Lagutskottets Utlåtande Nr 31 (Utlåtande 1910:LU31 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande Nr 31.

Nr 31.

Ank. till Riksd. kansli den 10 mars 1910 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse
af 16 § 2 och 6 mom. värnpliktslagen.

Lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft nedan
intagna, till utskottet hänvisade motioner, nämligen nr 35 inom Första
kammaren, af herr Bergendahl, om ändring af § 16 mom. 6 i värnpliktslagen
samt nr 32 inom Andra kammaren, af herrar linne och Lindgren,
om ändrad lydelse af 16 § 2 mom. värnpliktslagen.

Herr Bergendahl har i sin motion anfört följande: Serr Bergen »Värnpliktslagen

af den 14 juni 1901 innehåller i § 16 moment 1,dahls motion2,
3 och 6 följande stadganden:

1. Uppskof med inskrifning till nästföljande års inskrifningsförrättning
kan meddelas värnpliktig, som af en eller annan möjligen öfvergående
anledning, såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling
eller dylikt vid inskrifningsförrättningen befinnes till tjänstgöring oförmögen
eller olämplig.

2. Sådant uppskof kan ock medgifvas ende arbetsföre sonen, sonsonen
eller dottersonen till orkeslös eller vanför fader, farfader, morfader,
eller till änka eller ogift kvinna, enda arbetsföre fostersonen till orkeslös
eller vanför fosterfader eller till fostermoder äfvensom ende arbetsföre
brodern till ett eller flera minderåriga eller vanföra faderlösa syskon,
dock endast såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar
eller syskon äro af hans arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende.

Bill. till Likså. Prof. 1910. 7 Samt. 29 Häft. (Nr 31.)

Lagutskottets Utlåtande Nr 31.

3. Förefinnes anledning till befrielse enligt denna § ännu vid inskrifningsförrättningen
det år, under h vilket den värnpliktige fyller 24 år,
frikallas han från värnpliktens fullgörande i beväringen under fredstid.

6. Sådan frikallelse äge ock den tillgodonjuta, som från riket afflytta!
till land inom främmande världsdel och därefter åter hit inflyttat;
dock under villkor:

att afflyttningen icke skett i strid med då gällande föreskrifter om
utvandring, att han under det år, han återinflyttat, fyllt minst 28 år,
samt att minst 9 år förflutit från afflyttningen till återinflyttningen, häri
således icke inberäknad den tid, som vistelsen i riket varat, innan förlorad
svensk medborgarerätt återförvärfvats.

Genom de i momenten 1, 2 och 3 meddelade bestämmelserna har
lagstiftaren velat bereda värnpliktig, af hvars arbete annan person för
sitt uppehälle är väsentligen beroende, möjlighet att fullgöra den försörjningsplikt,
som juridiskt eller moraliskt åligger honom. De anförda
stadgandena hänföra sig endast till vissa bestämda fall och innehålla ej
någon supplerande bestämmelse för andra fall af likartad beskaffenhet.
De i mom. 2 angifna grunderna synas dock icke vara uttömmande i
fråga om de omständigheter, hvilka för en dylik befrielse böra komma i
betraktande.

Sålunda har icke det förhållande upptagits, att den värnpliktige är
gift och har att försörja en familj, som för sitt uppehälle är uteslutande
beroende af hans arbete. Att så icke skett torde väl hufvudsakligen bero
därpå, att det hittills mycket sällan inträffat, att någon ingått äktenskap
före värnpliktens fullgörande. Men genom den återinvandring af svenskamerikanare,
hvilken under senare tid synes hafva tagit större proportioner
än förut och hvilken gifvit anledning till det under förra året
beslutade tillägget till ifrågavarande 16 § värnpliktslagen, hafva de fall
icke blifvit så få, då gifta immigranter ställts inför nödvändigheten att
fullgöra sin värnplikt äfven om deras hustrur och barn varit helt och
hållet beroende af deras arbete. Ty har immigranten icke uppnått den
ålder eller vistats utrikes så lång tid, som i ofvan åberopade 6 mom.
sägs, varder han försatt i den ogynnsamma ställningen att icke kunna
åberopa den rätt till befrielse från värnpliktens fullgörande i fredstid
som lagstiftaren afsett att bereda försörjare af nära anförvandter. De
skäl, som föranledt tillkomsten af bestämmelserna i 2 och 3 mom. af
16 § synas äfven i nu berörda afseende äga sin fulla tillämpning. Jag

