Lagutskottets Utlåtande N:o 64 (Utlåtande 1899:LU64 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

N:o 64.

Ank. till Riksd. kansli den 5 maj 1899, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående ändring i
vissa delar af dels förordningen om kommunalstyrelse på
landet, dels förordningen om komm,unalstyrelse i stad och
dels förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.

Andra Kammaren har till lagutskottet hänvisat åtta särskilda motioner,
n:is 31, 51, 62, 163, 193, 196, 206 och 207, samtliga åsyftande begränsning
i större eller mindre mån af den kommunala rösträtten.

Uti motionen n:o 31 föreslår sålunda herr M. Dahn, med hänvisande
till en af honom vid 1898 års riksdag afgifven motion, n:o 207, att Riksdagen
måtte för sin del besluta, att § 11 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 erhåller följande ändrade lydelse:

§ 11.

Röstvärdet skall begränsas efter det en hvar röstägande åsätta röstetal;
dock må ej af aktiebolag rösträtt utöfvas för mera än en tjugondedel
och af annan röstberättigad för mera än en tiondedel af kommunens hela
fyrktal, eller i något fall för högre röstetal än det, som motsvarar ett
tusen fyrkar.

Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka inom
kommuner erlägga kommunalutskylder, annan grund, än den för utgörande
af kommunalutskylder i allmänhet gällande, finnes särskilt stadgad, skall
Bill. till Iiiksd. Prof. 1899. 7 Sami. 41 Höft. (N:o 64). 1

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, beräknas efter
den särskilt bestämda grunden.

I motionen har en ledamot af Andra Kammaren instämt.

Uti motion n:o 51 hafva herrar A. Henricson, G. Jansson, O. Anderson,
Ollas A.o Ericsson, A. Hansson i Solberga, A. H. Götliberg, A. Olsson,
P. Olsson i Asak, C. Sandquist, D. Persson i Tällberg, N. Hanson, J. A.
Lundström, J. P. Jansson, A. Olsson i Mårdäng, It. Eriksson, N. Andersson
i Pettersborg, E. Andersson i Upsala, friherre F. Barnekow, J. Andersson
i Lysvik, O. Persson, K. Hultkrantz, P. Jönsson i Färeköp, B. P. Ersson,
N. Sve?isson, E. Persson i Borrby, friherre C. Carlson Bonde och ./. AL
Johansson, under åberopande af de skäl, hvarpå Andra Kammarens beslut
den 26 mars 1898 rörande kommunala rösträttsfrågan grundades, hemstält,
att Riksdagen måtte antaga det utaf Kongl. Maj:t genom proposition n:o 40
till nästlidet års Riksdag aflemnade förslag till »Lag angående ändrad lydelse
af §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om kommunalstyrelse på landet
den 21 mars 1862», dock med den förändring, att § 11 erhåller följande
lydelse:

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal;
dock må ej af aktiebolag rösträtt utöfvas för mera än en tjugondedel och
af annan röstberättigad för mera än en tiondedel af kommunens hela
fyrktal, eller i något fall för högre röstetal än det, som motsvarar ett
tusen fyrkar.

Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka inom
kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund än den för utgörande
af kommunalutskylder i" allmänhet gällande finne3 särskildt stadgad, skall
röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, beräknas efter
den särskildt bestämda grunden.

Herrar friherre I. v. Knorring, K. Almqvist, N. J. Nilsson, J. E.
Olsson, E. Lindblad, C. A. Carlsson, N. Jönsson, E. Nilsson, P. Andreasson,
P. Paulson, S. Söderberg, A. Andersson i Olsbenning, P. Ersson, A.
G. Olsson, B. Dahlgren, J. Johanson, T. Lundblad, A. G. Gyllensvärd,
L. Dahlstedt, W. Bengtsson, A. Pettersson, D. Holmgren i Värnhem, C.
Johansson i Aflösa, A. Johansson i Möllstorp, J. D. Laurell, I. Åt ans son,
A. Petersson, P. Pehrson i Törneryd, A. E. Baaz, J. A. Sjö, A. J. Hög -

LagutskottrfS Utlåtande N:o 64.

stedt, A. Sundblad, 0. Erickson, A. P. Johansson, C. J. Jakobson, G.
Anderson, C. E. Johansson i Berga, C. I. Carlsson, L. M. Kruse, J.

Bengtsson, S. Arnoldsson, 0. Persson, P. 0. I/un Hell, M. Andersson, J.

Petersson i Boestad, N. Boström, E. V. Bäckström, J. Andersson, A. P.

Gustafsson, N. Wallmark, 0. Larsson, E. L. M. Hedin i Torp, J. Hjelmé rus,

C. Rydberg, R. Petersson, J. P. Nilsson, G. Odqvist och E. Åkerlund
hafva, under hufvudsakligt åberopande af en vid sistlidet års riksdag i
ämnet afgifven motion, n:o 208, föreslagit uti motion n:o 62, »att Riksdagen
behagade besluta en skrifvelse till Kong!. Maj:t med anhållan, det täcktes
Kongl. Maj:t låta å nyo utarbeta och för Riksdagen, så snart ske kan,
framlägga ett förslag om ändring af den kommunala rösträtten på landet,
bygdt hufvudsakligen på sådan grund, att ej någon får utöfva rösträtt
inom en kommun för mer än en tiondedel och ej aktiebolag för mer än
en tjugondedel af kommunens hela fyrktal.»

