Lagutskottets utlåtande Nr 29 (Utlåtande 1914:LU29 - b Lagutskottet)

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 21 augusti 1914 kl. 4 e. in.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl.
Maj:t angående dels initiativ från svensk sida till internationell
överenskommelse om förbud mot nattarbete av
män i vissa fall m. m., dels ock utredning och förslag
rörande reglering av nattarbetet inom bagerier, konditorier
och hembagerier.

Närvarande: herrar Lindhagen, Trana, Gezelius, greve Lage,''bjelke, Alexanderson,
Johanson i Valared, Knut Larsson, L. Olsson i Hof, Lindley*), Pettersson
i Södertälje, Pettersson i Bjälbo, Sehotte, Olsson i Broberg*), Igel, Holmdahl
och Borg.

) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till lagutskottet har hänvisats eu inom andra kammaren väckt
motion, nr 134 däri herrar Carl Lindhagen, Hjalmar Branting, Herm.
Lindqvist i Stockholm, F. W. Thorsson, Nils Persson i Malmö, Viktor
Larsson i Västerås, Bernh. Eriksson i Grängesberg, friherre E Palmstierna
Värner Rydén och Rickard Sandler hemställt, »att riksdagen
ville hos Kungl. Maj:t anhålla, 6

1) att initiativ från svensk sida måtte tagas till internationell överenskommelse
om lagstadgat förbud även mot mäns användande till nattarbete
inom industriella och angränsande arbetsområden, där det ej måste
äga rum av tekniska skäl eller i den allmänna välfärdens intresse;

2) att ärendet oavsett detta måtte i erforderliga delar ofördröjligen
beredas för Sveriges vidkommande samt förslag framläggas till lagstift Bihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 9 samt. 29 höft. (Nr 29.) 1

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

ning, som utan avvaktan på och oberoende av internationell konvention

kan vara av förhållandena påkallad.»

Till gemensam behandling med omförmälda motion har lagutskottet
förehaft två inom båda kamrarna väckta, lika lydande motioner,
nr 29 i första kammaren av herr Alfred Petrén, samt nr 59 i andra
kammaren av herrar Pärs Borggren, Värner Rydén, Gast. Nilsson i
Kristianstad, Ernst Söderberg i Stockholm, F. TV. Thorsson och J. Persson i
Västervik, uti vilka motioner hemställts, »att riksdagen ville hos Kung!.
Maj:t anhålla, att Kungl. Magt måtte undersöka i vad mån en reglering
av nattarbetet inom bagerier, konditorier och s. k. hembagerier för: såväl
kvinnor som för män kan anses vara av förhållandena påkallad samt
för riksdagen framlägga det lagförslag i ämnet, vartill undersökningen
kan föranleda.»

Till stöd för den i förstberörda motion gjorda hemställan hava
motionärerna åberopat motiveringen till motionen nr 187 i andra kammaren
vid första lagtima riksdagen under innevarande år, vilken motivering
är av följande lydelse:

Motiveringen »I de strävanden för begränsning av arbetstiden, som framtvingats

till herrar ay inc]ustrialismens fortgående inkräktning på vilotimmarna, ha i de
internationella socialdemokratiska kongressernas program för arbetareskyddet
fastställts följande principiella mmimifordringar: en normalarbetsdag
på åtta timmar; trettiosex timmars oavbruten ledighet eu gång
i veckan (söndagsvila) samt förbud mot nattarbete, där det ej påkallas
av tekniska skäl eller i den allmänna välfärdens intresse. Vid senaste
kongress år 1910 insköts dessutom i programmet ett betonande av att
de olika generella kraven om arbetareskydd böra genomföras utan skillnad
till kön. Motsvarande fordringar ha även influtit i det svenska arbetarepartiets
politiska program.

Vid sidan av det större kravet om eu normal arbetsdag framträda
således även kraven på söndagsvila och förbud mot nattarbete. Båda
äro synnerligen förtjänta att samtidigt föras fram, helst de också äro
lättare att få lösta. Kravet på upprätthållandet av en vilodag i veckan
kan väl sägas hava ingått i folkmedvetandet. Aven bör man kunna
med framgång vädja till respekt i möjligaste man för den naturlag,
som bjuder att arbetet skall äga rum om dagen och icke^om natten.

