, vare rätt till klandertalan
mot beslutet förlorad.

Domstols utslag, hvarigenom understödsförenings
beslut upphäfts
eller ändrats, gälle jämväl för de
medlemmar, som ej instämt klandertalan.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Klingl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Om likvidation och upplösning.

48 §.

Saknar understödsförening till registret anmäld, behörig styrelse,
vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock enhvar annan, hvars rätt
kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,
äfvensom tillsy n smy ndigh eten berättigad att hos rätten eller
domaren göra ansökning, att föreningen må förklaras skyldig att träda
i likvidation. Kungörelse om ansökningen med uppgift om tiden, när
densamma kommer att pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren
utfärdas och minst tre månader döre nämnda tid införas i allmänna
tidningarna, så ock i tidning inom orten. Rätten eller domaren äge
ock, där så äskas, förordna en eller flera sysslomän att emellertid taga
föreningens egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.
Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förfil are
rätten, att föreningen skall träda i likvidation, och förordne eu eller
flera likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Understödsförening skall ock träda i likvidation,

1) då medlemsantalet nedgått under fem eller det högre antal,
hvartill medlemmarna enligt stadgarna minst skola uppgå, och tillräckligt
antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse
i stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

Har understödsförening beslutat att träda i .likvidation, eller
skall eljest af anledning, som i 49 eller 68 § sägs, likvidation verkställas,
varde å föreningssammanträde en eller flera likvidatorer valda
att verkställa likvidationen. I stadgarna må bestämmas, att en eller
flera likvidatorer skola på annat sätt utses att jämte de å föreningssamm
anträde valda deltaga i likvidationen.

50 §.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

Då understödsförening kommit i likvidation, skall, utom i det fall
att likvidation inträdt enligt 68 §, tillsynsmyndigheten förordna en
god man, som har dels att såsom likvidator med den eller de öfriga
likvidatorerna deltaga i likvidationen och dels att, där så ske kan,
åvägabringa förslag till öfverlåtelse af föreningens rörelse på understödsförening
eller försäkringsbolag, som förut finnes eller som skall bildas
för rörelsens öfvertagande. Finner tillsynsmyndigheten på grund af
likvidationsboets enkla beskaffenhet och ringa storlek eller af annan
orsak ej erforderligt, att god man deltager i likvidationen, och är det
uppenbart, att skälig öfverlåtelse af föreningens rörelse ej kan komma
till stånd, må tillsynsmyndigheten underlåta att förordna god man
eller, om förordnande redan meddelats, återkalla detsamma. Meddelande
eller återkallande af dylikt förordnande skall ofördröjligen registreras.
Gode mannen äger att af likvidationsboet uppbära arfvode till
belopp, som bestämmes af tillsynsmyndigheten.

51 §.

Utser understödsförening ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande
inträffat, som jämlikt bestämmmelsen i 49 § vid 1) påkallar likvidation,
svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande
af föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande
förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

52 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 49 eller
68 § påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till
registret, enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att föreningen trädt i likvidation,
förklare rätten, på ansökan af medlem eller styrelseledamot eller
tillsynsmyndigheten och efter föreningens hörande, att föreningen skall
träda i likvidation; och förelägge rätten föreningen att inom viss tid,
ej understigande en månad, utse en eller flera likvidatorer, vid äfventyr
att förordnande i sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

53 §.

Finnes understödsförening, som enligt anmälan till registret trädt
i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvida -

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

torer, vare medlem eller borgenär, så ock enhvar annan, hvars rätt
kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,
äfvensom tillsynsmyndigheten berättigad att hos rätten eller
domaren göra ansökning om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt
hvad i 48 § är stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

54 §.

Likvidator skall vara här i riket
bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator
anses gälla intill dess likvidationen
blifvit afslntad, men må när som
helst återkallas af den, som meddelat
uppdraget.

Afgår likvidator, innan han fullgjort
sitt uppdrag, och finnes ej
suppleant, åligger det öfriga likvidatorer
att ofördröjligen föranstalta
om utseende af ny likvidator.

55 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen
för registrering anmäla, att föreningen
trädt i likvidation. Därvid
skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där
suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn äfvensom nationalitet och
hemvist,

dels ock, där befogenhet att
teckna föreningens firma ej skall
utöfvas allenast af likvidatorerna
gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar

Bikung till Biksdagens protokoll 1912.

54 §.

Likvidator skall vara här i riket
bosatt svensk medborgare, där ej
Konungen för viss förening medgifva
undantag.

Uppdraget att vara likvidator
anses gälla intill dess likvidationen
blifvit afslutad, men må när som
helst återkallas af den, som meddelat
uppdraget.

Afgår likvidator, innan han fullgjort
sitt uppdrag, och finnes ej
suppleant, åligger det öfriga likvidatorer
att ofördröjligen föranstalta
om utseende af nv likvidator.

55 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen
för registrering anmäla, att
föreningen trädt i likvidation. Därvid
skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där
suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn äfvensom nationalitet
och hemvist,

dels ock, där befogenhet att
teckna föreningens firma ej skall
utöfvas allenast af likvidatorerna
gemensamt, hvilken eller hvilka,
9 samt. 31 käft. (Nr 34.) 6

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj ds förslag.)
för sig eller gemensamt, sådan befogenhet
tillkommer.

Skall annan än likvidator eller
suppleant äga nämnda befogenhet,
värde uppgift lämnad jämväl å hans
fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant
eller utses ny sådan eller sker ändring
i fråga om rätten att teckna
föreningens firma, skall ock därom
anmälan för registrering ofördröjligen
göras af likvidatorerna.

Vid anmälan af sådant beslut
om förenings trädande i likvidation,
som i 45 § första stycket sägs,
skall fogas af notarius publicus eller
med likvidatorernas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkt
afskrift af protokoll, som förts i
ärendet; och skall eljest, då anmälan
af ser att likvidator eller suppleant utsetts,
vid densamma fogas styrkt afskrift
af protokoll eller annan handling,
som bestyrker anmälans riktighet.

(Utskottets förslag.)

hvar för sig eller gemensamt, sådan
befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller
suppleant äga nämnda befogenhet,
värde uppgift lämnad jämväl å hans
fullständiga namn och hemvist.

50 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin
förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit granskad.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas
till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver
inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte
revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,
å föreningssammanträde; och skall å det sammanträde till behandling
företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid,
redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt
att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 37, 41 och 43 §§ finnes
stadgadt motsvarande tillämpning.

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 43

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

57 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och
skulder.

58 §.

Likvidatorerna äge ej utan särskildt,
af föreningen erhållet bemyndigande
afyttra dess fasta egendom
annorledes än genom försäljning;
å offentlig; auktion. Hafva
likvidatorerna förordnats enligt 82 §,
må ej heller lös egendom utan föreningens
särskilda bemyndigande af
dem försäljas på annat sätt än
nu är sagdt; och må, innan beslutet
om förordnandet vunnit laga kraft,
likvidatorerna ej utan föreningens
samtycke vidtaga några likvidationsåtgärder,
utan allenast taga föreningens
egendom under vård och
bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers
befogenhet att företräda föreningen
och om deras rättigheter, så
ock om deras skyldigheter gälla i
tillämpliga delar hvad angående
styrelse eller styrelseledamot i denna
lag är stadgadt; dock att hvad i
19 § är stadgadt ej skall äga tillämpning
å likvidatorer, som förordnats
enligt 82 §, eller å af tillsynsmyndigheten
förordnad god man, som
skall med sådana likvidatorer deltaga
i likvidation.

58 §.

Likvidatorerna äge ej utan särskildt,
af föreningen erhållet bemyndigande
afyttra dess fasta egendom
annorledes än genom försäljning
å offentlig auktion. Hafva
likvidatorerna förordnats enligt 82 §,
må ej heller lös egendom utan föreningens
särskilda bemyndigande af
dem försäljas på annat sätt än nu
är sagdt; och må, innan beslutet
om förordnandet vunnit laga kraft,
likvidatorerna ej utan föreningens
samtycke vidtaga några likvidationsåtgärder,
utan allenast taga föreningens
egendom under vård och
bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers
befogenhet att företräda föreningen
och om deras rättigheter, så
ock om deras skyldigheter gälla i
tillämpliga delar hvad angående
styrelse eller styrelseledamot i denna
lag är stadgadt; dock att hvad i
22 § är stadgadt ej skall äga tillämpning
å likvidatorer, som förordnats
enligt 82 §, eller å af tillsynsmyndigheten
förordnad god man, som
skall med sådana likvidatorer deltaga
i likvidation.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Majits förslag.)

God man äger att utlysa extra
föreningssammanträde för behandling
af fråga rörande likvidationen
samt att, utan hinder af beslut om
delning af likvidationsboets förvaltning,
deltaga i förvaltningens alla
delar.

(Utskottets förslag.)

59 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för understödsförening i likvidation,
bör undertecknas med föreningens firma med tillägg af orden
»i likvidation)). Har tillsynsmyndigheten förordnat god man, skall
firman tecknas af denne i förening med den eller dem, som eljest äro
berättigade att teckna firman. Vid firmateckning skola de, som teckna
finnan, äfven underskrifva sina namn.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt härofvan
är sagdt och framgår ej af handlingens innehåll såväl att den
utfärdats å föreningens vägnar som ock att föreningen är i likvidation,
vare de, som underskrift handlingen, ehvad densamma pröfvas vara
för föreningen bindande eller ej, ansvariga för hvad genom handlingen

må hafva slutits, eu för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

60 §.

Medan föreningen är i likvidation, må icke antagas ny medlem
eller lämnas förskott å framtida understöd; och skall hvad stadgarna
må innehålla om rätt att vid medlems afgång ur föreningen utfå någon
del af föreningens tillgångar ej under nämnda tid äga tillämpning beträffande
medlem, som afgått efter det beslutet att föreningen skulle
träda i likvidation fattades af föreningen eller meddelades af domstol.

Under likvidationstiden skola ej heller de fasta afgifter och uttaxerade
belopp utkräfvas eller de understöd utgifvas, som förfallit till
betalning efter det beslutet att föreningen skulle träda i likvidation
fattades af föreningen eller meddelades af domstol. Pensionsbelopp,
som förfallit till betalning efter nämnda tidpunkt, må dock utbetalas,
därest pensionsfallet inträffat före samma tidpunkt och utbetalningen
kan ske utan förnärmande af den rätt, som tillkommer borgenär, medlem
eller annan understödsberättigad.

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 45

(Kungl. Maj.is förslag.) (Utskottets förslag.)

Öl §.

Vid understödsförenings likvidation må sådan öfverlåtelse af föreningens
rörelse, som omförmäles i 50 §, eller fördelning af föreningens
tillgångar icke äga rum, förrän den i årsstämningen utsatta inställelsedag
är förbi och all veterlig gäld blifvit betald, däri inbegripet understöd,
som förfallit till betalning innan beslutet att föreningen skulle
träda i likvidation fattades af föreningen eller meddelades af domstol,
äfvensom ogulden andel i föreningens tillgångar, hvilken enligt stadgarna
tillkommer före sistnämnda tidpunkt afgången medlem eller hans rättsinnehafvare.
År någon del af gälden tvistig eller icke förfallen och
kan förty eller af annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds
betalning erforderliga medel innehållas.

