Lagutskottets Utlåtande N:o 62 (Utlåtande 1908:Lu62 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 62.

N:o 62

Ank. till Iliksd. kansli den 8 maj 1908, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner dels om skrifvelse till
Kungl. Maj:t angående kommunal rösträtt för gifta
. kvinnor, dels ock om ändring i vissa delar af förordningen
om kommunalstyrelse på landet m. m.

Lagutskottet liar till behandling i ett sammanhang förehaft tre
inom Andra Kammaren afgifna och till utskottet hänvisade motioner,
nämligen:

motionen n:o 126 af herrar Karl Staaff, friherre Carl Carlson
Bonde, •/. Bromée, Karl Starbäck, G. Lindgren i Islingby, Joll. Ström,
Jakob Pettersson, 8, II. KvarnseUus, Th. af Callerholm, Aug. Henricson,
Victor Moll, K. G. Karlsson, Johan Ericsson, Fridtjuf Berg och Ernst
Beckman om skrifvelse till Kungl. Maj:t i fråga om kommunal rösträtt
för gifta kvinnor;

motionen n:o 144 af herrar Hjalmar Branting, Aug. Bilsson,
A. C. Lindblad, Herm. Lindqvist, Viktor Larsson, E. C. Kropp, Bernli.
Eriksson, Ernst Blomberg, E. A. Leksell, L. J. Carlsson, Charles Bindley,
Värner Rydén, K. Tengdalil, F. W. Thorsson, N. Edv. Lindberg, Nils
Persson och A. J. Christiernson om ändring i vissa delar af förordningen
om kommunalstyrelse på landet m. m.; samt

motionen n:o 146 af herrar (Jarl Lindhagen, Curt Wallis, Fr. Berglund,
A. Thylander, Edvard Wavrinsky, Lars G. Broomé, Knut Kjellberg
och Jacob Larsson jämväl om ändring i vissa delar af förordningen om
kommunalstyrelse på landet m. m.

Bih. till Iliksd. Prof. 1908. 7 Sami. 59 Höft, (N:o 62.)

Herr Slaaffs
m. fl, motton.

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 62.

Herrar Staaff och medmotionärer hafva uti motionen n:o 126
anfört följande:

»Kvinnans kommunala rösträtt är redan antagen i vår lagstiftning.
Det förhåller sig ju för närvarande så, att hvarje ogift kvinna under
samma förutsättning som mannen är kommunalt röstberättigad samt att
de gifta kvinnor, som stå i den själfständiga ekonomiska ställning, att
de erhålla egen debetsedel, jämväl hafva kommunal rösträtt. .Olika
tillämpning förekommer beträffande de fall, i hvilka gift kvinna skall
erhålla egen debetsedel. Förslag till regler i detta afseende är enligt
trontalet att förvänta från Kungl. Maj:t, men härmed hafva vi ej att
nu skaffa.

Däremot sakna alla de gifta kvinnor, hvilka ej erhålla egen debetsedel,
kommunal rösträtt. Detta är ju en stor orimlighet, då den gifta
kvinnan på intet sätt kan anses mindre kvalificerad än den ogifta att
utöfva rösträtt i kommunens angelägenheter. Skall man göra en skillnad
dem emellan i det afseendet, kunde man väl snarare säga, att i stort
sedt den gifta kvinnan genom egen erfarenhet om hushållning och hvad
därtill hörer äger än större förutsättningar än den ogifta att deltaga i
afgörandet af hushållsangelägenheter i större skala.

Det finnes emellertid ytterligare ett skäl att söka bereda den gifta
kvinnan kommunal rösträtt. Genom det förslag till ändring i fråga om
den kommunala rösträtten, som villkorligt antogs vid 1907 års riksdag,
skulle kvinna erhålla valbarhet till kommunala uppdrag. Och det stadgades
uttryckligen, att gift kvinna, som vore röstberättigad, äfven skulle
vara valbar. Om man nu, såsom väl skulle kunna hända, i någon
kommun ansåge en gift kvinna särdeles väl skickad till något visst
kommunalt uppdrag, skulle således den omständigheten, att hon icke
vore röstberättigad, hindra hennes valbarhet. Och det är af nyss antydda
skäl ingalunda otroligt, att den gifta kvinnan ännu mer än den
ogifta ofta nog just skulle vara lämpad för dylika uppdrag.