Herr H. Branting har uti motion n:o 163 hemstält, att Riksdagen
måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att, vid uppgörande, så snart
ske kan, af förslag till ändrade bestämmelser angående rösträtten vid val
till stadsfullmägtige, Kongl. Maj:t äfven måtte taga i öfvervägande systemet:
lika rösträtt — proportionella val.

Till stöd för denna hemställan har motionären afgifvit en utförlig
motivering; och tillåter sig utskottet att till densamma hänvisa.

Uti motion n:o 193 hafva herrar J. Bromée, J. Nydahl, W. Styrlander,
E. Norman, O. Walter, C. G. Thor, J. E. Nordin, P. Norberg,
E. Eriksson, J. Ericsson, K. G. Karlsson, J. Persson och J. Nordin, under
hänvisning till en vid sistförfluten riksdag väckt motion n:o 211, föreslagit,
att Riksdagen måtte besluta:

l:o) att § 11 i förordningen om kommunalstyrelse på landet skall
erhålla följande lydelse:

§ 11.

Mom. 1. Vid val tillkommer hvarje röstägande en röst utom vid
val af kommunalfullmägtige samt af landstingsmän och valmän för utseende
af landstingsmän.

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

Mom. 2. Vid beslut rörande alla öfriga angelägenheter, äfvensom
vid de i mom. 1 särskildt angifna val, beräknas röstvärdet efter det en
hvar röstegande åsätta fyrktal; dock må ej någon utöfva rösträtt för större
antal röster, än som svarar emot en tjugondedel af kommunens hela fyrktal
eller i något fall för högre röstetal än det, som motsvarar ett tusen
fyrkar.

Mora. 3. Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla,
hvilka inom kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund, än
den för utgående af kommunalutskylder i allmänhet gällande, finnes särskildt
stadgad, skall röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana
besvär, beräknas efter den särskildt bestämda grunden;

2:o) att i skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t måtte göra frågan om
bolags kommunala rösträtt till föremål för förnyad utredning samt till
Riksdagen inkomma med de förslag, hvartill utredningen kan gifva anledning.

I motionens syfte hafva tio af Andra Kammarens ledamöter instämt.

Herr O. Emthén har uti motion, n:o 196 — med framhållande af
att behofvet utaf den kommunala rösträttens på landet begränsning och
olägenheten af de nuvarande bestämmelserna i ämnet med hvar dag, som
ginge, allt starkare framträdde, och att berörda olägenhet vore i synnerhet
känbar i Norrland, der bolagen i ständigt större skala sloge under sig
jorden — föreslagit, att Riksdagen behagade besluta att i skrifvelse till
Kongl. Maj:t anhålla om utarbetande och framläggande för Riksdagen, så
fort ske kan, af förslag till ändring af gällande bestämmelser angående den
kommunala rösträtten på landet, gående hufvudsakligen derpå ut, att rösträtt
icke må utöfvas af aktiebolag för mera än en tjugondedel och af annan
röstberättigad för mera än en tiondedel af kommunens hela fyrktal eller i
något fall för högre röstetal än det, som motsvarar ett tusen fyrkar.

I denna motion hafva två af Andra Kammarens ledamöter instämt.

Under hänvisande till dels en af herr A. Halm vid 1891 års riksdag
i Andra Kammaren väckt motion, n:o 143, dels till lagutskottets utlåtande,
n:o 19, vid samma riksdag, dels ock till Riksdagens skrifvelse till Konungen
den 7 maj 1894 angående utredning rörande den kommunala rösträtten,
hemställa herrar ./. Persson i Arboga, A. Thylander, H. Pantzarhielm,

Lagutskottets utlåtande N:o 64. 5

C. J. Hammarström och K. G. Karlsson, i motion n:o 206, att Riksdagen
måtte besluta:

l:o) att § 12 i kongl. förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse
i stad skall erhålla följande förändrade lydelse:

Mom. 1. Vid val tillkommer hvarje å allmän rådstuga röstberättigad
en röst, utom vid val af stadsfullmägtige samt af landstingsmän och valmän
för utseende af landstingsmän;

Mom. 2. Vid beslut rörande alla öfriga angelägenheter, äfvensom vid
de i mom. 1 särskilt angifna val, eger hvarje röstberättigad en röst för bevillning,
efter (Art. II bevillningsstadgan) till och med en riksdaler, samt
vidare en röst för hvarje derutöfver efter (nämnda artikel) påförd hel riksdalers
bevillning till staten;

Mom. 3. Ej må någon kunna vid allmän rådstuga utöfva rösträtt
för större antal röster, än som svarar emot en hundradedel af stadens hela
röstetal efter röstlängden, eller i något fall för högre röstetal än det,
som motsvarar bevillningen för fem tusen riksdalers inkomst i kapital
eller arbete.

2:o) att i skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t måtte göra frågan om
bolags kommunala rösträtt i stad till föremål för utredning samt till Riksdagen
inkomma med de förslag, hvartill utredningen kan gifva anledning.