Lagutskottets Utlåtande Nr 31.

har mig bekant fall, då svensk-amerikanare, som med familj återkommit
till riket i afsikt att här kvarblifva, funnit sig föranlåtna att åter utflytta,
enär de varit tvungna till en vapentjänstgöring, som skulle bringat
deras familj i armod. För att förebygga den orättvisa, hvartill stadgandets
nuvarande lydelse kan leda, har jag ansett mig böra hemställa om
ett tillägg till ofvannämnda 16 §. Detta tillägg, hvarigenom obemedlad
gift familjeförsörjare skulle komma i åtnjutande af den förmån, hvarom
i 16 § 2 och 3 mom. värnpliktslagen sägs, har jag ansett kunna inskränkas
att gälla för endast de värnpliktige, som från utrikes ort hit
till riket återinflyttat. Ty det torde, såsom nämndt, ytterst sällan inträffa,
att den, som här i riket är boende och följaktligen skyldig att
inställa sig till inskrifning i hären eller flottan, det år han fyller 21 år,
därförinnan ingått äktenskap. Och det skulle tilläfventyrs kunna befaras,
att en eventuell rättighet att vinna befrielse från värnplikten på grund
af en sålunda åtagen försörjningsplikt skulle kunna gifva anledning till
missbruk.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag vördsamt hemställa
att Riksdagen måtte för sin del besluta, att 6 mom. af. 16 § värnpliktslagen
skall erhålla följande ändrade lydelse:

''Sådan frikallelse äge ock den tillgodonjuta, som från riket afflytta!
till land inom främmande världsdel och därefter åter hit inflyttat;
dock under villkor:

År återinflyttad person, hvarom i detta moment förmäles, gift och
hans familj för sitt uppehälle väsentligen beroende af hans arbete, må
sådan familjeförsörjare medgifvas uppskof med inskrifningen eller, om
omständigheterna därtill föranleda, befrielse från värnpliktens fullgörande

1 fredstid, äfven om han ej uppnått den i detta moment angifna ålder
eller från hans afflyttning ur riket till återinflyttningen icke förflutit
den tid, som ofvan sägs.’»

Herrar Runes och Lindgrens motion är af följande lydelse: cwhLtiidTenl

»Värnpliktslagen af den 14 juni 1901 innehåller i § 16 mom. 1, * motion™*

2 och 3 följande stadgande!!:

4 Lagutskottets Utlåtande Nr 31.

utveckling eller dylikt vid inskrifningsförrättningen befinnes till
tjänstgöring oförmögen eller olämplig.

2. Sådant uppskof kan ock medgifvas ende arbetsföre sonen, sonsonen
eller dottersonen till orkeslös eller vanför fader, farfader, morfader
eller till änka eller ogift kvinna, ende arbetsföre fostersonen
till orkeslös eller vanför fosterfader eller fostermoder,
äfvensom ende arbetsföre brodern till ett eller flera minderåriga
eller vanföra faderlösa syskon, dock endast såvida sagda föräldrar,
far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar eller syskon
äro af hans arbete för sitt upphälle väsentligen beroende.

3. Förefinnes anledning till befrielse enligt denna paragraf ännu
vid inskrifningsförrättningen det år, under hvilket den värnpliktige
fyller tjugufyra år, frikallas han från värnpliktens fullgörande
i beväringen under fredstid.