Emellertid förefinnes i det villkorligt antagna förslaget den svårigheten
beträffande ifrågavarande sak, att den kommunala rösträtten ju
alltjämt är utmätt efter skala, så att personer äga större eller mindre
rösträtt alltefter sina förmögenhetsvillkor upp till en viss höjd. Ville
man då åt gift kvinna, hvars man är röstberättigad, bereda rösträtt,
skulle måhända den första utväg, som erbjuder sig, vara att dela mannens
rösträtt med hälften på mannen och hälften på hustrun. Detta synes
dock af lätt begripliga skäl vara föga anbefallningsvärdt. Förvisso
bör man icke åstadkomma en rösträttsutvidgning för kvinnorna genom
att beröfva männen något af deras rösträtt. Det torde gifvas eu annan

Lagutskottets Utlåtande N:o 62. • 3

utväg, nämligen den att åt gift kvinna, hvilken icke på grund af egen
skattskyldighet är röstberättigad, men hvars man äger kommunal rösträtt,
gifva en röst.

Det är påtagligt, att denna åtgärd icke skulle kunna i någon afsevärd
grad förskjuta förhållandet emellan de olika förmögenhetsklasserna.
Man kan snarare fråga, huruvida den skulle äga något egentligt värde
för kvinnorna själfva. Härpå torde man emellertid kunna svara jakande
och det ur tvenne synpunkter. Dels skulle en bestämmelse af antydd
art, så liten röstkvantitet den än gåfve kvinnorna, likväl innebära ett
principiellt erkännande af deras rösträtt, hvilket alltså måste vara af
värde, dels skulle härigenom stadgandet om kvinnans valbarhet till
kommunala uppdrag blifva af ett mycket större värde.

Då vi i den kommunala rösträttsfrågans nuvarande läge icke finna
anledning att formulera ett lagändringsförslag, tillåta vi oss hemställa,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes
Kungl. Maj:t låta utarbeta och för nästa lagtima Riksdag framlägga
förslag till sådana ändringar i kommunalförfattningarna, att gift kvinna,
hvilken ej på grund af att hon själf är skattepliktig äger kommunal
rösträtt, men hvars man är kommunalt röstberättigad, måtte erhålla en röst.»

Herr Brantings m. fl. motion, n:o 1 It, är af följande lydelse:
»Med hänvisning till motiveringen i motion, n:o 143, för en förnyad
framställning af våra yrkanden från 1907 om en demokratisk författningsrevision,
hemställa vi härmed,
att Riksdagen ville

dels hos Kungl. Maj:t anhålla om framläggande för Riksdagen
snarast möjligt af förslag till reform af den kommunala rösträtten, byggd
på grundvalen af allmän och lika rösträtt för såväl män som kvinnor;

dels ock, intill dess dylikt förslag kan blifva genomfördt, för sin
del antaga nedannämnda förändringar af vissa paragrafer i följande
kommunala författningar:

Förordning-en om kominunalstyrelse på landet.

§ 8.

En hvar välfrejdad svensk undersåte, som är medlem af en kommun,
uppnått 21 års ålder samt enligt § 57 är förbunden att erlägga
skatt till kommunen och icke häftar för kommunaiutskylder, som förfallit
till betalning under sistförflutna kalenderåret, är berättigad att deltaga
i kommunalstämmans öfverläggningar och beslut.

Herr Bran
tings m. fl
motion.

Lagutskottets Utlåtande JS:o 62.

Hvad ofvan stadgats äger oek tillämplighet på gift kvinna, som
uppfyller ofvannämnda betingelser. För fastighet, som innehafves af
landbo eller arrendator, röstar innehafvaren. Den som står under förmynderskap
må ej utöfva rösträtt.

§ ».

Vid omröstning tillkommer hvarje röstande en röst.

Med den lika rösträttens införande följa några mindre, formella
jämkningar i det hvilande förslaget, till hvilket vi i öfrig! yrka bifall.

Förordningen om kommunalstyrelse i stad.

§ Il En

hvar välfräjdad svensk undersåte, som är medlem af en stadskommun,
uppnått 21 års ålder samt enligt § 57 är förbunden att
erlägga skatt och icke häftar för statsutskylder, som förfallit till betalning
under sistförflutna kalenderåret, är berättigad att vid allmän rådstuga
deltaga i öfverläggningar och beslut i alla de staden rörande
angelägenheter, hvilka icke enligt rikets grundlagar eller särskilda författningar
äro vissa klasser af stadens medlemmar förbehållna.

Hvad ofvan stadgats äger ock tillämplighet på gift kvinna, som
uppfyller ofvannämnda betingelser.