Riksdagen begärde år 1910 en undersökning, i vad man behövlig
söndagsvila utan berättigad anledning åsidosättes särskilt inom industri,
handel och andra närliggande områden. Det torde vara att förvänta,

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

att denna undersökning och det förslag, som kan framgå därur, skall
tillgodose tillika det mångenstädes synnerligen aktuella kravet, att
söndagsvilan måtte komma att omfatta även natten till söndagen.

Beträffande nattarbetet i allmänhet har frågan, såvitt angår kvinnorna,
reglerats genom lagen den 20 november 1909, som på vissa
villkor stadgar förbud mot kvinnors användande till arbete nattetid i
vissa industriella företag. Däremot ha förslag vid de sex senaste riksdagarne
om initiativ till reglering även av männens nattarbete icke
ännu lyckats tillvinna sig bifall, ehuru även männens nattarbete är en
skadlig inrättning av den privatkapitalistiska industrialismen.

Enligt den av kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik år
1911 utgivna publikation över arbetstidens längd inom industri och
hantverk i Sverge — en statistik, som dock ej blivit fullt exakt i
fråga om nattarbetet därför, att i de utsända formulären ej räknas med
denna sak särskilt — förekom ordinarie nattarbete vid 2,875 arbetsställen
och för 48,618 arbetare, utgörande 14.i procent av samtliga vid
undersökningen redovisade arbetare. Inom den egentliga industrien
(arbetsställen med 10 arbatare och däröver) var detta fallet beträffande

l, 105 arbetsställen och 44,157 arbetare, inom den mera hantverksmässiga
driften (arbetsställen med 1 till 10 arbetare) beträffande 1,770 arbetsställen
och 4,461 arbetare. Av antalet arbetare kommo på skogsbruk
2,180, gruvdrift 4,377, annan brytnings- och upptagningsindustri 27,
närings- och njutningsämnesindustri 2,336, textilindustri 42, beklädnadsindustri
1,126, läder-, hår- och gummivaruindustri 37, trävaruindustri
6,390, trämasse- och pappersindustri 8,317, grafisk industri 353,
malmförädlingsindustri 10,603, metallindustri 1,483, maskin- och skeppsbyggnadsindustri
366, jord- och stenindustri 2,159, kemisk-teknisk industri
591, byggnadsindustri 421, belysnings- och vattenledning

m. m. 810.

Utom detta ordinarie nattarbete förekommer också en myckenhet
tillfälligt nattarbete på övertid, om vars omfattning statistiken dock av
ovan angiven grund ej lämnar några närmare upplysningar.

Mot ett förbud för nattarbete i industriella och angränsande yrken,
där det kan undvikas, samt en reglering av detsamma i andra fall,
plägar invändas, att frågan ej kan upptagas här i landet annat än i
anslutning till en internationell överenskommelse. En ensidig åtgärd i
sådant syfte för ett land och särskilt för ett litet land som vårt
skulle, menar man, minska dess konkurrenskraft på världsmarknaden.
Lagutskottet har ett par gånger uttryckt detta så, att »det måste vara
av vikt för det ena landet att ej genom en för snävt avfattad lagstift -

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

ning för sig begränsa eller upphäva möjligheten att frambringa sina
produkter till samma låga pris som de konkurrerande länderna». Man
ser här liksom så ofta eljest i den officiella statsuppfattniugen, hurusom
profitens intressen ohöljt gå före människornas. Själva antagandet
bygger på en obestämd fruktan samt strider mot erfarenheten och
sakens natur.

Vid den internationella socialistiska arbetarekongressen i Köpenhamn
1910 framkommo i kommissionen för social lagstiftning skarpa
uttalanden mot de undanflykter för en effektiv lagstiftning till skydd
för arbefarnes liv och hälsa, som på ovannämnda grund gjorde sig
gällande från de styrandes sida i olika länder. Rätta förhållandet återgives
nog i den av nämnda kongress antagna resolutionen om arbetarskyddslagstiftningen,
där det heter att »trots de många förhandlingarne
presterades ytterst litet positivt av lagstiftningen, emedan de härskande
klasserna av fruktan för att skadas motverka arbetareskyddet, ehuru
ingen förvärvsgren i något land skadats därav, utan fastmer höjandet
av arbetarnes hälsa och arbetsprestation bringar den allmänna kulturen
och även arbetsgivareklassen en fördel». Resolutionen av år 1910, varom
ovan talats, slutar ock med en uppfordran till alla länders arbetare »att
bryta de härskande klassernas motstånd samt erövra ett verksamt arbetareskydd
genom en ständig agitation och en mäktig utvidgning av sina
politiska och ekonomiska organisationer».

