Lagutskottets utlåtande Nr 30 (Utlåtande 1916:LU30 Lagutskottet)

Lagutskottets utlåtande Nr 30.

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 2 maj 1916, kl. 1 e. m

Utlåtande i anledning av väckt motion angående skrivelse till
Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag
i fråga om de med medlemskap i svenska kyrkan förenade
rättigheter och skyldigheter.

Närvarande: herrar Petersson i Lidingö villastad, Alexanderson*),
Trana, Gezelius, Stärner, Rogberg, greve Spens, Lars Olsson, Yalerius
Olsson, Lindqvist i Stockholm*), Pettersson i Bjälbo*), Persson i Norrköping*),
Gustafsson i Örebro, Karlsson i Fjöl, Igel och Lindqvist
i Kosta.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Lagutskottet har till behandling förehaft en till utskottet hänvisad
motion, nr 16, i första kammaren av herr Karl Johan Ekman, däri motionären
hemställt, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
det täcktes Kungl. Maj:t — i samband med den i riksdagens skrivelse
den 9 mars 1909 begärda undersökning angående villkoren för vidgad
rätt till utträde ur svenska kyrkan in. m. — låta verkställa utredning
angående de med medlemskapet i svenska kyrkan i olika avseenden förenade
rättigheter och skyldigheter samt framlägga de förslag, vartill
utredningen kan föranleda.»

Bihang till riksdagens protokoll 1910. 9 sand. 23 käft. (Nr 30.)

Lagutskottets utlåtande Nr 30.

Motionärens

motivering.

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört:

»I skrivelse den 9 mars 1909 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t
ville taga i övervägande, »under vilka villkor det måtte kunna tillåtas
medlem av svenska kyrkan att, även utan uppgiven avsikt att övergå till
annat trossamfund, utträda ur kyrkan, ävensom huru gällande lagstiftning
lämpligast måtte kunna ändras därhän, att främmande trosbekännare och
de, som anmält sig till utträde ur kyrkan, ej på grund därav uteslutas
från rätt att deltaga i avgörandet av frågor, som icke prövas vara av
beskaffenhet att böra allenast av kyrkans medlemmar handläggas». Till
stöd för denna anhållan anförde riksdagen, bland annat, att riksdagen
ansåge, att rätt borde beredas för varje till mogen ålder hunnen svensk
undersåte, som sådant önskade, att utträda ur statskyrkan utan att därvid
nödgas uppgiva som sin avsikt att övergå till annat trossamfund,
men att riksdagen å andra sidan icke kunde annat än biträda den uppfattningen,
att ett medgivande av rätt till utträde ur statskyrkan av så
vidsträckt omfattning måste medföra nödvändigheten av ändringar i åtskilliga
förhållanden, som berörde såväl det borgerliga samhället som ock
särskilt kyrkan. I främsta rummet framställde sig därvid till besvarande
frågan, huru tillfälle måtte kunna beredas främmande trosbekännare eller
dem, som blott anmält sig till utträde ur statskyrkan, att fortfarande
utöva inflytande på sådana till kyrkostämmas handläggning hörande
ärenden, som icke vore av beskaffenhet att böra allenast av kyrkans medlemmar
avgöras. Denna fråga krävde i själva verket sin lösning redan
under nu bestående förhållanden med avseende på villkoren för rätt till
utträde ur statskyrkan.