Syftet med de i dessa stadganden gifna föreskrifter om uppskof med
inskrifning samt slutlig befrielse från värnpliktstjänstgöring i fredstid är
tydligt. Afsikten är att från dylik tjänstgöring frikalla tjänstduglige
värnpliktige, af hvilkas arbete andra personer för sitt uppehälle äro väsentligen
beroende. Stadganden a ifråga hänföra sig dock endast till speciella
fall och innehålla ej någon supplerande bestämmelse för andra händelser
af likartad beskaffenhet. Och då de i mom. 2 uppräknade fall ingalunda
äro uttömmande ifråga om de omständigheter, hvilka för en dylik befrielse
böra komma i betraktande, föranleder lagen ofta obillighet och
oegentlighet.

Det förekommer sålunda t. ex. ofta, att svensk-amerikaner som utvandrat,
innan de fyllt 21 år, återkomma till Sverige efter några år, men
innan de vistats i Amerika tillräckligt lång tid och nått den ålder, att de
kunna frikallas från värnpliktens fullgörande. Är den återinvandrande
ogift eller har han ehuru gift nämnvärda tillgångar, kan intet invändas
emot denna hans tjänstgöringsskyldighet. Men har immigranten familj,
som är »af hans arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende», förefaller
det vara synnerligen hårdt att tvinga honom till en tjänstgöring, som
kanske bringar honom och hans familj i armod eller nödgar honom att åter
utflytta ur landet. Enligt den princip, som får antagas ha legat till grund
för stadgandena i 1 § 16 mom. 2 och 3 jämförda med mom. 1, borde
naturligtvis obemedlade immigranter, som äro familjeförsörjare, befrias från
värnpliktens fullgörande i fredstid. I vissa inskrifningsområden torde också
befrielse, i enlighet med lagens grund, medgifves de personer, som här

Lagutskottets Utlåtande Nr 31.

afses. Då det ju emellertid är ensidigt, att lagbestämmelserna äga den
tydlighet, att ej olika tolkningar behöfva förekomma, anser jag en ändring
af ifrågavarande lagrum påkallad.

Yi få därför vördsamt hemställa, att Riksdagen måtte för sin del besluta,
att mom. 2 af § 16 i värnpliktslagen af den 14 juni 1901 skall
erhålla följande lydelse: ''Sådant uppskof kan ock medgifvas obemedlad
gift familjeförsörjare samt ende arbetsföre sonen, sonsonen eller dottersonen
till orkeslös eller vanför fader, farfader, morfader eller till änka
eller ogift kvinna, ende arbetsföre fostersonen till orkeslös eller vanför
fosterfader eller fostermoder, äfvensom ende arbetsföre brodern till ett
eller liera minderåriga eller vanföra faderlösa syskon, dock endast såvida
sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar eller syskon
äro af hans arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende’».

Genom beslut den 25 juni 1909 har Kung!. Maj:t bemyndigat
chefen för landtförsvarsdepartementet att efter samråd med cheferna för
sjöförsvars- och ecklesiastikdepartementen tillkalla sakkunniga för att inom
nämnda departement biträda med verkställande af utredning''och utarbetande
af förslag till bestämmelser i syfte bland annat att bereda medellösa
familjeförsörjare, för hvilka värnpliktstjänstgöringen medförde olägenhet,
bättre tillfälle, än som för närvarande är dem tillförsäkradt, att utan
hinder af nämnda tjänstgöring sörja för de sinas uppehälle. Då alltså
de i ifrågavarande motioner berörda ämnen äro föremål för Kungl. Maj:ts
särskilda öfvervägande, får utskottet hemställa,

Utskottets

yttrande.

att förevarande motioner icke måtte till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 mars 1910.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Herr Olsson i Broberg har begärt få här antecknadt, att han icke
deltagit i behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Bih. till BiJcsd. Prot. 1910. 7 Sami. 29 Raft.