Slutligen hafva herrar M. Höjer, M. F. Nyström, K. Staajf, E.
Wavrinsky, F. Berg, D. Bergström och O. Eklund, uti motion n:o 207,
med hänvisning till nyssnämnda motion n:o 206 af herr J. Persson in. fl.
och med åberopande i hufvudsak af motiveringen i den af herr O. Olsson
vid 1891 års riksdag väckta motion, n:o 98, föreslagit:

l:o) att Riksdagen för sin del måtte besluta, att § 12 mom. 1 af
Kongl. Maj:ts nådiga förordning om kommunalstyrelse i Stockholm den 23
maj 1862 måtte erhålla följande lydelse:

Vid valet, som förrättas med slutna sedlar och för öfrigt i tillämpliga
delar efter den ordning, som för val af riksdagsfullmägtige för staden är
eller varder antagen, eger en hvar till deltagande deruti berättigad medlem
af kommunen en röst för bevillning efter (Art. II) bevillningsstadgan till
och med en krona samt vidare en röst för hvarje derutöfver påförd hel
kronas bevillning efter nämnda artikel, men ej må för någon beräknas flere
röster, än som svara mot en hundradedel af valkretsens hela röstetal efter
röstlängden, och i intet fall högre antal röster än det, som motsvarar bevillningen
för fem tusen kronors inkomst af kapital eller arbete;

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

2:o) att Riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t ville
göra frågan om bolags kommunala rösträtt i stad till föremål för utredning
samt till Riksdagen inkomma med de förslag, hvartill utredningen
kan gifva anledning.

Såsom af den ofvan leinnade redogörelsen framgår, kunna de uti
ifrågavarande motioner framstälda yrkandena lämpligen hänföras till trenne
särskilda grupper, nemligen dels sådana yrkanden, som afse allmän begränsning
af den kommunala rösträtten på landet, dels sådana, som åsyfta
ytterligare begränsning, utöfver den redan i gällande lag faststälda, af den
kommunala rösträtten i stad, dels slutligen de yrkanden, som gå ut på
speciel begränsning af bolags rösträtt.

Hvad då först angår förslagen om allmän begränsning af den kommunala
rösträtten på landet, vill utskottet erinra derom, att denna fråga
redan blifvit af Riksdagen understäld Kongl. Maj:ts ompröfning. Uti skrifvelse
den 9 maj 1894 anhöll nemligen Riksdagen, att, med hänsyn till
vigten af den kommunala rösträttsfrågans lösning, den statistiska utredning
af dithörande förhållanden, hvilken chefen för civildepartementet anbefalt,
om möjligt måtte så bedrifvas, att dess resultat kunde framläggas inför
1895 års riksdag. Angående orsaken, hvarför förslag i ämnet ännu ej
blifvit Riksdagen förelagdt, lemnas upplysning i det statsrådsprotokoll, som
bifogades en af Kongl. Maj:t till sistlidet års riksdag aflåten proposition i
hufvudsakligt syfte att begränsa aktiebolags å landet rösträtt. Deri uttalades
af föredragande departementschefen, att med förslag till lösning af frågan
i dess helhet om den kommunala rösträtten på landet borde anstå i afbidan
på den utgång, som frågan om ändrade grunder för den kommunala
beskattningen erhölle — hvilken senare fråga med föranledande af en
Riksdagens skrifvelse den 5 maj 1897 gjorts till föremål för undersökning
af en den 15 oktober samma år tillsatt komité.

Då utskottet anser de sålunda anförda skälen för uppskof med afgörande
af frågan om den kommunala rösträtten på landet ega full giltighet,
har utskottet funnit sig böra, utan att ingå i närmare pröfning af de
särskilda yrkandenas innebörd, afstyrka bifall till samtliga de förslag om
förändring i bestående regler härutinnan, som vid innevarande riksdag
afgifvits.

Af samma skal, som betingat uppskof med frågan om den kommunala
rösträtten på landet, synes någon ändring af de kommunala rösträttsförhållandena
i stad ej för det närvarande böra ifrågasättas. Härtill kan
såsom en ytterligare orsak läggas, att rösträtten i städerna redan är i viss

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

mån begränsad, medan några gränser för den kommunala rösträtten på
landet ej finnas stadgade, och att alltså det torde vara lämpligt, att frågan
om begränsning af den kommunala rösträtten på landet löses, innan ytterligare
begränsning af den kommunala rösträtten i stad åvägabringas.

Hvad slutligen vidkommer de väckta förslagen om speciel begränsning.
af bolags rösträtt, vill utskottet erinra derom, att den proposition om
ändring i förordningen om kommunalstyrelse på landet, hvilken af Kong!.
Maj:t afläts till sistlidet års Riksdag och som hufvudsakligen afsåg begränsning
af aktiebolagens å landet rösträtt, ej vann Riksdagens bifall.

\ id detta förhållande synes skäl ej föreligga att utbryta frågan om
bolags rösträtt ur den mera omfattande frågan om allmän begränsning af
den kommunala rösträtten, utan torde regleringen af bolagens rösträtt lämpligast
ske i sammanhang med pröfningen af de förslag om allmän begränsning
af den kommunala rösträtten, hvilka, efter det kommunalskattekomitén
afslutat sina arbeten, kunna vara att från Kongl. Maj:t förvänta.

