Lagutskottets Utlåtande N:o 55
Utlåtande 1909:LU55
Lagutskottets Utlåtande N:o 55.
1
N:o 55.
Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1909 kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
lag angående byggnad och underhåll af kyrka med hvad
därtill hörer, så ock af särskild sockenstufva, samt till
lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad
och underhåll af prästgård.
Genom en den 5 mars 1909 dagtecknad proposition, N:o 77, hvilken
blifvit af båda kamrarna till lagutskottet hänvisad, har Kung]. Maj:t, under
åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och högsta domstolen
förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag till
l:o) Lag
angående byggnad och underhåll af kyrka med hvad därtill hörer så ock af
särskild sockenstufva.
Med upphäfvande af lagen angående byggnad och underhåll af kyrka
med hvad därtill hörer så ock af särskild sockenstufva den 26 april 1905
förordnas som följer:
Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat, som till kyrka hörer,
så ock sockenstufva, skola, där icke annorlunda är särskildt förordnadt,
Bill. till Riksd. Prot. 1909. 7 Sami. 54 Höft. (Näs 55 och 56.) 1
2
Lagutskottets Utlåtande N:o 55.
Utskottets
yttrande.
uppehållas och byggas på deras kostnad, hvilka inom församlingen erlägga
kommunalutskylder, efter de grunder, som för sådana utskylders utgörande
i allmänhet äro stadgade; dock vare de, hvilka äga åtnjuta de genom prästerskapets
privilegier förunnade förmåner, ej skyldiga att i den kostnad deltaga
i vidsträcktare mån, än som med samma privilegier må vara förenligt.
Angående den vissa främmande trosbekännare tillkommande lindring
i skyldigheten att deltaga i omförmälda kostnad är särskildt stadgadt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910.
2:o) Lag
angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af
prästgård.
Med upphäfvande af lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden
för byggnad och underhåll af prästgård den 26 april 1905 förordnas
som följer:
Där, enligt 26 kap. 2 § hyggningahalken eller särskilda författningar,
det åligger socknemän att på sin kostnad bygga eller bättra husen å prästgård,
skola i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen erlägga kommunalutskylder,
deltaga efter de grunder, som för sådana utskylders utgörande
i allmänhet äro stadgade; dock vare de, hvilka äga åtnjuta de genom
prästerskapets privilegier förunnade förmåner, skyldiga att i den kostnad
deltaga endast i den mån de ej äro därifrån enligt samma privilegier befriade.
Angående den vissa främmande trosbekännare tillkommande lindring
i skyldigheten att deltaga i omförmälda kostnad är särskildt stadgadt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande proposition,
har statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet till det vid
propositionen i utdrag fogade statsrådsprotokollet den 19 februari 1909
anfört följande:
3
Lagutskottets Utlåtande N:o 55.
»Den lindring i skattskyldigheten till svenska kyrkan samt hennes
prästerskap och betjäning, som enligt lagen den 16 oktober 1908 tillkommer
vissa främmande trosbekännare, påkallar ändring i de bestämmelser, hvilka
innefattas i lagarna angående byggnad och underhåll af kyrka med hvad
därtill hörer så ock af särskild sockenstufva samt angående skyldighet att
deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af prästgård, båda af den 26
april 1905. Enligt dessa lagar skall nämligen — frånsedt dem, hvilka
äga åtnjuta de genom prästerskapets privilegier förunnade förmåner —
eu hvar, som inom församlingen erlägger kommunalutskylder, etter åsatt
fyrktal deltaga i kostnad för omförmälda byggnader.
Förslag till nya lagar i dessa ämnen bleivo ock, under dissenterskattefrågans
beredning, inom ecklesiastikdepartementet utarbetade. Men enär,
på sätt jag framhöll till statsrådsprotokollet den 6 mars 1908, ytterligare
ändring uti ifrågavarande bestämmelser syntes erforderlig, därest den vid
1907 års riksdag under viss förutsättning beslutade kommunala rösträttsreformen
komme till stånd, gjordes nämnda förslag icke till föremål för vidare
behandling.
Sådan ytterligare ändring skulle tarfvas därför, att reformen inne
här, bl. a., afskaffande af fyrktalssättning.»
Utskottet har underkastat lagförslagen granskning och därvid icke
funnit anledning att emot dem framställa någon anmärkning. Utskottet
hemställer därför,
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition måtte af
Riksdagen bifallas.
Stockholm den 29 mars 1909.
På lagutskottets vägnar:
ERNST TRYGGER.
Herr Widén har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit i
behandlingen af detta ärende inom utskottet.