Lagutskottets Utlåtande N:o 68 (Utlåtande 1893:LU68 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

N:o 68.

Ank. till Riksd. kansli den 2 maj 1893, kl. 1 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till ändrad lydelse af 2, 4 och
5 §§ i förordningen angående allmänt kyrkomöte den 16
november 1863, än äfven väckt motion om ändring i
samma förordning.

Genom en den 17 sistlidne mars aflåten proposition, n:o 45, hvilken
blifvit till lagutskottet hänvisad, har Kongl. Maj:t, under åberopande af
propositionen bilagda, i statsrådet och högsta domstolen förda protokoll,
jemlikt 87 § regeringsformen, föreslagit Riksdagen att antaga följande

Lag

om ändrad lydelse af §§ 2, 4 och 5 i förordningen angående allmänt
kyrkomöte den 16 november 1863.

Härigenom förordnas, att §§ 2, 4 och 5 i förordningen angående
allmänt kyrkomöte skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 2-

Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

han är hindrad, annan ledamot af Stockholms stads konsistorium, den
konsistorium utser; fyra bland teologiska fakultetens ordinarie eller extra
ordinarie professorer, två från hvardera af rikets universitet; en vald,
med fullmagt å ordinarie embete eller tjenst försedd prestman från
hvart stift och en från Stockholms stad; så ock trettiotvå af lekmän
valda ombud, ett från Stockholm, ett från Visby stift, två från hvartdera
af de öfriga stiften och sex från det eller de valdistrikt, Konungen
med afseende å för handen varande förhållanden bestämmer. Cheferna
för justitie- och ecklesiastikdepartementen må ock vid mötet närvara
och deltaga i öfverläggningarne, men ej i besluten, der de ej äro till
ombud vid mötet valde.

§ 4.

I val af de presterliga ombuden för stiften och Stockholms stad
deltaga alla inom distriktet kyrkoskrifne, till prestembetets utöfning berättigade
prestman.

Valet förrättas i den ordning domkapitlet föreskrifver. För hvarje
ombud utses på lika sätt en suppleant att, i händelse af ombudets förfall,
i dess ställe i mötet deltaga.

§ 5.

Inom hvarje pastorat ega samtlige å kyrkostämma röstberättigade
lekmän inom sig, vid sammanträde inför kyrkostämmans ordförande,
utse en elektor. Om kallelse till det sammanträde, äfvensom ställe
derför, gälle hvad i afseende å kyrkostämma särskildt är stadgadt.

Med iakttagande att hvarje pastorat anses tillhöra det stift, hvarinom
moderkyrkan är belägen, må två eller flera pastorat inom samma
stift och valdistrikt om gemensam elektor sig förena.

Vid val af lekmännens ombud utgöra Stockholms stad och Visby
stift hvardera ett och de öfriga stiften hvartdera två valdistrikt. De
särskilda valdistrikten inom stiften bestämmas till sitt omfång åt
Konungen.

Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

flere, att sådan röstöfvervigt för någon icke eger rum, anställes ny
omröstning till antagande af den, som de flesta rösterna erhållit, eller,
om han icke antages, af den, som näst honom blifvit af de fleste kallad,
och så vidare. Skulle, sedan alla omröstningarne sålunda försiggått,
likväl ingen hafva erhållit den här föreskrifna öfvervigt, anställes ny
omröstning öfver alla dem, som vid den första omröstningen blifvit
satte i fråga; skolande den, som erhållit de flesta rösterna, anses behörigen
vald. Hafva två eller flere vid någon af dessa omröstningar
erhållit de flesta och lika många röster, afgöres frågan genom lottning
dem emellan.

För hvarje ombud utses ock på lika sätt en suppleant att, i händelse
af ombudets förfall, i dess ställe i mötet deltaga.

Val för Stockholms stad verkställes på ofvan föreskrifna sätt inför
Stockholms stads konsistorium.

Ifrågavarande §§ hafva för närvarande följande lydelse:

§ 2.