Vid 1911 års riksdag erinrades ock i första kammaren om det
bekanta förhållandet, att lagstiftningen i England om förbud från slutet
av 1840-talet för kvinnligt nattarbete i bland annat textilindustrien medförde
befrielse från nattarbete, särskilt i nämnda industri, även för de
manliga arbetarne, enär man ej där kunde undvara kvinnornas speciella
fallenheter. Ingen har kunnat påstå, att den engelska textilindustrien
härigenom skadades i sin konkurrens med utlandet.

Den svenska fackliga arbetareorganisationens kongress år 1906
beslöt i frågan bland annat uppmana socialdemokratiska riksdagsgruppen
att inför riksdagen framlägga förslag om förbud för nattarbete för de
arbetargrupper och industrigrenar, där det ej av tvingande omständigheter
nödvändiggöres.

Frågan har som sagt förevarit i riksdagen sex gånger förut,
nämligen åren 1908 till 1912. De fyra första gångerna föll den i
båda kamrarna. Åren 1912 och 1913 biföll andra kammaren ett skrivelseförslag
utan votering, under det första kammaren förkastade detsamma.
»

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

Såsom stöd för den i herr Petréns samt herr Borggrens m. H.
i motioner gjorda hemställan har hänvisats till den gemensamma motiveringen
till motionerna nr 11 i första kammaren och nr 46 i andra
kammaren vid innevarande års första riksdag. Denna motivering är av
följande lydelse:

»Nattarbetets avskaffande inom bageri- och konditori yrket är ett Motiveringen
önskemål, som i do flesta länder av de inom detta yrke sysselsatta arbe- Pctrl^lLt
tärna oavlåtligt framförts till arbetsgivarna vid uppgörelse om löne- och herr Borg.
arbetsvillkoren och som av arbetarnas representanter även framburits i
parlamenten. Den kulturella betydelsen av eu sådan reform, som icke
blott bidrager till att öka arbetarnas trevnad utan även är ägnad att i avsevärd
grad främja folkhälsan genom att avlägsna de vådor i fysiskt och
moraliskt hänseende, nattarbetet medför, står utan vidare klar; och kravet
på nattarbetets avskaffande inom bageriyrket blir så mycket mera berättigat,
om man tar i betraktande, att det hör till de kroppsligt mera
ansträngande yrkena och att arbetet bedrives i understundom hygieniskt
mycket otillfredsställande lokaler. Icke heller torde allmänhetens intresse
ovillkorligen kräva nattarbetets vidmakthållande inom detta yrke. Stora
svårigheter ha emellertid mött, när bageriarbetarna med hjälp av sina
organisationer hos arbetsgivarna sökt skaffa sig gehör för det befogade
kravet att tå detta avskaffat. Glädjande är därför att man i flera länder
lyckats på lagstiftningens väg få till stånd en reglering av arbetstiden
inom bageri- och konditoriyrket till förhindrande eller inskränkande av
nattarbetet. Så har i Norge nattarbetet inom bageriyrket förbjudits för
icke endast barn utan även vuxna mellan kl. 8 e. m. och kl. 6 f. m. I
Finland finnes eu särskild bagerilag av den 4 juni 1906, enligt vilken
allt nattarbete mellan kl. 9 e. m. och kl. 6 f. in. är förbjudet. I Italien
är likaledes allt nattarbete i bagerier förbjudet genom särskild lag, daterad
den 22 mars 1908. Åven i kantonen Ticino i Schweiz förbjuder en
speciell bagerilag nattarbete, och i övrigt finnas för Schweiz bestämmelser,
som inskränka eller förbjuda nattarbete inom yrket.

I Sverige finnes nattarbete förbjudet allenast för minderåriga samt
för kvinnor. Lagen om nattarbete för kvinnor av år 1909 gäller emellertid
endast för sådana arbetsplatser, där över 10 arbeterskor äro anställda.
Beträffande hembagerier och mindre bagerier, vilkas arbetskraft icke
uppgår till nämnda siffra, är därför nattarbete icke förbjudet för kvinnliga
arbetare. Och vad manliga arbetare beträffar, finnas i vårt land inga
bestämmelser, som inskränka eller förbjuda nattarbetet.