Därest förslag till öfverlåtelse af föreningens rörelse kan åvägabringas,
skall gode mannen utlysa föreningssammanträde för behandling
af detsamma. A det eller de sammanträden, hvarå förslaget behandlas,
skall gode mannen framlägga: där öfverlåtelsen skall ske på en befintlig
understödsförening, ett befintligt ömsesidigt försäkringsbolag eller
ett försäkringsaktiebolag, af nämnda förening eller bolag afgifvet anbud
å rörelsens eftertagande; där öfverlåtelsen skall ske på en understödsförening,
som skall bildas för detta ändamål, förslag till villkor för
öfverlåtelsen och till stadgar för föreningen; eller, där öfverlåtelsen skall
ske på ett ömsesidigt försäkringsbolag, som skall bildas för detta ändamål,
förslag till villkor för öfverlåtelsen samt till bolagsordning och
bestämmelser angående grunderna för bolagets verksamhet. Med afseende
å öfverlåtelse af pensionskassas rörelse skall, såvida icke annorlunda
finnes bestämdt i stadgarna, iakttagas, att rätt till pension, därest
pensionsfallet inträffat innan beslutet att föreningen skulle träda i likvidation
fattades af föreningen eller meddelades af domstol, skall äga
företräde framför öfriga rättigheter till framtida understöd. Efter det
beslut om öfverlåtelsen blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten samt, där
öfverlåtelsen sker på eu understödsförening eller ett ömsesidigt försäkringsbolag,
som bildats för detta ändamål, berörda förening eller bolagregistrerats,
skall den förening eller det bolag, hvarpå öfverlåtelsen sker,
anses hafva inträdt uti den i likvidation varande föreningens rättigheter
och skyldigheter, och skola sistnämnda förenings återstående tillgångar
och handlingar öfverlämnas till den andra föreningen eller bolaget.

Kan förslag till öfverlåtelse af föreningens rörelse ej åväga -

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kung!. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

bringas eller kommer af annan anledning öfverlåtelse icke till stånd,
skola de bestämmelser, stadgarna må innehålla angående förfarandet
med föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning, gå i verkställighet.
Sakna stadgarna erforderliga bestämmelser i detta hän seende,

skola de behållna tillgångarna fördelas mellan medlemmarna
äfvensom öfriga understöds berättigade enligt grunder, som godkänts af
tillsynsmyndigheten; dock att vid pensionskassas likvidation skola
före nämnda fördelning åt innehafvarna af pensioner, för hvilka pensionsfallet
inträffat innan beslutet att föreningen skulle träda i likvidation
fattades af föreningen eller meddelades af domstol, anskaffas motsvarande
lifräntor. Dessa skola med användande, så långt erfordras, af
de behållna tillgångarna inköpas hos svenskt försäkringsbolag. Måste
lifräntorna minskas, skall detta ske i förhållande till pensionernas belopp.

62 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske
kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

<13 §.

Atnöjes medlem eller annan
understödsberättigad ej med likvidatorernas
redovisning, skall han
genom stämning anhängiggöra sin
talan hos domstol inom ett år från
den dag, då redovisningen framlades
å föreningssammanträde. Försummas
det, hafve han förlorat sin
talan.

64 §.

Då likvidatorerna å föreningssammanträde
framlagt redovisning
för sin förvaltning, anses föreningen
upplöst; och skola likvidato -

63 §.

Då likvidatorerna å föreningssammanträde
framlagt redovisning
för sin förvaltning, anses föreningen
upplöst; och skola likvidatorerna
ofördröjligen därom göra
anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt
afskrift af protokoll, som förts i
ärendet, äfvensom bevis om dagen
för årsstämningens utfärdande.

64 §.

Åtnöjes medlem eller annan
understödsberättigad ej med likvidatorernas
redovisning, skall han
genom stämning anhängiggöra sin

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)
rerna ofördröjligen därom göra
anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt
afskrift af protokoll, som förts i
ärendet, äfvensom bevis om dagen
för årsstämningens utfärdande.

(Utskottets förslag.)

talan bos domstol inom ett år från
den dag, då redovisningen framlades
å föreningssammanträde. Försummas
det, hafve lian förlorat sin
talan.

65 §.

Afträdes understödsförenings egendom till konkurs, skall underrättelse
om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär af
styrelsen eller, där vid konkursens början syssloman enligt 48 § eller
likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång må
dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för syssloman,
som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter
eller nya likvidatorer.

Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till
konkurs, skall, intill dess konkursen afslutats eller, där konkursen lämnat
öfverskott, beslut enligt 66 § fattats om verksamhetens fortsättande eller
föreningens trädande i likvidation, hvad i 60 § stadgas om förening,
som är i likvidation, äga tillämpning å föreningen; dock med iakttagande
däraf, att hvad i sistnämnda paragraf sägs angående den tid, då
beslutet att föreningen skulle träda i likvidation fattades af föreningen
eller meddelades af domstol, i stället skall afse tiden för den offentliga
stämningens utfärdande samt att bestämmelsen rörande utbetalning i
visst fall af pensionsbelopp icke må tillämpas före konkursens afslutande.

66 §.

Finnes efter konkursens afslutande ej öfverskott, anses föreningen
upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger den, som under konkursen
sist företrädt föreningen såsom konkursgäldenär, att om föreningens
sålunda skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan till registret.

Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till
konkurs, och finnes efter konkursens afslutande öfverskott, skall å
föreningssammanträde, hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen,
beslutas, huruvida föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

i likvidation. Träder föreningen då i likvidation, skall vid tillämpning
af 60 och 61 §§ iakttagas, att hvad där sägs angående den tid, då
beslutet att föreningen skulle träda i likvidation fattades af föreningen,
i stället skall afse tiden för den offentliga stämningens utfärdande.

67 §.

Hafva vid understödsförenings likvidation tillgångarna fördelats
eller öfverlämnats till någon, som enligt stadgarna är berättigad att
öfvertaga dem, utan att betalning för gäld en erlagts eller innehållits,
eller befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning,
vare i händelse af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser
den, som uppburit något på borgenärs bekostnad, skyldig att återbära
hvad han sålunda bekommit. Befinnes utbetalning af pensionsbelopp,
hvilken skett på grund af därom enligt 60 eller 65 § särskild! gällande
bestämmelse, vara borgenär, medlem eller annan understödsberättigad
till förfång, skall ock återbäring äga rum.

Om frivillig öfverlåtelse af understödsförenings rörelse.

68 §.

Väckes i annat fall, än hvarom i 61 § .förmärs, förslag att
understödsförenings rörelse eller viss del däraf skall öfverlåtas på
understödsförening eller försäkringsbolag, som förut finnes eller som
skall bildas för detta ändamål, skall å föreningssammanträde, som kar
att besluta angående förslaget, framläggas: där öfverlåtelsen skall ske
på en befintlig understödsförening, ett befintligt ömsesidigt försäkringsbolag
eller ett försäkringsaktiebolag, af nämnda förening eller bolag
afgifvet anbud å öfvertagande af den ifrågavarande rörelsen; där öfverlåtelsen
skall ske på en understödsförening, som skall bildas för detta
ändamål, förslag till villkor för öfverlåtelsen och till stadgar för föreningen;
eller, där öfverlåtelsen skall ske på ett ömsesidigt försäkringsbolag,
som skall bildas för detta ändamål, förslag till villkor för öfverlåtelsen
samt till bolagsordning och bestämmelser angående grunderna
för bolagets verksamhet.

Vid dylik öfverlåtelse skall, såvida icke annorlunda finnes bestämdt
i stadgarna, rätt till pension, därest pensionsfallet inträffat, innan beslutet

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

om ^fverlåtelsen fattades, äga företräde framför öfriga rättigheter till
framtida understöd. °

Då beslut om öfyerlåtelsen blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten
samt dai ofverlatelsen sker på en understödsförening eller ett ömsesidigt
försäkringsbolag, som bildats för detta ändamål, berörda förening
eller bolag registrerats, skall den förening eller det bolag, hvarpå öfveråtelsen
sker, anses hafva inträdt i den öfverlåtande föreningens rättigleter
och skyldigheter mot medlemmarna och andra understödsberättigade
pa grand af den ofverlåtna rörelsen. Afser öfyerlåtelsen föreningens
hela rörelse, skall föreningen träda i likvidation.

Var<ter, efter det beslut om öfverlåtelse, hvarom i denna paragraf
formales, blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten, föreningen försatt i konkurs,
skall, vid tillämpning af hvad i 36 § 3 mom. konkurslagen är
stadgadt angående ratt till talan om återgång af aftal, aftalet om öfveriatefsen
anses ingånget den dag, då gillandet skedde.

Om registrering och om tillsyn å understödsföreningar.

69 §.

I donna lag föreskrifven registrering och tillsyn å understödsföreningar
handhafves af en för hela riket gemensam tillsynsmyndighet.

70 §.

. H1osf, tillsynsmyndigheten skall föras understödsföreningsregister
för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola anmälas
föresk?fvetermg 6 61 hvi kaS mtagande i registret eljest är eller varder

71 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen. Aflämnas anmälan

g-enom ombud eller insändes den med posten, skall underskriften vara
styrkt- af vittnen.

Då understödsförenings registrering sökes, skall hvarje styrelseedamot
och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller gemensamt
med annan, ar berättigad att teckna föreningens firma, på samma
gång egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskildt
bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsBihang
till Biksdagens protokoll 1912. 9 samt. 31 höft. (Nr 34.) 7

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

skriften och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,
då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant
blifvit utsedd eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,
blifvit berättigad att teckna firman.

72 §.

Hafva icke vid anmälan för registrering iakttagits de föreskrifter,
som finnas för hvarje särskildt fall meddelade, eller pröfvas understödsförenings
stadgar eller beslut, som anmäles för registrering, icke haiva
tillkommit i föreskrifven ordning eller ej stå i öfverensstämmelse med
föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller författning
eller vara till sin affattning i något viktigare hänseende otydliga eller
vilseledande, skall registrering vägras. Lag samma vare därest tillsynsmyndigheten
finner beslut, som i 44 § andra stycket eller 45 § törsta
stycket sägs, icke böra gillas.

73 §.

Beviljas understödsförenings registrering, läte tillsynsmyndigheten
i registret införa:

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föienmgens
firma, dennes fullständiga namn och hemvist; _

6) där befogenhet att teckna firman ej skall utolvas allenast åt
styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan

befogenhet tillkommer. , . .

Det ena exemplaret af stadgarna skall forses med bevis om

registreringen och återställas till sökanden.

74 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom_ inskrifning i registret
skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmarkas i registret.
Registreras ändring i förenings stadgar, skall ena exemplaret åt

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden återställas,
försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring i förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i
registret göras.

75 §.