Svenska kyrkans ombud skola vara samtlige biskopar i stiften
eller, der någon af dem har förfall, den af domkapitlets ledamöter, som
kapitlet i hans ställe väljer; pastor primarius i Stockholm eller, derest
han är hindrad, annan ledamot af Stockholms stads konsistorium, den
konsistorium utser; fyra bland teologiska fakultetens professorer eller
ordinarie adjunkter, två från hvartdera af rikets universitet; en vald,
med fullmagt å ordinarie embete eller tjenst försedd prestman från
hvart stift och en från Stockholms stad; så ock trettio af lekmän valda
ombud, ett från Stockholm, ett från Visby stift, tre från Hernösands,
två från hvartdera af de öfriga stiften samt fem från det eller de valdistrikt,
Konungen med afseende å för handen varande förhållanden
bestämmer. Chefen för ecklesiastikdepartementet må ock vid mötet
närvara och deltaga i öfverläggningarne, men ej i besluten.

§ 4.

I val af de presterliga ombuden för stiften och Stockholms stad
deltaga de prestmän, som innehafva fullmagt å ordinarie embete, eller
tjenst förestå.

Valet förrättas i den ordning domkapitlet föreskrifver. För hvarje

20 Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

ombud utses på lika sätt eu suppleant att, i händelse af ombudets förfall,
i dess ställe i mötet deltaga.

Med iakttagande att hvarje pastorat anses tillhöra det stift, hvarinom
moderkyrkan är belägen, må två eller flera pastorat inom samma
stift och valdistrikt om gemensam elektor sig förena.

Vid val af lekmännens ombud utgöra Stockholms stad och Visby
stift hvartdera ett, Hernösands stift tre och de öfriga stiften hvartdera
två valdistrikt. De särskilda valdistrikten inom stiften bestämmas till
sitt omfång af Konungen.

Samtlige de inom ett valdistrikt utsedde elektorer skola på
kallelse sammankomma inför en inom distriktet boende, af domkapitlet
förordnad valförrättare. Vid detta sammanträde skola elektorerna, meddelst
slutna sedlar, hvar för sig till ombud föreslå en å kyrkostämma
röstberättigad man. Falla dervid rösterna till mera än hälften på en
man, vare han behörigen vald. Åro åter rösterna så delade mellan
flere, att sådan röstöfvervigt för någon icke eger rum, anställes ny
omröstning till antagande åt den, som de flesta rösterna erhållit, eller,
om han icke antages, af den, som näst honom blifvit af de fleste kallad,
och så vidare. Skulle, sedan alla omröstningarne sålunda försiggått,
likväl ingen hafva erhållit den här föreskrifna öfvervigt, anställes ny
omröstning öfver alla dem, som vid den första omröstningen blifvit
satte i fråga; skolande den, som erhållit de flesta rösterna, anses behörigen
vald. Hafva två eller flere vid någon af dessa omröstningar
erhållit de flesta och lika många röster, afgöres frågan genom lottning
dem emellan.

För hvarje ombud utses ock på lika sätt en suppleant att, i händelse
af ombudets förfall, i dess ställe i mötet deltaga.

Val för Stockholms stad verkställes på ofvan föreskrit na sätt inför
Stockholms stads konsistorium.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft eu
af herr O. B. Olsson inom Andra Kammaren väckt, till utskottet jemväl
remitterad motion, n:o 49, deri motionären anför:

Lagutskottets Utlåtande N:o 68. 21

»Klagomålen öfver de brister, som vidlåda sättet för kyrkomötets
bildande, hafva hittills lemnats utan afseende. Dessa brister torde dock
med snaraste böra afhjelpas, om kyrkomötet värdigt skall fylla sin
uppgift att föra den svenska kyrkans talan, bevaka dess rätt och intressen.

Mest öfverklagadt är det förhållande, att prester och lekmän vid
mötet ega lika’, många ombud, eller hvardera trettio, hvarigenom de
förre ej allenast der fatt det inflytande, som bör svara mot deras insigt
och sakkunskap, utan dertill ernått en sådan magt, att de ensamme
med hjelp al blott en enda lekman kunna afgöra mötets beslut. Äfvenledes
grunderna för elektorsvalen, stiftens indelning i valkretsar och
det sätt, hvarpå val af lekmannaombud förrättas, hafva varit föremål
för befogade anmärkningar, hvilka gifva grundade skäl för att i dessa
hänseenden föreslå nödiga ändringar. Vid de inkast, som framställas
mot grunderna för val af presterliga ombud, vill jag ej här uppehålla
mig, helst dessa svårligen skulle kunna ändras utan att öka antalet af
dessa ombud, hvilket i sin ordning skulle leda till en ytterligare ökning
i lekmannaombudens antal, som måste blifva rätt betydlig, om öfvervigt
åt dem skulle bevaras. Då emellertid ett allt för starkt ökande af
kyrkomötets ledamotantal skulle medföra ökade kostnader för dess afhållande
och utan motsvarande nytta förlänga dess förhandlingar samt
möjligen äfven förleda det till intrång på området för Riksdagens befogenhet,
torde ett sådant steg vara förenadt med stora betänkligheter.