På grund af det anförda får utskottet alltså hemställa,

l:o) att

a) herr Dahns motion,

b) herr Henricsons m. fl. motion,

c) friherre v. Knorrings m. fl. motion,

cl) herr Bromées in. fl. i punkt l:o) af motionen
gjorda hemställan, och

e) herr Emthéns motion

icke må af Riksdagen bifallas;

2: o) att

/) herr J. Perssons m. fl. i punkt l:o) af motionen
gjorda hemställan,

g) herr Höjers m. fl. i punkt l:o) af motionen gjorda
hemställan, och

h) herr Brantings motion

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda;

3:o) att

i) den af herr Bromée m. fl. i punkt 2:o) af motionen
gjorda hemställan,

k) den af herr J. Persson in. fl. i punkt 2:o) af
motionen gjorda hemställan, samt

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

I) den af herr Höjer m. fl. i punkt 2:o) af motionen
gjorda hemställan

icke heller må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 maj 1899.

På lagutskottets vägnar:
CARL B. HASSELROT.

Reservationer:

i afseende å utskottets hemställan i punkten l:o:

af herrar Husberg, F. Andersson, Redelius och Jönsson,
hvilka ansett, att utskottet bort, med biträdande af de grunder för en
ändrad lagstiftning i fråga om den kommunala rösträtten å landet, hvilka
innehållas i den af friherre von Knorring m. fl. afgifna motion, hemställa,
att Riksdagen ville i anledning af de väckta motionerna för sin del antaga
följande

LAG

angående ändrad lydelse af §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, § 11 sådan den lyder

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

enligt, förordningen den 26 oktober 1888 och § 59, sådan samma paragraf
lyder enligt nyssnämnda förordning och förordningen den 8 mars 1889,
skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 11.

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal;
dock må ej af aktiebolag rösträtt utöfvas för mera än en tjugondedel
och af annan röstegande för mera än en tiondedel af kommunens hela
fyrktal.

Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka inom
kommunen erlägga .kommunalutskylder, annan grund, än den för utgörande
af kommunalutskylder i allmänhet gällande, finnes särskildt stadgad,
skall röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, beräknas
efter den särskildt bestämda grunden.

§ 21.

Sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställer ordföranden proposition,
så affart ad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagifver derefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma,, der omröstning ej begäres, med
klubbslag. Askas omröstning, verkställes den öppet och efter upprop.

Till beslut i andra frågor än dem, hvarom i §§ 27, 36 och 73,
punkt b), sägs, erfordras blott enkel pluralitet, af de afgifna, rösterna,
enligt den vid omröstningen följda röstgrund.

Falla rösterna lika för olika meningar, gäller den mening, hvilken
de fleste lastande efter hufvudtalet, bifallit. Äro äfven efter sådan beräkning
rösterna lika delade, varder den mening beslut, som ordföranden
biträder.

§ 59.

Lagutskottets Utlåtande N:o 84.

mantal och för annan fastighet debiterad bevillning enligt gällande förordning
angående bevillning af fast egendom samt af inkomst (eller,
der bevillning ej utgår, det belopp, som, uträknadt efter taxeringsvärdet,
mot sådan bevillning svarar); för öfriga beskattningsföremål debiterad
enahanda bevillning; det åsätta fyrktalet för i mantal satt jord; fyrktalet
för jordbruksfastighet utan mantal; fyrktalet för annan fastighet; fyrktalet
för alla öfriga beskattningsföremål och summan af den skattskyldiges
fyrktal, hvarjemte i längden skall antecknas kommunens hela fyrktal; allt
på sätt det under litt. A bifogade formulär till fyrktalslängd närmare
utvisar.

Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas debitering,
utgör, med iakttagande af de bestämmelser och undantag §§ 8,
9 och 11 innehålla, tillika kommunens röstlängd. Har, sedan längden
justerades, ny egare eller brukare tillträdt fast egendom, och varder sådant
inför kommunalstämman styrkt, uppföres den nye egaren eller brukaren
i längden såsom röstberättigad för fastigheten; börande kungörelse om
stämma, der dylikt ärende skall förekomma, från predikstolen uppläsas
minst en vecka förut. I den för anmärkningar afsedda kolumn antecknas,
dels om af ofvan angifven orsak rösträtt för fast egendom öfvergått till
annan person, dels, der begränsning enligt § 11 eger rum, röstetalet, dels
ock om och’ på hvilken grund i följd af bestämmelserna i §§ 8 och 9
någon i längden uppförd skattskyldig icke eger utöfva rösträtt. Längden
upprättas i två exemplar, af hvilka det ena i sockenstugan anslås och det
andra hos kommunalnämnden förvaras.

§ 73.

För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmans beslut underställas
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse, då besluten
angå:

a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan kommunen
tillhörig fastighet, som, för något dess gemensamma nytta afseende
ändamål, genom gåfva eller testamente kommunen tillfallit, äfvensom
öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter, kommunen till
sådan fastighet eger; och

b) upptagande af lån, stridt på längre återbetalningstid än två år.

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning skola ock underställas de af kommunalstämman
antagna förslag till nya eller förhöjda afgifter å den allmänna
rörelsen, såsom väg-, bro- och färjpenningar, m. m.

Lagutskottets Utlåtande N:0 64.

Till beslut i fråga angående upptagande af lån, hvarom här ofvan
sägs, erfordras två tredjedelar af de i omröstningen deltagandes röster
efter röstvärdet.