En samling af hvad i registret införes med undantag af underrättelse
om konkurs, hvarom förmäles i 65 §, skall genom det allmännas
försorg efter hand befordras till trycket och förses med register för
hvarje år.

I den mån nämnda samling tryckes, skall den öfversändas till
hvarje domstol och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskilt
för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.

76 §.

Företer understödsförenings registrerade firma likhet med en i föreningsregister,
sjukkasseregister, understödsföreningsregistret eller försäkringsregister
tidigare inlörd firma, och lider därigenom innehafvaren
af sistnämnda firma förfång, äge domstol på talan af denne förbjuda
föreningen att efter viss tid använda förstnämnda firma äfvensom
ålägga föreningen det skadestånd, som pröfvas skäligt.

. ^.enar någon eljest, att en i understödsföreningsregistret verkställd
inskrifning länder honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande
samt om skadestånd föras vid domstol.

^ §•

Ilar genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i
understödsföreningsregistret gjord inskrifning ej bort ske, eller att
beslut, som registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande,
hvarom inskrifning skett, ej föreligger, skall på begäran af någondera
parten anteckning därom göras i registret.

\ årder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs,
af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall
anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur registret.

52 Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

78 §.

Mot den, som inhämtat kännedom om hvad registret beträffande
visst förhållande innehåller å den tid, hvarom fråga är, kan ändring i
samma förhållande icke med laga verkan åberopas, med mindre han
visas hafva ägt vetskap om ändringen.

79 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande
eller öfverexekutor företräder understödsförening, bevis, hvaraf framgår,
att han den dag, beviset utfärdades, enligt understödsföreningsregistret
var behörig att företräda föreningen, och är det bevis ej äldre än ett år,
åligger det myndigheten att ur den i 75 § omförmälda tryckta samling
inhämta upplysning, huruvida förändring beträffande behörigheten
ägt rum. Hvad i sådant afseende nyssnämnda samling, i den mån den
kommit myndigheten tillhanda, utvisar skall för myndigheten äga vitsord,
där ej annat förhållande visas vara för handen.

80 §.

Det åligger understödsförenings styrelse att för hvarje räkenskapsår
inom två månader från det revisorernas berättelse framlades å
föreningssammanträde till tillsynsmyndigheten ingifva:

1) styrkt afskrift af styrelsens och revisorernas berättelser samt
af protokoll, upptagande de å föreningssammanträde i anledning af
nämnda berättelser fattade beslut;

2) en i enlighet med fastställdt formulär upprättad och af styrelsen
underskrifven statistisk redogörelse rörande föreningen och dess
verksamhet under året.

Finner tillsynsmyndigheten nödigt att infordra ytterligare upplysningar,
skola sådana ofördröjligen lämnas af styrelsen.

Styrelsen vare pliktig ej mindre att när som helst bereda tillsynsmyndigheten
eller dess ombud tillfälle att inventera föreningens
medel samt att granska föreningens räkenskaper och öfriga handlingar
än äfven att lämna dem tillträde till föreningssammanträde.

Lagutskottet utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

81 §.

För understödsförening, hvars
stadgar icke blifvit godkända på sätt
i 86 § sägs, skall styrelsen hvart
femte år låta upprätta och, i samband
med ingifvandet af de i
80 § omförmälda handlingarna, till
tillsynsmyndigheten ingifva försäkringsteknisk
utredning af föreningens
ställning vid föregående års
slut.

Nämnda utredning skall enligt
af tillsynsmyndigheten fastställda
grunder upprättas af person, hvilken
innehar behörighet att utöfva
befattning såsom aktuarie vid lifförsäkringsbolag
eller af tillsynsmyndigheten
förklarats behörig att
upprätta utredningen. Förening
äger att anlita tillsynsmyndigheten
för utredningens upprättande och
skall i sådant fall ersätta kostnaden
härför med belopp, som bestämmes
af nämnda myndighet.

Därest försäkringsteknisk utredning,
som af förening ingifvits,
utvisar brist, må tillsynsmyndigheten,
om den så finner erforderligt,
ålägga föreningen att, så länge
bristen fortfar, upprätta och ingifva
sådan utredning oftare än hvart
femte år, dock högst årligen.

Från upprättande af försäkringsteknisk
utredning äger tillsynsmyndigheten
befria förening, då dess
rörelse är af mindre omfattning eller

81 §.

För pensionskassa, hvars stadgar
icke blifvit godkända på sätt
i 86 § sägs, skall styrelsen hvart
femte år låta upprätta och, i samband
med ingifvandet af de i
80 § omförmälda handlingarna, till
tillsynsmyndigheten ingifva försäkringsteknisk
utredning af föreningens
ställning vid föregående års
slut.

Nämnda utredning skall enligt
af tillsynsmyndigheten fastställda
grunder upprättas af person, hvilken
innehar behörighet att utöfva
befattning såsom aktuarie vid lifförsäkringsbolag
eller af tillsynsmyndigheten
förklarats behörig att
upprätta utredningen. Föreningen
äger att anlita tillsynsmyndigheten
för utredningens upprättande och
skall i sådant fall ersätta kostnaden
härför med belopp, som bestämmes
af nämnda myndighet.

Från skyldigheten att upprätta
försäkringsteknisk utredning äger
tillsynsmyndigheten helt eller delvis
befria förening, då dess rörelse

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj ds förslag.)

(Utskottets förslag.)

eljest skälig anledning till sådan
befrielse föreligger.

är af mindre omfattning eller eljest
skälig anledning till sådan befrielse
föreligger.

82 §.

Det tillkommer tillsynsmyndigheten att öfvervaka understödsförenings
verksamhet samt tillhandagå föreningen med råd och upplysningar
i ändamål att föreningens rörelse må drifvas på ett med hänsyn till
dess art och omfattning lämpligt sätt.

Finner tillsynsmyndigheten, att afvikelse från denna lag eller föreningens
stadgar förekommer, skall tillsynsmyndigheten anvisa föreningen
att inom viss tid hafva vidtagit de åtgärder, som pröfvas erforderliga
för rättelses vinnande.

Framgår af försäkringsteknisk utredning, som enligt 81 § afgifvits
för pensionskassa, att föreningen uppenbarligen är oförmögen att fullgöra
sina utfästelser, må tillsynsmyndigheten, där den finner fortsättande
af föreningens verksamhet efter oförändrade grunder vara ägnadt
att medföra allvarliga missförhållanden, meddela föreningen anvisning
att inom viss tid hafva vidtagit erforderliga ändringar med afseende å
grunderna för verksamheten.

Befinnes förening, som blifvit registrerad enligt denna lag, drifva
rörelse, hvilken är att anse såsom affärsmässig försäkringsrörelse, skall
tillsynsmyndigheten anvisa föreningen att antingen vidtaga erforderliga
ändringar med afseende å rörelsens art eller ock inom viss tid hafva
öfverlåtit rörelsen på ett försäkringsbolag.

Har anvisning enligt denna paragraf meddelats af tillsynsmyndigheten
och finnes föreningen icke tillbörligen ställa sig anvisningen
till efterrättelse, äger tillsynsmyndigheten hos rätten eller domaren
göra ansökning om åläggande för föreningen att träda i likvidation.
Har sådan ansökning gjorts, skall rörande kungörelse om ansökningen
och förordnande af sysslomän samt angående underrättelse om sådant
förordnande för registrering gälla hvad i 48 § är föreskrifvet. Styrker
ej föreningen å den utsatta tiden, att meddelad anvisning behörigen
efterkommits, förklare rätten, att föreningen skall träda i likvidation,
och förordne en eller flera likvidatorer att verkställa densamma.

83 §.

Om tillsynsmyndighetens beslut i ärende, som icke afser registrering,
så ock om beslut, hvarigenom registrering vägrats, skall skriftlig

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

underrättelse ofördröjligen öfverlämnas eller med allmänna posten försändas
till någon, hvilken äger företräda föreningen. Innefattar beslutet
åläggande, hvarom i 81 § förmäles, eller anvisning enligt 82 eller 86 §,
eller har genom beslutet af förening gjord ansökning afslagits eller
gillande af beslut, hvarom förmäles i 45 § andra stycket, eller registrering
af anmäldt förhållande vägrats, skola i underrättelsen om beslutet
skälen därför angifvas.

År understödsförening eller annan, som eldigt denna lag i ärende
angående föreningen gjort framställning hos tillsynsmyndigheten, missnöjd
med tillsynsmyndighetens beslut, må, vid talans förlust, besvär
öfver beslutet hos Konungen anföras, där föreningens styrelse har sitt
säte å ort inom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands eller Västerno
rrlands län, före klockan tolf å fyrtiofemte dagen, och där styrelsen
har sitt säte å ort inom annan del af riket, före klockan tolf å trettionde
dagen från beslutets dag.

84 §.

Närmare föreskrifter om tillsynsmyndighetens organisation samt
om understödsföreningsregistrets förande och tillsynsmyndighetens verksamhet
i öfrigt äfvensom angående tid och sätt för utgifvande af den
i 75 § omförmälda samling och dess öfversändande till vissa myndigheter
meddelas af Konungen.

85 §.

I enlighet med bestämmelser, som Konungen meddelar, skall utses
en nämnd, bestående af medlemmar af understödsföreningar eller ledamöter
af deras styrelser, hvilken nämnd äger att sammanträda inför
tillsynsmyndigheten för samråd med denna myndighet i gemensamma
angelägenheter.

Bestämmelser, som endast afse understödsföreningar med godkända stadgar.

86 §.

I understödsförenings stadgar må intagas bestämmelse därom, att
stadgarna skola vara godkända af tillsynsmyndigheten.

Vid pröfning af ansökning om registrering af understödsförening,
i hvars stadgar sådan bestämmelse finnes intagen, skall tillsynsmyndig -

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

heten tillse, att stadgarna innehålla tillfredsställande bestämmelser om
premier, fondafsättning, medelförvaltning och användning af uppkommande
öfverskott samt jämväl i öfrigt äro betryggande för medlemmarna
och öfriga understödsberättigade. Finnes anledning till anmärkning,
skall registrering vägras. Beviljas registrering, skall i registret och
beviset om registreringen anmärkas, att stadgarna blifvit godkända.

Beträffande registrering af stadgeändring, hvarigenom föreskrifvits
att stadgarna skola vara godkända af tillsynsmyndigheten, samt registrering
af ändring i godkända stadgar, skola bestämmelserna i nästföregående
stycke äga motsvarande tillämpning.

Understödsförening med godkända stadgar skall hvarje år afgifva
försäkringsteknisk utredning på sätt i 81 § första och andra styckena
sägs; dock att tillsynsmyndigheten må medgifva viss förening, därest
dess rörelse är af mindre omfattning eller eljest skälig anledning föreligger,
att afgifva sådan utredning mindre ofta, likväl minst hvart femte
år. I utredningen skall såsom skuld upptagas en fond (premiereserven),
motsvarande sammanlagda värdet af alla löpande utfästelser af understöd.