De av riksdagen angivna spörsmålen beröra på det närmaste frågan
om de rättigheter och skyldigheter, som tillkomma de kyrkans medlemmar,
vilka i yttre, rättslig mening tillhöra kyrkan, men vilja ur
hennes gemenskap utträda. Icke mindre viktigt är, att i detta sammanhang
utredes — särskilt då utträdandet åsyftar fullständigt lösgörande
från varje samband med något religiöst samfund — vilken ställning den
utträdandes barn därefter skola i konfessionellt hänseende anses intaga,
i vad mån barnen skola anses pliktiga deltaga i religionsundervisningen
i statens skolor m. m. Men utom dessa frågor, som sammanhänga med
den av riksdagen begärda utredningen av villkoren för vidgad rätt till
utträde ur svenska kyrkan, finnas flera spörsmål, som vid den ifrågasatta
utredningen höra komma i betraktande. Det behöver klargöras vilka
rättigheter och skyldigheter, som i olika avseenden höra tillkomma kyrkans
medlemmar, allt efter som de antingen allenast i yttre, rättslig

Lagutskottets utlåtande Nr 30.

mening tillhöra henne, eller på grund av dop, nattvardsberättigande eller
dylikt stå till henne i ett närmare förhållande. En sådan utredning
skulle i åtskilliga hänseenden kunna yara till gagn och bidraga till undanröjande
av olägenheter, som stundom yppa sig till följd av den nu
rådande oklarheten härutinnan. Ett exempel härpå erbjuder den av herr
Byström vid innevarande riksdag väckta motionen angående ändrade bestämmelser
rörande villkoren för inträde i vissa seminarier, liksom ock
motsvarande vid 1913 års riksdag behandlade fråga, vilken då framfördes
i samband med frågan om ändrade grunder för folkskoleseminariernas
organisation.

Bestämmelserna härutinnan hava hittills funnits spridda i åtskilliga
lagar och författningar. Något allmängiltigt stadgande i dessa hänseenden
torde icke heller vara att efter vunnen utredning förvänta, utan
torde sannolikt utredningen visa, att även framdeles lagstiftningen bör
inskränkas till meddelande av bestämmelser i särskilda, begränsade fall.
Men det skulle dock vara av gagn att vinna en samlad överblick över
hithörande frågor; och särskilt i samband med den ovannämnda, av riksdagen
1909 begärda utredningen torde ett flertal sådana frågor kräva
en lösning.»

Såsom i motionen framhålles, står den av motionären påyrkade utredningen
i nära samband med den undersökning angående villkoren för
vidgad rätt till utträde ur statskyrkan, varom riksdagen hemställt i den
av motionären åberopade skrivelsen den 9 mars 1909. Vid denna undersökning
kommer givetvis frågan om de med medlemskap i svenska kyrkan
förenade rättigheter och skyldigheter att i väsentliga delar vinna ingående
behandling liksom även de förslag till ändring i gällande lagstiftning,
vartill samma undersökning kan giva anledning, äro att i sammanhang
därmed förvänta. I den mån så kan antagas bliva fallet, torde för riksdagen
ej finnas skäl att, på sätt i motionen yrkas, göra ytterligare framställning.
Till den del åter motionen avser utredning och förslag i sådana
till ämnet hörande frågor, som icke skäligen kunna antagas komma under
behandling vid förutnämnda undersökning, torde motionen få anses gå
ut på en begäran om kodifikation av gällande rätt och rättspraxis i hithörande
frågor jämte framläggandet av förslag till de lagändringar, som
vid en dylik kodifikation kunde finnas av en eller annan anledning önskvärda.
Det synes emellertid utskottet icke föreligga tillräcklig anledning
till framställning i sådant hänseende, helst motionären själv ej angivit
ens några riktlinjer för det av honom ifrågasatta lagstiftningsarbetet. Här -

Utskottett

yttrande.

4 Lagutskottets utlåtande Nr 30.

till kommer, att, enligt vad utskottet inhämtat, 1915 års kyrkomöte i
anledning av väckt motion beslutat till Kungl. Maj:t avlåta en skrivelse,
utmynnande i enahanda hemställan och med i huvudsak samma motivering
som nu förevarande motion; frågan är alltså redan underställd
Kungl. Maj:ts prövning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att herr Ekmans ifrågavarande motion icke måtte
föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 maj 1916.

På lagutskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

STOCKHOLM, SVENSKA TRYCKERIAKTIEBOLAGET 1916-