Val af lekmännens ombud verkställes för närvarande genom elektorer.
En öfvergång till omedelbart valsätt torde knappast vara möjlig,
så länge valen ej omfattas med större intresse, än nu är fallet; men
en mera likformig fördelning af elektorsrösterna kan och bör deremot
med snaraste komma till stånd. Så länge hvarje pastorat, stort eller
litet, eger blott en elektorsröst, kan en ringa minoritet af kretsens befolkning
genom sina elektorer afgöra valet i rak strid med flertalets
uttryckliga vilja. I fall Kalmar stifts båda valkretsar blifvit förenade
till eu enda, skulle de 23 elektorerna för Öland, om de vore eniga,
kunnat öfverrösta de 22 elektorerna för stiftets tre gånger folkrikare
fastlandsdel. På samma sätt kunna inom Vestmanlands-kretsen af Vesterås
stift 30 elektorer för pastorat med 37,000 invånare förenade öfverrösta
29 elektorer för 135,000. Skarpast framträder den ojemna röst fördelningen
i hufvudstaden, der åtta territoriella pastorat med hvar sin
elektor och mer än 230,000 invånare kunna öfverröstas af tio elektorer
för tyska, finska, garnisons- och hofförsamlingarna med knappa 12,000
medlemmar. Enklast vore väl denna olägenhet afhjelpt, om hvarje
pastorat, liksom landtkommunerna vid val till Andra Kammaren, egde

22 Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

utse en elektor för hvarje fullt eller börjadt tal af 1,000 invånare.
Men den svårighet, som redan nu, då hvarje pastorat har en elektor,
visat sig att finna män villige att mottaga och — hvad mera är —
fullgöra uppdraget, torde då i allt för hög grad förstoras, för att detta
skulle vara rådligt. För den skull torde man få nöja sig med ett
mindre antal elektorer, exempelvis motsvarande antalet af landstingsmän
för ett härad eller tingslag, eller en för hvarje fullt eller börjadt tal af
5,000 invånare i pastoratet. Härigenom vore i allt fall de svåraste
ojemnheterna afhjelpta; ett pastorat med 5,000 eller färre invånare finge
väl fortfarande nöja sig med en elektor, men ett sådant som t. ex.
Hedvig Eleonora pastorat i Stockholm med mer än 48,000 invånare
finge tio elektorer, och antalet af dylika för Stockholms territoriella
församlingar skulle ökas från åtta till vid pass femtio.

Om valmännens rätt är illa tillgodosedd vid val till elektorer, är
detsamma icke mindre fallet vid valkretsarnes bildande och sjelfva valet
af lekmännens ombud. Då kyrkomötesförordningen vid 1863 års riksdag
antogs, väcktes förslag, att lekmannaombuden borde utses länsvis
och ej stiftsvis, på det valmännen måtte kunna uppsöka lämpliga kandidater
inom en ort, hvars män de kände till. Den gällande indelningen
af stiften i tjugufem valkretsar torde ock ha afsett en förmedling af
stift och län i dylikt syfte. Men den uppfyller illa sitt ändamål, då
den ofta ledt till att skilda orter blifvit onaturligt sammanförda och
andra lika onaturligt sönderskurna i flera kretsar, der det varit svårt,
om ej omöjligt, för elektorerna att vinna nödig personalkännedom. I
Hernösands stift ha de tre nordliga länen hvar för sig blifvit klufna
och delade på två valkretsar; i Strengnäs stift har vestra Södermanland
lagts till Nerike, i Göteborgs stift Halland förenats med vestgötadelen
uppåt Göta eif, och i Lunds stift har Blekinge lagts under östra Skåne,
andra oegentligheter att förtiga. I sistnämnda fall stå 23 elektorsröster
från Blekinge magtlösa mot 52 från Skåne, och med nära 300,000 invånare
eger kretsen blott att utse ett ombud, under det samma rätt
äfven tillkommer Öland med endast 34,000 invånare. Enklast förekommes
ojemnheter och framdeles möjligen tänkbara godtyckligheter
vid kretsindelningen, om det en gång för alla faststäldes såsom regel,
att denna indelning, så vidt ske kan, skulle rätta sig efter län och
landskap. För samma ändamål borde äfven en ny krets tillkomma för
hvarje af Lunds, Göteborgs och Hernösands stift.