Visar det sig, att föreningens tillgångar icke äro tillräckliga för
täckande af föreningens gäld och redovisning af premiereserven, eller
befinnas stadgarna icke längre vara betryggande, skall tillsynsmyndigheten
anvisa föreningen att inom viss tid hafva vidtagit de åtgärder,
som pröfvas erforderliga för rättelses vinnande. Angående sådan anvisning
gälle hvad i 82 § sista stycket stadgas om anvisning, som
meddelats enligt nämnda paragraf.

87 §.

Därest understödsförening med godkända stadgar meddelar lifförsäkring,
skall premiereserven för lifförsäkringar minst uppgå
till skillnaden mellan kapitalvärdet af föreningens förbindelser på grund
af löpande försäkringar och kapitalvärdet af de nettopremier, försäkringstagarna
må hafva att ytterligare erlägga. Från kapitalvärdet af föreningens
förbindelse på grund af försäkring må afräknas belopp, som
föreningen i enlighet med bestämmelse i stadgarna förskjutit mot säkerhet
i försäkringsbrefvet inom dettas återköpsvärde. Har försäkring återförsäkrats
hos svenskt försäkringsbolag, vare föreningen fritagen från
förpliktelsen att för det återförsäkrade beloppet göra afsättning till
premiereserv.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Varda, sedan föreningen börjat sin verksamhet, grunderna för beräkning
af dess premiereserv för lifförsäkringar ändrade, och föranleder
ändringen skyldighet att för äldre försäkringar i den försäkringstekniska
utredningen upptaga premiereserv till högre belopp än efter förut gällande
grunder, må tillsynsmyndigheten med afseende å fullgörandet af denna
skyldighet medgifva föreningen sådant anstånd, att under viss tid, ej
öfverstigande femton år, premiereserven för sådana försäkringar må
upptagas till lägre belopp än efter de nya grunderna; dock att skillnaden
årligen skall minskas i enlighet med en af tillsynsmyndigheten
fastställd plan.

Tillgångar, motsvarande premiereserven för lifförsäkringar, skola
redovisas:

1) i obligationer, som utfärdats eller garanterats af staten;

2) i Sveriges allmänna hypoteksbanks eller Konungariket Sveriges
stadshypotekskassas obligationer;

3) i fordringsbevis, utfärdade af riksbanken, bankbolag eller
sparbank;

4) i obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade
af svensk kommun, som till lånets upptagande eller garanterande
erhållit Konungens tillstånd;

5) i skuldförbindelser, för hvilka föreningen äger säkerhet genom
inteckning i fast egendom inom hälften af senast fastställda taxeringsvärde,
så ock, med tillsynsmyndighetens medgifvande, i skuldförbindelser
med säkerhet af inteckning inom två tredjedelar af taxeringsvärdet;
dock att i hvarje fall åbyggnad å egendom skall, för att inteckning
i egendomen må godkännas, vara brandförsäkrad i något
med vederbörligen fastställd bolagsordning försedt brandförsäkringsbolag
inom riket;

6) i sådana af enskilda järnvägar eller industriella inrättningar
utfärdade obligationer, utländska statsobligationer och andra värdehandlingar,
som till sin art och till den säkerhet de erbjuda kunna anses
jämförliga med några af de vid 1)—5) nämnda; eller

7) i föreningen tillhörig fastighet intill hälften eller, med tillsynsmyndighetens
medgifvande, intill två tredjedelar af taxeringsvärdet;
skolande i fråga om brandförsäkring af åbyggnad gälla hvad vid 5)
stadgas.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 9 samt. 31 käft. (Nr 34.)

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

88 §.

Sådan understödsförening, som
afses i 87 §, skall jämväl bilda
säkerhetsfond på sätt här nedan
sägs.

Intill dess säkerhetsfonden uppgår
till ett belopp, motsvarande en
tjugondei af premiereserven för lifförsäkringar,
skall till säkerhetsfond
afsättas den behållning, som enligt
den försäkringstekniska utredningen
finnes hafva uppstått å rörelsen i
dess helhet. Då säkerhetsfonden
uppgår till ofvan sagda belopp, vare
afsättning till fonden ej erforderlig;
nedgår fonden under samma belopp,
skall afsättning därtill ånyo vidtaga.

Nedsättning af säkerhetsfond må
icke utan särskildt medgifvande af
tillsynsmyndigheten äga rum, där
sådant ej erfordras för betäckande
af förlust, som icke kunnat ersättas
genom uppkommen årsvinst.

År föreningen befriad från skyldigheten
att hvarje år afgifva försäfcringsteknisk
utredning, varde
uppkommet öfverskott, intill dess
sådan utredning afgifves, afsatt på
sätt i 13 § sägs.

(Utskottets förslag.)

88 §.

Sådan understödsförening, som
afses i 87 §, skall jämväl bilda
säkerhetsfond på sätt här nedan
sägs.

År föreningen befriad från skyldigheten
att hvarje år afgifva försäkringsteknisk
utredning, varde
uppkommet öfverskott, intill dess
sådan utredning afgifves, afsatt på
sätt i 14 § sägs.

Särskilda bestämmelser.

89 §.

Rätt till kapitalunderstöd, i hvad det icke öfverstiger tvåhundra
kronor, kan ej öfverlåtas och må förty ej tagas i mät för gäld.

Hurusom pension enligt förordnande af Konungen kan vara undantagen
från utmätning, därom är stadgadt i utsökningslagen.

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 59

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

90 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller
föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en
för alla och alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller medlemmar denna
lag eller föreningens stadgar och tillskyndas tredje man därigenom
skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvariga för
skadan, en för alla och alla för en.

91 §.

Understödsförening vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda
genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där
styrelsen enligt stadgarna har sitt säte.

92 §.

Innehålla understödsförenings stadgar förbehåll, att tvister mellan
föreningen och styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem
eller annan understödsberättigad skola hänskjutas till afgörande af en
eller flera skiljemän, äge det förbehåll samma verkan, som tillkommer
skiljeaftal; och galle om påkallande af förbehållets tillämpning hvad
om stämning i 28 § finnes stadgadt.

3 kap. Straffbestämmelser.

93 §.

Därest understödsförening, hvilken är skyldig att söka registrering,
drifver verksamhet utan att vara registrerad, straffes den, som deltager
i åtgärd å föreningens vägnar eller i beslut därom, med böter från och
med fem till och med ettusen kronor..

Fortsattes under tid, då åtal pågår för förseelse som nu är
sagd, samma förseelse, skall, för hvarje gång stämning därför utfärdats
och delgifvits, dömas till de böter, som äro stadgade för sådan
förseelse.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Majtts förslag.) (Utskottets förslag.)

94 §.

Med böter från och med tjugufem
till och med ettusen kronor
straffes

1) styrelseledamot eller annan,
som vid anmälan för registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig
uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator
i registrerad understödsförening, där
lian mot bättre vetande i handling,
som framlägges å föreningssammanträde
eller jämlikt bestämmelserna
i 80 § ingifves till tillsynsmyndigheten,
rörande föreningens angelägenheter
meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot i registrerad
understödsförening, där han använder
någon föreningens tillgång
för ändamål, so®, efter hvad han
inser, är ett annat än det, för hvilket
samma tillgång är afsedd;

4) revisor i registrerad understödsförening,
där han i berättelse
eller annan handling, som fram
lägges å föreningssammanträde, mot
bättre vetande lämnar oriktig uppgift
rörande föreningens angelägenheter
eller uppsåtligen underlåter
att göra anmärkning mot dylik
uppgift i handling, som af honom
granskats;

5) där försäkringsteknisk utredning,
som jämlikt 81 eller 86 §
ingifves till tillsynsmyndigheten, är
oriktig, den som mot bättre vetande
upprättat utredningen eller med

94 §.

Med böter från och med tjugufem
till och med ettusen kronor
straffes

1) styrelseledamot eller annan,
som vid anmälan för registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig
uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator
i registrerad understödsförening, där
han mot bättre vetande i handling,
som framlägges å föreningssammanträde
eller jämlikt bestämmelserna
i 80 § ingifves till tillsynsmyndigheten,
rörande föreningens angelägenheter
meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot i registrerad
understödsförening, där han uppsåtligen
använder någon föreningens
tillgång för ett annat ändamål än
det, för hvilket samma tillgång är
afsedd;

4) revisor i registrerad understödsförening,
där han i berättelse
eller annan handling, som framlägges
å föreningssammanträde, mot
bättre vetande lämnar oriktig uppgift
rörande föreningens angelägenheter
eller uppsåtligen underlåter
att göra anmärkning mot dylik
uppgift i handling, som af honom
granskats;

5) där försäkringsteknisk utredning,
som jämlikt 81 eller 86 §
ingifves till tillsynsmyndigheten, är
oriktig, den som mot bättre vetande
upprättat utredningen eller med

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.)
vetskap om dess oriktighet ingifvit
densamma.

Ej må straff, som i denna paragraf
är stadgadt, ådömas, där förseelsen
enligt allmänna strafflagen
bör beläggas med strängare straff.

95 §.

Åsidosattes föreskrift, som är
meddelad i 25 §, 33 § första stycket,
35 § sista stycket, 46 § första eller
tredje stycket, 66 § första stycket,
80 §, 81 § första stycket eller 86 §
fjärde stycket, eller underlåter förening,
som erhållit föreläggande
enligt 81 § tredje stycket, att ställa
sig föreläggandet till efterrättelse,

straffes den försumlige med
böter från och med fem till och
med trehundra kronor.

Samma lag vare om likvidator,
som ej fullgör hvad honom enligt
55 §, 56 § andra stycket eller 64 §
åligger.

Förseelse mot 33 § första stycket,
35 § sista stycket eller 56 § andra
stycket må åtalas allenast af målsägande;
och skall härvid såsom
målsägande anses såväl föreningen
som hvarje medlem däraf.

(Utskottets forsla,g.)

vetskap om dess oriktighet ingifvit
densamma.

Ej må straff, som i denna paragraf
är stadgadt, ådömas, där förseelsen
enligt allmänna strafflagen
bör beläggas med strängare straff''.

95 §.

Åsidosättes föreskrift, som är
meddelad i 25 §, 33 § första stycket,
35 § sista stycket, 46 § första eller
tredje stycket, 66 § första stycket,
80 §, 81 § första stycket eller 86 §
fjärde stycket, eller underlåter förening,
som erhållit föreläggande
enligt 81 § tredje stycket, att ställa
sig föreläggandet till efterrättelse,

straffes den försumlige med
böter från och med fem till och
med trehundra kronor.

Samma lag vare om likvidator,
som ej fullgör hvad honom enligt
55 §, 56 § andra stycket eller 63 §
åligger.

96 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna
strafflagen.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

97 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan för
registrering beträffande registrerad understödsförening eller att underställa
tillsynsmyndigheten beslut, som i 45 § andra stycket sägs, eller
att till tillsynsmyndigheten ingifva någon af de i 80 §, 81 § första och
tredje styckena samt 86 § fjärde stycket omförmälda handlingarna skall
åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens styrelse enligt
stadgarna har sitt säte.