I den svenska riksdagen väcktes motion om nattarbetets avskaffande

Utskottets ytt*
rande.

6 Lagutskottets utlåtande Nr 29.

i bagerier, konditorier och s. k. hembagerier törsta gången år 1895 av herr
Adolf Hedin, men denna motion, som bifölls i andra kammaren, avslogs
i första kammaren. Vid fjolårets riksdag väcktes i andra kammaren
en ny motion i frågan med hemställan att riksdagen ville hos Kungl.
Maj:t anhålla om utredning i vad mån en reglering av nattarbetet inom
bagerier, konditorier och s. k. hembagerier för såväl kvinnor som män
kunde vara av förhållandena påkallad samt för riksdagen framlägga lagförslag
i ämnet. Motionen, som avstyrkts av utskottet, bifölls i andra,
men avslogs i första kammaren.

Såväl av lagutskottet som av eu talare under den debatt, som. följde
på denna motions framläggande, framhölls, att stora svårigheter i konkurrenshänseende
skulle yppa sig, om man enbart för Sverige skulle
genomföra en dylik lagstiftning och att för nattarbetets avskaffande
inom bageriyrket en internationell överenskommelse vore erforderlig.
Emellertid torde ett yrke som bageriyrket icke kunna jämställas med
någon storindustri; frågan om nattarbetets avskaffande i detta yrke kan
därför ej få någon som helst internationell betydelse, utan förliallandena
i vårt land kunna regleras oberoende av utlandet. Att speciallagstiftningen
på detta område icke behöver hava internationell karaktär, bevisas
ju bäst av det faktum, att man, som förut framhållits, i flera andra
länder genomfört lagstadgat förbud mot nattarbete med särskild hänsyn
till förhållandena inom respektive land.»

Såsom i den av herr Lindhagen m. fl. väckta motionen erinrats,
har frågan om förbud mot mäns användande till nattarbete inom industriella
och angränsande arbetsområden redan sex gånger förut, nämligen
åren 1908 — 1913, varit föremål för riksdagens prövning. Vid 1913 års
riksdag väcktes i andra kammaren av herr Lindhagen m. fl. en motion,
innefattande enahanda hemställan som i herr Lindhagens in. fl. nu förevarande
motion. I sitt i anledning av berörda motion avgivna utlåtande
anförde lagutskottet:

»Den i förevarande motion omnämnda lagen angående förbud mot
kvinnors användande till arbete nattetid i vissa industriella företag av
den 20 november 1909 utgör ett led i den lagstiftning till den inom
industrien arbetande personalens skydd mot överansträngning eller eljest
med arbetet förenade faror, som industriens utveckling såväl för Sverige
som andra kulturländer nödvändiggjort. Som bekant hade denna lag
avfattats i överensstämmelse med de allmänna principer för en lagstiftning,
på området, som fastställts i en av flertalet europeiska stater å
konferens i Bern år 1906 biträdd konvention.

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

Redan då frågan om en dylik lagstiftning under år 1908 första
gången var föremål för riksdagens prövning, framställdes i en inom
andra kammaren väckt motion yrkande om utredning jämväl rörande
männens nattarbete inom industrien samt om eu såväl män som kvinnor
omfattande skyddslagstiftning på området. Varken det nämnda år i
kungl. proposition framlagda med ovanberöida lag likalydande förslag
eller den i motionen gjorda hemställan vann emellertid riksdagens bifall.
I)å påföljande år frågan om lagstiftning mot kvinnors nattarbete åter
upptogs, väcktes ånyo motion i enahanda syfte, men under det riksdagen
för sin del antog förslaget till lag angående förbud mot kvinnors
användande till arbete nattetid i vissa industriella företag, blev den i
berörda motion gjorda hemställan avslagen.

