Lagutskottets Utlåtande N:o 58 (Utlåtande 1894:LU58 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

>(''■/!

* i * i i j

ö.eiaiöri

issir. i}0 ii-jilliuii-.jjuin''*- iy»J '' ~ .«tcJ :*- inwif ii; ,5*iruhiii; jwl/:

Ank. till Riksd. kansli den 23 april 1894, kl. 6 e. m.

:''4t»jkM rund !*>T oT*n»?nnX-s jT*ru,>''f»:« i.fTitnonJii ir.gnm.iurtoi

Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj:ts proposition med förslag till
ecklesiastik boställsordning..

in giiié* nUYiA^n*. ii*»o ifolliil^od h‘>in fu»/<f tuO

Kongl. Maj:t har den 30 eistlidne november till Riksdagen aflåtit
en så lydande, till lagutskottets behandling hänvisad proposition n:o 30:

Sedan Kongl. Maj:t, efter kyrkomötets hörande, genom proposition
den 7 december 1888 föreslagit Riksdagen att antaga ett utarbetadt förslag
till ecklesiastik boställsordning, men Riksdagen i skrifvelse den 8
maj 1889 tillkännagifvit, att dess Andra Kammare funnit nämnda proposition
icke för det dåvarande böra bifallas, i följd hvaraf frågan om
antagande af den nya ecklesiastika boställsordningen för nämnda riksdag
förfallit; så och efter det Kongl. Majrts och rikets kammarkollegium,
jemlikt nådig remiss, underdånigst afgifvit utlåtande och utredning
rörande väckt fråga om byggnads- och underhållsskyldighetens vid de
ecklesiastika boställena öfverflyttande till eu eller flera för ändamålet
bildade kassor samt vidare infordradt yttrande i skrifvelse den 10 sistliden
oktober afgifvits af det under året församlade kyrkomötet, vill
Kongl. Maj:t, med öfverlemnande af de i statsrådet och högsta domstolen
förda protokoll, kammarkollegii ofvannämnda utlåtande Och utredning
samt kyrkomötets nyssberörda skrifvelse, föreslå Riksdagen att
antaga närlagda förslag till ecklesiastik boställsordning.
liili. till Riksd. Prof. 1894. 7 Sand. 34 Höft. (N:o 58.)

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

Nämnda förslag är af följande lydelse:

Förslag

till

Ecklesiastik boställsordning.

Med ändring af hvad 26 kap. 2 § byggningabalk en och särskilda
författningar innehålla häremot stridande förordnas som följer:

\\''\

I Kap.,;\,u

Om hTad med boställen förstås och särskilda slag af desamma.

hit-!:.. .ii-->!nb*>i.il i -; 1 T^bri-.-''<-.i Kiibiu ‘t* Of. .i« .igio /!

• it<n-iian(}o''t<[ bcmyni-il ‘bin.iP*! - * J • < -/Hli, vid ilti roh''i.:!t/l i'':-, n-.i

1. Såsom boställen anses i denna boställsordning alla de hemman
och lägenheter, som äro anslagne till bostad eller aflöning åt biskopar,
kyrkoherdar, komministrar, kapellpredikanter och pastqratsadjunkter
eller till prestenkesäten, äfvensom de hemman och lägenheter, hvilkas
afkomst ingår till presterlig löneregleringsfond.

2. Boställen, som äro afsedda till löntagares bostad, kallas i denna
författning bostadsboställen; och må för hvarje presterlig befattning
endast ett boställe såsom bostadsboställe anses. Övriga boställen kallas

löningsboställen. ''1 ,

i •JiaffrTDifi: t JO ilil -»bil: liv i; i /!■>• : •1 i h:'' - i •-<: i -ii •> .

Bostadsboställen indelas i tre klasser; och omfattar
första klassen: bostadsboställen för biskopar;

andra klassen: bostadsboställen för kyrkoherdar; och h <: ■.*•.«!,s!

tredje klassen: bostadsboställen för komministrar, kapellpredikanter och
pastoratsadjunkter. \ \ \ ''V> ,

LagutsJooltds Utlåtande N:o 58.

.•Siuuttr.3l3-.HJ

''T - .• ii Kap.

•I- ■ -H: ••.!••;>! ■-!!!,: • . r . ■ : i - ■ In.,!

Om laga hus.

3 §•

'''' Å bostadsboställen, förenade med jordbruk, på landet och i stad
skola, der ej enligt 5 § undantag medgifves, finnas följande laga hus:
1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod,
6) hemlighus, 7) drängstuga, 8) vagnshus, 9) spanmålsbod, 10) redskapshus,
11) stall, 12) fähus, 13) fårhus eller, å mindre boställen, i fähuset
anbringad särskild fårkätte, 14) svinhus och 15) en eller flera lador samt
loge eller logar efter behofvet, hvarjemte, der sådant nödigt pröfvas, å
dessa boställen må såsom laga hus ytterligare föreskrifvas: källare för
rotfrukter samt en brunn för hushållet och en för ladugården.

Bostadsboställen utan jordbruk på landet och i stad skola, der ej
enligt 5 § undantag medgifves, vara försedda med dessa laga hus: 1)
sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod och
6) hemlighus, äfvensom 7) drängstuga, 8) stall och 9) vagnshus, de tre
sistnämnda husen dock å andra oclutredje klassernas bostadsboställen
endast i det fall att boställshafvaren för tjensteresor behöfver hålla
häst och åkdon. Erfordras å bostadsboställe utan jordbruk flera hus
än nu sagdt är, må efter omständigheterna föreskrifvas ytterligare något
eller några af de i 3 § omförmälda hus.'' 1 2

1. Der, i följd af ortens förhållande eller något med jordbruk
förenadt bostadsboställes särskilda beskaffenhet, skötsel af får eller svin
ej lämpligen kan ega rum, må fårhus eller svinhus kunna uteslutas.

2. Å bostadsboställe af tredje klassen må jemväl följande hus:
visthus, brygghus, drängstuga, vagnshus och spanmålsbod, ett eller flere,
uteslutas, när de pröfvas kunna undvaras och lindring i byggnadsskyldigheten
är af behofvet påkallad.

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

6 §•

Löningsboställen bebyggas efter ty för kronohemman stadgadt är,
der ej dessa boställen antingen, med afseende på särskild beskaffenhet,
erfordra derefter lämpade hus, eller ock, såsom brukade gemensamt
med bostadsboställen, eller af annan anledning pröfvas kunna alla eller
vissa af de för kronohemman föreskrift^ hus undvara.

7 §•

De laga hus, som för hvart boställe föreskrifvas, må uppföras
särskilda eller sammanbyggas, efter som, med afseende å belägenheten
och ortens sed, lämpligt pröfvas; och må källare under annan byggnad
läggas. I allmänhet bör dock: undvikas sådant sammanförande af hus,
att derigenom sammanblandning af boställshafvares och annans byggnads-
och underhållsskyldighet uppstår.

-• .--"/i.•!<! ■!•;>; i.-.y! ititJOl . >! il!''/; > '' . . i ; '' Till i -.:>![•) : S

:b;; o-ö 8 §.„< ■, s

1. Sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen bygges efter
ritning, som för hvarje fall af Kongl. Maj:t fastställes.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe af andra klassen må föreskrifvas
minst sju, högst tio boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga
kontor samt en eller två förstugor.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe af tredje klassen må föreskrifvas
minst fyra, högst sex boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga
kontor och en eller två förstugor.

'' :^''V" 9 §. . ''V;,-

1. Sätesbyggning å bostadsboställe uppföres, der läget så medgifver,
skild från öfriga hus, på stenfot af minst fem decimeters höjd
ofvan jord, med väggar företrädesvis af tegel eller timmer, men äfven,
der något af dessa ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas, af annat ändamålsenligt,
i orten brukligt byggnadsämne. Till byggnaden i öfrigt
användas de ämnen, som lämpliga finnas och med ortens sed; öfverensstämma.
Boningsrummen göras så stora, som behofvet i hvarje fall
fordrar, minst tre meter höga, dock att å andra och tredje klassernas
bostadsboställen rum å vinden må göras tre decimeter lägre; och skola
boningsrummen i allmänhet vara försedda med ugnar af kakel; men
äfven ugn eller spis af sten eller ugn af jern må kunna i något rum

Lagidskottets Utlåtande N:o 5ti.

tillåtas. Framför ugns- eller spisöppningarne anbringas jernplåt eller
plansten. Alla boningsrum förses med dubbelfönster, gipsade eller
spända tak, oljemålning å panel, dörrar, dörr- och fönsterinfattningar,
samt å väggarne tapeter eller lämplig målning.

2. Övriga laga hus å bostadsboställen uppföras af ändamålsenliga
byggnadsämnen efter ortens sed, till den storlek, behofvet i hvarje fall
fordrar. Stenfot å dessa hus göres minst tre decimeter hög ofvan jord.

3. Brygghus skall i allmänhet innehålla ett rum för brygd och
tvätt samt ett rum för bak med bakugn i ettdera; dock må vid mindre
bostadsboställen brygghus af endast ett rum med bakugn tillåtas.

4. Stall, fähus och fårhus förses med skullar eller andra foderrum.

. 10 §.

Sätesbyggning af trä skall inom tid, som för hvarje särskildt fall af
synerätt bestämmes, förses med brädfodring eller annan tjenlig beklädnad
samt anstrykas med rödfärg eller annan färg. För sätesbyggning af
annat ämne äfvensom för andra laga hus å bostadsboställen må efter
behofvet och ortens sed tjenlig beklädnad och anstrykning föreskrifvas.

Alla hus skola läggas och inrättas så, att eldfara, så vidt möjligt,
undvikes samt brandförsäkring af desamma ej förhindras eller fördyras.

: V -,, ■■ A : r. 12 §. ''r

:»!»•> U I it : ■ , «:

Vid meddelande af föreskrift om storleken, inredningen och öfriga
beskaffenheten af sätesbyggning å bostadsboställe af andra eller tredje
klassen iakttages, att å ena sidan boställshafvarens skäliga behof af
utrymme tillgodoses och å andra sidan den byggnadsskyldige icke öfver
höfvan betungas.

III Kap.

•• i i

Om byggnads- och underhållsskyldigheten.

13 §.

För bostadsboställe af första klassen gäller hvad särskildt är förordnadt
i fråga om hvem skyldigheten att bygga och underhålla dertill
hörande laga hus åligger.

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

14 §. :

••• i'' -1 • *’■ • -■ . J“"U -r. >■■■''■<■ l • Ml

1. A andra och tredje klassernas bostadsboställen på landet
skola sätesbyggning, visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus,
drängstuga, vagnshus och brunn för hushållet, för så vidt de der
böra enligt denna författning såsom laga hus finnas, af pastoratet byggas
och underhållaB. Öfrig» laga hus å sådana bostadsboställen byggas
och underhållas af boställshafvaren.

2. Å bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad byggas
och underhållas alla laga hus af pastoratet.

15 §.

Å löningsboställen åligger byggnads- och underhållsskyldigheten
boställshafvaren/ \ \ ^ ''* '' ‘

Wn , v,:. ;,.r.r 16

1. I afseende på boställshafvares och församlings rätt att till nybyggnad
och iståndsättande af boställes hus samt boställshafvares rätt
att i öfrigt till husbehof använda boställes skogstillgång, länder till
efterrättelse hvad angående hushållningen med de allmänna skogarna i
riket är stadgadt.

2. Andra å boställe tillgängliga byggnadsämnen, som icke äro
att hänföra till den boställshafvaren ensam tillkommande afkastningen
af bostället, må, der sådant kan ske utan men för bostället eller
boställshafvaren, jemväl af annan byggnads- och underhållsskyldig till
nybyggnad och förbättring å bostället användas. Förslår tillgången ej
till både boställshafvares och annan byggnadsskyldigs behof, hafve
boställshafvaro bästa rätten.

17 §■

Uppkommande brister å boställes insynade hus skola afhjelpas
och nybyggnad af dessa hus verkställas i den mån sådant föreskrifves
eller eljest nödigt blifver.

„ i i M •> - J(. ii:'' . . i ti; .->il /;

§• V'' bo-, i„;, Äy’. T.-i, i

18 §.

1. På det tungan af byggnadsskyldigheten, så vidt möjligt, må
lika drabba föregående och efterföljande boställshafvare, skall för ny -

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

byggnad af de laga hus, hvilkas byggande åligger boställshafvare,
årsberäkning ega rum, såsom här nedan sägs; dock att boställshafvai-e,
utan rätt till årsberäkning, verkställer:

a) den nybyggnad, för hvilken vid af- och tillträdessyn före trädaren

förklarats skyldig svara och som icke före hans afträde blifvit
fullgjord; '' ! ''■1 t : ''• : \

b) den nybyggnad, som efter synerätts uppskattning motsvarar
det byggnadsbidrag, boställshafvare enligt 20 § af företrädaren erhåller;
och

c) den nybyggnad, som i följd af brandskada å sådana hus,
hvilkas byggande boställshafvare åligger, blifver erforderlig, i den mån
dylik nybyggnad motsvarar uppburen brandskadeersättning eller, der
sådan ej erhållits till fullt det belopp, hvartill det brända uppskattas,
värdet af det brunna.