4 kap. Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

98 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning

1) å anstalt, för hvars utfästelser af understöd staten eller kommun
är ansvarig, eller å sådan pensionskassa för i offentlig tjänst anställda
personer, hvilken af Konungen förklarats undantagen från lagens tilllämpning; 2)

å fackförening, fackförbund eller annan liknande förening för
vårdande af yrkesangelägenheter af anledning att densamma meddelar
understöd vid arbetslöshet.

Anstalt eller pensionskassa, hvarom ofvan vid 1) förmäles, vare
dock pliktig att angående sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter
i enlighet med de föreskrifter, Konungen meddelar.

99 §.

Denna lag skall träda i kraft
den 1 januari 1913.

Understödsförening, som då äger
bestånd, vare dock ej skyldig att
söka registrering förr än tre år förflutit
från lagens trädande i kraft.
Med afseende å dylik förening skola

5 kap. Öfrergångsbestämmelser.

99 §.

Denna lag skall träda i kraft
den 1 januari 1913.

Understödsförening, som då äger
bestånd, vare dock ej skyldig att
söka registrering förr än tre år förflutit
från lagens trädande i kraft.
Med afseende å dylik förening skola

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kung!,. Maj:ts förslag.)
bestämmelserna i 4 § ej äga tilllämpning
under nämnda tre år,
och skall hvad i 4 § första stycket
stadgas, icke utgöra hinder för föreningen
att i fråga om rättigheter
och skyldigheter, som uppkommit
före utgången af sagda tid, jämväl
därefter söka, kära eller svara.

I öfrigt galle, beträffande understödsförening,
som äger bestånd
vid tiden för lagens trädande i kraft,
följande undantag från lagens bestämmelser: 1)

Hvad i 2 § andra stycket
är stadgadt utgör ej hinder att med
högre belopp, än där sägs, utbetala
kapitalunderstöd, som blifvit utfäst
före föreningens registrering. Därest
föreningen vid tiden för lagens
trädande i kraft bereder och under
minst två år därförut beredt kapitalunderstöd
till högre belopp än
tvåhundra kronor för en medlem,
må föreningen jämväl efter registreringen,
oaktadt stadgarna icke
blifvit godkända, utfästa och utbetala
sådant understöd till samma
belopp, dock ej högre än ettusen
kronor. Bildas understödsförening
för öfvertagande af sjukkassas rörelse
i hvad den afser meddelande
af begrafningshjälp, må, där tillsynsmyndigheten
finner skäligt så
medgifva, i fråga om tillämpning
af de ofvan i detta stycke meddelade
bestämmelserna sjukkassan
och understödsföreningen räknas
såsom en och samma förening.

( Utskottets förslag.)

bestämmelserna i 5 § ej äga tilllämpning
under nämnda tre år,
och skall hvad i 5 § första''stycket
stadgas icke utgöra hinder för föreningen
att i fråga om rättigheter
och skyldigheter, som uppkommit
före utgången af sagda tid, jämväl
därefter söka, kära eller svara.

I öfrigt gälle beträffande understödsförening,
som äger bestånd
vid tiden för lagens trädande i
kraft, följande undantag från lagens
bestämmelser:

1) Hvad i 3 § andra stycket
sägs angående utbetalning af kapitalunderstöd
skall ej äga tillämpning
med afseende å understöd, som blifvit
utfäst före föreningens registrering.
Därest föreningen vid tiden
för lagens trädande i kraft bereder
och under minst två år därförut
beredt kapitalunderstöd till högre
belopp än tvåhundra kronor för
en medlem, må föreningen jämväl
efter registreringen, oaktadt stadgarna
icke blifvit godkända, utfästa
och utbetala sådant understöd till
samma belopp, dock ej högre än
ettusen kronor. Bildas understödsförening
för öfvertagande af sjukkassas
rörelse i hvad den afser
meddelande af begrafningshjälp,
må, där tillsynsmyndigheten finner
skäligt så medgifva, i fråga om
tillämpning af de ofvan i detta
stycke meddelade bestämmelserna
sjukkassan och understödsföreningen
räknas såsom en och samma
förening.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Ktmgl. Maj:ts förslag.)

2) Innehålla föreningens stadgar
bestämmelse därom, att för giltighet
af beslut om stadgeändringfordras
fastställelse af Konungen
eller viss myndighet, skall efter
föreningens registrering sagda bestämmelse
icke äga tillämpning beträffande
sådan stadgeändring,
hvarom i 44 § andra stycket förmäles.

3) År föreningen enligt 81 §
första stycket skyldig att afgifva
försäkringsteknisk utredning äger
tillsynsmyndigheten att utsätta
lämplig tid, jämväl innan fem
år förflutit efter föreningens registrering,
då sådan utredning första
gången skall afgifvas.

4) Därest för sådan förening,
som i 87 § afses, yppar sig svårighet
att för äldre lifförsäkringar vid tiden
för registreringen afsätta premiereserv
till belopp, som i nämnda
paragraf föreskrifves, må tillsynsmyndigheten
med afseende å fullgörandet
af denna skyldighet medgifva
föreningen sådant anstånd, att
under viss tid, ej öfverstigande tjugufem
år, premiereserven för sådana
försäkringar må upptagas till lägre
belopp, under villkor att skillnaden
årligen minskas i enlighet med en
af tillsynsmyndigheten fastställd
plan.

(Utskottets förslag.)

2) Innehålla föreningens stadgar
bestämmelse därom, att för giltighet
af beslut om stadgeändring
fordras fastställelse af Konungen
eller viss myndighet, skall efter
föreningens registrering sagda bestämmelse
icke äga tillämpning
beträffande sådan stadgeändring,
hvarom i 44 § andra stycket förmäles.

3) Är föreningen enligt 81 §
första stycket skyldig att afgifva
försäkringsteknisk utredning, äger
tillsynsmyndigheten att utsätta
lämplig tid, jämväl innan fem år
förflutit efter föreningens registrering,
då sådan utredning första
gången skall afgifvas.

4) Därest för sådan förening,
som i 87 § afses, yppar sig svårighet
att för äldre lifförsäkringar vid
tiden för registreringen afsätta
premiereserv till belopp, som i
nämnda paragraf föreskrifves, må
tillsynsmyndigheten med afseende
å fullgörandet af denna skyldighet
medgifva föreningen sådant anstånd,
att under viss tid, ej öfverstigande
tjugufem år, premiereserven för
sådana försäkringar må upptagas
till lägre belopp, under villkor att
skillnaden årligen minskas i enlighet
med en af tillsynsmyndigheten
fastställd plan.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2) att Riksdagen måtte godkänna följande genom
ifrågavarande proposition framlagda förslag till

Lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om
försäkringsrörelse.

Härigenom förordnas, att 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse
skola erhålla följande ändrade lydelse:

162 §.

Beträffande ömsesidigt försäkringsbolag, som bildas för öfvertagande
af understödsförenings rörelse eller viss del däraf på sätt i lagen om understödsföreningar
sägs, skall hvad som stadgas här ofvan i 2 § angående
stiftare, i 66 § under 13) och angående bestämmelser om sådant
sammanträde, som i 74 § sägs, i 71—75 §§ samt i 76 § under 3) ej
äga tillämpning.

Genom beslut ä understödsförenings sammanträde, hvarigenom förslag
om öfverlåtelse af rörelsen eller någon del däraf på sådant bolag
slutligen antagits, skall bolaget anses bildadt och det framlagda förslaget
till bolagsordning och bestämmelser angående grunderna för bolagets
verksamhet anses antaget; och skola val af styrelse och revisorer verkställas
å nämnda föreningssammanträde eller, därest andra än de vid
föreningssammanträdet röstberättigade äga att deltaga i valen, å särskild!
sammanträde, som skall utlysas på sätt i lagen om understödsföreningar
är stadgadt.

Sedan föreningens beslut om öfverlåtelsen blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten,
skall bolagets styrelse söka Konungens stadfästelse å
bolagsordningen och de öfriga grunderna för bolagets verksamhet.

Då stadfästelse erhållits, skall ansökning göras om bolagets registrering.

I fråga om ömsesidigt försäkringsbolag, hvars verksamhet endast
afser att meddela försäkring af egendom inom ett län, skall af denna
lags förestående bestämmelser, förutom de i sista momentet af denna
§ angifna lagrum, i tillämpliga delar allenast gälla hvad i 1, 3, 63,
64, 66, 68, 69, 71, 74, 75, 77—79, 81—91, 94—120, 122, 131, 132,
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 9 samt. 31 höft. (Nr 34.) 9

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

134—138 och 158—161 §§ stadgas, dock att sådan uppgift angående
bolagets verksamhet och ställning, hvarom i 134 § under 2) förmärs,
skall införas, i stället för i allmänna tidningarna, i den stads tidning,
där Konungens befallningshafvande har sitt säte, eller, om flera tidningar
där utgifvas, i tidning, där allmänna påbud för staden vanligen
meddelas.

De, som vilja stifta ömsesidigt försäkringsbolag, hvarom nu är
sagdt, skola upprätta fullständig bolagsordning samt därå söka Konungens
befallningshafvandes stadfästelse. Konungens befallningshafvande
pröfvar bolagsordningens öfverensstämmelse med denna lag samt lag
och författning i öfrigt, så ock om och i hvad mån särskilda bestämmelser
därutöfver må erfordras.

Å beslut om ändring i stadfäst bolagsordning skall ock sökas
Konungens befallningshafvandes stadfästelse.

Firman skall innehålla ordet »försäkring» och angifva området
för bolagets verksamhet samt tydligt skilja sig från andra, hos samma
myndighet förut enligt bestämmelserna i denna paragraf införda, ännu
bestående firmor.

Sedan bolaget bildats och styrelse blifvit utsedd, skall ansökning
om bolagets registrering af styrelsen göras. Sådan ansökning skall
innehålla ej mindre uppgift å styrelseledamöternas fullständiga namn
äfvensom om deras hemvist, än ock, där bolagets firma ej skall tecknas
af styrelsens alla ledamöter gemensamt, uppgift å den eller dem, som
äro berättigade att teckna firman, samt vara åtföljd af:

1) Konungens befallningshafvandes beslut om stadfästelse, i två
styrkta afskrifter;

2) protokoll, utvisande att beslut fattats om bolagets bildande och
att styrelse blifvit utsedd;

3) samtliga teckningslistor i hufvudskrift och styrkt afskrift.

Stadfäst ändring i bolagsordningen skall, vid det i 160 § stadgade
äfventyr, ofördröjligen anmälas för registrering. Vid ansökning
härom skall styrelsen foga två styrkta afskrifter af Konungens befallningshafvandes
beslut om den å ändringen meddelade stadfästelse.

Hos Konungens befallningshafvande skall föras register för inskrifning
af de uppgifter, hvilka ‘ enligt denna lag skola beträffande
ömsesidigt försäkringsbolag, hvarom nu är fråga, anmälas eller hvilkas
intagande i registret eljest är eller varder föreskrifvet.

Beviljas bolags registrering, läte Konungens befallningshafvande i
registret införa:

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

1) dagen för beslutet om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

6) huruvida och i hvilken utsträckning styrelsen må äga för
bolaget upptaga lån;

7) styrelseledamöternas fullständiga namn och hemvist;

8) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterna äro berättigade
att teckna firman;

9) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden
kungöras delägarne eller röstberättigade, som ej äro delägare.