Den, som står under förmynderskap, må ej utöfva rösträtt.

§ 12-

Vid omröstning tillkommer hvarje röstande en röst.

Beträffande de formella jämkningar, som betingas af kvinnas valbarhet
till kommunala förtroendeuppdrag, hänvisa vi till det hvilande
förslaget; för valkretsindelning och öfriga valstadganden till de föreslagna
§§ 26 och 27 i motion, n:o 206, vid 1907 års riksdag.

Lagutskottets Utlåtande N:ö 62.

Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.

Motsvarande ändringar som i fråga om kommunalstyrelse i stad.

Förordningen om landsting.

§ 7-

Valbar till landstingsman är en hvar inom landstingsområdet
kommunalt röstberättigad man eller kvinna, som uppnått 25 års ålder.

Om valkretsindelning, valrätt och valsätt hänvisa vi till vår motion,
n:o 207, vid 1907 års riksdag, §§ 2—6.

Beträffande arfvoden ansluta vi oss till det yrkande och den
formulering, som gifvits i motion, n:o 209, för 1907 för § 24 mom. 1.

Vi rikta slutligen till utskottet en vördsam hemställan, att det
måtte, i händelse af bifall till dessa framställningar, vidtaga de jämkningar
i formuleringen af andra paragrafer i här omhandlade förordningar,
hvilka det finner bli en följd af våra yrkanden.»

Herrar Lindhagen och medmotlonärer hafva i sin motion, n:o 146,
anfört följande:

»I en föregående motion (n:o 145) har berörts det vid 1907 års
riksdag antagna förslaget om författningsrevision, såvidt det påkallar
ändring i grundlagarna. Den andra delen af förslaget afhandlar de
erforderliga ändringarne i kommunallagarna.

Äfven i denna senare del står det antagna förslaget i högst
väsentliga punkter uti strid mot den grundsats, på hvilken det uppgifver
sig bygga. Sålunda är rösträtten här icke lika utan utöfvas efter
fyratiogradig skala. En dylik anordning, okänd och sannolikt otänkbar
annorstädes, är oförenlig med den proportionella rättvisans princip. Den
kan dessutom i tillämpningen visa sig alltför ohandterlig, såvida den ej
rent af leder till fullständig oreda.

Vidare äro äfven på det kommunala området högst betydande befolkningslager
alldeles uteslutna från inflytande. Detta förhållande fäster
uppmärksamheten på nödvändigheten att snarast möjligt åstadkomma
en reform af den kommunala rösträtten, byggd på grundvalen af allmän
och lika rösträtt för såväl män som kvinnor. Särskild! gäller detta med
ett proportionellt valsystem.

Herr Lindhagens
m.fl,
motion.

Lagutskottets Utlåtande N:o 62.

Under afvaktan härpå vore det ju önskligt, om bristen i sistnämnda
afseende knnde redan nu i vissa delar afhjälpas. Vid förra riksdagen
framkom ej något förslag därom. Landsföreningen för kvinnans politiska
rösträtt har emellertid vid sitt senaste årsmöte framhållit önskvärdheten
af att de ifrågasatta nya kommunala rösträttsbestämmelserna kompletterades
med en föreskrift, som gaf äfven ett afsevärdt antal gifta
kvinnor någon talan inom kommunen. De gifta kvinnorna äro nämligen
med få undantag uteslutna från kommunal rösträtt. Det stora flertalet
af dem för en särdeles osjälfständig och släpande tillvaro och har
därför stora åsidosatta intressen att bevaka. Ett tillmötesgående af förenämnda
kraf är af förhållandena verkligen påkalladt.

Så länge den kommunala rösträtten icke är allmän utan i princip
bunden vid kommunal skatteplikt, kan dock rimligtvis icke ifrågakomma,
att rösträtt tillerkännes hustru, som ej själf skattar till kommunen, annat
än då hennes man är påförd skatt, som berättigar honom till kommunalt
inflytande. Huru det bör ställas, när mannen förlorar sin rösträtt i följd
af underlåtenhet att betala utskylder, är en annan sak. Då gift kvinna skulle
erhålla en röst i sin egenskap af individ och detta är afsedt att vara ett
steg mot den allmänna rösträtten, synes hon ej böra förverka den för
mannens berörda underlåtenhet. Därmed undvikes ock den onekliga
orättvisan, att i fattiga hem makarne i följd af oförmåga att betala
utskylder ofta skulle båda gå miste om rösträtt till skillnad från hvad
händelsen vanligen blir i förmögnare familjer.