Beslut eller förslag, som bör Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställas,
skall insändas till Kongl. Maj:ts befallningshafvande, hvilken det
åligger att handlingarna, jemte eget utlåtande, till Kongl. Maj:t öfverlemna.

• i ) t i)

Lagutskottets Utlåtande N:o 84.

Litt. A. Fyrktalslängd för

Personer.	Fastigheter.
Prosten N. N. . . ........	Skrintorp N:o 2, stom V» mantal, Kyrktomta N:o 1, skatte, 1 mantal
Landbonden Sven Persson.....	Lugnås N:o 1, pastorsboställe, 1 mantal..............
Anders Svensson.........	Berga, 1 mantal, Brnnby utjord .................
Skomakaren N. N. å Vantinge . . .	.................................
Landtbrukaren N. N......	Mora kungsladugård, 1 mantal..................
N. N. aktiebolag.........	Utby N:o 1, 3 mantal, Utby ångsåg ...............
Majoren N. N...........	Glittringe säteri, 11 mantal, Ys qvarn..............
o. s. y.	Summa

Nordbo den 2 december 1899.

På kommunalnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

Lagutskottets Utlåtande N:o fl4.

Nordbo socken år 1899.

Bevillning enligt förordningen angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.	Påfördt fyrktal	Anmärkningar.
för i mantal satt jord.	för jordbruksfastighet utan mantal.	för annan fastighet.	för alla öfriga be- skattningsförem ål.	för i mantal satt jord.	för jordbruksfastighet utan mantal.	för annan fastighet.	för alla öfriga be- skattningsföremål.	Summa.
Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.
12	—	—	—	—	—	16	—	120		—	160	280
9	60	—	—	—	—	—	—	96		—	—	96	i konkurstillstånd.
12	—	1	80	—	—	—	—	120	18	—	—	138
—	—	—	—	—	50	1	—	—		5	10	15	oguldna kommunalutskyldcr.
18	—	—	—	—	—	—	—	180		—	—	180	taxeringsvärde 30,000 kr.
54	—	—	—	100	—	300	—	540	—	1,000	3,000	4,540	röstar för 800 fyrkar.
480	_	_	_	22	_	80	_	4,800	_	220	800	5,820	röstar för 1,600 fyrkar; röst-
													rätten öfvergått till nuv.
								—					egaren N. N., mantalsskrif-
													ven i N. N. socken (kom-
													munalstämmeprotokoil d.
													16/4 1900).
—	—	—	—	—	—	—	—		—	—	—	16,000	Vio = 1,600; »/so = 800.

Att förestående fyrktalslängd blifvit i kommunalstämma denna dag granskad
och godkänd, betygas Nordbo den 18 december 1899.

N. N.

Stämmans ordförande.

N. N.

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

af herr Ohlsson, med hvilken herrar J. Anderson och P. G. Petersson
instämt:

Med föranledande af ett inom Andra Kammaren af en dess ledamot
under innevarande års riksdag framstäldt spörsmål angående den ställning
regeringen numera intoge till, bland annat, frågan om ändring i gällande
lagstadganden rörande den kommunala rösträtten har hans excellens herr
statsministern erinrat och framhållit, att motiveringen i det förslag till begränsning
af den kommunala rösträtten på landet, hvilken framlades af
Kongl. Maj:t vid sistlidne års riksdag, uttryckligen betonade, att något
mera genomgripande förslag i denna fråga ej lämpligen borde framläggas,
innan den tillsatta kommunalskattekomitén slutat sina arbeten. Då dock
Riksdagen genom sitt beslut att afslå ifrågavarande proposition måste anses
hafva gifvit tillkänna, att den i denna fråga ej önskade se de partiella reformernas
väg beträdd, så vore det ock gifvet, att, innan det ofvannämnda
komitéarbetet blifvit afslutadt och behandladt, herr statsministern ej kunde
antaga, att under nuvarande förhållanden något förslag till förändring af
den kommunala rösträtten vore att förvänta från Kongl. Maj:t.

Då sålunda från regeringens sida enligt min uppfattning utan öfvertygande
skäl framhållits och betonats, att med lösningen af frågan om begränsning
af den kommunala rösträtten pa landet borde tillsvidare anstå i
afbidan på utgången af den under utredning varande frågan om förändrade
grunder för den kommunala beskattningen, torde å andra sidan böra påpekas
och noga bemärkas, att de i allmänhet öfverklagade missförhållanden,
hvilka sedan årtionden med allt fog föranled t ständigt förnyade yrkanden
om rösträttens begränsning, förvisso hvarken kunna undanrödjas eller förminskas
genom kommunalskatteväsendets omgestaltning. Ty oemotsägligt
torde vara, att — huru var kommunala beskattning än må komma att
omdanas — direkta skatter allt framgent måste i mer eller mindre vidsträckt
män af kommunerna upptagas. Och da. den kommunala rösträtten
fortfarande lärer böra hufvudsakligen grundas på förmögenhetsprincipen
och således skall på ett eller annat sätt mätas efter och ställas i förhållande
till den direkta skatt, som till kommunen af dess medlemmar erlägges,
inses ju lätteligen, att den ifrågasätta rösträttsbegränsningen alldeles icke
kan onödiggöras derigenom, att de direkta kommunalskatterna möjligtvis
varda omreglerade och nedsatta.