2. All annan nybyggnad af boställshafvares laga hus, hvilken
honom enligt denna boställsordning åligger, skall honom godtgöras
medelst årsberäkning, som verkställes på det sätt, att, då sådan ifrågakommei*,
synerätten uppskattar nybyggnadskostnaden särskilt för hvart
af boställshafvarens laga hus och fördelar denna kostnad på det antal
år, samma hus efter dess uppförande kan antagas ega bestånd, innan
nybyggnad deraf åter blir nödig, samt, efter det härpå sammanräknats
hvad på ett år belöper af den uppskattade nybyggnadskostnaden för
alla boställshafvarens laga hus, bestämmer årsberäkningen efter förhållandet
emellan det sålunda sammanräknade årliga nybyggnadsbeloppet
och den byggnadskostnad, hvarför synerätten har att tillgodoföra
årsberäkning.

3. Till nybyggnad må ock hänföras påläggning af nytt tak äfven- -som brädfodring eller annan ändamålsenlig beklädnad å gammalt hus.

19 §•

År nybyggnad, för hvilken boställshafvare är till årsberäkning berättigad,
af honom verkstäld utöfver hvad på hans besittningstid belöper,
skall sådan Överskjutande byggnad, eller öfverbyggnad, efter derå vid
bestämmande af årsberäkning för honom skedd uppskattning, honom
godtgöras af efterträdaren, med rättighet för denne att genom godtgörelsens
utbetalande anses hafva fullgjort nybyggnad för det antal år,
hvarför öfverbyggnadsersättning företrädaren tillgodoberäknats, och, om
bostället åtor afträde» förr, än donna tid tilländalupit, att hvad nf den

Lagutslcottets Utlåtande N:o 58.

utbetalda ersättningen, enligt nämnda uppskattning, belöper å tiden
efter sist berörda afträde utbekomma af den, som då emottager bostället.

20 §.

1., Derest vid af- och tillträdessyn de laga hus, hvilkas byggande
boställshafvare åligger, äro i sådant skick, att någon nybyggnad af dem
icke erfordras, anses afträdande boställshafvares byggnadsskyldighet
vara fullgjord, äfven om han icke skulle hafva verkstält mot hans
besittningstid efter årsberäkning svarande nybyggnad. Erfordras nybyggnad,
svaré derför så långt på besittningstiden belöper.

2. Finnes vid af- och tillträdessyn å bostadsboställe eller å löningsboställe,
som af löntagare innehafves, boställshafvarens laga hus i särdeles
godt stånd, så att på längre tid föga eller ingen nybyggnad af
dem synes förestå; och blifver tillträdaren ej förpligtad att ersätta
afträdaren för någon betydligare öfverbyggnad, skall synerätten fastställa
ett visst årligt penningebidrag till husens framtida nybyggnad,
lämpadt efter den större kostnad, som i sådant afseende framdeles
förestår.

3. Dylikt byggnadsbidrag skall under den tid, synerätten funnit
detsamma böra utgöras, den 1 maj hvarje år för det då tilländalupna
ecklesiastikåret inbetalas af boställshafvaren till kyrkorådet i den för •

samling, der bostället är beläget, att af kyrkorådet för boställets räkning
förvaltas och på lämpligt sätt göras räntebärande. I den mån boställshafvare
sedermera styrker, att han vid bostället verkstält nybyggnadsarbete,
eger han att mot kostnaden derför svarande andel af byggnadsbidråget
utbekomma.

21 §.

Boställshafvare vare skyldig väl vårda sådana till hans begagnande
upplåtna hus, som af annan byggas och underhållas. All skada, som
genom boställshafvarens vanvård eller vårdslöshet å dem vållas, skall
af honom ersättas.

IV Kap.

Om brandförsäkring.

22 §.

1. Boställshafvare vare pligtig att uti allmänt brandförsäkringsverk
eller brandstodsförening med reglemente, faststäldt af Kongl. Maj:t,

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

eller uti brandstodsförening för helt län med reglemente, faststäldt af
Konungens befallningshafvande, låta för domkapitlets räkning brandförsäkra
alla de hus, hvilkas byggande och underhåll boställshafvaren
åligger, till deras fulla värde, äfvensom att sådan försäkring vidmagthålla.
öfver fullgörandet häraf, derom bevis bör inom tid, som dom’-kapitlet bestämmer, af boställshafvaren till domkapitlet öfverlemnas,
hålle domkapitlet tillsyn; och svare boställshafvare, som sin pligt härutinnan
försummar, sjelf för brandskada samt bygge nytt upp för hvad
som brunnit, utan rätt till årsberäkning, såsom förut sagdt är.

2. År brandförsäkring tagen med vilkor, att afgiften derför skall
betalas på en gång eller under vissa år, må hvad boställshafvare i
brandförsäkringsafgift erlagt till godtgörande på högst tjugu år fördelas
af synerätt.

3. Brandskadeersättning uppbäres af domkapitlet, som tillhandahåller
boställshafvaren ersättningsbeloppet, hvarvid domkapitlet eger
förordna, huruvida, innan lyftning får ske, säkerhet hos domkapitlet
skall ställas för medlens användande till återställande af hvad genom
branden blifvit förstördt.

4. Uppburen brandskadeersättning skall vid nästa ekonomiska
besigtning eller husesyn redovisas.

V Kap.

Om andra byggnader än de! laga husen samt om fördelning
till godtgörande på Yissa år af kostnad eller förlust, som
boställshafvare kan få vidkännas.

23 §.

1. Finner synerätt att på bostadsboställe eller dermed i sambruk
förenadt löningsboställe insynadt torp eller fäbodeställe bör bibehållas
eller nytt sådant bör insynas eller insynad qvarn bör qvarblifva, skall
boställshafvare der, utan rätt till godtgörelse härför, vare sig medelst
årsberäkning eller annorledes, uppföra och underhålla de byggnader,
som af synerätten föreskrifvas.

2. Hvad i 1 momentet stadgas om torphus gälle ock om hus
på nyodling, som efter frihetsår återgår till boställe.

Bill. till Riksd. Prof. 1894. 7 Samt. 34 Höft.

Lagutskottets Utlåtande N:ö 58.

24 §• r .:.v

Alla andra byggnader än de i 3, 4, 6 och 23 §§ omförmälda äro
öfverloppshus, Indika boställshafvaren eger, der efterträdaren ej vill
dem efter laga mätning behålla, rätt och, om efterträdaren så yrkar,
äfven skyldighet att bortföra; vare dock pligtig att för byggnadsvirke,
som hemtats från boställets skog och icke utgjorts af sådan andel i
densammas afkastning, som, enligt hvad särskilt är stadgadt, i vissa
fall kan, utöfver husbehofvet, boställshafvaren tillkomma, utgifva ersättning,
hvars belopp och användande till boställets nytta synerätt bestämmer.

25 §.

1. Om fördelning till godtgörande på vissa år af den kostnad,
boställshafvare kan hafva under sin besittningstid fått vidkännas i och
för laga skifte, deltagande i vattenafledningsföretag för samfällig jords
odling eller förbättring, nybyggnad af kyrka eller andra allmänna hus,
uppförande af broar eller anläggning af vägar, gälle hvad derom särskildt
är stadgadt; och vare efterträdare ej skyldig att annorlunda än
på grund af sådan fördelning vidkännas de kostnader, som i dessa
afseenden bort före hans tillträde af bostället utgå.

2. Har nybyggnad eller förbättring eller annan åtgärd, derför
boställshafvare förklarats skyldig svara, blifvit af efterträdande boställshafvare
verkstäld; och kan det visas, att denne, utan egen försummelse,
varit ur stånd satt att utfå den härför bestämda kostnadsersättning
hos företrädaren; må den förlust, hvilken sålunda uppstått för efterträdaren,
efter synerätts bepröfvande fördelas till godtgörande på vissa,
högst tjugu år, räknade från denne boställshafvares tillträde.

åker

VI Kap.

Om egornas Tård och bruk.

K i i V /»(»ImuI J ■ !; * : 1'' i * ii

26 §.

Boställshafvare skall väl häfda samt i god växtkraft hålla boställes
och äng, nödiga diken, efter hvad derom stadgadt är, gräfva och

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

vidmagthålla samt, i öfverensstämmelse med den särskilda plan, som
angående befintliga hagmarkers äudamålsenliga skötsel må vara faststäld,
sådana marker rödja och vårda.

För hvarje boställe skall, då sådant'' af boställshafvaren äskas
eller eljest af synerätt pröfvas nödigt, viss kulturplan af synerätten
fastställas, efter det förslag dertill blifvit emot ersättning, som bestämmes
af synerätten och gäldas af boställshafvaren, uppgjord af två i
orten boende sakkunnige män, som domaren eller rätten förordnar.
Från sålunda faststäld kulturplan må afvikelse icke ske utan att ändring
deri af synerätt medgifvits.

'' . 27 §. . ■ ■ '' ;

1. Boställshafvare skall väl vårda och vidmagthålla trädgård.
Om å bostadsboställe trädgård är otillräcklig eller alldeles saknas, bör,
der det kan ske med fördel, den gamla utvidgas eller ny anläggas
efter ty synerätt skäligt pröfvar. Vid nästpåföljande af- och tillträdessyn
må, om synerätt finnar afträdaren icke hafva innehaft bostället så
länge, att afkastningen derunder kan anses hafva ersatt utvidgningseller
anläggningskostnaden, denna kostnad till belopp af högst trehundra
kronor fördelas af synerätt till godtgörande på viss tid, ''beräknad från
den dag, utvidgningen eller anläggningen börjats, och till högst tio år
efter då varande boställshafvares afträde.

2. I afseende på skogens skötsel och vård lände till efterrättelse
hvad derom särskildt är stadgadt.

3. Torfmosse skall ändamålsenligt behandlas.

28 §.

1. Om hägnad i egoskilnad mot annans jord gälle hvad derom
är stadgadt. Den hägnad, boställshafvare åligger i egoskilnad hålla,
skall vid boställes afträdande i fredgildt stånd lemnas.

2. Har till följd af sådan förening, som i 19 § af kongl. förordningen
den 21 december 1857 omförmäles, stängsel i egoskilnad
mot annans jord blifvit borttagen eller icke hållits så tät, att den mot
mindre hemdjur gör fred, och upphör den förening att vara gällande,
då skall, om'' bostället dervid innehafves af annan än den, som föreningen
ingått, och synerätt finner kostnaden för återuppsättande af den
stängsel, bostället bör hålla, uppgå till högre belopp än boställshafvaren
anses böra vidkännas, hägnadskostnaden af synerätten fördelas till godt -

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

görelse på det antal år, som skäligt pröfvas, dock icke öfverstigande
tjugu, räknadt från den tid, då stängsel blifvit fullbordad.

3. Inom boställes egoområde vare boställshafvare ej förbunden
att hägnad uppehålla, der ej synerätten finner nödigt föreskrifva stängsel
omkrings ängs- eller betesmark, som af ålder varit inhägnad.

29 §.

1. I fråga om nyodling eller upprödjning af beteshage å boställes
skogsmark gäller hvad derom stadgadt finnes.

2. Vill boställshafvare för tillämnad odling af kärr, mosse eller
annan oländig mark, deraf i dess närvarande skick föga eller ingen
afkomst kan erhållas, tillförsäkra sig rätt till frihetsår, enligt hvad
derom särskildt stadgadt är, göre anmälan om företaget hos Konungens
befallningshafvande, som derefter iakttager hvad gällande författningar
i ty fall föreskrifva. När frihetsår beviljas, bestämmer Konungens befallningshafvande
om och hvilka byggnader å den odlade lägenheten
böra finnas. Virke till dessa byggnader, äfvensom till de för odlingen
nödiga hägnader jemte erforderligt bränsle eger boställshafvaren, under
den tid, han innehar äfven sjelfva bostället, hemta från dess skogsafkastning;
men, sedan han afträdt bostället, åtnjuter han icke annan rätt
till afkastning af skogen, än att derifrån, så vidt dåvarande innehafvare
af bostället ändock kan från skogen få sitt virkesbehof fyldt, virke till
hägnad i odlingslägenhetens yttergränser må tagas efter utsyning af
vederbörande skogstjensteman.

3. Vid frihetsårens slut skall den odlade lägenheten, till åker
och äng behörigen häfdad, jemte erforderliga hägnader och byggnader
i försvarligt skick till bostället afträdas utan ersättning.

30 §.

Med odling genom flåhackning och bränning af torf förhålles
enligt hvad derom särskildt är stadgadt.

VII Kap.

Om öfverträdelse åt* nyttjanderätt till boställe.

31 §.