Det ena exemplaret af Konungens befallningshafvandes beslut om
stadfästelse skall, försedt med bevis om registreringen, jämte teckningslistorna
i hufvudskrift, till sökanden återställas.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret
skett, skall den, där registrering beviljas, i registret anmärkas. Registreras
ändring i bolagsordningen, skall ena afskriften af Konungens
befallningshafvandes beslut om stadfästelse å ändringen till sökanden
återställas, försedd med bevis om registreringen. Sker ändring i firman,
skall ny, fullständig inskrifning i registret göras.

Menar någon, att en i registret verkställd inskrifning länder
honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande föras vid
rådstufvurätten i den stad, där Konungens befallningshafvande har
sitt säte.

Hvad i 147 § 2 mom., 148 och 149 §§, 153 § 1 och 3 mom.
samt 154, 156 och 157 §§ är stadgadt skall äga motsvarande tillämpning
i fråga om registrering och register, hvarom nu är sagdt; dock
att de kungörelser, som i 153 § 1 mom. och 156 § omförmälas, skola
införas, i stället för i allmänna tidningarna, i ortstidningen, samt att
hvad i 157 § är sagdt om verkan af kungörande i allmänna tidningarna
i stället skall gälla kungörande i ortstidningen.

163 §.

Hvad ofvan i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning
å:

a) anstalt, som inrättats af staten;

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

b) anstalt, som allenast meddelar försäkring mot förlust å skuldebref
eller andra värdehandlingar;

c) rånte- och kapitalförsäkringsanstalt;

d) ömsesidigt försäkringsbolag för försäkring af egendom å landsbygden,
hvars verksamhetsområde är mindre än ett härad;

e) sjukkassa eller understödsförening.

Anstalt, hvarom ofvan under b), c) och d) förmäles, vare dock
pliktig att angående sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter
i enlighet med de föreskifter, Konungen meddelar.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1913.

3) att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts
förenämnda proposition måtte för sin del antaga följande
förslag till

Lag om ändring i vissa delar al* lagen om sjukkassor

den 4 juli 1910.

Härigenom förordnas, att 3, 87, 105 och 106 §§ i lagen om sjukkassor
den 4 juli 1910 skola erhålla följande ändrade lydelse:

3 §•

För registrerad sjukkassas förbindelser häfta allenast kassans tillgångar,
förfallna men ej guldna afgifter inräknade.

87 §.

Företer sjukkassas registrerade firma likhet med en i föreningsregister,
sjukkasseregister, understödsföreningsregistret eller försäkrings -

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

register tidigare införd firma, och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda
firma förfång, äge domstol på talan af denne förbjuda sjukkassan
att efter viss tid använda förstnämnda firma äfvensom ålägga
sjukkassan det skadestånd, som pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i sjukkasseregister verkställd inskrifning
länder honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande
samt om skadestånd föras vid domstol.

105 §.

Innan sjukkassa blifvit registrerad enligt denna lag, kan den ej
förvärfva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol
eller annan myndighet söka, kära eller svara.

Handla ledamöter af kassans styrelse eller medlemmar af kassan
eller andra å kassans vägnar, innan den blifvit registrerad, svare de,
som i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser
såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

106 §.

Oregistrerad sjukkassa må, där
medlemsantalet uppgår till minst femtio.
, ej utfästa eller utbetala högre begrafningshjälp
än tvåhundra kronor.

Öfverträdes detta förbud, straffes
den, som i åtgärden eller beslut
därom deltagit, med böter från och
med fem till och med ettusen kronor.

Fortsättes under tid, då åtal
pågår för förseelse som nu är sagd,
samma förseelse, skall, för hvarje
gång stämning därför utfärdats och
delgifvits, dömas till de böter, som
äro stadgade för sådan förseelse.

106 §.

Oregistrerad sjukkassa må, där
den består af flera än femtio medlemmar■,
ej utfästa eller utbetala högrebegrafningshjälp
än tvåhundra kronor.

Öfverträdes detta förbud, straffes
den, som i åtgärden eller beslut
därom deltagit, med böter från och
med fem till och med ettusen kronor.

Fortsättes under tid, då åtal pågår
för förseelse som nu är sagd,
samma förseelse, skall, för hvarje
gång stämning därför utfärdats och
delgifvits, dömas till de böter, som
äro stadgade för sådan förseelse.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1913.

Utan hinder af hvad i 105 § första stycket stadgas, må rättighet,
som uppkommit, innan denna lag trädt i kraft, jämväl därefter göras
gällande mot sjukkassa, och skall det i 106 § gifna förbud ej äga tilllämpning
i fråga om utbetalning af begrafningshjälp, som blifvit utfäst
före lagens trädande i kraft.

Stockholm den 28 mars 1912.

På lagutskottets vägnar:
JOHAN WIDÉN.

Reservationer.

Förslaget till lag om understödsföreningar.

Beträffande lagförslaget i dess helhet.

Herrar Lindhagen och Persson i Norrköping hafva anfört:

»Understödsföreningarna äro ett viktigt led i den stora folkliga
rörelsen att genom själfhjälp förbättra samhällsmedlemmarnes ekonomiska
läge. De ha därför anpassat sig efter skilda förhållanden och
framträda i växlande former. En lagstiftning, som på detta område
vill hjälpa och icke i stället stjälpa, måste enligt vårt förmenande begynna
varsamt och framför allt undvika att lägga enformiga regler på

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

detta mångskiftande lif. Att utgå ifrån att hela denna rörelse skall
genom lagens mellankomst snarast möjligt uppbyggas på strängt försäkringstekniska
grunder är säkerligen ett dogmatiskt åskådningssätt,
som kan vålla mycken skada och verka hämmande på de enskildes
sträfvanden för sin ekonomiska välfärd med de naturliga utvägar, som
stå dem till buds.

Under sådana förhållanden synes en lagstiftning böra till en början
omfatta företrädesvis de större och betydelsefullare föreningarna, så att
den ej drabbar det bestående i blindo och någon erfarenhet kan vinnas
om lagens verkningar. De öfriga föreningarna med en mera mångskiftande
organisation böra sålunda, synes det oss, lämpligen åtminstone
tills vidare lämnas utanför lagen och de olägenheter, som däraf möjligen
skulle kunna uppkomma för en eller annan förening, afhjälpas genom
att tillåta hvarje förening, som så önskar, att komma in under lagen
genom inregistrering. Det bör således uppdragas en lämplig gräns,
som skiljer mellan understödsföreningar, för hvilka lagen skall gälla,
och understödsföreningar af mera ideell natur, hvilka tillsvidare lämnas
oberörda i sitt nuvarande fria lif och sina nuvarande rättigheter. Förhållandet
blefve väsentligen jämförligt med fjolårets lagstiftning, som
omfattade ekonomiska föreningar, men lämnade ideella föreningar
oberörda.

Den kungl. propositionen har icke inlåtit sig på en sådan tudelning
af understödsföreningarna och det måste då möta ganska störa
vanskligheter för Riksdagen att finna den rätta urskiljningen bland
den stora mångfald föreningar, som det här gäller.

Dessutom möter i propositionens förslag många detaljbestämmelser,
som med vår ofvannämnda utgångspunkt måste betecknas såsom en
ovarsam lagstiftning på detta ömtåliga område.

Ett sådant stadgande anses från föreningshåll vara den bestämmelse,
som lägger i tillsynsmyndighetens hand att efter godtfinnande
bedöma, när en föreningsrörelse kan sägas drifvas affärsmässigt (§ 1
och § 82, fjärde stycket). Det är därför en allmänt uttalad önskan
från föreningshåll, att i iagen måtte inrymmas en definition på hvilka
rörelser skulle anses som affärsmässiga, på sätt 1905 års kommittéförslag
också stadgade. En sådan definition får naturligtvis anpassa
sig efter för handen varande förhållanden och sedan ändras, om utvecklingen
kräfver det, hvilket ock synes varit nämnda kommittéförslags
mening. Då emellertid 1905 års formulering, enligt hvad för utskottet
blifvit uppgifvet, till äfventyrs ej vidare kan anses fullt motsvara de
nyaste företeelsernas kraf, samt det för oss varit synnerligen vanskligt

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

att kunna förorda en annan passande formulering, ehuruväl ett förslag
därtill blifvit oss benäget förelagdt, så ligger äfven häri en anledning
till ärendets återremitterande till Kungl. Maj:t.

Äfven åtskilliga andra bestämmelser i Kungl. Maj:ts förslag, som
föranledt oss till nedanstående reservationer och äfven till en erinran
om socialstyrelsens sannolika företräde framför försäkringsinspektionen
såsom tillsynsmyndighet, skulle genom en sådan återremiss kunna undergå
en mera tillfredsställande granskning, än Riksdagen kan vara i tillfälle
att ägna desamma.

På grund häraf och under betonande vidare af det orättvisa och
hårda slag, som äfven utskottet riktat mot de föreningar, hvilka dock
enligt utskottets mening skulle vara väsentligen undantagna från lagen
genom att i § 5 frånkänna dem den rättspersonlighet, som de nu äga
och som i fjolårets lagstiftning ideella föreningar fått behålla, nödgas
vi hemställa:

att Riksdagen ville, med afslag å propositionen
angående lag om understödsföreningar, i skrifvelse
anhålla, att Kungl. Maj:t måtte till nästa Riksdag
framlägga förslag till lag allenast om vissa understödsföreningar
samt beträffande förslagets detaljer i
öfrigt vidtaga de ändringar, som på grund af de
vid denna Riksdag framkomna anmärkningar kunna
anses af förhållandena påkallade.»

§ I Herrar

Persson i Norrköping och Lindhagen hafva anfört:

»Bland de i förevarande § uppräknade särskilda exemplen på
understödsförenings verksamhet omnämnes äfven understöd vid arbetslöshet.
Lagrådet har ansett detta exempel ej böra särskild! framhållas,
enär sannolikt ingen fristående understödsförening funnes med ändamål att
bereda arbetslöshetsunderstöd. Med anledning af denna lagrådets anmärkning
har chefen för civildepartementet i statsrådsprotokollet anfört,
att det för närvarande lärer finnas en förening med ändamål att lämna
understöd vid arbetslöshet, samt därjämte anfört, »att fråga om arbetslöshetsförsäkring
numera enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 november
1911 är föremål för utredning. Då det icke är osannolikt, att denna
utredning kan leda till åtgärder från det allmännas sida, hvilka befordra
uppkomsten af understödsföreningar för meddelande af arbetslöshets -

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

understöd, tiar meddelandet af dylikt understöd icke ansetts böra uteslutas
från exemplen å understödsförenings verksamhet.»

Det förefaller vara ganska naturligt, att lagstiftning angående
arbetslöshetskassor bör anstå intill dess att den nämnda utredningen
är färdig. För närvarande finnes ingen som helst utredning om denna
sak, alltså ej heller minsta garanti för att här ifrågavarande lag är
lämplig för blifvande arbetslöshetskassor. Att den ej är lämplig för de
arbetslöshetskassor, som redan finnas och som äro förbundna med fackföreningsrörelsen,
synes ha varit fullt insedt, enär det i 98 § i denna
lag är särskild! bestämdt, att lagen ej skall äga tillämpning på dessa kassor.