Några ur lagstiftningssynpunkt anmärkningsvärda olägenheter kunna
visserligen icke heller förorsakas deraf, att den numera utredda och mycket
omhandlade kommunala rösträttsfrågan löses tidigare än och oberoende af
den sväfvande framtidsfrågan om förändrade grunder för den kommunala
beskattningen.

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

Deri mindre väsentliga omständigheten, att eu särskild, fyrkbegreppet
ersättande, mätare af det kommunala röstvärdet i sinom tid behöfver antagas
och lagfästas, för den händelse sambandet mellan bevillningen till
staten och den kommunala skattskyldigheten varder upplöst, kan enligt min
uppfattning ingalunda anses såsom skälig anledning att uppskjuta den vigtiga
rösträttsfrågan, för hvars lösning allmänna meningen i landet obestridligen
är och sedan länge varit mogen.

Vill man således, med bibehållande af sjelfva hufvudgrunden för bestående
rösträttsbestämmelser, under för handen varande förhållanden på
lämpligaste sätt lösa frågan om begränsning af den kommunala rösträtten
på landet, bör efter min åsigt — i öfverensstämmelse med hvad som rätteligen
iakttogs, då den kommunala rösträtten i stad inskränktes, — i begränsningsafseende
bestämmas icke blott ett relativt, utan äfven ett absolut
röstmaximum. Den statistiska utredning, som föregick sistlidet års kongl.
proposition i ärendet, synes vid ett allsidigt öfvervägande, och då vederbörlig
hänsyn tages särskild! till de stora kommunerna och de högsta fyrktalen,
klart och tydligt tala för lämpligheten och behofvet af ett absolut
röstmaximum till fullständigande af rösträttsbegränsningen i de fall, der
det relativa begränsningstalet i och för sig icke förmår i tillräcklig grad
nedbringa röstegandes öfver höfvan höga röstsiffror. Medelst dylik reglering
af rösträtten kan man utan att behöfva göra den relativa begränsningen
alltför genomgående på ett skäligen verksamt sätt träffa de högsta
röstetalen. Genom fastställande af ett väl afvägdt absolut röstmaximum
vinnes för öfrig! det synnerligen beaktansvärda önskemålet, att den aktiebolag
för närvarande tillerkända rösträtt kan på ett effektivt sätt begränsas,
utan att i sådant syfte behöfver för dem uppställas och tillämpas
särskild, mer eller mindre långt gående undantagsbestämmelse från de
nu gällande föreskrifterna om rösträtt i kommunala angelägenheter.
Det förhållandet, att ett absolut röstmaximum är alldeles särskild! egnadt
att — utöfver den begränsning, som lämpligen kan ernås genom
ett allmänt gällande relativt röstmaximum — åstadkomma ytterligare
begränsning icke blott i de stora aktiebolagens röstöfvermagt, utan
äfven i en del andra bolags, menigheters och enskilde personer öfvermåttan
höga röstetal, torde äfvenledes kraftigt tala för ett dylikt absolut
röstmaximum.

Vid öfvervägande af samtliga på frågan inverkande förhållanden och
med särskildt fästadt afseende dera, att rösträttsfrågan väl bör i ett slag
lösas så, att den i stort sedt ändtligen må kunna för någon afsevärd tid
afföra^ från Riksdagens dagordning, har jag för min del funnit, att det
relativa begränsningstalet lämpligast bör bestämmas till eu tiondedel af

Lagutskottets Utlåtande N:o f>4.

kommunens hela fyrktal och det absoluta röstmaximum fastställas till
1,000 röster efter fyrk räknad t.

Deremot synes det hvarken vara lämpligt eller politiskt klokt att för
närvarande och i detta sammanhang antaga och godkänna ett särskildt relativt
begränsningstal rörande aktiebolags rösträtt, helst Riksdagen härigenom
skulle för sin del bekräfta och för obestämd framtid ånyo fastslå
den i kommunallagarne förekommande oegentligheten, att slik rätt tillerkännes
aktiebolag.

Genom antagande deremot af ett relativt och ett absolut röstmaximum,
som göres likformigt gällande gent emot alla, hvilka enligt nu gällande
lag hafva kommunal rösträtt, uppnås full väl önskemålet, att äfven aktiebolagens
röstöfvermagt varder begränsad, på samma gång Riksdagen med
allt fog desslikes kan ifrågasätta lagstiftningsåtgärder, i syfte att den aktiebolag
såsom juridisk person nu tillkommande rösträtt i kommunala angelägenheter
må varda på ett eller annat sätt upphäfd.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och med föranledande af
de i ämnet väckta motionerna tillåter jag mig hemställa:

att Riksdagen ville för sin del antaga följande

LAG

angående ändrad lydelse af §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, § 11 sådan densamma
lyder enligt förordningen den 26 oktober 1888, och § 59 sådan samma
paragraf lyder enligt nyssnämnda förordning och förordningen den 8 mars
1889, skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 11.

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal;
dock må ej någon utöfva rösträtt för större antal röster, än som svarar
emot en tiondedel af kommunens hela fyrktal, eller i något fall för högre
röstetal än det, som motsvarar ett tusen fyrkar.

Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka inom
kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund, än den för utgö -

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

■ rande af kommunalutskylder i allmänhet gällande, finnes särskilt stadgad,
skall röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, beräknas
efter den särskilt bestämda grunden.