Hvad lekmannaombudens antal vidkommer, torde behofvet, af deras
förstärkande någorlunda fyllas, i fall de ökas till 45, eller hälften flera än
de presterliga ombuden, då alltså hela kyrkomötet komme att bestå af 75

Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

ledamöter. Deras fördelning på skilda valkretsar borde så nära som möjligt
ansluta sig till dessas folkmängd, så att största möjliga likformighet i
lekmännens representation bragtes till stånd. Bifogade öfversigt visar
såväl den valkretsindelning, som under nämnda förutsättningar vore
den enda rimliga, som ock det antal ombud, som efter samma grunder
skulle fallit på hvarje valkrets. Med närmast möjliga anslutning till
stiftens fördelning, gifver den ett antal af 28 valkretsar, hvaraf blott
en eller Malmöhus län af Lunds stift på grund af sin stora folkmängd
(371,372 vid 1890 års slut) finge välja tre ombud, 15 kretsar hvardera
två ombud, och 12 kretsar med mindre folkmängd finge hvardera ett
ombud. Minsta kretsen blefve då som nu Öland med 33,819 invånare
och ett ombud.

För giltigt val af ombud fordras absolut majoritet eller mer än
hälften af de afgifna rösterna. År sådan röstöfvervigt ej uppnådd, sker
ny omröstning, då valmännen rösta med ja eller nej, om de vilja antaga
den, som förut fått de flesta rösterna. Förkastas han, röstas på samma
sätt öfver nästa man, och så vidare. Skulle alla dessa omröstningar
icke leda till något resultat, röstas på nytt öfver alla dem, som första
gången fått röster, då enkel majoritet fäller utslaget. Till denna ytterlighet
har det vid flera tillfällen gått, och dervid har det händt, att
valmännen blifvit alldeles förvirrade af den långa raden af omröstningar
och för att komma ifrån trasslet kastat sina röster på en person,
som första gången fått blott en enda röst. Ett sådant valsätt gifver
klen säkerhet för ett godt valresultat. Lyckligtvis är i en sedan länge
gällande lag ett vida bättre sätt anvisadt för att komma till absolut
majoritet, då sådan erfordras. Kongl. förordningen om landsting stadgar
nemligen i § 9, att der första omröstningen ej afgjort valet, skall röstas
på nytt mellan dem, som första gången fått de flesta rösterna, men på
det sätt, att under omröstning komma dubbelt så många, som återstå
att välja. Skall då en väljas, röstas det mellan två; skola två väljas,
röstas mellan fyra o. s. v., och uteslutne äro de, som första gången
blott få stänkröster. Detta röstsätt har två gifna fördelar. Dels kunna
aldrig någonsin mer än två omröstningar komma i fråga, och all önsklig
enkelhet och reda är sålunda uppnådd. Vidare har en stor del af
elektorerna på förhand erfarenhet af detta röstsätt, då de med all sannolikhet
haft tillfälle att sätta sig in deri såsom elektorer för val af landstingsmän.
Tillämpad! vid val af lekmannaombud, skulle detta valsätt
gifva så god säkerhet mot valtrassel och så goda valresultat, som med
yttre hjelpmedel gerna kan vinnas.»

På grund af hvad sålunda anförts, föreslår motionären:

Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

att Riksdagen ville för sin del besluta, att följande delar af kongl.
förordningen af den 16 november 1863 rörande allmänt kyrkomöte
måtte erhålla ungefärligen följande ändrade lydelse:

§ 2. Svenska kyrkans ombud skola vara samtlige biskopar i

stiften---------ställe väljer; pastor primarius —

---------------konsistorium utser; fyra bland

teologiska —-------------rikets universiteter; en vald

______________Stockholms stad; så ock fyratiofem

af lekmännen valda ombud, fördelade på sätt § 5 mom. 3 utvisar.
Chefen för----------i besluten.