Då det under vissa förhållanden kan förutsättas, att arbetslöshetskassorna
i framtiden ej komma att på samma sätt som nu vara förbundna
med fackföreningarna, utan möjligen komma att intaga en i
visst afseende mera fristående ställning, torde det vara förenadt med
stora vådor att nu, då ingen som helst utredning föreligger, pressa dessa
föreningar in under en lag, som är skrifven för föreningar med helt
andra uppgifter.

På grund häraf anse vi, att föreningar uteslutande för understöd
vid arbetslöshet bör för närvarande i § 98 helt undantagas från lagen,
och bör således äfven detta exempel: ’eller vid arbetslöshet’ i 1 §:s
femte stycke utgå.»

§ 2-

Herrar Widén, Söderbergh, Ständer, Pettersson i Södertälje, Jansson i
Edsbäcken och Olsson i See hafva anfört:

»Då vi ansett, att utskottet bort gå längre än som skett i att befria
de mindre understödsföreningar, hvilka ej äro att hänföra till pensionskassor,
från registreringsskyldighet, hafva vi ansett att 2 § i förslaget
till lag om understödsföreningar bort erhålla följande lydelse:

jPensionskassa, som består af flera än femtio medlemmar,
skall registreras i enlighet med hvad i denna lag sägs.

Annan understödsförening skall registreras, så framt
den utfäster eller utbetalar understöd, utgående i kapital
en gång för alla (kapitalunderstöd), till högre
belopp än tvåhundra kronor för en medlem och består
af flera än etthundra medlemmar.

Understödsförening, som icke enligt hvad ofvan
stadgas är skyldig att söka registrering, må kunna
registreras, därest den består af minst fem medlemmar.

Bihang till Biksdagens protokoll 1912. 9 sand. 31 käft. (Nr 34.) 10

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Häraf föranledes jämväl en ändring i 106 § af lagen om ändring
i vissa delar af lagen om sjukkassor den 4 juli 1910.»

Herrar Persson i Norrköping och Lindhagen hafva yttrat:

»I öfverensstämmelse med detf uppfattning som af oss uttalats i
vår motivering beträffande lagförslaget i sin helhet och äfven af utskottet
väsentligen delats, nämligen att åtskilliga föreningar på grund
af sin ringa omfattning eller andra orsaker ej böra ingå under lagen,
äro vi eniga med utskottet därutinnan att en begränsning af registreringsskyldighet
bör äga rum. Däremot anse vi, med hänsyn till den
varsamhet, hvarmed man enligt vår uttalade uppfattning bör börja beträda
denna lagstiftning, att utskottet ej tillräckligt tillgodosett förenämnda
synpunkt. Och då ett understöd för en gång till en medlem
intill ett belopp af 500 kronor i flera fall, äfven från sakkunnigt håll,
ansetts som en lämplig gränslinje mellan större och mindre föreningar,
ha vi ansett, att för närvarande gränsen i denna paragraf också bör
uppdragas på detta sätt och samtidigt förbindas med en fordran på det
af utskottet allenast alternativt upptagna medlemsantalet.

Vi hemställa därför att 2 § måtte erhålla följande lydelse:

Pensionskassa, som består af flera än femtio medlemmar,
skall registreras i enlighet med hvad i denna
lag sägs.

Annan understödsförening skall registreras, såframt
den utfäster eller utbetalar understöd, utgående
i kapital en gång för alla (kapitalunderstöd) till högre
belopp än femhundra kronor för en medlem, och består
af flera än tvåhundra medlemmar.

Understödsförening, som icke enligt hvad ofvan
stadgas är skyldig att söka registrering, må kunna
registreras, därest den består af minst fem medlemmar.»

§ 3.

Herr Persson i Norrköping, med hvilken herr Lindhagen instämt,
har anfört:

»Förevarande § bestämmer i sin sista del, att förening, som utfäster
eller utbetalar kapitalunderstöd till högre belopp än tvåhundra kronor
för en medlem, skall ha af tillsynsmyndigheten godkända stadgar. Däraf

Lagutskottets -utlåtande Nr 34.

följer, att sådan förening enligt 86 § skall ha för tillsynsmyndigheten
tillfredsställande bestämmelser om premier, fondafsättning, medelförvaltning,
om användning af uppkommande öfverskott, äfvensom, enligt
Kungl. Maj:ts och utskottets förslag, hvarje år upprätta och afgifva en
vidlyftig och kostsam försäkringsteknisk utredning. Vidare skall, jämlikt
87 §, föreningens premiereserv minst uppgå till skillnaden mellan kapitalvärdet
af föreningens förbindelser på grund af löpande försäkringar och
kapitalvärdet af de nettopremier försäkringstagarna må hafva att
ytterligare erlägga. Slutligen skall föreningen jämväl bilda en säkerhetsfond,
efter vissa bestämmelser i 88 §. Om sådan förening brister i
någon sina enligt lagen sålunda ålagda många och stränga villkor,
äger tillsynsmyndigheten hos rätten eller domaren göra ansökning om
åläggande för föreningen att träda i likvidation.

Enligt mitt förmenande äro dessa bestämmelser alldeles för stränga
för föreningar, som meddela blott kapitalunderstöd, hvarför understödsbeloppet
bör höjas från 200 till 500 kronor. För denna min uppfattning
gifves ytterligare stöd dels af den konferens för Sveriges understödsföreningar,
som afhölls i Stockholm den 6 och 7 mars 1911, och
dels af 1908 års kungl. kommitté, hvilka båda stannat vid nu föreslaget
belopp.

På grund häraf och i konsekvens med mitt förslag i föregående
§, föreslår jag att beloppet tvåhundra kronor i § 3 sista stycket ändras
till femhundra kronor.»

§ 5.

Herrar Lindhagen och Persson i Norrköping hafva yttrat:

»Som förut erinrats synes oss denna lag böra omfatta endast sådana
understödsföreningar, som åläggas registreringsskyldighet eller frivilligt
låta inregistrera sig. Men äfven om man, såsom utskottet föreslagit, låter
jämväl de öfriga formellt ingå under lagen, så bör detta lika litet som enligt
den andra metoden föranleda, att man beröfvar dem den rättskapacitet,
som de nu hafva. Den lättnad utskottet velat gifva de mindre föreningarne
genom att undantaga dem från lagen tar utskottet väsentligen
tillbaka genom att låta dem köpa denna befrielse med förlusten af sin
rätt att göra sig rättsligt gällande, hvilket utsätter dem för ett bekymmersamt
osäkerhetstillstånd och vanskligheter af flera slag. Indirekt verkar
detta dessutom såsom ett tvång till inregistrering under lagen, hvarifrån
ju dessa föreningar skulle befrias. Det är svårt att förstå en om -

76 Lagutskottets utlåtande Nr 34.

tanke och välvilja mot de mindre föreningarne, som tar sig sådana
uttryck.

Af dessa skäl anse vi denna paragrafs första stycke böra omredigeras
i angifvet syfte och för tydlighetens skull där äfven framhållas, att
förening, som ej är registreringsskyldig, bibehåller sin nuvarande rättsställning.
Vi föreslå sålunda exempelvis följande lydelse:

Innan registreringspliklig understödsförening blifva
registrerad, kan den ej förvärfva rättigheter eller
ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller
annan myndighet söka, kära eller svara. Annan understödsförening,
som ej låtit inregistrera sig, bibehåller
den rättsställning, som sådan förening hitintills enligt
rättstillämpningen åtnjutit.»

Herrar Jansson i Edsbäcken och Olsson i See ha instämt i förestående
yrkande.

§ <59.

Herrar Persson i Norrköping och Lindhagen hafva anfört:

»Förevarande § föreskrifver att registrering och tillsyn å understödsföreningar
handhafvas af en för hela riket gemensam tillsynsmyndighet.
I statsverkspropositionen under sjätte hufvudtiteln begäres
ett anslag till försäkringsinspektionen för att bereda denna
myndighet tillfälle att utöfva berörda tillsynsmyndighet öfver understödsföreningarna.
Detta motiveras i korthet sagdt därmed, att det
torde vara mest ändamålsenligt, att åtminstone under nuvarande förhållanden
försäkringsinspektionen utses till tillsynsmyndighet.

Mot en sådan anordning kunna befogade invändningar göras och
hafva äfven från många understödsföreningar och andra håll framkommit.
Redan 1905 års kommittébetänkande rörande understödsföreningarna
delade dessa betänkligheter. Visserligen gafs ett visst erkännande
åt försäkringsanstaltens sakkunskap, men å andra sidan
anföres i betänkandet följande:

»Emellertid äro försäkringsinspektionens organisation och verksamhetssätt
speciellt anpassade för utöfvande af tillsyn öfver de affärsmässigt drifna försäkringsbolagen,
ett förhållande, som särskild! tagit sig uttryck däri, att kostnaderna
för densamma uteslutande bestridas genom särskild beskattning af dessa bolag. I
förslaget däremot afses föreningar och kassor, hvilka hafva till uppgift att utan

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

några egentliga driftkostnader bereda medlemmarna understöd på billigaste villkor.
På någon beskattning af dessa föreningar, som i regel skulle röra sig allenast med
afgifter i det närmaste motsvarande den s. k. nettopremien och utan några afsevärda
tillägg för bestridande af förvaltningskostnader och dylikt, kan därför ej
tänkas, utan bör väl tvärtom, om tillsynen för dem skall kunna blifva en häfstång
till fortsatt utveckling, kostnaderna för densamma bestridas af statsmedel. Vidare,
och detta gäller äfven det fåtal större lifförsäkringsföreningar, som stå de affärsmässiga
företagen nära, måste understödsföreningarna, af lätt insedda skäl och
särskildt just emedan de arbeta med jämförelsevis låga afgifter, ofta behandlas
efter andra synpunker jämväl i tekniskt hänseende än de rena affärsföretagen. Redan
af dessa anledningar och då därjämte som bekant mellan affärsbolagen och
vissa grupper af understödsföreningarna en mer eller mindre utpräglad rivalitet gör
sig gällande, skulle den ifrågavarande uppgiftens öfverlämnande åt försäkringsinspektionen
medföra svårigheter och ej heller vara ägnadt att bland de ifrågavarande
föreningarna alstra det förtroende för myndigheten, som utgör ett viktigt
villkor för vinnande af det med lagförslaget åsyftade ändamålet».