§ 21,

Sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställer ordföranden proposition,
så affattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagifver derefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma, der omröstning ej begäres, med
klubbslag. Askas omröstning, verkställes den öppet och efter upprop.

Till , beslut i andra frågor än dem, hvarom i §§ 27, 36 och 73,
punkt b), sägs, erfordras blott enkel pluralitet af de afgifna rösterna, enligt
den vid omröstningen följda röstgrund.

Falla rösterna lika för olika meningar, gäller den mening, hvilken de
fleste röstande efter hufvudtalet bifallit, Aro äfven efter sådan beräkning
rösterna lika delade, varder den mening beslut, som ordföranden biträder,
bi? >; i

§ 59.

Kommunalnämnden skall verkställa fyrktalssättningen och deröfver
upprätta en längd, upptagande, särskildt för hvarje skattskyldig och i
särskilda kolumner: för i mantal satt jord, för jordbruksfastighet utan
mantal och för annan fastighet debiterad bevillning enligt gällande förordning
angående bevillning af fast egendom samt af inkomst (eller, der
bevillning ej utgår, det belopp, som, uträknadt efter taxeringsvärdet, mot
sådan bevillning svarar); för öfriga beskattningsföremål debiterad enahanda
bevillning; det åsätta fyrktalet för i mantal satt jord; fyrktalet för jordbruksfastighet
utan mantal; fyrktalet för annan fastighet; fyrktalet för alla
öfriga beskattningsföremål och summan af den skattskyldiges fyrktal, hvarjemte
i längden skall antecknas kommunens hela fyrktal; allt på sätt det
under litt. A bifogade formulär till fyrktalslängd närmare utvisar.

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

dels om af ofvan angifven orsak rösträtt för fast egendom öfvergått till
annan person, dels, der begränsning enligt § 11 eger rum, röstetalet, dels
ock om och på hvilken grund i följd af bestämmelserna i §§ 8 och 9
någon i längden uppförd skattskyldig icke eger utöfva rösträtt. Längden
upprättas i två exemplar, af hvilka det ena i sockenstugan anslås och det
andra hos kommunalnämnden förvaras.

§ 73.

För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmans beslut underställas
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse, då besluten angå:

a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan kommunen
tillhörig fastighet, som, för något dess gemensamma nytta afseende
ändamål, genom gåfva eller testamente kommunen tillfallit, äfvensom öfverenskommelse,
som medför förändring i de rättigheter, kommunen till sådan
fastighet eger; och

b) upptagande af lån, stäldt på längre återbetalningstid än två år.

Till beslut i fråga angående upptagande af lån, hvarom här ofvan
sägs, erfordras två tredjedelar af de i omröstningen deltagandes röster efter
röstvärdet.

"• -,v

)''i AJ..

I'' ? -ä

Do ‘ii''

: 0.7 .»a

■ \;n< >C

1 >/.&

■I

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

Litt. A. Fyrktalslängd för


Personer.	Fastigheter.
Prosten N. N............	Skrintorp N:o 2, stom Va mantal, Kyrktomta N:o 1, skatte, 1 mantal
Landbonden Sven Persson.....	Lugnås N:o 1, pastorsboställe, 1 mantal..............
Anders Svensson......... Skomakaren N. N. å Vantinge . . .	Berga, 1 mantal, Brunby utjord .................
Landtbrukaren N. N........	Mora kungsladugård, 1 mantal..................
N. N. aktiebolag.........	Utby N:o 1, 3 mantal, TJtby ångsåg................
Majoren N. N............ o. s. y.	Glittringe säteri, 11 mantal, Ys qvarn..............
	Summa

Nordbo den 2 december 1899.

På kommunalnämndens vägnar:
N. N.

Ordförande.

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

Nordbo socken år 1899.

; .... r. .t

Bevillning enligt förordningen angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.	Påfördt fyrktal . -.i''.''- ti ''j . ; . . ,-O‘T ;:• i ■ <\ . t	:>;• ''iz :\> • . J x : ; - . »V; ;“OT * ''IR it*.- Anmärkningar.
för i mantal satt jord.	för jordbruksfastighet utan mantal.	för annan fastighet.	för alla öfriga be- skattningsföremål.	för i mantal satt jord.	[för jordbruksfastighet utan mantal.	för annan fastighet.	för alla öfriga be- skattningsföremål.	Summa.
Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.
12	—	—	—	—	—	16	—	120	—	—	160	280
9	60	—	—	—	—	—	-	96	—	—	—	96	i konkurstillstånd.
12	—	1	80	—	—	—	—	120	18	4- -t1	—	138
—	—	'' —	—	—	50	1	—	—	'' —	5	10	15	oguldna kommnnalutskylder.
18	—	—	—	—	—	—	—	180	—	—	—	180	taxeringsvärde 30,000 kr.
54	—	—	—	100	—	696	—	540	—	1,000	6,960	8,500	röstar för 1,000 fyrkar.
84	—	—	—	22	—	80	—	840	—	220	800	1,860	röstar för 1,000 fyrkar; röst-
													rätten öfvergått till nuv.
—													egaren N. N., mantals-
													skrifven i N. N. socken
													(kommunalstämmeproto-
													koll d. IS/4 1900).
													IVio = 1,600;
											—	16,000	jröstmaximum = 1,000.

Att förestående fyrktalslängd blifvit i kommunalstämma denna dag granskad
och godkänd, betygas Nordbo den 18 december 1899.