På grund af hvad ofvan och i föregående motion anförts, få vi
hemställa:

att Riksdagen ville dels hos Kung!. Maj:t anhålla om framläggande
för Riksdagen snarast möjligt af förslag till en reform af
den kommunala rösträtten byggd på grundvalen af allmän och lika
rösträtt för såväl män som kvinnor;

dels och, intill dess dylikt förslag kan blifva genomfördt, för
sin del uti de delar af gällande kommunalförfattningar, i hvilka vid
1907 års riksdag beslötos tillägg och ändringar, antaga nedannämnda
förändringar:

Förordningen om kommunalstyrelse på landet.

4 §.

Medlem af en kommun på landet är en hvar, som där är mantalsskrifven.

Lagutskottets Utlåtande N;o 62.

8 §•

En livar välfräjdad svensk undersåte, som är medlem af en kommun,
uppnått tjuguett års ålder samt enligt § 57 är förbunden att erlägga
skatt till kommunen och icke häftar för kommunalutskylder, som
förfallit till betalning under sistförflutna kalenderåret, är berättigad att
deltaga i komunalstämmans öfverläggningar och beslut. Enahanda rättighet
tillkommer hvarje välfrejdad kvinna, som är medlem af en kommun,
uppnått tjuguett års ålder och är gift med välfrejdad till myndig
ålder kommen svensk man, som är förbunden att erlägga kommunalskatt.

Den, som står under förmynderskap, må ej utöfva rösträtt.

11 §•

Hvarje röstberättigad äger en röst.

Där — — — — — — — grunden.

Förordning-en om kommunalstyrelsc i stad.

3 §•

Medlem af stads k ommun är en hvar, som där är mantalsskrifven.

i) §•

En hvar välfrejdad svensk undersåte, som är medlem af eu stadskommun,
uppnått tjuguett års ålder samt enligt § 57 är förbunden att
erlägga skatt och icke häftar för stadsutskylder, som förfallit till betalning
under sistförflutna kalenderåret, är berättigad att vid allmän rådstuga
deltaga i öfverläggningar och beslut i alla de staden rörande
angelägenheter, hvilka icke enligt rikets grundlagar eller särskilda författningar
äro vissa klasser af stadens medlemmar förbehållna. Enahanda
rättighet tillkommer hvarje välfrejdad kvinna, som är medlem
af en kommun, uppnått tjuguett års ålder och är gift med välfrejdad
till myndig ålder kommen svensk man, som är förbunden att erlägga
kommunalskatt.

Den, som står under förmynderskap, må ej utöfva rösträtt.

Lagutskottets Utlåtande N:o 62.

12 §•

Eu hvar, som är röstberättigad vid allmän rådstuga, äger en röst.

Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.

Medlem af kommunen är en hvar, som där är mantalsskrifven.

7 §•

En hvar välfräjdad svensk undersåte, som är medlem af kommunen,
uppnått tjugnett års ålder samt enligt § 40 är förbunden att till
kommunen erlägga skatt och icke häftar för stadsutskylder, som förfallit
till betalning under sistförflutna kalenderåret, är berättigad att i
val af stadsfullmäktige deltaga. Enahanda rättighet tillkommer hvarje
välfräjdad kvinna, som är medlem af en kommun, uppnått tjuguett
års ålder och är gift med välfrejdad till myndig ålder kommen svensk
man, som är förbunden att erlägga kommunalskatt.

Den, som står under förmynderskap, må ej utöfva rösträtt.

9 §

Vid valet äger hvarje röstande en röst.

Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd,

6 §•

\ id omröstning föl jes på landet hvad för kommunalstämma och i
stad hvad för allmän rådstuga stadgadt är i afseende på rösträtts utöfning
och öfverlåtande på annan person.

Förordningen om landsting.

10 §.

För att kunna till landstingsman väljas erfordras att hafva uppnått
tjugufem års ålder, vara inom länet boende och äga utöfva rösträtt
inom det valdistrikt, för hvilket valet sker. Till landtdagsman kan ock
väljas kvinna, gift eller ogift, som uppfyller därför stadgade betingelser.

Lagutskottets Utlåtande N:o 62.

24 § mom. 1.