Korn mitter ade framhålla därför inrättande af en särskild tillsynsmyndighet
såsom önskvärd och yttra därom ytterligare bland annat:

»Härtill kommer, att enligt kommitterades afsikt myndighetens verksamhet
icke skulle vara inskränkt allenast till den direkta tillsynen, utan skulle omfatta
äfven och det rent af som hufvudsak ett hjälpande och rådande i såväl tekniskt
som formellt hänseende vid föreningars bildande och fortsatta utveckling. Den
sociala betydelse, de föreningar, om indika nu är fråga, äga och säkerligen ännu
mer i en framtid komma att få, gifver dem fullgiltiga anspråk på behöfligt biträde
i berörda hänseenden från det allmännas sida. En uppgift af den säregna beskaffenhet
och den omfattning, som sålunda skulle tillkomma den särskilda tillsynsmyndigheten,
kan säkerligen icke på ett tillfredsställande sätt fyllas annat än af en
myndighet, som helt ägnar sig åt densamma och för hvilken den under alla förhållanden
måste förblifva hufvudsak.»

Det är hufvudsakligen dylika, såsom oss synes, fullt riktiga skäl,
som anförts äfven från försäkringshåll, då man förordat den blifvande
socialstyrelsen eller sjukkassornas tillsynsmyndighet såsom den myndighet,
hvilken skall hafva öfverinseendet öfver understödsföreningarna.
Enligt det upprättade förslaget till socialstyrelse skall inom den upprättas
en särskild byrå för socialförsäkring och skall under denna byrå
förläggas äfven sjukkassorna. Det torde i sammanhang härmed förtjäna
omnämnas, att vid sjukkasselagens behandling afslog Riksdagen en väckt
motion om att lägga sjukkassorna under försäkringsinspektionen såsom
tillsynsmyndighet.

Egentligen borde dessutom i lagen fastslås, hvilken myndighet
som skall utöfva tillsynen, och en så viktig sak för hela lagens tillämpning
icke vara öfverlämnad åt administrativt åtgörande. Med den

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

uppfattning vi ofvan uttalat, synes oss Riksdagen åtminstone böra med
antagande af en lag i ämnet förbinda det villkor, att socialstyrelsen
skall blifva tillsynsmyndighet.»

§ 81.

Vid denna § har reservation afgifvits af herrar Jansson i Edsbäcken
och Olsson i See.

§ 82.

Herrar Lindhagen och Persson i Norrköping hafva vid denna § hänvisat
till hvad de i fråga om lagförslaget i dess helhet anfört beträffande
behofvet af eu definition på begreppet affärsmässig rörelse.

§ 86.

Reservationer hafva beträffande denna § afgifvits

dels af herrar Jansson i Edsbäcken och Olsson i See;

dels ock af herrar Persson i Norrköping och Lindhagen, som anfört:

»I förevarande §:s fjärde stycke bestämmes, att understödsförening
med godkända stadgar skall hvarje år afgifva försäkringsteknisk utredning.
Detta åliggande förefaller oss alltför strängt och kommer, särskilt
i fråga om de mindre föreningarna, att åstadkomma åtskilligt besvär
och oskäliga kostnader. Dessa föreningar äro ju i allmänhet tillkomna
och afsedda för att, utan några egentliga driftkostnader, bereda
medlemmarna understöd på billigaste villkor. Den förevarande lagens
afsikt bör väl egentligen vara till hjälp för dessa föreningars vidare utveckling.
Med detta låter sig näppeligen förenas ett påläggande af
stora besvär och dryga kostnader utan något ekonomiskt bistånd.

Giltiga skäl synas ej heller framlagda för att dessa understödsföreningar
skola oftare än pensionskassorna afgifva försäkringsteknisk utredning,
utan torde det vara alldeles tillräckligt, om en sådan äfven af
dem aflämnas hvart femte år. Detta desto mer, som understödsföreningarna
i fråga äro skyldiga att för hvarje år ingifva de i § 80 omförmälda
handlingarna, hvilka gifva tillsynsmyndigheten möjlighet att,
om den så anser erforderligt, låta upprätta en sådan utredning. Nedsättes
tiden till hvart femte år, så bör, med föranledande af öfriga be -

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

stämmelser, mindre föreningar helt befrias från att på egen bekostnad
aflämna försäkringsteknisk utredning.

På detta sätt vinnes också i förevarande afseende likställighet
mellan understödsförening med godkända stadgar och pensionskassa,
hvilka båda slag af understödsföreningar enligt uttalande i 1905 års
kommittébetänkande härutinnan kunde anses likvärdiga.

På grund häraf yrkas, att 86 §, fjärde stycket, erhåller följande
förändrade lydelse:

Understödsförening med godkända stadgar skall
hvart femte år afgifva försäkringsteknisk utredning på
sätt i 81 § första och andra styckena sägs; dock att
tillsynsmyndigheten må befria viss förening, därest
dess rörelse är af mindre omfattning eller eljest skälig
anledning föreligger, från att afgifva sådan utredning.
I utredningen skall såsom skuld upptagas eu fond
(premiereserven) motsvarande sammanlagda värdet af
alla löpande utfästelser af understöd.»

§ 88.

Herr Stärner har ansett, att bestämmelserna i denna § om afsättning
till säkerhetsfonden bort bringas i öfverensstämmelse med gällande
föreskrifter för ömsesidiga försäkringsbolag, så att 2:a stycket i paragrafen
erhölle följande lydelse:

»Intill — — — lifförsäkringar, skall till säkerhetsfond
afsättas minst hälften af den behållning —
— — vidtaga.»

§ 96.

Herr Persson i Norrköping har anfört:

»I förevarande § finnes stadgadt böter från 5 till 300 kronor för åsidosättande
af föreskrifterna i ej mindre än 12 olika paragrafer. Strängare
bötesstraff finnes stadgadt i ett tiotal andra fall i lagförslaget. Förevarande
lagförslag är sålunda mycket generöst med bötesstraff mot de
i juridiken oskolade arbetare och vederlikar, som i stor utsträckning

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

bära tipp och leda den understödsföreningsrörelse, som nu är ämnad att
välsignas med 99 omständliga och för menige man svårbegripliga lagparagrafer.
Att söka få bort några af straffbestämmelserna lärer väl
numera på vissa håll betraktas nästan som ett angrepp på den lagliga
ordningen. Som försvar vill jag dock anföra, att i de sakkunniges betänkande
år 1905 angående understödsföreningar nöjde man sig med
ungefär hälften så många bötesbestämmelser som i nu förevarande
lagförslag.

I ett fall har genom utskottets betänkande bötesbestämmelse skärpts
utöfver Kungl. Maj:ts förslag, nämligen i 35 § sista stycket, där styrelse
åligger vid risk af böter från 5 till 300 kronor att senast två veckor
från beslutets dag hålla protokollet tillgängligt för föreningsmedlemmarna.
I Kungl. Maj:ts förslag lämnades fyra veckors nådatid. I 1905
års kommittéförslag fanns ingen motsvararande bötesstraffbestämmelse.

Jag tillåter mig hemställa till Riksdagen att med ändring af utskottets
förslag till förevarande 95 § första stycket utesluta orden: 35 §
sista stycket.»

§ 98.

Herrar Persson i Norrköping och Lindhagen hafva anfört:

»I mom. 2 af förevarande § stadgas, att hvad i denna lag är föreskrifvet
skall ej äga tillämpning å fackförening, fackförbund eller annan
liknande förening för vårdande af yrkesangelägenheter af anledning
att densamma meddelar understöd vid arbetslöshet.

I konsekvens härmed torde samma bestämmelse böra göras gällande
för liknande förening af anledning att densamma meddelar
understöd vid dödsfall. Vissa fackförbund, exempelvis Svenska måleriarbetareförbundet,
Svenska murareförbundet, Skandinaviska sadelmakareoch
tapetserareförbundet m. fl., meddela nämligen visst belopp i begrafningshjälp
vid medlemmars dödsfall. I vissa fall erlägga fackförbundsmedlemmarna
särskild afgift till begrafningshjälpen, men i vissa
fall utgår begrafningshjälpen ur fackförbundets allmänna kassa. Om
icke ofvannämnda undantag göres från lagen, torde dessa fackförbund
bringas, ettdera till att inregistrera sig under förevarande lag eller
också sluta upp att meddela understöd vid dödsfall. Att inregistrera
sig under förevarande lag kunna de gifvetvis ej, hvadan den andra
utvägen måste beträdas. Därigenom tillfogas vederbörande medlemmar
stor skada, samtidigt som lagstiftaren drifver fackföreningsrörelsen bort
från själfhjälpsprincipen.

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

... ^årligen invändes att fackförbund, fackförening eller annan
liknande förening för vårdandet af yrkesangelägenheter kan formellt
skilja ifrån sig sm begrafningskassa samt därefter införa i sina stadgar
som viHkor för anslutning, att medlem äfven skall tillhöra den inom
yrket befintliga begrafningskassa^ men utom att detta är förenadt
med en onodig omgång är det äfven förenadt med en hel hop besvär
och kostnader Som exempel härpå må blott anföras, att i förevarande
lagförslag stadgas i 17 §, att styrelseledamot ej må utses för längre

i iiau°ntVa aj- °Ci1 Yldare i 37 §i att före den 1 augusti hvarje år
skall hallas ordinarie, foremngssammanträde. Dessa bestämmelser tvinga
med medlemskap i fackförbund förbunden begrafningskassa att välja
styrelse och halla sammanträde oftare och å annan tid än fackförbundet
hvilket i allmänhet ej har sammanträde (kongress) oftare än hvart
tredje ar. Härigenom uppstå, utom andra olägenheter, afsevärdt ökade
Kostnader för understödsföreningarna i fråga.

Af skäl sopp af oss utvecklats i reservation under § 1 bör å andra
sidan det i propositionen föreslagna undantag utsträckas till alla föreningar
som endast syssla med understöd vid arbetslöshet. 4

..... Pa grund af det anförda hemställes, att 98 § 2 mom. måtte få
följande lydelse:

2) a förening, som ej meddelar annat understöd än
vid arbetslöshet, eller å fackförening, fackförbund eller
annan liknande förening för vårdande af yrkesangelägenheter
af anledning att densamma meddelar understöd
vid arbetslöshet eller dödsfall.»

Förslaget till lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor

den 4 juli 1910.

§ 106.

• ™ Se7rrar &ödfrher9h> Stärner, Pettersson i Södertälje, Jansson

i Jhasbacken och Olsson i See hafva anfört:

.... /Under hänvisning till hvad vi anfört vid 2 § i lagen om underhafva
yrkat, att denna § måtte erhålla följande

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 9 sand. 31 käft. (Nr 34.)

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Oregistrerad sjukkassa må, där den består af
flera än etthundra medlemmar, ej utfästa eller utbetala
högre begrafningshjälp än tvåhundra kronor.

Öfverträdes detta förbud, straffes den, som i åtgärden
eller beslut därom deltagit, med böter från och
med fem till och med ettusen kronor.

Fortsättes under tid, då åtal pågår för förseelse
som nu är sagd, samma förseelse, skall, för hvarje
gång stämning därför utfärdats och delgifvits, dömas
till de böter, som äro stadgade för sådan förseelse.»

Herrar Lindhagen och Persson i Norrköping ha under hänvisning
till sitt förslag under § 2 yrkat, att denna paragrafs första stycke måtte
få följande lydelse:

Oregistrerad sjukkassa må, där den består af
flera än tvåhundra medlemmar, ej utfästa eller utbetala
högre begrafningshjälp än femhundra kronor.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1912.