Lagutskottets Utlåtande N:o It (Utlåtande 1904:LU11 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o It.

N:o 11.

Ånk. till Riksd. kansli den 16 febr. 1904 kl. 12,30 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ändring af 35 §
väglagen, i syfte att ökadt inflytande å förrättningsmännens
beslut må beredas vid vägsyner biträdande
nämndemän.

Lagutskottet har till förberedande behandling fått emottaga en inom
Andra Kammaren af herr G. Jansson i Krakerud väckt motion, n:o 18,
af följande lydelse:

»Enligt § 35 i väglagen skall årlig vägsyn hållas af länsman »med
biträde af tvenne nämndemän.» Hur ordet »biträde» skall tolkas, därom
äro meningarna delade. En del länsmän anse, att nämndens sakkunskap
är behöflig, hvarför don ock får göra sig gällande vid de årliga vägsynerna,
då däremot andra, synnerligast de som bäst behöfde anlita samma
sakkunskap, icke alls taga hänsyn till de sakskäl, som nämnden har att
framhålla. Dessa tyckas öfversätta ordet »biträde» till »betjänt», i ty att
den enda tjänst nämnden får hafva äran utföra är att en och annan
gång hålla hästen åt dem, om så behofves. För öfrigt få de tjäna som
eu dekoration. Då därtill kommer, att det icke kan undvikas, att länsmän
understundom måste begagna unga vikarierande biträden att föreBih.
till Rilcsd. Prot. 1004. 7 Sami. S Höft. (N:o 11).

Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

tråda i sitt ställe, vid vägsyner, så kunna lätt oegentligheter inträffa,
om det icke åligger syneförrättaren att taga nödig hänsyn till de biträdande
nämndemännens omdöme. De misstag, som kunna begås vid öfvervakandet
af vägunderhållet, äro å ena sidan för stor efterlåtenhet, så
att vägarnas underhåll till en del försummas, och å andra sidan alldeles
onödiga trakasserier samt en opraktisk stränghet, hvarpå åtskilliga exempel
finnas.

Att härutinnan söka rättelse efter vägsynernas hållande är alltid
förenadt med svårigheter och kostnader, hvarför mig synes, att de biträdande
nämndemännen böra jämte länsmännen bära ansvaret för det
sätt, hvarpå vägsyner hållas.

På anförda skäl får jag vördsamt föreslå, att Riksdagen måtte i
skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t, i sammanhang
med den utredning som förehafves till ändring i väglagen, i § 35
häraf låta inrymmas eu liknande föreskrift för de vid vägsyner biträdande
nämndemännen, som är gällande för gode män vid skiftesförrättningar
enligt § 55 i gällande kungl. skiftesstadga.»

I motionen har herr O. Anderson i Hasselbol instämt.

Med hänsyn därtill, att närmare bestämmelse saknas angående
den befogenhet, som tillkommer i vägsyn deltagande nämndemän, samt
olika uppfattning härom i förekommande fall gjort sig gällande, ifrågasättes
i förevarande motion meddelande af en föreskrift i ämnet liknande
den, som finnes upptagen i § 55 af gällande skiftesstadga och enligt
hvilken, då beslut eller utlåtande skall meddelas vid skiftesförrättning,
skiftesmannen och gode männen hafva hvar sin röst samt skiftesmannens
mening gäller allenast då samtliga förrättningsmännen hafva
olika åsikter.

Förslag afseende att bereda vid vägsyner biträdande nämndemän
ökadt inflytande å förrättningsmännens beslut har förut varit å bane.
Sålunda ifrågasatte vid 1897 års riksdag en enskild motionär inom
Andra Kammaren bland annat en fördelning af förrättningsmännens befogenhet
vid vägsyn på det sätt, att åklagarerätten skulle tillkomma
länsmannen, men domsrätten tillhöra nämnden. Berörda motion afstyrktes
emellertid af lagutskottet och föranledde icke någon Riksdagens
åtgärd.

Lagutskottets Utlåtande N:o 11.

Nu lärer emellertid, enligt hvad utskottet inhämtat, vid den omarbetning
af väglagen, om hvars företagande Riksdagen gjort framställning
hos Kungl. Maj:t, i det utarbetade förslaget influtit en bestämmelse i det
syfte motionen afser.

Vid sådant förhållande hemställer utskottet,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 februari 1904.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.