Lagutskottets Utlåtande N:o 7 (Utlåtande 1889:LU7 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 5 febr. 1889, kl. 1 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om förändrade
bestämmelser angående rösträtt vid biskopsval.

I 1 § af 20 kapitlet kyrkolagen stadgas angående rätten att deltaga
i biskopsval endast, att när ett biskopssäte blifver ledigt, skall
kapitlet sådant för Kongl. Maj:t tillkännagifva och sedan, efter derom
erhållen befallning, med klerkeriet nämna sådana män, som de till det
embetet tycka vara för Guds kyrka och stiftet de nyttigaste; hvarjemte
i 4 § af samma kapitel föreskrifves, att i erkebiskopsval skola alla
domkapitel i riket hafva sina röster. Utförligare bestämmelser i ämnet
meddelades genom förordningen om biskops- och superintendentsval den
30 maj 1759. Här stadgas i 3:dje punkten: att i valet, som kontraktsvis
förrättas, skola deltaga alla inom kontraktet varande kyrkoherdar och
regementspastorer, der de hafva sitt boställe och tillstädes äro, samt
kapellanen ifrån hvart pastorat eller, der flere kapellaner äro i pastoratet,
då den, som längst innehaft denna syssla inom församlingen, så
ock de vice pastorer, som förestå någon ledig församling; i 9:depunkten:
att i konsistorium skall på samma sätt omröstas, dervid i de stift, der
gymnasier äro, alla lektorer, ehvad de äro prester eller ej, skola i
omröstningen deltaga; samt i ll:te punkten: att der biskopen tillika är
prokansler, samtlige professorer skola i omröstningen deltaga.

Bill. till 1likså. Frot. 1889. 7 Sami. 3 Höft.

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

I en inom Andra Kammaren afgifven motion, n:o 37, som blifvit
till lagutskottet hänvisad, anmärker herr S. J. Kardell såsom ett oegentligt
förhållande, att, enligt anförda stadganden, bland lärarne vid de
allmänna läroverken endast gymnasie-lektorerna, d. v. s. under nuvarande
förhållanden lektorerna vid de högre allmänna läroverken i
stiftsstäderna vore berättigade att i biskopsval deltaga. Att kollegerna
vid de forna trivialskolorna aldrig gjort anspråk på att få deltaga i val
af biskop, anser motionären hafva berott derpå, att kollegabefattningarne
endast, voro exspektansplatser för blifvande prestman. Men,
fortsätter motionären, de betydande löneförbättringarna för lärarne
under de sista årtiondena i förening med upprättandet af ett större
antal fullständiga läroverk vid sidan af stiftsläroverken hade åstadkommit
eu fullständig förändring i nyssnämnda förhållande, på samma gång
som de allmänna läroverkens uppgift blifvit mera omfattande än förr.
Lärarecorpsen hade förvärfvat en större grad af sjelfständighet, och dess
förhållande till det egentliga presterskapet borde numera anses för ett
sidoordnadt, icke ett underordnadt. Den borde derför äfven eg a rätt
att vid val af de förmän, som den hade gemensamt med presterskapet,
nemligen biskoparne, utöfva samma rättigheter som detta.

Pa grund af hvad han sålunda anfört, föreslår motionären »att
Riksdagen måtte i skrifvelse till Konungen anhålla, att Konungen täcktes
låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till en sådan förändring
.af kyrkolagens 20:de kapitel, att rösträtt vid biskopsval derigenom
tillerkännes samtlige ordinarie lärare vid de allmänna läroverken».