Sedan den 20 november 1909 ovanberörda lag utfärdats, framställdes
emellertid under vart och ett av de därpå följande tre åren
inom riksdagen motion i syfte att åvägabringa det förut påyrkade förbudet
även för mäunens nattarbete inom industrien. Dessa motioner
blevo såväl vid 1910 som 1911 års riksdag av båda kamrarna avslagna.
Jämväl den vid 1912 års riksdag i ämnet väckta motionen blev av
vederbörande utskott avstyrkt. I sistnämnda motion hade hemställts
om skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan bland annat, att initiativ
från svensk sida måtte tagas till internationell överenskommelse om
förbud även mot mäns användande till nattarbete inom industriella och
angränsande arbetsområden, där det ej måste äga rum av tekniska skäl
eller i den allmänna välfärdens intresse, ävensom att ärendet oavsett
detta måtte i erforderliga delar ofördröjligen beredas för Sveriges vidkommande
samt förslag framläggas till lagstiftning, som utan avvaktan
på och oberoende av internationell konvention kunde vara av förhållandena
påkallad. Fyra reservanter inom utskottet hemställde emellertid,
att riksdagen måtte anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa eu
allsidig utredning rörande nattarbetet för män inom industriella och
angränsande områden samt, om denna utredning därtill kunde befinnas
giva anledning, taga initiativ till eller biträda en internationell lagstiftning
i ämnet. Den sålunda i reservationen gjorda hemställan bifölls
av andra kammaren utan votering, men då i första kammaren motionen
avslogs — med 75 röster mot 58 —, hade dock frågan även för denna
gång förfallit.

I nu förevarande av herrar Lindhagen med flera väckta motion
göres i huvudsak enahanda hemställan, som i nyssnämnda motion vid
1912 års riksdag. Till stöd för sitt med anledning av berörda hem -

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

ställan i ovannämnda reservation framställda yrkande anförde reservanterna
bland annat följande:

''När motionärerna påyrka ett initiativ från Sveriges sida till internationell
överenskommelse om förbud för nattarbete även för män,
grunda de denna sin hemställan huvudsakligen på tvenne motiv, nämligen
att lagstiftning mot männens nattarbete är en konsekvens av den
lagstiftning, som redan ägt rum beträffande nattarbete för de kvinnor,
som sysselsättas inom industrien, och att det är statens skyldighet att
i folkhälsans intresse inskrida mot industrialismens fortgående inkräktning
på vilotimmarna även för män, då nattarbete även för dem kan
medföra ohälsa.

Utan att vilja tillerkänna det första av dessa motiv något vitsord,
och ehuru en tendens till fortgående inskränkning av nattarbetet synbarligen
förefinnes inom industrien, måste man dock giva motionärerna
rätt i, att allt regelbundet nattarbete, vare sig det bedrives av män eller
kvinnor, måste anses inverka skadligt på hälsan. Av intresse vore utan
tvivel en ingående undersökning ej endast över nattarbetets förekomst
inom landet utan även beträffande de större eller mindre skadliga verkningar,
som uppstå hos arbetarna allt efter det olika sätt, på vilket
nattarbetet äger rum inom olika fabrikationsgrenar, med avseende på
olika former för skiftindelning m. m.

Att emellertid, innan en på en dylik ingående undersökning grundad,
noggrann kännedom om nattarbetet och dess följder kunnat erhållas,
taga initiativ till internationell lagstiftning i ämnet, kan ej anses välbetänkt.
Däremot synes en framställning till Kungl. Maj:t om föranstaltande
av en dylik undersökning vara väl befogad, särskilt med
hänsyn till den utredning, som redan vidtagits rörande arbetstidens
längd.’

Utskottet anser sig i allt väsentligt kunna instämma i vad sålunda
i reservationen anförts.

Att ett regelbundet nattarbete i och för sig är i hög grad ägnat
att medföra fara för överansträngning och ohälsa i arbetet, torde vara
allmänt erkänt och har ej heller vid frågans föregående behandling av
vederbörande utskott förnekats. Då härtill kommer, att nattarbetet i
allmänhet är förenat med en i övrigt lång arbetstid, synes det utskottet
vara en angelägenhet av största vikt, att dylikt arbete så långt möjligt
är inskränkes.

Åven om, såsom vid frågans föregående behandling anmärkts, en
tendens skulle förefinnas att i allmänhet inskränka nattarbetet inom industrien,
något som dock icke blivit tillförlitligt utrett, lärer väl i allt

Lagutskottets utlåtande Nr 29. 9

fall någon garanti för varaktigheten av en utveckling i denna riktning
ej föreligga, än mindre på grund av förefintligheten av en dylik
tendens kunna antagas, att nattarbetet skall, utan ingripande från statsmakternas
sida, inom en överskådlig framtid i avsevärd omfattning upphöra.
Däremot torde behovet av en inskränkning av nattarbetet bestyrkas
bland annat därav, att vid kollektivavtal inom industrien i ej
ringa utsträckning överenskommelse träffats i denna riktning.