N. N.

Stämmans ordförande.

N. N.

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

samt af herr Nilsson, som ansett, att utskottet bort hemställa, att Riksdagen
måtte besluta, att § 11 i kongl. förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 skulle erhålla följande förändrade lydelse:

»Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal;
dock må ej af aktiebolag rösträtt utöfvas för mera än en tjugondedel
och af annan röstberättigad för mera än en tiondedel af kommunens hela
fyrktal, eller i något fall för högre röstetal än det, som motsvarar ett
tusen fyrkar.

Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka inom
kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund, än den för utgörande
af kommunalutskylder i allmänhet gällande, finnes särskildt stadgad, skall
röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, beräknas efter
den särskildt bestämda grunden;»

beträffande utskottets hemställan i punkt 2:o

af herrar Husberg, Ohlsson, Nilsson, J. Anderson, P. G. Petersson
och E. Svensson, som ansett utskottet böra hemställa, att Riksdagen ville i
skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kong]. Maj:t taga frågan
om ytterligare begränsning af den kommunala rösträtten i stad under öfvervägande
samt för Riksdagen framlägga de förslag till sådan begränsning,
som af förhållandena finnas påkallade.

beträffande utskottets hemställan i punkt 3:o

af herr Ohlsson, med hvilken herrar J. Anderson, P. G. Petersson,
Redelius och E. Svensson instämt:

Ehuru, hvad särskildt angår aktiebolags rösträtt, denna torde, på
sätt ofvan i min under l:o afgifna reservation blifvit antydt, kunna för
närvarande nöjaktigt inskränkas genom fastställande af förutnämnda relativa
och absoluta begränsningstal, synas dock på grund af många samverkande
omständigheter vigtiga skäl tala för, att den gamla sedan lång tid beaktade
och nu af åtskilliga motionärer återupptagna frågan om upphäfvande af
den aktiebolag i sådan egenskap tillerkända rösträtt göres till föremål för
särskild utredning och ompröfning.

Då aktiebolagsinstitutionen dagligdags alltmera utvecklar sig till en
allherskande magt på en mängd områden, torde statsmagterna allvarligt
böra öfverväga, huruvida det kan anses vara med den kommunala sjelf -

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

styrelsens ändamål och principer väl förenligt att låta aktiebolag — hvilket
icke lärer kunna betraktas som verklig medlem af en kommun — få
såsom juridisk personlighet och på samlad hand utöfva rösträtt för den
beskattningsbara inkomst, som i sjelfva verket tillkommer de särskilda delegarne
i aktiebolaget.

Redan för så länge sedan som vid 1867 års riksdag yttrade lagutskottet
härom bland annat följande:

'' »Det enda lämpliga skulle vara, att hvarje aktieegare tillädes rösträtt
för sin andel i bolagets beskattade inkomst eller vinst. Men härvid
möter åter den svårighet, att till följd af föreskrifterna i bevillningsförordningen
inkomsten af rörelsen uppskattas och derför belöpande afgift påföres
hvarje bolag sarnfäldt, och således delegarne icke hvar för sig debiteras
för deras andelar deri.»

Nu är det ju allmänt kändt, att särskildt i fråga om aktiebolags beskattning
till stat och kommun meningarne både inom och utom Riksdagen
under senare tid temligen allmänt uttalat sig för behofvet äf genomgripande
förändringar uti de bestående förhållandena. Beaktansvärda förslag
hafva framkommit bland annat derom, att såväl aktiebolag som delegarne
deri skola hvar för sig i större eller mindre omfattning erlägga skatt
för inkomsten af bolagets rörelse. Skall följaktligen kommunalskattekomiténs
arbete öfver hufvud taget tänkas nämnvärdt inverka på rösträttsfrågans
lösning, så torde detta blifva fallet just beträffande aktiebolags rösträtt.

Då kommunallagarne för öfrigt med allt fog äro byggda på den
grundsatsen, att rösträtt i kommunala angelägenheter må utöfvas allenast
af svensk undersåte, synes äfven det förhållandet, att utländingar allt oftare
och i allt större omfattning göra sig till egare af aktier i svenska aktiebolag
samt sålunda kunna indirekt utöfva inflytande i kommunala och politiska
angelägenheter här i landet, böra i sin mån verksamt mana till
upphäfvande af den aktiebolag nu tillkommande rösträtt.

Frågan härom äfvensom angående andra bolags kommunala rösträtt
och särskildt det med dessa frågor sammanhängande spörsmålet, om och
i hvad mån det kan finnas lämpligt och praktiskt utförbart att utskifta
bolagens nuvarande rösträtt på bolagsdelegarne, torde emellertid först
efter särskild af Kongl. Maj:t verkstäld utredning kunna på ett tillfredsställande
sätt lösas.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag, med föranledande af
de i ämnet väckta motionerna, hemställa,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t göra frågan om bolags

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

kommunala rösträtt till föremål för förnyad utredning
samt till Riksdagen inkomma med de förslag, hvartill
utredningen kan gifva anledning.

Herr F. Andersson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
uti de ärenden, som omförmälas under punkterna 2:o) och 3:o) i utskottets
hemställan.

‘\ 1

Stockholm 1899. Kungl. Boktryokeriet, P. A. Norstedt & Söner