Lagutskottets Utlåtande N:o 57

Utlåtande 1907:LU57

Lagutskottets Utlåtande N:o 57.

f

i

N:o 57.

Ank. till Riksd. kansli den 6 maj 1907 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kangl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning om ändrad lydelse af § 3 i förordningen
den 24 juli 1903 angående skog svår dsafgifter.

Genom en den 12 nästlidne april aflåten proposition, n:o 166, hvilken
blifvit af båda kamrarne till lagutskottet hänvisad, har Kungl.
Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
att antaga följande förslag till

Förordning om ändrad lydelse af § 3 i förordningen
den 24 juli 1903 angående skogsvår dsaf gifter.

Härigenom förordnas, att § 3 i förordningen den 24 juli 1903
angående skogsvårdsafgifter skall erhålla följande ändrade lydelse:

Skogsvårdsafgift för vara, som till utlandet skeppas eller landvägen
föres öfver gränsen, skall uppbäras af vederbörande tulltjänsteman
i den ort, hvarifrån varan skeppas eller där den föres öfver gränsen,
dock att, om utförseln sker å järnväg, uppbörden verkställes vid gränsstationen.
I ör vara, som genom flottning föres ur riket, upptages
skogsvårdsafgiften af kronofogden i den ort, där varan i flottleden nedlägges.
Afgifterna redovisas till statskontoret, om de uppburits af tullverkets
tjänstemän, på tider, som af tullstyrelsen bestämmas, och, om
de uppburits af kronofogde, genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 7 Samt. 52 Höft. (N:o 57.) 1

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 57.

enligt de närmare föreskrifter, som meddelas af Kungl. Maj:t. Statskontoret
har att enligt de af Kungl. Maj:t bestämda grunder årligen
verkställa fördelningen af de influtna beloppen mellan landstingsområdena.

Denna förordning skall lända till efterrättelse genast efter utfärdandet.

I § 1 af förordningen den 24 juli 1903 angående skogsvårdsavgift^-
stadgas, att för trävaror och trämassa, som från landet utföras,
skall erläggas skogsvårdsafgift efter vissa angifna grunder, men då
hvarken i § 3 af samma förordning, som innehåller bestämmelser om,
hvar och af hvem skogsvårdsafgifterna skola uppbäras, eller i kungörelsen
af den 8 december 1904 angående uppbörd af skogsvårdsafgifter m. m.
fora t sättes annat, än att varan föres ut ur landet å järnväg eller medelst
skeppning, har följden häraf blifvit den, att trävaror och trämassa, som
på annat sätt utföras, undgå skogsvårdsafgift. Sannolikt har man vid
åstadkommandet af lagstiftningen om skogsvårdsafgifter ansett den
inkomst, som skulle tillföras staten genom uttagande af skogsvårdsafgifter
äfven för varor, som med andra transportmedel än järnväg
eller fartyg fördes ur riket, vara för obetydlig för att motsvara de
anordningar och de kostnader, som kräfdes för skogsvårdsafgifternas
uppbörd i dessa fall.

Nästlidet års Riksdag har emellertid på förslag af enskilda motionärer
i skrifvelse till Kungl. Maj:t gjort framställning i ämnet. Utskottet vill
erinra, hurusom Riksdagen därvid först och främst anmärkt, att den omständigheten,
att svårigheter i vissa fall förefunnes i fråga om sättet för
uppbörden af skogsvårdsafgifter, icke borde föranleda, att i dessa fall de
föreskrifna afgifterna icke skulle utkräfvas. Vidare har Riksdagen framhållit,
att, enligt hvad som påvisades i de motioner, som föranledt Riksdagens
skrifvelse, de skogsvårdsmedel, om hvilka det allmänna härigenom
ginge miste, uppginge till ganska afsevärda belopp, hvilket förhållande
icke heller kunde anses tillfredsställande. Riksdagen har därför ansett,
att åtgärder borde vidtagas till afhjälpande af denna oegentlighet, och
anhållit, att Kungl. Maj:t måtte efter verkställd erforderlig utredning

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 57.

för Riksdagen framlägga förslag till sådant tillägg till förordningen
angående skogsvårdsafgifter, att dylika afgifter blefve erlagda äfven
för trävaror och trämassa, som utfördes från riket annorledes än genom
skeppning eller å järnväg.

Med föranledande af Riksdagens berörda skrifvelse har Kungl.
Maj:t låtit verkställa påkallad utredning i ämnet, för hvilken redogörelse
lämnats i propositionen, hvarefter ifrågavarande författningsförslag
blifvit inom jordbruksdepartementet utarbetadt och nu förelagdt Riksdagen
till antagande.

Mot förslaget har utskottet icke funnit något att anmärka; och
hemställer utskottet alltså,

att förevarande proposition må af Riksdagen
bifallas.

Stockholm den 6 maj 1907.

På lagutskottets vägnar:''

C. A. SJÖGRÖN A.