Beträffande den omfattning, vari nattarbete inom industrien förekommer
i vårt land, har någon utredning ej skett, sedan uppgifter därom
i samband med den inom kommerskollegium år 1910 verkställda utredningen
rörande arbetstidens längd inhämtats. Av dessa uppgifter, som
avse tiden närmast före år 1905, synes emellertid framgå, såsom ock
motionärerna framhålla, att dylikt arbete i ganska stor utsträckning
förekommer. Följande utdrag ur en i nämnda myndighets, i motionen
omnämnda, publikation upptagen tabell må här införas:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 9 sand. 29 käft. (Nr 29.)

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

	43 tf ö	Därav med		Samtliga nattarbetare
Yrkesgrupp	43 g ii § J-g fl -p	arbete	annat ordi-	Antal arbetare, vilkas ordinarie nattarbets-tid i genomsnitt per dygn varit:
	* ö r© M	på skift	narie natt- arbete	mindre än 1 tim.	1—2 tim.	2—3 tim.	3 tim. och däröver	ej upp-givet
Skogsbruk...........................	2,180	315	1,865	_	2,065	_	115	_
Gruvdrift ...........................	4,377	4,274	103	1,419	901	1,339	685	33
Annan brytnings- och upptag-ningsindustri.....................	27	_	27	27	_	_	_	_
Närings- och njutningsämnes-industri ...........................	9,336	7,074	2,262	200	1,255	360	7,321	200
Textilindustri .....................	42	19	23	4	19	—	19	—
Beklädnadsindustri...............	1,126	5	1,121	85	850	149	37	5
Läder-, hår- och gummivaru- industri ...........................	37	10	27	13	14	_	10	_
Trävaruindustri ..................	6,390	5,936	454	108	317	202	5,707	56
Trämasse- och pappersindustri	8,317	8,292	25	25	—	463	7,827	2
Grafisk industri ..................	353	335	18	22	23	91	11	206
Malmförädlingsindustri .........	10,603	10,592	11	2	229	1,475	8,798	99
Metallindustri ...................	1,483	1,241	242	58	215	116	1,094	—
Maskin- och skeppsbyggnads-industri ..........................	366	309	57	31	25	3	307	_
Jord- och stenindustri............	2,159	1,874	285	151	282	704	883	139
Kemisk-teknisk industri.........	591	550	41	.27	8	232	324	—
Byggnadsindustri..................	421	—	421	90	315	16	—	—
Belysning och vattenledning m. m...............................	810	788	22	4	31	439	224	112
Samtliga yrkesgrupper	48,618	41,614	7,004	2,266	6,549	5,589	33,362	852
Därav minderåriga ...............	3,262	2,807	455	92	558	948	1,569	95
Arbetsställen med 1—10 ar-betare ..............................	4,461	646	3,815	429	2,565	547	864	56
\| Arbetsställen med 10 arbetare och däröver ....................	44,157	40,968	3,189	1,837	3,984	5,042	32,498	796

Lagutskottets utlåtande Nr 29. 11

Att i vissa fall nattarbetet av tekniska skäl i den allmänna välfärdens
intresse är oundvikligt, har redan av motionärerna framhållits.
När dylika omständigheter föreligga, torde dock först efter en närmare
utredning kunna bedömas. »

Under det utskottet sålunda å ena sidan med hänsyn till vad
ovan anmärkts finner en allsidig undersökning rörande de förhållanden,
under vilka nattarbete inom industrien förekommer i vårt land, vara
av behovet påkallad, är det å andra sidan enligt utskottets förmenande
klart, att en lagstiftning i ämnet, såsom fallet var i fråga om kvinnors
nattarbete, ej kan ske annat än på grundvalen av en internationell
överenskommelse. Nödvändigheten härav har ock, såsom motionärerna
erinrat, vid detta spörsmåls föregående behandling inom riksdagen
städse framhållits. Otvivelaktigt skulle en ensidig åtgärd i dylikt syfte
för vårt land komma att medföra en fara med hänsyn till möjligheten
för vår industri att bestå i konkurrensen med andra länder. Att därför,
såsom motionärerna hemställt, oberoende av internationell konvention
för Sveriges vidkommande genomföra lagstadgat förbud mot nattarbete
av män, synes ej kunna ifrågakomma.

