Lagutskottets Utlåtande N:o 69 (Utlåtande 1896:LU69 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 69.

N:o 69.

Ank. till Riksd. kansli den 27 april 1896 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af § 11
i Kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet den
21 mars 1862.

Från Andra Kammaren har till lagutskottet öfverlemnats en inom
samma kammare af Herr L. Eriksson i Bäck väckt motion n:o 149, af
följande lydelse:

»Af statistiska centralbyråns berättelse för år 1892 rörande den
kommunala rösträtten finner man, att i allt för många kommuner de
stora fyrktalen helt och hållet beherska de mindre utan möjlighet för
de senare att göra sig gällande. Af landsbygdens 2,386 kommuner
är det 44, der en person ensam innehar mer än halfva fyrktalet, 596
personer innehafva hvar för sig mer än 1/6, 1,966 personer innehafva
mer än Vid och 5,812 personer innehafva mer än V20 af sina respektiva
kommuners hela fyrktal. Högsta fyrktalet på en hand utgjorde
enligt nämnda berättelse 48,114 fyrk. Äfven der högsta fyrktalet på
en hand inom ett helt län ej går högre än till 2,455 fyrk, finnas dock
266 personer, fördelade på 88 kommuner, som hvar och en har mer
än V20 a^ s^na kommuners hela fyrktal, hvilket i medeltal blir 3 stycken
inom hvar af dessa, och dock är det inom detta län endast 111 personer,
som hafva mer än 250 fyrk.

Vid sådant förhållande kan det ej blifva någon nämnvärd förbättring
att nöja sig med den anspråkslösa begränsning af den kommunala
rösträtten, som lagutskottet upprepade gånger föreslagit, Andra

Lagutskottets Utlåtande N:o 69. 17

Kammaren lika ofta antagit och Första Kammaren äfvenledes lika ofta
afslagit.

En annan grund måste således utfinnas för en kommunal rösträttsreform,
om den skall blifva tillräckligt kraftigt verkande. Det är
svårt att uttänka en dylik reform, som följer en allmän regel och är
fri från godtycke. Men detta är ej heller det vigtigaste, utan det är,
att den önskvärda reformen, i så hög grad som omständigheterna vid
dess genomförande tillåta, efter rättvisa och billighet afväger röstfördelningen
mellan innehafvare af de stora och de små fyrktalen och så
vidt möjligt utan att någondera parten derpå blifver lidande. De hittills
föreslagna begränsningarna, x/5, Vio eller V20 af kommunens hela
fyrktal hafva alla det felet, att de verka olika i olika kommuner på
samma fyrktal. Men för att en rösträttsreform skall hafva någon utsigt
att blifva tillfredsställande, verksam och beståndande, måste den vara
afpassad så, att den verkar lika på samma fyrktal öfverallt i landet och
på samma gång tillbörligt minskar de stora fyrktalens herravälde öfver
de små. Då emellertid i kommuner med relativt låga fyrktal ej något
så kalladt fyrkvälde af någon betydenhet torde förekommit, anser jag,
att fyrktal till och med 100 bör bibehållas vid sitt fulla röstetal; hvarefter
ingen ökning förekommer upp till 131 fyrk. Denna fyrkklass af
30 fyrk ökas med 10 för att utgöra nästa fyrkklass upp till 171 fyrk,
och erhålles derför 120 röster. Denna sista fyrkklass af 40 fyrk ökas
också med 10 för att utgöra nästa klass upp till 221 fyrk och motsvarar
då 140 röster o. s. v. Hvarje röstklass utgöres af 20 röster, och
till föregående fyrkklass läggas 10 fyrk för att bilda efterföljande
klass, hvarigenom åstadkommes en progressiv ökning af det verkningslösa
fyrktalet.

På grund af hvad jag nu anfört, får jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen för sin del måtte besluta, att § 11 i kongl. förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, sådan
denna § lyder i kongl. förordningen den 26 oktober 1888, måtte få
följande förändrade lydelse:

§ 11-

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstägande åsätta
fyrktal enligt nedanstående tabell. Från och med 1 till och med 100
fyrk en röst för hvarje fyrk.

Från och med 101 till och med 130 fyrk 100 röster
„ 131 „ 170 „ 120 „

Bih. till Riksd. Prof. 1896. 7 Sami. 40 Häftet.

Lagutskottets Utlåtande N:o 69.

Från och med

v
V)

171 till och med

221	tt
281	tt
351	tt
431	tt
521	tt
621	tt
731	tt
851	tt
981	tt
1121	tt
1271	tt
1431	tt
1601	It
1781	tt
1971	tt
2171	tt
2381	tt
2601	tt
2831	tt
3071	tt
3321	tt
3581	tt
3851	tt
4131	tt
4421	tt
4721	tt
5031	tt
5351	tt
5681	tt
6021	tt
6371	tt
6731	tt
7101	tt
7481	tt
7871	tt
8271	tt
8681	tt
9101	tt
9531	tt

220 fyrk 140 röster

280 „ 160 „

350 „ 180 „

430 „ 200 „

520 „ 220 „

620 „ 240 „

730 „ 260 „

850 „ 280 „

980 „ 300 „

1120 „ 320 „

1270 „ 340 „

1430 „ 360 „

1600 „ 380 „

1780 „ 400 „

1970 „ 420 „

2170 „ 440 „

2380 „ 460 „

2600 „ 480 „

2830 „ 500 „

3070 „ 520 „

3320 „ 540 „

3580 „ 560 „

3850 „ 580 „

4130 „ 600 „

4420 „ 620 „

4720 „ 640 „

5030 „ 660 „

5350 „ 680 „

5680 „ 700 „

6020 720 „

6370 „ 740 „

6730 „ 760 „

7100 „ 780 „

7480 „ 800 „

7870 „ 820 „

8270 „ 840 „

8680 „ 860 „

9100 „ 880 „

9530 „ 900 „

9970 „ 920 „

Lagutskottets Utlåtande N:o 69.

Från och med 9971 till och med 10420 fyrk 940 röster
„ 10421 „ 10880 „ 960 „

„ 10881 „ 11350 „ 980 „

„ 11351 „ 12000 „ 1000

För öfver 12000 fyrk sker ingen höjning af rösttalet.»

Då, enligt hvad af Kongl. Maj:ts tal vid Riksdagens öppnande
framgår, statistiska utredningar rörande den kommunala rösträtten nyligen
blifvit fullbordade, men i anseende till frågans djupt ingripande
art bearbetningar deraf måste föregå, innan densamma kunde till slutlig
pröfning föreläggas Kongl. Maj:t, samt då vid detta förhållande det
förslag i ämnet, Kongl. Maj:t med anledning deraf kan komma att för
Riksdagen framlägga, synes böra afvaktas, innan beslut i fragan åt
Riksdagen fattas, hemställer utskottet,

att ifrågavarande motion ej må af Riksdagen
bifallas.

Stockholm den 27 april 1896.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Herrar Rudebeck, C. F. Pettersson och Redelius hafva begärt få an
tecknadt, att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.