Landstingsman eller suppleant äger i godtgörelse för inställelse
vid landstingets möte åtnjuta dagtraktamente med sex kronor om dagen
för den tid, som mötet varar ocli som oundgängligen åtgår till resan,
fram och åter, äfvensom ersättning för själfva resekostnaden, beräknad
efter skjutslega för en häst, där icke järnväg är att tillgå eller ångbåtslägenhet
begagnas, men efter afgiften i andra klassens vagn på järnväg,
där sådan finnes, och för en hyttplats eller, när hyttplats ej förekommer,
en salongsplats på ångfartyg, där resan såmedels sker.

Tillika hemställa vi, att vederbörande utskott i händelse af bifall
till denna framställning ville vidtaga den jämkning i formuleringen af
andra paragrafer i kommunalförfattningarne, som blir en följd af ofvanstående
förslag.»

Genom de ändringar i kommunallagarna, hvilka beslötos af nästlidet
års Riksdag under förutsättning att det samtidigt godkända förslaget
till ändrade bestämmelser rörande den politiska rösträtten blefve
definitivt antaget, har under nämnda förutsättning åvägabragts en, såvidt
nu kan bedömas, synnerligen betydande maktförskjutning mellan de
olika grupperna af skattskyldige, i det att de mindre bemedlade tillförsäkrats
ett i hög grad ökadt inflytande på kommunens angelägenheter.
Vid sådant förhållande och då det enligt utskottets uppfattning icke
bör ens ifrågasättas att ånyo ändra den kommunala röstskalan, innan
de redan beslutade ändringarna däri trädt i kraft samt någon erfarenhet
vunnits rörande det sätt, hvarpå de kunna komma att verka, kan
utskottet icke annat än afstyrka bifall till de af herrar Branting och
medmotionärer samt herrar Lindhagen och medmotionärer väckta förslagen,
hvilka ytterst åsyfta införande i det kommunala lifvet af allmän
och lika rösträtt för såväl män som kvinnor.

Det i sistnämnda motioner framställda förslag, att landstingsman
skulle erhålla, förutom reseersättning, jämväl dagtraktamente, har utskottet
icke heller ansett sig kunna biträda. Hittills hafva nämligen i
vårt land de kommunala förtroendeuppdragen betraktats såsom hedersposter,
hvilka icke för sina innehafvare medfört någon aflöning. Det
finnes enligt utskottets uppfattning så mycket mindre anledning att
Bih. till Biksd. Prof. 1908. 7 Sami. 59 Höft. 2

Utskottets

yttrande.

10 Lagutskottets Utlåtande N:o 62.

bryta med denna princip, som något behof af eu ändring i dylik riktning
icke framträclt.

Hvad slutligen angår det i herr Staaffs med flere motion innefattade
förslag om aflåtande af en skrifvelse till Kungl. Maj:t med
begäran om framläggande af förslag till sådana ändringar i kommunalförfattningarna,
att gift kvinna, hvilken ej på grund af att hon själf
är skattepliktig äger kommunal rösträtt, men hvars man är kommunalt
röstberättigad, måtte erhålla en röst, vill utskottet, utöfver hvad ofvan
anförts rörande det enligt utskottets uppfattning olämpliga i att redan
nu ifrågasätta ändring i de af 1907 års Riksdag antagna bestämmelserna
i förevarande afseende, särskildt framhålla, att det måste anses vara
oegentligt, att en grupp af kommunalt röstberättigade skulle erhålla
befogenhet att deltaga i kommunens beslut på grund af en annan
princip än den, som i öfrigt gäller för förvärfvande af kommunal
rösträtt. Utskottet vill därjämte erinra, att det i sistberörda motion
framförda önskemålet, att gifta kvinnor måtte i större utsträckning
erhålla rösträtt i kommunala angelägenheter, blifvit i viss mån tillgodosedt
genom Kungl. Maj:ts af innevarande Riksdag godkända förslag
till sådan ändring i bevillningsförordningen, att hustru alltid skall taxeras
för inkomst af beskaffenhet, att hon äger rätt att ensam däröfver råda.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

a) att herr Staaffs m. fl. motion, n:o 126,

b) att herr Brantings m. fl. motion, n:o 144, samt

c) att herr Lindhagens m. fl. motion, n:o 146,
icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 maj 1908.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Lagutskottets Utlåtande N:o 62.

Reservationer.

beträffande punkt 1:

af herrar Zetterstrand, Jansson i Edsbäcken och Pettersson i Södertälje;

beträffande punkt 2:

af herr Persson i Malmö; samt

beträffande punkt 3:

af herr Lindhagen.

Herr Åkerlund har begärt få här antecknad t, att han icke deltagit
i detta ärendes behandling inom utskottet.