Utskottet har ej heller ansett sig kunna förorda motionärernas
förslag om omedelbart initiativ från svensk sida till internationell överenskommelse
i ämnet. Det synes utskottet nämligen uppenbart, att fölen
dylik åtgärd förutsätta, att noggrann kännedom vunnits rörande de
förhållanden, under vilka nattarbete inom industrien i vårt land förekommer.
En sådan ingående undersökning rörande nämnda förhållanden
synes därför utskottet böra först företagas; endast därigenom kan erhållas
det underlag, som behöves för frågans upptagande till internationell
förhandling.))

På grund av vad sålunda anförts hemställde utskottet, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville
låta verkställa en allsidig utredning rörande nattarbetet för män inom
industriella och angränsande områden samt, om denna utredning därtill
kunde befinnas giva anledning, taga initiativ till eller biträda en internationell
lagstiftning i ämnet.

Till gemensam behandling med sistberörda motion förelåg jämväl
vid 1913 års riksdag enahanda framställning beträffande nattarbetet
inom bagerier, konditorier och s. k. hembagerier som i de av herrar
Petrén samt Borggren m. fl. vid innevarande riksdag väckta motionerna.
Med avseende å denna fråga anförda lagutskottet i sitt ovan omformälda
utlåtande:

»Vad angår ovannämnda av herrar Borggren och Nilsson gjorda

Lagutskottets utlutande Nr 29.

hemställan om undersökning och, därest av förhållandena skulle finnas
påkallat, om lagstiftning rörande nattarbetet inom bagerier, konditorier
och hembagerier, torde ej för en dylik lagstiftning på detta speciella
område internationell överenskommelse vara i lika grad erforderlig som
i fråga om andra grenar av industrien. Då emellertid jämväl nämnda
yrken torde komma att omfattas av den utredning, som av utskottet
ovan förordats, synes någon särskild framställning om undersökning
rörande dem icke erforderlig. Då några tillfyllestgörande skäl icke
heller synas hava anförts för nödvändigheten att nufjåstadkomma en
alldeles särskild lagstiftning i ämnet i fråga särskilt om dessa yrkesgrenar,
har utskottet funnit sig icke nu böra förorda bifall till ifrågavarande
motion.»

. Vid utlåtandets behandling i kamrarna avslog första kammaren
båda de i ämnet väckta motionerna, under det att andra kammaren i
fråga om herr Lindhagens m. fl. motion godkände utskottets hemställan
samt beträffande den av herrar Borggren och Nilsson väckta motionen
biföll en av herr Lindhagen m. fl. till utskottets utlåtande fogad reservation,
innefattande yrkande om bifall till nämnda motion.

Då utskottet nu åter haft att till prövning upptaga spörsmålet om
en begränsning av det industriella nattarbetet för män, har utskottet i
allt väsentligt kunnat ansluta sig till den uppfattning, som hävdats av
1913 års lagutskott. De skäl, som, främst ur den allmänna folkhälsans
synpunkt, påkalla ett lagstiftningens ingripande emot här avsedda missförhållanden,
kunna enligt utskottets förmenande ingalunda anses vederlagda
genom de betänkligheter, som vid skilda tillfällen och senast vid
frågans behandling under fjolårets riksdag anförts emot en skyddslagstiftning
av ifrågavarande art. Den obestritt skadliga inverkan, som
nattarbetet i vissa fall utövar å de i dylikt arbete sysselsatta personernas
hälsa, samt den avsevärda utsträckning, i vilken nattarbete otvivelaktigt
förekommer i vårt land, måste efter utskottets uppfattning innebära
en så allvarlig fara för släktets utveckling, att en normerande lagstiftning
i detta hänseende måste anses önskvärd. I allt fall synes det
utskottet vara av synnerlig vikt, att frågan snarligen genom en allsidig
och fullständig utredning ställes i sådan belysning, att de hänsyn, som
härvid å ömse sidor kräva tillgodoseende, må kunna bestämmas till sitt
rätta värde och därmed ock behörigen avvägas emot varandra.

