Lagutskottets Utlåtande N:o SO

Utlåtande 1901:LU30

Lagutskottets Utlåtande N:o SO.

1

S:o 30.

Ank. till Riked. kansli den 15 mars 1901, kl. 2 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående sådan ändring
af § 12 i förordningen om kyrkostämma m. in. den 21
mars 1862, att kyrkostämma ej må hällas samtidigt med
kommunalstämma.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottets behandling
hänvisad motion, n:o 86, anför herr J. Olofsson i Digernäs:

»Kongl. Maj:ts nådiga förordningar om kommunalstyrelse på landet
samt kyrkostämma m. m. af den 21 mars 1862 innehålla väl föreskrifter
om kungörandet af kommunal- och kyrkostämma, men intet, som hindrar,
att såväl kommunal- som kyrkostämma kunna hållas samtidigt inom samma
kommun.

Med fäst afseende vid, att sådant inträffat och följaktligen förorsakat
rättstvist och obehag, får jag föreslå, att Riksdagen för sin del måtte besluta
om sådan ändring af § 12 i Kongl. Maj:ts nådiga förordning om
kyrkostämma den 21 mars 1862, att ofvannämnda missförhållande ej vidare
ma, komma, i fråga, och vill jag föreslå följande tillägg efter första
punkten i nämnda § sålunda:

§ 12.

''Kallelse till--—---------för samman trädet’

med, fäst afseende vid, att kommunalstämma ej samtidigt hålles.''»

Bill. till Riksd. Prot. IDOL 7 Sami. 24 Höft. (Näs 30, 31.)

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

Utskottet kan ej finna den föreslagna ändringen vara af något verkligt
behof påkallad. Motionären har visserligen låtit inför utskottet förete
intyg derom, att i ett särskildt fall kyrkostämma och kommunalstämma
samtidigt hållits samt att till följd häraf den ena stämman kunnat besökas
endast af ett fåtal röstberättigade, men efter utskottets mening kan
af detta enstaka fall ej hemtas giltig anledning för en lagändring.

I regel lärer det nog utan svårighet låta sig göra att undvika kollision
mellan stämmorna derigenom att ordförandena sätta sig i förbindelse
med hvarandra och träffa öfverenskommelse angående tiden för stämmornas
utlysande; och för öfrigt förefinnes ej något hinder, att, der stämmorna
blifva utsatta till samma tid, den ena ajourneras tills den andra
hunnit afslutas. Detta är rent af en faktisk nödvändighet i sådana församlingar,
der, såsom ofta torde vara fallet, stämmorna skola hållas i en
och samma lokal.

År således efter utskottets uppfattning lagens ingripande på nu
ifrågavarande område ej behöfiigt, bör icke heller förbises, att det ifrågasatta
förbudet för kyrkostämmoordföranden att utsätta kyrkostämma till
tid, då kommunalstämma hölles, skulle, der ordförandena i stämmorna vore
boende långt ifrån hvarandra, förorsaka besvär och omgång särskildt i de
fall, då kyrkostämma skulle utlysas för ärenden, som fordrade mycket
skyndsam handläggning.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att herr Olofssons ifrågavarande motion ej må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 mars 1901.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Reservation

af herr Hedenstierna.

Herr Jönsson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i
ärendets behandling inom utskottet.