1. Hvad boställe tillhör er eller från dess egor är hemtadt och
icke till dess årliga afkastning räknas kan, må ej bostället afhändaB,

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

utan att sådant är särskilt tillåtet, ej heller skogseffekter, äfven om
de kunna anses tillhöra boställets årliga afkastning. Gödsel får icke
bortföras från boställe, förenadt med jordbruk. Stråfoder må boställshafvaren
icke förr än vid afträdestiden från sådant boställe bortföra
utan särskildt tillstånd. Detta sökes, om det äskas för längre tid än
ett år, hos synerätt och eljest hos Konungens befallningshafvande. Vid
pröfning af ärendet tages i noggrant öfvervägande, huruvida det begärda
tillståndet, utan skada för bostället, kan, med hänsyn till der befintliga
förhållanden, meddelas med eller utan vilkor. Innan dylikt ärende hos
Konungens befallningshafvande afgöres, skall domkapitlets yttrande inhemtas.
Har boställshafvaren, när han skall afträda bostället, foder
öfver, hembjude det efterträdaren. Vill han det ej lösa efter pris, som,
der öfverenskommelse härom icke annorlunda träffas, varder bestämdt
af tre gode män, utsedde i den ordning, lagen om skiljemän den 28
oktober 1887 angående val af sådana stadgar, må afträdaren bortföra
fodret.

2. Gör boställshafvare åverkan å bostället eller öfverträder han
eljest sin nyttjanderätt, straffes så som i fråga om sådana förseelser,
begångna af brukare utaf legd jord, finnes stadgadt, vare ock skyldig
ersätta all skada.

VIII Kap.

; l! •••: .

Om af- och tillträde.

32 §.

1. Med afträde å de löningsboställen, som skola vara i författningsenlig
ordning utarrenderade, förhålles efter allmän lag.

2. Alla andra boställen afträdas såsom hittills den 1 maj; inrymme
dock afträdaren från den 14 mars honom, som efter kommer, halfva
husen, sätesbyggningen deri ej inbegripen.

3. Året före afträdet skall, om tillträdaren sådant påkallar, afträdaren
låta åt tillträdaren verkställa erforderligt höstbruk och sådd
emot ersättning, som, i brist af åsämjande, bestämmes af tre gode män,
utsedde i den ordning, lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 i fråga
om val af sådana föreskrifver; dock att tillträdaren anskaffar utsäde.

4. År vid tiden för boställes afträdande icke bestämdt, hvem
som kommer att boställe tillträda, skall domkapitlet föranstalta, att bo -

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

stället emellertid varder behörigen brukadt och vårdadt, intill dess
detsammas skötsel och vård kan af tillträdare öfvertagas.

5. Å alla med jordbruk förenade boställen vare afträdaren skyldig
att utan ersättning tillhandahålla efterträdaren den efter vanliga förhållanden
nödiga gödsel till första höst- och vårutsädet.

IX Kap.

Om tillsyn ä boställen samt om ekonomiska besigtningar

och husesyner.

33 §.

Domkapitlet bör egna noggrann tillsyn deröfver, att inom stiftet
belägna boställen varda till hus och egor behörigen vidmagthållna,
samt att boställshafvare ej lemnas tillfälle genom försummande af honom
åliggande byggnads- och underhållningsskyldighet, till förnärmande
af boställets och efterträdares rätt, ådraga bostället större husröta, än
som kan af den försumliges tillgångar gäldas. Anser domkapitlet boställets
rätt vara genom något af domstol eller annan myndighet meddeladt
beslut förnärmad, skall domkapitlet föranstalta, att beslutet varder
i behörig ordning öfverklagadh i :K 34

§.

Å alla boställen skola för tillsyn å deras häfd till hus och jord
hållas ekonomiska besigtningar så ofta sådane nödige finnas och sist å
femte året efter det, då hysesyn eller ekonomisk besigtning nästförut
å bostället förrättats.

35 §.

|| |It i . «»••(; - ; '' • ‘t • : '' • .< - • - ■■ ■_'', i , * •'' 1, t . \ ''

Domkapitlet skall före utgången af februari månad hvarje år till
Konungens befallningshafvande insända uppgift på de boställen, å Indika
ekonomiska besigtningar böra under året hållas; egande domkapitlet att
i händelse af särskilt behof äfven å annan tid ekonomisk besigtning
å visst. boställe hos Konungens befallningshafvande äska.

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

,''si iU;l sm. ''i)f ,-j

I»,!

i i rf? 1 jrgi

Dessa besigtningar förrättas, efter Konungens befallninghafvandes
förordnande, på landet af kronofogden i orten eller annan kronobetjent,
biträdd af två nämndemän, och i stad af magistratsperson med biträde
af två utaf magistraten utsedde sakkunnige män. Dessa biträden kallas
af förrättningsmannen.

1. Såsom jäf mot förrättningsman gäller: om han är med boställshafvare
uti den skyldskap eller det svågerlag, som i 13 kap. 1 § rättegångsbalken
om jäf mot domare sägs; eller om förrättningsman är
boställshafvares vederdeloman eller uppenbare ovän; eller om förrättningsman
eller den, som står till honom i sådan skyldskap eller svågerlag,
som nämndt är, eger i målet del eller eljest kan af förrättningen
vänta synnerlig nytta eller skada, dervid dock den omständighet, att
förrättningsman eller hans bemälde skyldeman, såsom medlem af församlingen,
är byggnadsskyldig, ej må såsom jäf räknas. Har förrättningsman
å tjenstens vägnar rättegång med boställshafvare, eller söker
någon sak med förrättningsmannen eller tillfogar honom något med ord
eller gerning i uppsåt att honom dermed jäfvig göra, det må ej heller
för jäf räknas.

2. Vet förrättningsman, att sådant jäf mot honom är, anmäle
det genast och utan att dag till förrättningen utsätta hos Konungens
befallningshafvande, som förordnar annan förrättningsman.

38 §.

Förrättningsman utsätter tid för de åt honom uppdragne ekonomiska
besigtningar, med iakttagande, att de hållas å tjenlig årstid och
att, der så ske kan, besigtningar i samma ort förrättas omedelbart efter
hvarandra.

39 §.

Om tiden för besigtningen skall förrättningsmannen minst sex
veckor förut underrätta domkapitlet, som dels förordnar vederbörande
kontraktsprost eller annat ombud att å domkapitlets vägnar vid besigt -

16 Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

ningen närvara, dels ock, när församlings ratt ifrågakommer, föranstaltar,
att kyrkostämma för utväljande af ombud för församlingen att dess
rätt vid besigtningen bevaka varder hållen. Öfriga parter skola minst
fjorton dagar före besigtningen till densamma af förrättningsmannen
kallas.

40 §.

När förrättningsman bevisligen iakttagit hvad, enligt nästföregående
§, honom åligger samt erhållit underrättelse, att ombuden blifvit
utsedda, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för besigtningens
företagande.

■rli/i ? J . I’.! -i r i.: *•>! !.m •: ;! -!/ \y .!''>’) i in /o .!

41 §.

Anmäles vid förrättningen jäf mot förrättningsman, skall han
beslut deröfver meddela och, om jäfvet pröfvas lagligt, inställa förrättningen
och om förhållandet göra anmälan hos Konungens befallningshafvande,
som derefter förordnar annan förrättningsman. Ogillas jäfvet,
skall förrättningen fortgå; vederbörande obetaget att i sammanhang
med hufvudsaken klaga öfver beslut, hvarigenom jäfsanmärkning ogillats.

42 §.

Vid besigtningen åligger förrättningsmannen:

l:o) att affordra boställshafvaren redovisning för byggnadsbidrag,
husröte- eller brandskadeersättning eller andra medel, hvilka böra för
boställets räkning redovisas;

2:o) att anmärka huru tillståndet med egendomen befinnes i de
delar, hvilka enligt denna boställsordning kunna utgöra föremål för
uppmärksamhet;

3:o) att i penningevärde uppskatta befunna brister, som kunna
utan nybyggnad afhjelpas, samt utsätta tid, hvarinom sådana brister,
derest förrättningen vinner laga kraft, böra genom vederbörande vara
afhulpna;

4:o) att såväl vid förrättningens afslutande tillkännagifva som ock
i instrumentet anteckna, att den med förrättningen missnöjde, vid förlust
af rätt till vidare talan, eger inom 30 dagar efter förrättningens
afslutande anmäla sig hos domaren med begäran om laga syn.

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

43 §.

1. Åro icke inom den tid, som vid ekonomisk besigtning blifvit
bestämd för anmärkta bristers afhjelpande, desamma afhulpna, och har
ej hos kontraktsprosten blifvit styrkt att förrättningen öfverklagats,
anmäle kontraktsprosten förhållandet skyndsamligen hos domkapitlet,
som har att vidtaga de åtgärder, hvilka pröfvats nödiga till bevarande
af boställets och efterträdares bästa antingen medelst begäran hos
öfverexekutor att genom dess embetsåtgärd bristerna må blifva för
lega på den försumliges bekostnad afhulpna, eller genom beredande af
erforderlig säkerhet hos honom för husrötebeloppet.

2. Har vanvård blifvit vid besigtningen anmärkt, bör domkapitlet
påkalla laga syn.

44 §.

1. Kronobetjent och nämndeman erhålla för ekonomiska besigtningar
reseersättning och dagtraktamente enligt hvad i gällande resereglemente
bestämmes. Magistratsperson samt konsistoriiombud njuta
reseersättning och dagtraktamente lika som kronofogde och de magistratsperson
biträdande sakkunnige män lika som nämndemän.

2. Dessa ersättningar äfvensom lösen för ett exemplar af instrumentet,
som skall vid boställe förvaras, gäldas å första klassens
bostadsboställen och de löningsboställen, som af biskopar innehafvas
eller skola vara i författningsenlig ordning utarrenderade, af boställshafvare,
å boställen i Lappmarken af lappska ecklesiastikfonden, men
å hvarje annat boställe af kyrkans medel eller, om sådana saknas, af
pastoratet; dock att, der besigtning i följd af någon vederbörandes
tredska eller försummelse särskildt påkallas, kostnaden för sådan be’-sigtning bör af den tredskande eller försumlige gäldas.

45 §.

Husesyn förrättas å tjenlig årstid, på landet af domare jemte
minst två, högst sex nämndemän, allt efter som domaren pröfvar nödigt,
samt i stad af rådstufvurätt. Egande å landet domaren och i stad
rådstufvurätten att till rättens biträde vid synen, der så finnes behöfligt,
tillkalla byggnadskunnig person.

JiiIt. till Riksd. Prof. 1894. 7 Sand. 34 Raft.

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

46 §.

Husesyn är antingen laga syn eller af- och tillträdessyn.

47 §.

Laga syn hålles, då missnöje mot ekonomisk besigtning blifvit
anmäldt, äfvensom då laga syn af domkapitlet äskas eller för tillämnad
nybyggnad af byggnadsskyldig begäres.

‘ • > 48 §.

1. Af- och tillträdessyn hålles i anledning af ombyte utaf boställshafvare.

2. Å boställe, förenadt med jordbruk, skall sådan syn hållas året
näst före afträdet, när så tidigt ledigheten inträffat och bestämdt är hvem
som efter afträdaren skall bostället öfvertaga, att syn kan nämnda år å
tjenlig årstid medhinnas. Kan syn ej det året hållas, må den ega rum
under afträdesåret, sist inom sex månader efter afträdet.

3. Å boställe utan jordbruk vare af- och tillträdessyn ej nödig,
der ej byggnads- och underhållsskyldighet åligger boställshafvaren, eller
denne eller vederbörande byggnadsskyldig senast vid afträdestiden sådan
syn hos domkapitlet äskar, eller domkapitlet eljest finner syn böra
hållas. Af- och tillträdessyn bör i dessa fall förrättas, der så ske kan,
året före afträdet och sist inom sex månader efter detsamma.

4. Då boställe för allmän kassas räkning stått under domkapitlets
förvaltning, vare i anledning af dess afträde af- och tillträdessyn ej
nödig med mindre sådan syn å någondera sidan äskas; börande efterträdande
boställshafvare, om han påyrkar syn, sist en månad efter tillträdet
derom hos domkapitlet göra framställning. Mottager boställshafvare
boställe af domkapitlet utan af- och tillträdessyn, svare sedan
för allt hvad domkapitlet under dess besittningstid i afseende på boställets
bebyggande, underhåll och vård ålegat.

49 §.

När af- och tillträdessyn bör eg a rum, skall domkapitlet med
öfverlemnande af instrumentet öfver sista ekonomiska besigtning, om
sådan senare än husesyn hållits, i god tid af- och tillträdessyn begära
hos domaren på landet eller rådstufvurätten i stad.

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

50 §.

1. Då syn är begärd, skall domaren eller rätten dels utsätta tid
för densamma och derom underrätta Konungens befallningshafvande
med begäran vid af- och tillträdessyn att, derest till bostället hör skog,
som hel och hållen eller delvis står under boställshafvarens vård och
för hvilken viss hushållningsplan är faststäld, skogstjensteman måtte
förordnas att vid synen biträda, dels kungöra tiden minst två månader
förut för domkapitlet, som förordnar vederbörande kontraktsprost eller
annat ombud att å dess vägnar vid synen närvara, äfvensom, der församliugs
rätt ifrågakommer, ombesörjer, att kyrkostämma för utväljande
af ombud till bevakande af församlingens talan varder hållen, dels ock
föranstalta, att öfriga parter varda minst fjorton dagar, om de inom
pastoratet bo, eljest en månad före synen till densamma kallade; börande
domaren låta genom kronobetjent nämnd till synen kalla.