Den utredning av förevarande viktiga ämne, som alltså enligt utskottets
mening bör komma till stånd, synes i första hand böra inriktas
på en i möjligaste mån fullständig undersökning av de förhållanden,

Lagutskottets utlåtande Nr 29. 13

under vilka nattarbete i industrier och yrken i vårt land för närvarande
förekommer. Då därefter på grundvalen av ett dylikt förarbete frågan
om lämpliga lagstiftningsåtgärder för nattarbetets begränsning eller avskaffande
kan upptagas till behandling, måste dock på grund av industriens
beroende av den allmänna världsproduktionen särskild uppmärksamhet
ägnas däråt, att en eventuell lagstiftning för arbetstidens reglering
icke kommer att medföra den verkan, att det egna landets
konkurrenskraft i förhållande till utlandet försvagas. Då emellertid nattarbete
utan tvivel för närvarande i ganska avsevärd omfattning förekommer
inom åtskilliga industrier och yrken, som alls icke eller endast
i ringa mån beröras av den internationella konkurrensen, synes en
reglering, där sådan eljest befinnes icke vara förbunden med särskild
olägenhet, kunna genomföras för vårt land utan hänsyn till motsvarande
förhållanden i utlandet. I den mån åter undersökningen kan komma
att giva vid handen, att ett hälsofarligt nattarbete förekommer i sådana
industrier, där en reglering anses böra åvägabringas endast genom lagstiftning
med internationell giltighet, synes det utskottet vara av vikt,
att, när så befinnes lämpligt, från vårt land utgår ett initiativ till en
mellanfolklig förhandling i syfte att på denna väg vinna en tillfredsställande
ordning i förevarande hänseende.

Beträffande de av herrar Petrén samt Borggren m. fl. väckta motionerna
anser utskottet i likhet med motionärerna en undersökning
rörande förekomsten av nattarbete i bagerier, konditorier och hembagerier
böra företagas. Då emellertid nämnda yrken utan tvivel tillhöra
dem, som minst beröras av konkurrensen med utlandet, och desamma
alltså i händelse av bifall till utskottets framställning om allmän utredning
rörande nattarbetet torde närmast bliva föremål för utredning och
eventuellt även åtgärder för reglering av arbetstiden, har utskottet icke
ansett nödigt att i anledning av ifrågavarande motioner göra särskild
hemställan.

Med stöd av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, i anledning av herr Lindhagens
m. fl. förevarande motion, må i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville

1) låta verkställa en allsidig undersökning i
vilken omfattning och under vilka förhållanden nattarbete
för män inom industrien och angränsande arbetsområden
för närvarande i riket förekommer;

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

2) därest av nämnda utredning skulle framgå,
att det beträffande vissa arbetsområden vore önskvärt
samt eljest möjligt och lämpligt att, oberoende av
internationell konvention, för vårt land införa lagbestämmelser,
avseende reglering av nattarbetet, därom
för riksdagen framlägga förslag; samt

3) beträffande arbetsområden, inom vilka en reglering
av nattarbetet icke anses kunna äga rum annorledes
än på grundval av en internationell överenskommelse,
taga i övervägande, huruvida och i vilken
omfattning från svensk sida vid lämplig tidpunkt bör
tagas initiativ till en dylik överenskommelse i syfte
att jämväl för sistberörda arbetsområden normerande
bestämmelser rörande nattarbetet må kunna åvägabringas.

B) att de av herrar Petrén samt Borggren m. fl.
i ämnet väckta motionerna må anses besvarade genom
utskottets hemställan under A) här ovan.

Stockholm den 21 augusti 1914.

På lagutskottets vägnar:
CARL LINDHAGEN.

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

Reservationer:

dels av herrar Lindhagen och Borg, vilka anfört:
beträffande utskottets hemställan under A):

»Vi kunna icke dela utskottets uppfattning att konkurrenskraften
för den svenska industrien skulle kunna försvagas genom omsorg om
de svenska arbetarnes hälsa eller att omsorgen om den senare bör över
huvud taget få åsidosättas för den antydda hänsynen. Av denna anledning
äro vi så till vida skiljaktiga från utskottets hemställan, att vi
ansett att utskottet i stället bort tillstyrka:

att ifrågavarande av herr Lindhagen m. fl. väckta
motion måtte av riksdagen bifallas.»

samt beträffande utskottets hemställan under B):

»Då vi ansett att den av herrar Petrén och Borggren m. fl. gjorda
framställningen ej bör uppehållas av den under punkt A) gjorda vidlyftigare
framställningen, hemställa vi:

att de av herrar Petrén och Borggren m. fl.
väckta motionerna måtte av riksdagen bifallas.»

dels av herrar Trana, greve Lagerbjelke, Johanson i Valared och
Knut Larsson, vilka ansett, att utskottet bort hemställa, att ifrågavarande
motioner icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

dels ock av herrar Gezelius och Holmdahl.