§ 5. Mom. 1. Inom hvarje pastorat — — —--—--

en elektor och derutöfver, efter folkmängden, en för hvarje fullt tal af
femtusen. Om kallelse — — — — — — — — är stadgadt.

Mom. 2. Med iakttagande — —--------—

det stift eller valdistrikt, hvarinom moderkyrkan — — — —--

om gemensamt elektorsval sig förena.

Mom. 3. Vid val af lekmännens ombud utgöra Stockholms stad
och Visby stift hvardera ett, Hernösands stift fyra, Lunds och Göteborgs
stift hvardera tre, och de öfriga stiften hvardera två valdistrikt.
De särskilda valdistrikten inom stiften ordnas, så vidt ske kan, efter
län och landskap, och bestämmas till sitt omfång af Konungen. Af
dessa valdistrikt väljer det folkrikaste tre ombud, femton med större
folkmängd hvardera två ombud, och tolf med mindre folkmängd hvartdera
ett ombud.

Mom. 4. Samtlige inom ett valdistrikt utsedde elektorer skola
på kallelse sammankomma inför en inom distriktet boende, af domkapitlet
förordnad valförrättare. Dervid skola elektorerna med slutna
sedlar hvar för sig till ombud föreslå så många å kyrkostämma röstberättigade
män, som väljas skola. Vid första omröstningen är den
vald, som erhållit mer än hälften af de afgifna rösterna. Har ej hela
det antal ombud, som väljas skall, dervid blifvit utsedt, upprätte valförrättaren
en förteckning öfver dem, som, utan att hafva blifvit valde,
erhållit de flesta rösterna. Förteckningen skall upptaga två gånger så
många namn, som ombud då äro att välja. Den omröstning, som derpå
företages, må icke afse andre än de i förteckningen uppförde personer;
och äro de valde, som då de flesta rösterna erhållit. Mellan
lika röstetal afgör lotten, då så erfordras.

Mom. 5. För hvarje ombud — — —• —------1 mötet

deltaga.

Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

Mom. 6. Val för Stockholms stad — — —
konsistorium.»

Utskottet, som härmed i ett sammanhang afgifver utlåtande öfver
den kongl. propositionen och herr 0. B. Olssons motion, får i anledning
af den förra till en början erinra, att dels den ändring, som i 2 § af ifrågavarande
förordning föreslagits beträffande antalet af lekmannaombuden
samt deras fördelning på de olika stiften och de särskilda valdistrikt,
hvarom i §:n omförmäles, dels ock den i tredje stycket af 5 § föreslagna
valkretsindelningen skett under förutsättning af Riksdagens bifall till
en af Kongl. Maj:t i proposition till innevarande Riksdag gjord framställning
om delning af Hernösands stift.

Då emellertid kamrarne beträffande nämnda framställning stannat
i skiljaktiga beslut, som ansetts icke kunna sammanjemkas, och frågan
om berörda stifts delning sålunda förfallit, följer häraf att utskottet
beträffande här ofvan särskildt omförmälda ändringsförslag icke har
annan hemställan än att desamma icke må bifallas.

Mot hvad i öfrigt föreslagits i den föreliggande propositionen har
utskottet icke haft något att anmärka.

Vidkommande härefter herr 0. B. Olssons i ämnet väckta motion
har utskottet funnit motionärens framställning rörande elektorsval äfvensom
sättet för lekmannaombudens utseende böra föranleda till ändrade
bestämmelser härutinnan i enlighet med hvad motionären föreslagit;
och har utskottet följaktligen i sitt nedan intagna förslag gifvit 1, 2
och 4 mom. af § 5 eu häremot svarande affattning.

Motionärens förslag om tillökning i antalet lekmannaombud äfvensom
angående omreglering af de nuvarande valdistrikten har utskottet
deremot icke funnit skäl att tillstyrka, då dessa förslag synas innebära en
genomgripande förändring i grunderna för kyrkomötets sammansättning,
till hvilken förändring behof icke torde förefinnas.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen, med förklarande, att Kongl.
Maj:ts ifrågavarande proposition icke kan oförändrad
bifallas, ville i anledning af samma proposition och af
herr 0. B. Olssons motion, för sin del antaga följande
Bih. till Riksd. Prot. 1893. 7 Sami. 32 Käft. 4

Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

Lag

angående ändrad lydelse af §§ 2, 4 och 5 i
förordningen angående allmänt kyrkomöte den 16
november 1863.