2. Skall vid afträdet boställe af domkapitlet för allmän kassas
räkning öfvertagas, och är, då kallelse till af- och tillträdessyn, enligt
hvad nu sagdt är, utfärdas, den löntagare nämnd, som efter domkapitlet
kommer att bostället tillträda, då bör jemväl sådan löntagare genom
domkapitlets försorg till synen kallas.

3. Sist vid synens början skola synerätten tillhandahållas af
domkapitlet bevis att hvad domkapitlet enligt 1 och 2 momenten af
denna paragraf åligger blifvit behörigen fullgjordt, samt af vederbörande
kyrkostämmoordförande intyg, hvilka församlingsombud blifvit utsedda.

51 §. ''

Syn må ej upphållas deraf, att behörigen kallad part eller utsedt
ombud uteblifver.

52 §.

Vid laga syn behandlas de ämnen, som blifvit enligt denna boställsordning
till sådan syn hänskjutna. Ej må vid laga syn årsberäkning
för nybyggnad bestämmas.

53 §.

Hvad i 42 § 1 momentet stadgas för ekonomisk besigtning, gälle
äfven för af- och tillträdessyn, och iakttages derjemte vid sådan syn
följande af synerätten:

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

1. Efterses och antecknas i hvad mån förut föreskrifna nybyggnader,
förbättringar och andra åtgärder blifvit verkstälda.

2. År sedan sista ekonomiska besigtning eller husesyn hus, som
bör vid bostället finnas, nybygdt, tillses, huruvida det är i öfverensstämmelse
med gifna föreskrifter samt i öfrigt ändamålsenligt och med omsorg
uppfördt. Synerätten meddele derefter beslut, huruvida huset må,
i befintligt skick eller sedan derå anmärkta felaktigheter och brister
blifvit afhulpna, insynas, eller om det skall alldeles utdömas.

3. Hvarje bostället i öfrigt tillhörande hus besiktigas. Finnes
hus vara så bristfälligt, att det icke vidare kan för sitt ändamål användas
eller med fördel bättras, skall det utdömas samt byggandet af
nytt föreskrifvas, och skall dertill utses plats, hvilken, så vidt utan
skada för bostället eller oskälig tillökning i den bygguadsskyldiges
tunga ske kan, efter tillträdarens önskan lämpas. Utdömes eller felas
sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen, hänvisas vederbörande
att om ritning och fastställelse derå, efter hvad derom föreskrifvet är,
föranstalta. Utdömes eller felas annat hus, bestämmer synerätten storleken,
inredningen och öfriga beskaffenheten af det nya samt uppgör
kostnadsförslag.

4. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,
med utsättande af derför erforderlig kostnad.

5. Boställets egor besigtigas. De brister, afträdaren låtit komma
sig till last i afseende på åkerns häfdande, öfriga egors skötsel och
vård, hägnaders och dikens anbringande och underhåll samt torfmosses
behandling, allt efter hvad för hvarje fall är stadgadt, antecknas, de
åtgärder och förbättringar, som i följd deraf erfordras, föreskrifvas och
kostnaden för desamma utsättes. Finnes antaget brukningssätt uppenbart
leda till skada för bostället, föreskrifves nödig rättelse.

6. Om till bostället hör skog, för hvilken hushållningsplan är
faststäld, skall, så vidt denna skog står under boställshafvarens vård,
noggrann undersökning af skogsskötseln anställas. År andel i den behållna
afkastningen tillerkänd boställshafvaren, skall af kostnaden för
afhjelpande af anmärkta brister i afseende å fröträd och skogsåterväxt
påföras afträdaren lika andel, som han egt att af den behållna afkastningen
tillgodonjuta. På enahanda sätt förfares i fråga om värdet af sådant
för afhjelpande af brister å boställets hus och lnignader behöfligt virke,
som ej kan liemtas från den afträdarens besittningstid enligt hushållningsplanen
tillhörande skogsafkastning.

7. Vinnes utredning derom, att åkerjordens behöriga gödning

• Lagidskottets Utlåtande N:o 58. 21

försummats, ålägges afträdaren att tillföra bostället gödningsämnen efter
ty behofvet fordrar.

8. Årsberäkning bestämmes för ej mindre den utaf afträdaren
under hans besinningstid verkstälda nybyggnad, för hvilken han är till
årsberäkning berättigad, och för hvilken årsberäkning ej förut blifvit
faststäld, än äfven dylik nybyggnad, som vid synen föreskrifves.

9. I händelse afträdaren antingen verkstält öfverbyggnad, såsom
i 19 § sägs, eller försummat den nybyggnad, honom ålegat, vare sig
utan rätt till årsberäkning, eller mot rätt till årsberäkning, så vidt på
hans besittningstid belöper, uppskattas värdet af öfverbyggnaden eller
den försummade nybyggnaden.

10. Beslut meddelas om fördelning på vissa år af kostnad eller
förlust i de fall, då sådan fördelning enligt denna författning är medgifven.

11. Tid utsättes, inom hvilken af synerätten föreskrifna arbeten
skola vara verkstälda.

12. I allt annat, hvartill denna boställsordning föranleder, anställes
undersökning och meddelas föreskrift.

" '' ? 54 §.

1. På grund af hvad vid af- och tillträdessyn af rätten blifvit
bestämdt skall, der så erfordras, emellan afträdare och tillträdare upprättas
och i synerättens utslag införas liqvid, fullständigt upptagande
å ena sidan alla de belopp, hvilka påförts afträdaren, och å andra sidan
allt hvad honom tillgodoförts.

2. Liqviden, som inrättas efter hvad behofvet i hvarje fall fordrar,
skall tydligt utvisa hvad afträdaren eller tillträdaren blifver skyldig
eller får till godo.

55 §.

Har af- och tillträdessyn hållits före afträdet, må afträdaren vid
uppgörelse, med tillträdaren tillgodoräkna sig kostnaden för de afträdaren
ålagda arbeten, som han före afträdet verkstält. Efter afträdet
må han ej befatta sig med några arbeten å bostället, utan skall hvad
då brister af det, som på honom ankommer, verkställas af tillträdaren
mot rätt till derför upptaget kostnadsbelopp, hvilket skall af afträdaren
nedsättas hos domkapitlet och icke må af tillträdaren lyftas, innan domkapitlet
härtill lemnat tillstånd med eller utan vilkor om säkerhets stäl -

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

lande hos domkapitlet för medlens användande. Nödiga föreskrifter i
dessa hänseenden skola i synerättens utslag meddelas.

56 §.

I det fall, som i 50 § 2 momentet afses, skall, sedan rättsförhållandet
emellan afträdaren och domkapitlet bestämts, synerätten, efter
ty ske kan, emellan domkapitlet och efterträdande löntagare skilja.

v,ii0 ■ 57 §.

1. För husesyner njuta domare, nämnd och skogstjensteman reseersättning
och dagtraktamente enligt gällande resereglemente, ordförande
och ledamot i rådstufvurätt samt konsistoriiombud reseersättning och
dagtraktamnnte, ordföranden lika som häradshöfding, ledamot lika som
nämndeman och konsistoriiombud lika som kronofogde, samt biträdande
byggnadskunnig pei-son godtgörelse efter synerättens bestämmande. Till
kostnad för husesjm räknas jemväl lösen för ett exemplar af syneinstrumentet,
hvilket skall vid bostället förvaras.

2. Vid laga syn skall kostnaden derför ^gäldas för boställen af
första klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller
äro i författningsenlig ordning utarrenderade, af vederbörande boställshafvare,
för boställen i Lappmarken af lappska ecklesiastikfonden, och
för hvarje annat boställe af kyrkans medel, eller, om tillgång saknas,
af pastoratet, der icke synerätten finner vare sig att synen blifvit utan
giltig orsak påkallad, eller ock att, när synen egt rum efter anmälan
om vanvåi''d, anmärkningen varit befogad, i livilka händelser den skyldige
skall åläggas att af synekostnaden gälda hvad synerätten skäligt pröfvar.

3* Kostnaden för af- och tillträdessyn skall gäldas för bostadsboställe
af första klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af
biskopar eller äro i författningsenlig ordning utari’endei''ade, utaf afträdai-e
och tillträdare till hälften hvardera, för bostadsboställen af andra
klassen och de löningsboställen, som af kyrkoherdar innehafvas, af
pastoratet, afträdare och tillträdare till en tredjedel hvardera, samt för
livarje annat boställe af kyrkans medel eller, om sådana saknas, af
pastoratet.

58 §.

Om fullföljd af talan mot syne- eller rådstufvurätt äfvensom mot
hofrätts beslut i dessa mål, gälle hvad derom är stadgadt; och skall

Lagutskottets Utlåtande. N:o 58. 23

domstolen meddela fullständig underrättelse om hvad i sådant afseende
är att iakttaga. < ii» . -*,•<*.tlnlii.

59 §.

Inom fjorton dagar efter afslutande af ekonomisk besigtning eller
husesyn skall ett exemplar af besigtnings- eller syneinstrumentet för
domkapitlets räkning afgiftsfritt till konsistoriiombudet öfversändas. Inom
samma tid tillhandahållas vederbörande parter mot lösen nödiga exemplar
af instrumentet antingen å förrättningsstället eller å annat ställe
inom häradet eller tingslaget, derom vid förrättningens slut underrättelse
meddelas.

60 8. ’ ■ • tillit?.

■'' # 1 > ■ •! •

Vedex-börande byggnads- och underhållsskyldig skall inom en månad
efter förloppet af den tid, då, enligt hvad honom genom synerätts laga
kraft egande beslut förelagdt blifvit, anmärkta brister och felaktigheter
bort vara afhulpne eller föreskrifven nybyggnad verkstäld, om fullgörandet
till domkapitlet ingifva anmälan, vitsordad, för annan byggnadsoch
underhållsskyldig än boställhafvai-e, af denne, och, beträffande boställshafvaren
åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant
ändamål å kyrkostämma utsedda ombud. Försummar byggnads- och underhållsskyldig
hvad nu sagdt är, skall öfverexekutoi’, på anmälan härom
af domkapitlet, vidtaga erfordeidiga åtgärder för verkställighet på den
försumliges bekostnad af hvad eftersatt blifvit. Skulle hvad domkapitlet
såsom boställshafvare blifvit ålagdt ej fullgöras, eger församlingen eller
efterträdande boställshafvai-e verkställighet hos öfverexekutor påkalla.
i: :r.. •.: < . ■ ■. , ■ ,•, • '' : • , ■ •

X Kap.

Allmänna bestämmelser.

61 §. -o''fy

Instrument öfver ekonomiska besigtningar och husesyner samt
andra bostället rörande handlingar skola, jemte förteckning å desamma,

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

af boställshafvare derstädes eller i kyrkan förvaras, vid besigtningar
och syner tillhandahållas samt vid afträde till efterträdaren öfverlemnas.

62 §.

Hvad för boställshafvare i denna boställsordning är föreskrifvet
gälle äfven för arrendator eller brukare, som är i författningsenlig ordning
antagen, samt, i tillämpliga delar, äfven för domkapitlet för den
tid, domkapitlet för allmän kassas räkning boställe innehafver.

63 §.

Finner synerätt till boställe hörande jordbruk vara af så obetydlig
omfattning, att för boställen med jordbruk gifna bestämmelser till större
eller mindre del synas icke derå tillämplige, eger synerätten förordna,
om och i hvilken mån beträffande sådant boställe skola tillämpas för
boställen utan jordbruk meddelade stadganden.

64 §.

Sedan bestämdt blifvit, hvilka hus skola å boställe finnas, eller
förordnande enligt 63 § meddelats, må, utan hinder deraf att beslut
härutinnan vunnit laga kraft, synerätt, på grund af sedermera inträffade
förändrade förhållanden, i dessa afseenden annorlunda förordna.

65 §.

För pastorat, bestående af både lands- och stadsförsamling, skall,
i brist af godvillig öfverenskommelse, Konungens befallningshafvande
för viss tid, högst femtio år, bestämma, huru stor lott af den pastoratet
tillkommande byggnads- och underhållsskyldighet å andra och tredje
klassernas bostadsboställen skall påläggas hvarje särskild församling
inom pastoratet; dervid hänsyn skall tagas både till invånareantalet i de
olika församlingarne och till summan af senast påförda bevillningsafgifter
för de beskattningsföremål^fför hvilka deltagande i byggande
och underhåll af prestgård skall ega rum, dock med iakttagande, hvad
landsförsamling angår, icke allenast af den lindring, som i sådant hänseende
enligt gällande lag är medgifven för andra beskattningsföremål
än fastighet, utan ock deraf att, äfven om bostadsbostället är i stad beläget,
landsförsamling icke må påföras andel i mer än som motsvarar

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

den, enligt 14 § 1 mom. i denna boställsordning, pastorat åliggande
byggnads- och underhållsskyldighet å bostadsboställe af samma klass
å landet. . U- '' !., . . . '''' :,.<•••/ L. i;;od

Med tillämpning af hvad sålunda bestämmes, verkställer synerätt
fördelningen emellan pastoratets församlingar så, att en hvar bland dessa
får, så vidt ske kan, särskilda af de laga husen att bygga och underhålla.