Såsom bekant hafva vid flere tillfällen förslag blifvit väckta om
ändring af gällande bestämmelser angående biskopsval i syfte att öka
antalet af röstberättigade vid valet. Sålunda aflät redan 1868 års
kyrkomöte en skrifvelse till Konungen (n:o 15), deri kyrkomötet anmälde
sin åsigt, att rätt till deltagande i biskopsval borde lekmän tillerkännas.
Denna skrifvelse blef af Kongl. Maj:t öfverlemnad till den år 1869 tillsatta
kyrkolagskomitén, som dock icke i anledning af kyrkomötets
berörda .framställning föreslog någon ändring i nu gällande bestämmelser
i ämnet. Skrifvelsen har icke heller föranledt någon vidare
Kongl. Maj:ts åtgärd. Vid 1883 års kyrkomöte behandlades förslag
om utsträckning af valrätten till samtliga komministrar äfvensom lärarne
vid allmänna läroverken, hvilket emellertid icke vann kyrkomötets bifall.

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

Slutligen har lagutskottet vid 1885 och 1886 årens riksdagar (lagutskottets
utlåtanden 1885, n:o 45, och 1886, n:o 12), i anledning af då
väckta motioner, hemstält, att Riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och förelägga Riksdagens förslag
till sådana ändringar i nu gällande bestämmelser rörande biskopsval,
att rätt till deltagande deri blefve, i den mån det kunde finnas lämpligt,
tillerkänd äfven åt lekmän. Hvad lagutskottet sålunda hemstält,
blef vid båda dessa riksdagar af Andra Kammaren bifallet, men afslogs
af Första Kammaren.

I sjelfva verket synes ett förslag af sådant innehåll som det sist
omförmälda, af lagutskottet vid två riksdagar framlagda eg a långt mera
skäl för sig än det nu föreliggande, enligt hvilket deltagande i biskopsval
skulle tillkomma endast en viss klass af lekmän; och för dem, som
önska en sådan ändring af bestämmelserna om biskopsval, att lekmän
i allmänhet finge deri deltaga, kan bifall till motionärens förslag näppeligen
förefalla önskvärdt.

Den klass af lekmän, hvilken enligt motionärens förslag skulle
erhålla ökadt inflytande på val af biskop, är redan nu i tillfälle att i
icke oväsentlig mån inverka på utgången af sådant val. Vid 1883 års
kyrkomöte visades genom en inom kyrkolagsutskottet verkstäld beräkning,
att genomförandet af det då väckta förslaget skulle i ganska
väsentlig mån ändra karaktéVen af de nuvarande valkorporationerna
och möjligen rent af förlägga det största inflytandet vid valen till
lärarne vid allmänna läroverken.

Det skäl, som talar för desse lärares deltagande i biskopsval och
som tillika är grunden för den andel i valet, hvilken redan nu tillkommer
dem, är ju tydligen, såsom motionären jemväl angifver, biskopens
egenskap af eforus öfver läroverken inom stiftet. Denna hans egenskap
står likväl, såsom äfven vid 1883 års kyrkomöte anmärktes, icke i något
väsentligt och oskiljaktigt sammanhang med hans embete såsom biskop
eller chef för stiftets presterskap. 1 det af läroverkskomitén den 25
augusti 1884 afgifna utlåtande har komitén ock föreslagit läroverksstyrelsens
skiljande från biskopsembetet; och då detta förslag ännu icke
varit föremål för pröfning, synes äfven härutinnan föreligga en omständighet,
som talar emot bifall till motionen.

Tager man åter stiftsstyrelsen i dess helhet i betraktande, så
lärer icke med fog kunna sägas, att lärarnes vid allmänna läroverken
anspråk på deltagande deri icke är tillgodosedt, då, med undantag
endast för två stift, domkapitlens fleste medlemmar utgöras af lektorer

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

vid allmänna läroverk. Det bör ej heller förbises, att läroverksstyrelsen
vid utöfvandet af en af sina vigtigaste uppgifter, tillsättning af lärarebefattningar,
enligt § 63 i stadgan för rikets läroverk den 1 november
1878, utgöres, icke af eforus, utan af domkapitlet, der biskopen då eger
endast två röster.

Lagutskottet får, på grund af hvad sålunda andragits, hemställa,

att herr Kardells förevarande motion icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 februari 1889.

På lagutskottets vägnar:

Axel Bergström.

Stockholm; tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1889.