Härigenom förordnas, att §§ 2, 4 och 5 i förordningen
angående allmänt kyrkomöte skola erhålla
följande ändrade lydelse:

§ 2-

Svenska kyrkans ombud skola vara samtlige
biskopar i stiften eller, der någon af dem har förfall,
den af domkapitlets ledamöter, som kapitlet i hans
ställe väljer; pastor primarius i Stockholm eller, derest
han är hindrad, annan ledamot af Stockholms stads
konsistorium, den konsistorium utser; fyra bland teologiska
fakultetens ordinarie eller extra ordinarie professor
er, två från hvartdera af rikets universitet; en
vald, med fullmagt å ordinarie embete eller tjenst
försedd prestman från hvart stift och en från Stockholms
stad; så ock trettio af lekmän valda ombud, ett från Stockholm,
ett från Visby stift, tre från Hernösands, två från
hvartdera af de öfriga stiften samt fem från det eller
de valdistrikt, Konuugeu med afseende å för handen
varande förhållanden bestämmer. Cheferna för justitieoch
ecklesiastikdepartementen må ock vid mötet närvara
och deltaga i öfverläggningarne, men ej i besluten,
der de ej äro till ombud vid mötet valde.

§ 4.

I val af de presterliga ombuden för stiften och
Stockholms stad deltaga alla inom distriktet kyrkoskrifne,
till prestembetets utöfning berättigade prestmän.

Valet förrättas i den ordning domkapitlet föreskrifver.
För hvarje ombud utses på lika sätt en
suppleant att, i händelse af ombudets förfall, i dess
ställe i mötet deltaga.

Lagutskottets Utlåta/nde N:o 68.

§ 5.

Inom hvarje pastorat ega samtlige å kyrkostämma
röstberättigade lekmän inom sig, vid sammanträde
inför kyrkostämmans ordförande, utse en elektor
och derutöfver, efter folkmängden, en för hvarje fullt
tal af femtusen. Om kallelse till det sammanträde,
äfvensom ställe derför, gälle hvad i afseende å kyrkostämma
särskilt är stadgadt.

Med iakttagande att hvarje pastorat anses tillhöra
det stift, hvarinom moderkyrkan är belägen, må
två eller flera pastorat inom samma stift och valdistrikt
om gemensamt elektorsval sig förena.

Vid vai af lekmännens ombud utgöra Stockholms
stad och Visby stift hvartdera ett, Hernösands stift
tre och de öfriga stiften hvartdera två valdistrikt.
De särskilda valdistrikten inom stiften bestämmas till
sitt omfång af Konungen.

Samtlige de inom ett valdistrikt utsedde elektorer
skola på kallelse sammankomma inför en inom
distriktet boende, af domkapitlet förordnad valförrättare.
Dervid skola elektorerna med slutna sedlar hvar för sig
till ombud föreslå sä många ä kyrkostämma röstberättigade
män,, som väljas skola. Vid första omröstningen
är den vald, som erhållit mer än hälften af de afgifna
rösterna. Har ej det antal ombud, som väljas skall,
dervid blifvit utsedt, upprättar valförrättaren en förteckning,
hvarå upptagas, derest ingen blifvit vid första
omröstningen utsedd, de, som erhållit de flesta rösterna,
men eljest de, som näst den vid berörda omröstning utsedde
erhållit högsta röstetalet. Förteckningen skall upptaga
två gånger så många namn, som ombud dä äro
att välja. Den omröstning, som derpå företages, må
icke afse andra än de i förteckningen uppförde personer;
och äro de välde, som dä de flesta rösterna erhållit.
Mellan lika röstetal afgör lotten.

För hvarje ombud utses ock på lika sätt en
suppleant att, i händelse af ombudets förfall, i dess
ställe i mötet deltaga.

28 Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

Val för Stockholms stad verkställes på ofvan
föreskrifna sätt inför Stockholms stads konsistorium.

samt

2:o) att herr O. B. Olssons motion i de delar,
som icke afses i utskottets hemställan under första
punkten, icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 2 maj 1893.

På lagutskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

Reservation

af herr Lilienberg,

samt, beträffande § 5 i utskottets förslag, af herrar Annerstedt,
C. H. Lundström och Fröberg.

STOCKHOLM, XSAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1893.