- • .-il}>;») r . t ; p4 _ • •- ''• l j .-i:’.'' .Ii?

„r 66 §.

Då löntagare, som saknar visst boställe, är berättigad till fri
bostad, skall bostadens beskaffenhet lämpas efter hvad derom för motsvarande
boställe är stadgadt.

.> iioij;’, ''fso.ijduJeod •■ ■.-nuu-: H i ö : : * .--i .ö

67 §.

■ ij‘ : , i t;;. - / : - '' - • -;'' i ,. till j*’ * ~ t ! )r -.y i ;;•! ■ <• i.; /.r:

1. För andra klassens bostadsboställen på landet i Skåne gäller
fortfarande hvad derom särskildt är stadgadt.

j2. Der eljest å viss ort eller för visst boställe, i följd af särskildt
stadgande, öfverenskommelse eller annan giltig grund, i fråga om hvem
byggnader och underhållsskyldigheten åligger eller om fördelningen af
densamma, ett annat förhållande eger rum, än som öfverensstämmer
med hvad derom i allmänhet varit stadgadt, tillämpas fortfarande hvad
sålunda hittills undantagsvis varit härutinnan gällande.

XI Kap.

. . ; • "• . * t * ''V* * • t : *• . 4 i I •

Om tillämpning af denna boställsordning och öfyergångs stadganden.

68 §.

1. Denna boställsordning skall, med iakttagande af hvad här
nedan sägs, tillämpas från och med den 1 maj 1895.

2. Hittills utnämnd löntagare vare ej, mot sitt bestridande, underkastad
andra än de före denna boställsordnings utfärdande gällande
föreskrifter i afseende på de laga husens byggande och underhåll; och
skall boställsordning^! i detta afseende, så länge den ej är för boställs Bih.

till Biksd. Prof. 1894. 7 Sand, 34 Raft. 4

26 Lagutskottets UäAtanåe N:o 68.

häfvare» gällande, icke heller för annan, som å boställe är byggnadsskyldig,
tillämpas 3-

Å andra klassens bostadsboställen på landet skall pastoratet,
enligt hittills gällande föreskrifter, fortfarande bygga och underhålla
spanmålsbod, så länge boställshafvaren uppbär löningssäd i skäppan.
När detta förhållande upphör och spanmålsbod ändock bör å bostället
finnas, inträder kyrkoherdens skyldighet att, enligt denna boställsordning,
spanmålsbod bygga och underhålla.

4. Den rätt, som i följd af särskildt stadgande eller landssed
hittills på vissa orter må tillkomma afträdande boställshafvare att efter
sitt afträde njuta skörden af den näst förut å bostället utsådda höstsäden,
vare ej gällande för löntagare, som härefter utnämnes.

5. Stadgandet i 57 § 3 momentet beträffande bostadsboställen af
andra klassen och de löningsboställen, som af kyrkoherdar innehafvas,
skall tillämpas först vid de af- och tillträdessyner, som hållas vid härefter
utnämnd löntagares afträde.

6. Hvad för vissa stift är i fråga om ersättning för odlingsarbeten
å prestboställen genom särskilda kongl. bref stadgadt skall härefter tillämpas
endast beträffande de odlingar, hvilka äro påbörjade före år 1895.

7. De laga hus, som blifvit uppförda, innan denna boställsordning,
efter hvad nu sagdt är, skall tillämpas, må ej, der de, enligt förut gällande
stadganden, äro godkända eller antagliga, utdömas derför, att de ej
med boställsordningen öfverensstämma.

69 §.

Vid den af- och tillträdessyn, som å boställe hålles i anledning
af första härefter inträffande ombyte af boställshafvare, skall synerätten
dela, i den mån förhållandena sådant påkalla, enligt förut gällande stadganden,
bedöma afträdarens hygguads^- och underhållsskyldighet samt
rättsförhållandet emellan honom och tillträdaren, dels ock, såvidt stadgandena
i 68 § 2 momentet medgifva, med tillämpning af denna boställsordning,
bestämma hvilka laga hus böra å bostället finnas samt hvem
byggnads- och underhållsskyldigheten af de samma derefter skall åligga.
De hus, som dervid till byggande och underhåll från en till annan
öfvergå, skola i fullgodt stånd lemnas; och böra förty alla å dessa hus
vid synen anmärkta brister afhjelpas eller ersättas af den, hvilken
dessa bristers afhjelpande, enligt förut gällande stadganden, ålegat.

Lagutskottets Utlåtande N:o 56.

T ...... I

'' 70 §.

Hittills utnämnd löntagare, som boställe tillträdt och i anledning
af hvars tillträde af- och tillträdessyn hållits, innan tillämpning af denna
boställsordning vidtager, vare ej berättigad att af annan byggnadsskyldig
å bostället fordra andra laga hus än dem, som dittills blifvit derstädes
insynta; men åstundar sådan boställsbafvare, att boställsordningen,
utom" beträffande de laga husens antal, i öfrigt, i fråga om deras
byggande och underhåll, må redan under hans besittningstid vinna tilllämpning,
göre derom anmälan vid husesyn; och skall, der i följd af
dylik anmälan annan fördelning af byggnads- och underhållsskyldigheten
af denna boställsordning föranledes, synerätten förordna om sådan
fördelning, med iakttagande af hvad i nästföregående paragraf sagdt
är. Sådan anmälan må dock ej göras af löntagare, hvars efterträdare
vid boställsordningens utfärdande är nämnd.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af
herr Bedelius inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottet remitterad
motion, n:o 146, så lydande:

Det förslag till ecklesiastik boställsordning, som nu på grund
af Kongl. Maj:ts nådiga proposition n:o 30 föreligger till Riksdagens
pröfning, torde kunna i en och annan punkt ytterligare förbättras, särskilt
beträffande ifrågavarande boställes åbyggnader, afkastning och
häfd. Jag beder derför vördsamt få framlägga några små ändringsförslag;
och anhåller, att Riksdagen, derest mina förslag pröfvas antagliga,
för sin del behagade besluta:

l:o att 3 § måtte erhålla följande förändrade lydelse: Å bostadsboställen,
förenade med jordbruk, på landet och i stad skola, der ej
enligt 5 § undantag medgifves, finnas följande laga hus: 1) sätesbyggning,
2) visthus med spanmålsloft, 3) källare, 4) brygghus, 5) vedbod,
6) hemlighus, 7) drängstuga, 8) vagnsredskapshus, 9) stall, 10) fähus,
11) fårhus eller i fähuset anbringad särskild fårkätte, 12) svinhus, 13)
en eller flere lador samt loge efter behofvet.

Motiv: Laga hus må ej föreskrifvas utöfver behofvet, emedan
öfverflödiga hus orsaka onödiga utgifter och minska boställsafkastningen.

2:o att 4 § må lyda sålunda: Bostadsboställen utan jordbruk på

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

landet och i stad skola, der ej enligt 5 § undantag medgifves, vara
försedda med dessa laga hus: 1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) källare,
4) brygghus, 5) vedbod och 6) hemlighus.

Motiv: Drängstuga, stall och vagnshus må uteslutas, emedan byggnad
och underhåll af dessa hus, kost och lön åt dräng samt inköp och
underhåll af hästar blifva tillsammans dyrare än att lega erforderlig
skjuts*

3:o att 8 § må ändras på det sättet, att ur mom. 2 må uteslutas
orden »minst» och »högst tio»; samt ur mom. 3 må uteslutas orden
»minst» och »högst sex», emedan öfverflödiga rum öka lefnadskostnaderna
och motverka ett enkelt och flärdlöst lefnadssätt.

4:o att 16 § mom. 1 må erhålla följande förändrade lydelse:

Boställes skogsafkastning, i likhet med all annan afkastning, skall,
så länge bostället är till aflöning anslaget, i allmänhet tillfalla boställshafvaren.
Dock, om skogstillgången är så riklig, att den, utöfver husbehofvet
och utöfver hvad som erfordras till skogens vård och underhåll,
lemnar öfverskott till afsalu till så stora belopp, att boställshafvarens
sammanlagda löneinkomster derigenom skulle öfverstiga det belopp,
hvartill lönen enligt faststäld lönereglering beräknats, skall det
Överskjutande beloppet öfverlemnas till församlingens kyrkoråd och
amvändas till underhåll af församlingens hus å bostället samt, om ytterligare
tillgång finnes, till underhåll af församlingens kyrka. Om ändå
sedan öfverskott finnes, ma detta kunna användas till folkundervisningens
befrämjande. Har staten anslagit något boställe, må om öfverskottet
kunna annorlunda förordnas.

Motiv äro: Boställenas natur såsom urgammalt kyrko-frälse och
deras härkomst. Från äldsta tider ålåg det socknen att anskaffa boställe,
så snart kyrka blifvit byggd. Se t. ex. Östgöta-Lagen »Kristnu
balkur» § 1. Tydligt är att alla bostallen, som tillkommo enligt sådan
lag vare sig genom köp, gåfva eller testamente, måste anses vara af
församlingen anskaffade; hvaraf följer, att, om och när de icke mera
användas för sitt afsedda ändamål^ vederbörande församling framför
hvarje annan torde kunna framställa skäliga anspråk på eganderätten
till nämnda boställen. Se dessutom kong!, resolution på presterskapets
besvär den 7 juli 1752 § 10 samt å allmogens besvär den 29 november
1756 § 79, kongl. resolution den 3 februari 1803 och kammarkollegii
kungörelse, den 15 februari 1803, och jemför dermed den så kallade
reduktionsjordeboken 1686, presterskapets privilegier den 16 oktober
1723 § 4 samt gällande regeringsform § 114 och slutligen kongl. förordningen
den 11 juli 1862 § 9 mom. 1.

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

5:o att 18 § mom. 1 a) förändras på det sättet, att det kommer
att lyda: a) den nybyggnad, för hvilken vid af- och tillträdessym företrädaren
förklarats skyldig svara och som icke före hans afträde blifva
fullgjord; och som efter synerätts uppskattning motsvarar det byggnadsbidrag,
boställshafvare af företrädare erhåller; och b) den nybyggnad,
som -i följd af brandskada å sådana hus, hvilkas byggande boställshafvare
åligger* blifver erforderlig, i den mån dylik nybyggnad motsvarar
uppburen brandskadeersättning.

Mom. 2. Orden »det antal år» ändras till »högst femtio år»;
hvarefter orden »samma hus — — — blir nödig» uteslutas i syfte att
förekomma större orättvisa emot endera af boställshafvarne.

6:o att 20 § ändras sålunda: Mom. 2 och 3 uteslutas, af detta
skäl: Der det pröfvas skäligt, ätt efterträdaren skall betala för nybyggnad
eller annat, bör ersättningen tillfalla företrädaren, som byggt och
bättrat, men ingen annan, särskildt icke tillträdaren sjelf, såsom föreslagits.

7:o att 23 § mom. 1 ändras derigenom, att orden »utan rätt till
godtgörelse härför» uteslutas, då det ju måste anses orättvist, att en innehafvare
skall kunna åläggas att inrätta ett nytt torp och nybygga
alla dess hus på uteslutande egen kostnad, under det en annan skall
tillerkännas rätt att få emottaga allt nybygdt utan någon sin kostnad.

8:o att 26 § måtte förändras på det sättet, att sista stycket från

och med orden »För hvarje--» utgår, enär stadgandet i 53 § mom.

5 kan vara nog.

9:o att i 27 § mom. 1 måtte insättas »ett tusen» i stället för
»trehundra», och »tjugu» i stället för »tio».

Motiv: Der någon af nit för trädgårdsskötsel och fruktodling
underkastar sig så stor möda och kostnad, att han inköper och planterar
träd för 1,000 kronor, bärbuskar för 300 kronor, parkbuskar
och perenna blomsterväxter för 200—300 kronor, bekostar jordarbeten
för 1,000 kronor, anskaffar gödningsmedel för 500 kronor, må han billigtvis
kunna tillerkännas 1,000 kronor ersättning, då dertill lägges, att
anläggaren under 10—15 års tid har utgifter men inga nämnvärda
inkomster deraf, men tillträdaren får det färdigt och kan erhålla ensamt
af trädfrukter 200—300 kronor och mer inkomster på ett år,
hvarpå exempel gifves.

10:o att 30 § må föras såsom ett 4:de moment till 29 §, hvarefter
i dess ställe insätteB en ny § 30 af detta innehåll:

Kostnaderna för mera omfattande och värdefulla förbättringar å
ett boställe genom odling, stenrödjning, plantering, torrläggning af vat -

SO Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

tendränkt mark ro. m. må kunna efter synerätts beprisande på tjugu
år fördelas.

lI:o att 32 § mom. 5 måtte utgå, emedan bestämmelsen i 31 §
mom. 1 är tillräcklig, och orätt eljest kan tillfogas en afträdare.

12:o att 53 § mom. 7 måtte utgå, af samma skäl som 32 § mom. 5.
13:o att 68 § mom. 4 måtte ändras derhän, att det måtte stadgas,
att värdet af skörden i fråga måtte fördelas på 20 år, räknade
från den 1 maj året näst efter det, under hvilket denna boställsordning
blifver gällande lag.

Rörande tillkomsten af Kongl. Maj:ts förslag samt den i ämnet
uppå Kongl. MajttB föranstaltande verkstälda utredning tillåter sig utskottet
hänvisa till innehållet af de vid propositionen fogade utdrag af
statsrådsprotokollet, hvarjemte utskottet vill erinra derom, att kyrkomötet,
hvars yttrande infordrats, huruvida detsamma medgåfve, att vissa
i förslaget innehållna bestämmelser måtte varda gällande utan hinder
af stadgandena i 4, 9 och 13 punkterna af presterskapets privilegier
den 16 oktober 1723, i afgifven skrifvelse medgifva:

under förutsättning att någon ändring i 14 § och 67 § 2 mom.
uti förevarande förslag till boställsordning icke utan kyrkomötets samtycke
kommer att ega rum — att, utan hinder af hvad presterskapets
privilegier den 16 oktober 1723 i 4:de punkten innehålla, stadgandet i
14 § angående fördelning af byggnads- och underhållsskyldigheten å
andra klassens bostadsboställen på landet må varda gällande;

att, utan hinder af hvad presterskapets privilegier den 16 oktober
1723 i 9:de punkten innehålla, de i 23 § föreslagna stadganden, såvidt
de afse anläggande af torp å boställe, må varda gällande; och

att, utan hinder af hvad presterskapets privilegier den 16 oktober
1723 i 13:de punkten innehålla, stadgandet i 32 § om rätt för tillträda^
att före tillträdesdagen inrymmas i halfva husen må varda gällande;

med förklarande tillika, att detta medgifvande icke utgör hinder
för sådan affattning af 32 § 2 mom., att afträdares inrymningsskyldighet
skall vidtaga först den 14 mars samt ej afse boställes sätesbyggning.

Vid behandlingen af Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet
med hänsyn till vigten af de i förslagets 13, 14 och 15 §§ upptagna
bestämmelser om byggnads- och underhållsskyldigheten å de
ecklesiastika boställena, och då de principer, som härvid gjort sig gällande,
äro för förslaget grundläggande, ansett sig böra till en början

Lagutskottets Utlåtande N:o 58. 31

granska innebörden af samma bestämmelser, dervid utskottet icke funnit
anledning till anmärkning mot 13 och 15 §§.

Beträffande åter 14 §, hvari behandlas, byggnads- och underhållsskyldigheten
å boställen af 2:dra och 3:dje klassen, har utskottet ansett,
att en förändring af nu gällande bestämmelser härutinnan icke bör
medföra ökad tunga för församlingarne gent emot presterskapet, utan
att den byggnads- och underhållsskyldighet å 3:dje klassens boställen,
som kan böra af församlingarne öfvertagas, må motsvaras af lättnad i
sådan skyldighet beträffande 2:dra klassens boställen. Då emellertid
efter utskottets åsigt enligt bestämmelserna i 14 § af Kongl. Maj:ts
förslag en sådan jemvigt i nuvarande förhållanden emellan presterskapet
å ena och församlingarne å andra sidan icke skulle vinnas, utan
församlingarne, om detta förslag bifölles, skulle få vidkännas en väsent-*
ligen förökad byggnads- och underhållsskyldighet å ecklesiastika boställen,
samt härtill kommer att de föreslagna bestämmelserna skulle
verka synnerligen ojemnt, så att, under det någon lättnad skulle beredas
de församlingar, der endast kyrkoherde vore anstäld, tungan för
de församlingar, der flere komministrar, kapellpredikanter eller pastoratsadjunkter
finnas, skulle blifva särdeles stor, har utskottet icke ansett
sig kunna tillstyrka Riksdagen att antaga 14 § i oförändradt skick.

Utaf de olika förslag, som inom utskottet framställe till förändrad
lydelse af samma paragraf, har likväl intet lyckats vinna pluralitet.

Då utskottet vid sådant förhållande icke kan förelägga Riksdagen
något förslag beträffande oftanämnda 14 §, lärer deraf följa, att ej
heller öfriga bestämmelse!7 i det kongl. förslaget kunna af Riksdagen
antagas; och utskottet hemställer alltså, > :

att Riksdagen icke måtte bifalla ifrågavarande
Kongl. Maj:ts proposition, samt att herr Redelius’ i
ämnet väckta motion icke måtte till någon Riksdagens
åtgärd föranleda. > ■

Stockholm den 2G april 1894.

På lagutskottets vägnar:

L. ÅnnerBtedt.

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

Reservationer: ■

af herrar Annerstedt, Öländer och Lundin, hvilka ansett att utskottets
betänkande bort hafva följande lydelse:

»Under behandlingen i lagutskottet af Kongl. Maj:ts proposition
med förslag till ecklesiastik boställsordning har enligt utskottets uppfattning
tydligt trädt i dagen, att den i propositionen föreslagna utsträckningen
af församlingens byggnadsskyldighet till vissa boställshus
å komministers- och öfriga tredje klassens boställen emot befrielse för
församlingen från byggnadsskyldigheten i afseende å viBsa af boställshusen
å kyrkoherdeboställena för närvarande icke låter sig genomföra,
alldenstund emellan boställshafvarnes representanter inom kyrkomötet
och dem, som inom Riksdagens Andra Kammare kunna anses representera
i främsta rummet de byggnadsskyldiges inom församlingarne intressen,
är rådande en grundväsentlig olikhet i uppfattningen, huru stora
eftergifter i församlingens byggnadsskyldighet å kyrkoherdeboställen
skall motsvara den föreslagna utsträckningen i byggnadsskyldighet å
komministersboställen.

Fäster man sig vid innehållet af de förslag till ändring i 14
som af lagutskottets ledamöter från Andra Kammaren blifvit i utskottet
framlagda, torde man utan fara för misstag kunna antaga, att denna
olikhet icke kan under den närmare framtiden utjemnas. Vid sådant
förhållande, och då ny ecklesiastik boställsordning icke kan bringas till
stånd utan att samstämmighet i detta afseende blifvit uppnådd emellan
Riksdag och kyrkomöte, synes utskottet icke återstå annan utväg för
vinnande af den förbättring i lagstiftningen angående de ecklesiastika
boställena, som i öfriga afseenden innehålles i nu föreliggande förslag
till ecklesiastik boställsordning, än att deri bibehålla den fördelning af
byggnadsskyldigheten emellan församling och boställshafvare, som nu
gällande lagbestämmelser innehålla, och följaktligen gifva åt 14 § i förslaget
den lydelse, som svarar mot detta innehåll.

öfriga bestämmelser i propositionen gifva anledning till allenast
följande erinringar:

8 §. Bestämmande af ett maximum för antal af boningsrum i
sätesbyggning synes icke vara behöfligt och måhända i särskilda fall
ledande dertill, att af synerätten komrne att fastställas ett större antal
rum, än om allenast ett minimum i lagen vore utsatt.

IjagiUskottets Utlåtande N:o 58.

t) §. De i 9 § 3 och 4 mom. förekommande föreskrifter angående
anordningen af brygghus, stall, fähus och fårhus synas icke vara
erforderliga, utan höra helt och hållet öfverlemnas till afgörande af
synerätten. ''• ^■ f:. - f.

26 §. Andra stycket i 26 § torde kunna uteslutas, då de i första
stycket af samma paragraf meddelade föreskrifter angående häfdandet.
af boställes egor synas vara tillfyllestgörande. ''>•

33 §. Enär det icke kan vara lämpligt, att domkapitlet vid ut*
öfvandet af tillsynen i fråga om boställes vidmagthållande till hus och
egor tager hänsyn till boställshafvares större eller mindre tillgångar,
bor stadgandet härom ur paragrafen utgå.

68 §. Genom den ofvan föreslagna lydelsen af 14 § blifver det
i 68 § 3 mom. upptagna stadgandet angående spannmålsbod obehöflig!;
men deremot bör i sistnämnda paragraf intagas en föreskrift om församlings
skyldighet att bygga tiondelada, i händelse tertialtionden utgår
in natura.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställes:

att Riksdagen, med förklarande att Kong!. Maj:ts
proposition till ecklesiastik boställsordning icke kan
oförändrad bifallas, ville för sin del antaga följande:

Ecklesiastik boställsordning.

Med ändring af hvad 26 kapitlet 2 § byggningabalken och särskilda
författningar innehålla häremot stridande, förordnas som följer:

1 § — 7 § lika med Kongl. Maj:ts proposition.

8 §•

1. Sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen bygges efter
ritning, som för hvarje fall af Kongl. Maj:t fastställes.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe af andra klassen må föreskrifvas
minst sex boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga kontor
samt en eller två förstugor.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe af tredje klassen må föreskrifvas
minst fyra boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga kontor
och en eller två förstugor.

Bih. till Rissel. Prof. 1894. 7 Samt. 34 Muff. 5

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

9 8. ''

1. Sätesbyggning å bostadsboställe uppföres, der läget så medgifver,
skild från öfriga hus, på stenfot af minst fem decimeters höjd
ofvan jord, med väggar företrädesvis af tegel eller timmer, men äfven,
der något af dessa ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas, af annat ändamålsenligt,
i orten brukligt byggnadsämne. Till byggnaden i öfrigt
användas de ämnen, som lämpliga finnas och med ortens sed öfverensstämma.
Boningsrummen göras så stora, som behofvet i hvarje fall
fordrar, minst tre meter höga, dock att å andra och tredje klassernas
bostadsboställen rum å vinden må göras tre decimeter lägre; och skola
boningsrummen i allmänhet vara försedda med ugnar af kakel; men
äfven ugn eller spis af sten eller ugn af jern må kunna i något rum
tillåtas. Framför ugns- eller spisöppningarne anbringas jernplåt eller
plansten. Alla boningsrum förses med dubbelfönster, gipsade eller
spända tak, oljemålning å panel, dörrar, dörr- och fönsterinfattningar,
samt å väggarne tapeter eller lämplig målning.

2. Öfriga laga bus å bostadsboställen uppföras af ändamålsenliga
byggnadsämnen efter ortens sed, till den storlek, behofvet i hvarje fall
fordrar. Stenfot å dessa hus göres minst tre decimeter hög ofvan jord.

10 § — 13 § lika med Kongl. Maj:ts proposition. •

• 14 §. /r;. -

l:o) Å andra klassens bostadsboställen å landet skola sätesbyggning, visthus,
brygghus, spanmålsbod, stall och fähus, för så vidt de böra enligt denna
författning såsom laga hus finnas, af pastoratet byggas och underhållas. Öfriga
laga hus å sådana boställen byggas och underhållas af boställshafvaren.

2:o) Å tredje klassens bostadsboställen å landet byggas och underhållas
alla laga hus af boställshafvaren.

3:o) Å bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad byggas
och underhållas alla laga hus af pastoratet.

15 §—25 § lika med Kongl. Maj:ts proposition.

26 §.

Boställshafvare skall väl häfda samt i god växtkraft hålla boställes
åker och äng, nödiga diken, efter hvad derom stadgadt är, gräfva

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

och vidmakthålla samt i öfverensstämmelse med den särskilda plan,
som angående befintliga hagmarkers ändamålsenliga skötsel må vara
faststäld, sådana marker rödja och vårda.

27 §—32 § lika med Kong!. Maj:ts proposition.

• 33 §. '' , t

Domkapitlet bör egna noggrann tillsyn deröfver, att inom stiftet
belägna boställen varda till hus och egor behörigen vidmagthållna,
samt att boställshafvare ej lemnas tillfälle genom försummande af honom
åliggande byggnads- och underhållningsskyldighet, ådraga bostället husröta,
som kan förnärma boställets och efterträdares rätt. Anser domkapitlet
boställets rätt vara genom något af domstol eller annan myndighet
meddeladt beslut förnärmad, skall domkapitlet föranstalta, att beslutet
varder i behörig ordning öfverklagadt.

34 §—67 § lika med Kongl. Maj:ts proposition.

68 §.

1. Denna boställsordning skall, med iakttagande- af hvad här
nedan sägs, tillämpas från och med den 1 maj 1895.

2. Hittills utnämnd löntagare vare ej, mot sitt bestridande, underkastad
andra än de före denna boställsordnings utfärdande gällande
föreskrifter i afseende på de laga husens byggande och underhåll; och
skall boställsordningen i detta afseende, så länge den ej är för boställshafvaren
gällande, icke heller för annan, som å boställe är byggnadsskyldig,
tillämpas.

3. Å andra klassens bostadsboställen på landet skall pastoratet,
enligt hittills gällande föreskrifter, fortfarande bygga och underhålla
tiondelada, så länge boställshafvaren uppbär tertialtionde in natura. När
detta förhållande upphör och spanmålsbod ändock bör å bostället finnas,
inträder kyrkoherdens skyldighet att, enligt denna boställsordning, spanmålsbod
bygga och underhålla.

4. Den rätt, som i följd af särskildt stadgande eller landssed
hittills på vissa orter må tillkomma afträdande boställshafvare att efter
sitt afträde njuta skörden af don näst förut å bostället utsådda höstsäden,
vare ej gällande för löntagare, som härefter utnämncs.

JAKjutshMds Utlåtande N:o 58.

5. Stadgandet i 57 § 3 momentet beträffande bostadsboställen
af andra klassen och de löningsboställen, som af kyrkoherdar innehafvas,
skall tillämpas först vid de af- och tillträdessyner, som hållas
vid härefter utnämnd löntagares afträde.

6. Hvad för vissa stift är i fråga om ersättning för odlingsarbeten
å prestboställen genom särskilda kongl. bref stadgadt skall härefter
tillämpas endast beträffande de odlingar, hvilka äro påbörjade före
år 1895.

7. De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,
efter hvad nu sagdt är, skall tillämpas, må ej, der de, enligt förut
gällande stadganden, äro godkända eller antagliga, utdömas derför,
att de ej med boställsordningen öfverensstämma.

69 § lika med Kongl. Maj:ts proposition.

70 § lika med Kongl. Maj:ts proposition»;

af herrar Hasselrot, G. H. Lundström, von Möller och Bruzelius, som
ansett, att utskottet bort tillstyrka Riksdagen att för sin del antaga
följande förändrade lydelse af § 14 i Kong]. Maj:ts förslag:

»14 §.

Å andra och tredje klassens bostadsboställen skola sätesbyggning,
visthus och hushållskäliare af pastoratet byggas och underhållas. Ofriga
laga hus å sådana bostadsboställen byggas och underhållas af boställshafvaren».

Beträffande öfriga delar af Kongl. Maj:ts förslag utom hvad angår
68 § hafva herrar Hasselrot, C. H. Lundström, von Möller och Bruzelius
instämt i den reservation, som afgifvits af herrar Annerstedt, Öländer
och Lundin, med det förklarande af herr Bruzelius, att han ansett, att mom.
2 i § 67 bort så formuleras, att deri gifna bestämmelser ej egde tillämpning
sedan hittills utnämnd löntagare frånträdt sin befattning));

af herr Liss Olof Larsson, som ansett, att § 14 bort erhålla den
lydelse herr Hasselrot med flere i sin reservation föreslagit, och att
utskottet efter den definitiva behandlingen och afgörandet af § 14 bort
redogöra för do anmärkningar, hvartill förslaget i öfrigt inom utskottet
gifvit anledning; hvarjemte herr Larsson vidare anfört:

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

»Oafsedt don ändrade lydelse 14 § enligt min mening bort erhålla,
tarfvar förslaget väsentliga förändringar. Särskilt anser jag
detta vara förhållandet beträffande 67 § 2 mom. Om detta lagrum bifalles
oförändradt, skall nemligen det oefterrättlighetstillstånd, som
hittills varit rådande i fråga om prestgårdsbyggnadsskyldigheten i vissa
orter, alltjemt komma att ega rum. Beträffande särskildt Vesterås stift
ega de flesta om icke alla församlingarne ej rätt att bygga och underhålla
prestgårdar, på sätt allmän lag stadgar, utan derstädes tillämpas
i stället för lag något som benämnes särskilda kommissionsbeslut af
anno 1687. Så är fallet t. ex. med Leksands och Djura församlingar
af nämnda stift. Den af Konungen för dessa församlingar år 1866
faststälda prestlönereglering bestämmer visserligen, att församlingarna
skola bygga efter lag. Men domstolarne hafva befunnit en handling
af den 21 april 1687 vara den lag, som församlingarne der äro
underkastade. Denna mer än 200-åriga handling, som kallas »Leksands
församlings utgift», innefattar följande stadgande: »Angående prestgårdsbyggnad
så håller församlingen alla husen vid makt som af ålder
varit vant». Ifrågavarande handling lärer vara med namn och bomärken
försedd af några församlingsbor, hvilkas behörighet att å församlingens
vägnar ingå sådan för alla tider gällande utfästelse icke ens påståtts än
mindre visats.

På dylika s. k. kommissionsbeslut eller på annat .jern förligt sätt
hafva församlingarne i Vesterås stift sig ålagdt att bygga icke blott
åt kyrkoherdar utöfver hvad i allmänna lagen föreskrifves, utan äfven
åt komministrarne.

Jag har ansett mig böra påpeka dessa missförhållanden, för att
visa nödvändigheten af deras undanröjande, då, som jag hoppas, ett
nytt och mera antagligt förslag till ecklesiastik boställsordning snart
kommer under ompröfning.

Naturligtvis böra ej nuvarande löntagare åläggas annan byggnadsskyldighet
än den, som hittills af en eller annan anledning ansetts åligga
dem, men för den löntagare, som hädanefter utnämnes, bör den nya
boställsordningen vara gällande, och församlingarne dymedels vinna den
likställighet, som de tyvärr hittills saknat. Denna likställighet vinnes,
om till § 67 mom. 2 tillägges: »Under nuvarande löntagares tjenstetid».

Ett sådant tillägg till förevarande mom. förefaller mig så naturligt,
att jag är frestad tro, att det endast af något förbiseende kommit
att bortfalla ur förslaget»;

af herr Fröberg;

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

af friherre Bonde, med hvilken herr Kardull instämt:

»Då jag funnit, att det af Kongl. Maj:t framlagda förslaget till
ecklesiastik boställsordning uti flera afseenden innehåller mycket afsevärda
förbättringar uti den nu gällande lagstiftningen, har jag icke
kunnat dela den af utskottet uttalade meningen, att förslaget, på grund
deraf att vissa bestämmelser i detsamma ej af utskottet kunnat godkännas,
måste i sin helhet afstyrkas. Jag liar deremot ansett, att det
skulle vara högeligen önskligt, att Riksdagen uti denna vigtiga fråga
ville uttala sin mening och derför för sin del besluta antaga förslaget
med de förändringar, som granskningen deraf kunnat föranleda. Jag
delar fullkomligt utskottets uttalade åsigt, att § 14 af förslaget inför
uti lagstiftningen alltför betungande förpligtelser för församlingarne,
men denna olägenhet synes mig lätt kunna afhjelpas derigenom, att
denna paragraf så ändras, att församlingarnes deruti bestämda skyldigheter
gentemot presterskapet minskas. Då det föreliggande förslaget
särskild! afser att äfven bereda komministrar och pastoratsadjunkter
fördelen af att få en del af husen på deras boställen b}''ggda af församlingarne,
är det naturligen nödvändigt, att församlingarnes byggnadsskyldighet
på kyrkoherdeboställena minskas i förhållande härefter. Detta
har det kongl. förslaget ej tillräckligt iakttagit, hvarför jag anser, att
de hus, som af församlingarne vid såväl kyrkoherde- som komministersoch
pastoratsadjunktsboställen skola byggas, böra än ytterligare inskränkas
och endast utgöras af »sätesbyggnad, källare, visthus och
vedbod». Enligt Kongl. Maj:ts förslag åläggas församlingarne ej allenast
byggnadsskyldigheten, utan äfven hela underhållsskyldigheten. Detta
synes mig ej allenast särdeles betungande för församlingarne, utan äfven
i flera fall olämpligt, hvarför jag ansett, att underhållsskyldigheten för
alla hus bör tillkomma boställsinnehafvaren.

Äfven uti några andra paragrafer af förslaget anser jag vissa
ändringar vara af behofvet påkallade, men då dessa ändringar dels icke
äro af särdeles stor'' betydelse, dels ock vid den förberedande behandlingen
i utskottet godkänts af utskottets flertal, torde ej dessa af mig
behöfva särskild! motiveras.

På grund häraf har jag ansett, att utskottet bort tillstyrka Riksdagen
att med anledning af Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
herr Redelii i ämnet väckta motion, för sin del antaga en så lydande

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

Ecklesiastik boställsordning.

1 §—3 § lika med Köngl. Maj:ts förslag.

-i rj :.i.; . /i )’•[('' / i..-’ • t. • ''• <

4 §•

Bostadsboställeu utan jordbruk på landet och i stad skola, der
ej enligt 5 § undantag medgifves, vara försedda med dessa laga bus:
1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod
och 6) hemlighus. Erfordras å bostadsboställe utan jordbruk på landet
flera hus än nu sagdt är, må efter omständigheterna föreskrifvas ytterligare
något eller några af de i 3 § omförmälda hus.

♦ / i *. 1 f"; i m1 • • l * {il 11. n t j . i i * y ...<» y •

5 §—7 § lika med Kongl. Maj:ts förslag.

1. Sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen bygges
efter ritning, som för hvarje fall af Kongl. Maj:t fastställes.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe af andra klassen må föreskrifvas
högst sju boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga kontor
samt en eller två förstugor.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe af tredje klassen må Föreskrifvas
högst fyra boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga kontor
och en eller två förstugor.

9 §•

3 och 4 mom. utgå; för öfrigt lika med Kongl. Maj:ts förslag.

10 §—13 § lika med Kongl. Majrts förslag.

i4 §.

Å andra och tredje klassernas bostadsboställen skola sätesbyggning, visthus,
källare och vedbod, för så vidt de der böra enligt denna författning såsom laga
hus finnas, af pastoratet byggas. Öfrig a laga hus å sådana bostadsboställen
byggas och samtliga hus underhållas af boställshafvaren.

Lagutskottets Utletande N:o 58.

15 §—17 § lika med Kongl. Maj.ts förslag’.

18 §. f

3 inom. utgår; för öfrigt lika med Kongl. Maj:ts förslag.

19 §—25 § lika med Kongl. Maj:ts förslag.

•'' 1 i. ’i.. 1 »f»: it 11; i > > 1tI J. * < . V , • •'' .< / 1 i ;: 1 ) i \l i i i '' i; • 11 i ■ > • ✓ *\ i .„ t'' * » '' *

26 §.

I ''V;uu'' Is v 7-.‘* *•.:• . V, i;''T ’]»* I 1W >>.s »\V»V.u ;U''» . i Ti

2 stycket utgår; för (ifrigt lika med Kongl. Maj:ts förslag.

,w*if :r:*.**hrfO ; */. : ?•!> tf»'' mj ;ii

27 §—32 § lika med Kongl. Maj:ts förslag.

i t \K A y: ft CM-f r, Hif y T • O

33 §.

Domkapitlet bör egna noggrann tillsyn deröfver, att inom stiftet
belägna boställen varda till hus och egör behörigen vidmagthållna,
samt att boställshafvare ej lemnas tillfälle genom försummande af honom
åliggande byggnads- och underhållningsskyldighet ådraga bostället
husröta, som kan förnärma boställets och efterträdares rätt Anser domkapitlet
boställets rätt vara genom något af domstol eller annan myndighet
meddeladt beslut förnärmad, skall domkapitlet föranstalta, att beslutet
varder i behörig ordning öfverklagadt.

.Vr-t i.Vl , f-, ävu

34 §—41 § lika med Kongl. Maj:ts förslag.

42 §.

Vid besigtningen åligger förrättningsmannen:

l:o) att affordra boställshafvaren redovisning för byggnad sbidrag,
husröte- eller brandskadeersättning eller andra medel, hvilka böra för
boställets räkning redovisas;

2:o) ätt anmärka, huru tillståndet med egendomen befinnes i de
delar, hvilka enligt denna boställsordning kunna utgöra föremål för
uppmärksamhet: .a, ’

3:o) att i penningevärde uppskatta befunna brister, som kunna
utan nybyggnad afhjelpas, samt utsätta tid, hvarinom sådana brister,

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

derest förrättningen vinner laga kraft, böra genom vederbörande vara
afhulpna;.. . f .. . . , r )1.;

4:o att såväl vid förrättningens afsilande tillkännagifva som ock
i instrumentet anteckna, att den med förrättningen missnöjde, vid förlust
af rätt till vidare talan, eger inom 60 dagar efter förrättningens
afslutande anmäla sig hos domaren med begäran om laga syn.

r ; t 1 / '' . i '' • ''e • ; .

43 §—66 § lika med Kongl. Maj:ts förslag.

67 §.

1. För andra klassens bostadsboställen på landet i Skåne gäller
fortfarande hvad derom särskilt är stadgadt. . .. .

2. Der eljest å viss ort eller för visst boställe, i följd af särskildt

stadgande, öfverenskommelse eller annan giltig grund, i fråga om hvem
byggnads- och underhållsskyldigheten åligger eller om fördelningen af
densamma, ett annat förhållande eger rum, än som öfverensstämmer
med hvad derom i allmänhet varit stadgadt, tillämpas fortfarande under
nuvarande innéhafvarens tjenst hvad sålunda hittills undantagsvis varit
härutinnan gällande. . ..

68 §—70 § lika med Kongl. Maj:ts förslag.

af herr Erickson, som anfört:

Inom utskottet har jag biträdt det af friherre Bonde framstälda
förslag till lydelse af § 14 och instämmer i hufvudsakliga delar i den
af honom afgifna, vid betänkandet fogade reservation»;

af herr J. Anderson, hvilken anfört:

»Då Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagt förslag till ny ecklesiastik
boställsordning och ingen lärer kunna påstå, att nuvarande bestämmelser
äro tillfredsställande, har jag ansett, att utskottet, då detsamma ej i
oförändradt skick velat tillstyrka antagandet af Kongl- Maj:ts förslag,
bort föreslå de ändringar och tillägg, som utskottet funnit nödiga, och
icke, såsom nu skett, hemställa om afslag utan att något annat förslag
satts i stället.

Bill. till Biksd. Prof. 1894. 7 Sami. 34 Häft.

42 Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

Vid behandlingen af den ifrågavarande propositionen inom utskottet
har jag föreslagit åtskilliga förändringar, bland hvilka må nämnas,

att 8 § måtte få följande lydelse:

L Sätesbyggning å bostadsboställe — — — — fastställes.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe af andra klassen må
föreskrifvas högst sex boningsrum jemte kök, skafferi och
eri eller två förstugor.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe af tredje klassen må
föreskrifvas högst fyra boningsrum jemte kök, skafferi och
en eller två förstugor;

att 14 § förändras sålunda:

Å andra klassens bostadsboställen på landet skall sätesbyggning,
visthus, hushållskällare och vedbod samt å tredje
klassens bostadsboställen sätesbyggning af pastoratet byg•y<-
'' gas. Dessa hus och ej flera ega socknemän med tak och

innanredet boställshafvaren''färdiga antvarda och vare han
sedan skyldig att hålla dem vid magt med egen kostnad.
När de af ålder och bruk och ej af prestens vanrykt förfalla,
då skall pastoratet dem ombygga och må virke å
bostads- eller löningsboställes egor tagas såsom i 16 §
sägs. öfriga laga hus å sådana bostadsboställen byggas
och underhållas af boställshafvaren;

samt att 44 och 57 §§ så förändras, att kostnaderna för
ekonomiska besigtningar och husesyner skola gäldas, hälften af kyrkans
medel eller, om sådana saknas, af pastoratet och andra hälften af boställshafvaren.
Grunden till den sistnämnda förändringen är, att utom
de hus, boställshafvaren skall underhålla, boställets egor, stängsel och
skog enligt 53 m. fl. §§ lika med husen skola undergå syn.

I fråga om byggnadsskyldighet enligt 14 § har jag velat bibehålla
de flesta af de bestämmelser, som nu finnas dels i 26 kap. 2 § byggningabalken,
dels i de af Kongl. Maj:t från år 1865 faststälda löneregleringar,
hvari, så vidt jag känner, alla pastoraten blifvit befriade
från byggande och ^Underhåll af tiondehus, dels ock bestämmelserna i
kongl. resolutionerna den 1 augusti 1727 och den 10 augusti 1762,
hvilka resolutioner här i afskrift biläggas.

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

Utdrag af kongl Resolutionen på allmogens besvär den 1 Augusti 172Z -

av.

12. - i» ••

»Såsom allmogen i underdånighet begär Kongl. Maj:ts nådigste
utlåtelse om antalet till längden och bredden af de 7 laga hus, som de
i prestegårdarne, efter Kongl. Maj:ts j)å allmogens besvär vid 1720 års
Riksdag gifne nådiga Resolution 41 § böra uppbygga; så bär Kongl.
Makt sig häröfver således i nåder velat, att det första och andra huset
bör bestå i en byggning, som är 26 al. lång och 12 alnar bred inom
knutarne, med väggar, fyra alnar hög inuti. På ena ändan af samma
byggning kommer att blifva 2 camrar, hvardera 6 alnar breda och 7
alnar långa, och midt uti byggningen sätestuga å 12 alnar i längden
och 9 alnar i bredden. Förstugun blir utanför sätestugan, 3 alnar bred
och 12 alnar lång; men på den andra ändan af byggningen blir kiöket,
som svarar i storlek emot begge kamrarne, dock bör uti kiöket ingen
bakugn vara utan allenast en kiöksspis. Det tredje huset blir brygghuset,
10 alnar i fyrkant, med bakugn och kiöksspis. Det fjerde skall
vara bod med dubbel bota och låft, 8 alnar bred och 10 alnar lång.
Femte, visthuset, 6 alnar bredt och 8 alnar långt, utan låft. 6:te, ladan
med tvenne gålf, och en loge midt uti, kommer att proportioneras efter
tertialtiondens storlek uti församlingen. 7:de, fähuset, bör bestå af 9
alnar i bredden och 16 alnar i längden, allt inom knutarne räknat, och
stallet af 6 spiltor in alles. Thesse hus, men inga flera, hvarken kiellare
eller lada för gårdsens gröda, tillkommer allmogen att å prästebohlet
byggia: och när de äro färdige med tak och innanreda, samt prästenom
väl lagade i hand lefvererade, så åligger thet honom att draga försorg,
thet the ej af vanrykt förderfvas, och likmätigt den 32 § uti 1681 åhrs
husesyns ordning them vid macht hålla på egen bekåstnad: men tarfva
husen mycken och ansenlig förbättring, tå skola socknemännerne, alt
hvad som behöfves, tillföre, och på tlieras bekåstnad husen uppbygga.
Skulle prästen behöfva flera huus, än ofvan förmält är, så bör han them
af egen bekåstnad byggia och underhålla, och althenstund på somliga
orter små församlingar finnas, Indika omöjeligen en sådan byggnad, som
nu föreskrifven är, kunna åstadkomma, så skall vederbörande Landshöfdinge
med Consistorio öfverläggia, hvad byggnad bör beståss i the
församlingarne, som äro under 30 mantal, säterierne oberäknade. Thesutan
skall allmogen ej vara skyldig, att nu straxt tkenne byggnaden

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

upsatia, thevärt then ännu intet finnes, utan efter handen, alt som then
förra åbyggnaden förfaller, på thet sådant ej må lända them till alt för
stor last: men prästegårdsbyggnad, som allmogen uti somliga orter
genom Gonventioner sig åtagit, åligger them att fullgöra, så vida de
skiäligen theröfver sig icke besvära. Hvad Skåne och Halland angår,
så förblifver therstädes till vidare, som härtils vanligit varit».

Utdrag ur Kongl. Maj:ts nådiga resolution och förklaring uppå samtelige
presterskapets i Sverige och Finland, vid Riksdagen år
1761 i underdånighet andragne cdhnänne besvär och ansök.
ningar. Gifven Stockholm i Råd-camimren then 10 Augusti
1762.

§ 4.

»Kongl. Maj:t finner i nåder thet med lag och billighet aldeles
likmätigt, att, vid årliga byggnadsskyldighetens utsättande å prestebord,
then icke bör uträknas efter alla husen, them inbegrepne, som socknen
tillkommer att bygga; utan bör then endast uträknas efter the hus och
byggnader, som innehafvaren sjelf åligger att verkställa, och althenBtund
Kongl. Maj:t, uppå allmogens allmänna besvär år 1727 i nåder
resolverat, til förekommande af egenvillighet å begge sidor, huru månge
hus, icke allenast till antalet, utan ock till ett vist mått eller antal, församlingen
åligger bygga; altså och på thet vid then öfrige byggnaden,
som af presterne sjelfve bör besörjas, i lika måtto lag och icke Domarens
godtyckö må äga rum, vil Kongl. Maj:t här medels hafva följande
före skrifvit; hvarvid doch the Landsorter i Riket undantagas,
hyaräst, efter särskilt ingångne öfverenskommelser, församlingarne,
till sit presterskaps hjelp och understöd, all nödig byggnad vid prestegårdarne
sig åtagit.

1. En källare af åtta alnars längd och sju alnars bredd.

2. En drängstufva, innehållande sju alnar i längd och bredd inom
knutarne.

3. Et torkhus, eller så kallad badstuga, tio alnar lång och åtta
alnar bred, med sina behörige lafvar.

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

I ladugården :

4. Et svinhus af 3:ne rum, åtta alnar långt och sex alnar bredt.

5. Et vagnshus eller redskapslider, tio alnar långt och åtta alnar
bredt.

6. Hemligit hus efter beqvämligheten.

7. Et fårhus med skulla, tio alnar långt och åtta alnar bredt.

8. En sädeslada med loga och 2:ne gålf, lämpad efter nödtorften
och gårdsbrukets storlek.

Hvarvid doch the orter undantagas, ther presten, efter gammal
praxis och öfverenskommelse, äger frihet åt betjena sig af tiondeladan.

I fall och boskapen ej rymmas skulle uti socknens fähus, må
presten äfven bygga et sådant efter nödtorften; äfven som thet och är
nödigt, åt i skoglösa orter, hvar några af thesse hus äro sammanbygde,
tå et hus af tre väggar icke må casseras, när det nyttjar fjerde väggen
af ett annat.

För öfrigt finner Kongl. Maj:t i nåder skäligt, att vid de husesyner,
som i början härefter anställas eller nu kunna vara under skärskådande,
förr än ofvannämnda hus, efter föregående utstakning, blifva
förfärdigade, må emedlertid then byggnad, som på prestegårdarne nu
befinnes, therefter jemkad och ansedd varda: och sist, hvarest flere hus
antingen redan äro eller hädanefter, för presternes egen beqvämlighet,
förfärdigade varda, lämnas then afträdande frihet, efter godtycke, afföra
eller till then tillträdande föryttra en sådan öfverbyggnad;»

af herr Forsell, som anfört:

»Utan tvifvel kan denna vigtiga fråga lösas på mera tillfredsställande
sätt än som angifves uti 14 § af Kongl. Maj:ts förslag, utan
ökad kostnad för församlingarne; men för att detta skall kunna ske, synes
det mig, att, liksom vid ordnandet af lönefrågan, hvarje pastorat bör
utgöra en enhet för sig och ordnandet af bj^ggnads och underhållsskyldigheten
ske på basis af församlingarnes nuvarande skgldighct i detta
hänseende.

Sedan genom lag fastslagits, livilka hus, som skola finnas å de
olika bostadsboställena, böra församlingarne bygga och underhålla så
många af dessa hus, som efter uppskattning svarar mot församlingarnes
nuvarande byggnads- och underhållsskyldighet; hvarvid iakttages, att
först bygges och underhålles sätesbyggnad å bostadsboställen inom

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

pastoratet och derefter öfriga laga hus i den ordning, de i lagen uppräknas,
samt att inom hvarje klass af hus kyrkoherden alltid har företrädesrätt
till nybyggnad och underhåll framför öfriga prester inom
pastoratet.

När numera i allmänhet all aflöning för tjenstemän utgår i penningar,
kan med skäl ifrågasättas lämpligheten af att låta byggnadsoch
underhållsskyldigheten af vissa byggnader å prestgårdarne utgå in
natura, då ju denna presterskapet tillförsäkrade förmån i verkligheten
icke är annat än en löneförmån, bibehållen från äldre tider, då nästan
all presterskapets aflöning utgick in natura. Åtminstone borde det
lemnas församlingarne öppet att sjelfva afgöra, om de vilja in natura
utgöra besväret eller lösa sig derifrån med penningar.

Förbises bör ej heller nödvändigheten att bereda församlingarna
någon lättnad uti dem åliggande byggnads och underhållsskyldighet,
ehvad densamma utgöres in natura eller utgår med penningar. Detta
synes mig kunna ske genom bildandet af byggnadskassor, till hvilka
bör anslås ett års inkomst från hvarje ledigblifven presterlig befattning inom
pastoratet, med församlingarne lemnad rätt att i öfrigt besluta om de
bidrag, som borde betalas till dessa kassor, att utgå efter den norm,
hvarefter enligt lag de olika skatteföremålen inom församlingarne bidraga
till byggandet af prestgårdarnes hus.

I likhet med hvad som egt rum i lönefrågan, synes mig ordnandet
af byggnads och underhållsskyldigheten böra öfverlemnas åt en särskilt
utsedd nämnd, deri såväl de byggnads skyldige som presterskapet
borde ega säte och stämma. Det af nämnden uppgjorda förslag bör
af Konungen granskas och fastställas.

Jag anser fördenskull, att utskottet bort i öfverensstämmelse
med de af mig i korthet angifna grunder omredigera 14 § i det föreliggande
lagförslaget samt jemväl pröfva detsamma i öfriga delar och
deri föreslå de ändringar och jemkningar, utskottet ansett lämpliga, på
det att Riksdagen skulle beredas tillfälle att uti denna svårlösta fråga
uttala sin mening, men då pluralitet inom utskottet icke kunnat uppnås
hvarken för detta eller för något af de flera andra inom utskottet framställda
förslag till frågans lösning, har jag yrkat afslag å 14 § såväl
som å lagförslaget i dess helhet, jemväl på de skäl, utskottsbetänkandet
angifver, men anser mig böra på detta sätt angifva den väg, på hvilken
frågan bör enligt''mitt förmenande lösas».

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

Herr C. F. Pettersson har begärt få här antecknadt, att han, hvilken
tagit del i den föregående behandlingen af ifrågavarande lagförslag, ej
deltagit i slutbehandlingen deraf.

Härjemte hafva herrar von Krusenstjerna och F. Andersson velat
tillkännagifva, att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.