Lagutskottets Utlåtande N:o 53 (Utlåtande 1907:LU53 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 53.

N:o 53.

Ant. till Riksd. kansli den G maj 1907 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med
dels förslag till lag angående ändrad lydelse af § 57
i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars
1862 dels oek förslag till förordning angående särskild
grund för beräkning af rösträtt och utgörande af
utskyld eller annan afgift i förhållande till inkomstbevillning
på grund af taxering år 1908.

I eu den 8 sistlidne mars aflåten proposition, n:o 49, hvilken af
båda kamrarne till lagutskottet, hänvisats, har Kungl. Maj:t under åberopande
af proposition bilagdt statsrådsprotokoll öfver civilärenden för
samma dag föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag till

1:o) Lag

angående ändrad lydelse af § 57 i förordningen om konnnunalst.
vrMse på landet den 21 mars 1802.

Härigenom förordnas, att § 57 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet skall erhålla följande lydelse:

Skyldig att till kommunens i 5 § omför mål da gemensamma utgifter
lämna bidrag är eu hvar, som inom kommunen, ehvad han därstädes
bosatt är eller ej, äger eller brukar hemman, hemmansdel eller annan
liih. till Riksd. Prat. IDOL 7 samt. 48. Häft. (N:o 53). 1

2 Lagutskott ds Utlåtande N:o 53.

i mantal satt jord eller från hemman under full äganderätt afsöndrad
eller till allmän bevillning för sig taxerad fastighet, eller därstädes är
taxerad till allmän bevillning för inkomst.

Enahanda skyldighet åligger bolag.

Jordägare eller boställsinnehafvare, som åt landbo eller arrendator
upplåtit jord eller boställe, är från erläggande af kommunalutskylder
därför befriad, enär dessa utskylder enligt 1 inom. i denna paragraf
skola af brukaren erläggas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1908.

och 2:o) här nedan intagen förordning angående särskild grund
för beräkning af rösträtt och utgörande af utskyld eller annan afgift i
förhållande till inkomst-be vinning på grund af taxering år 1908.

Det förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst, som af Kung!. Maj:t genom proposition förelagts Riksdagen
till antagande och numera af Riksdagen pröfvats, är i fråga om
inkomsttaxeringen grundadt på den principen, att taxeringen hvarje år
skall afse den inkomst, som skattskyldig åtnjutit under nästföregående
året, i stället för att det enligt nu gällande bevillningsförordning är
det löpande årets inkomst som taxeras.

Den i enlighet med Kungl. Maj:ts nämnda förslag af Riksdagen
beslutade förändring med afseende på föremålet för inkomsttaxeringen
nödvändiggör, att en ändring jämväl sker af 57 § i förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, hvithet lagrum innehåller
bestämmelser om skyldighet att erlägga utskylder till landskommunerna.

Skyldigheten för inkomsttagare att lämna bidrag till kommunens
gemensamma utgifter är i regel bunden vid plikten att utgöra bevillning
för inkomst, så att bevillningsplikt utan vidare medför kommunal
skattskyldighet. Beträffande städerna är detta i vederbörande kommunalförordningar
uttryckt sålunda, att medlem af kommunen är en hvar,
som därstädes är för inkomst af kapital eller arbete till bevillning upp -

Lagutskottets Utlåtande N:o 53.

förd, och att medlem af kommunen i allmänhet är skyldig att till kommunens
gemensamma utgifter lämna bidrag i förhållande till den bevillning
till staten, som enligt näst förut upprättade, vederbörligen
fastställda bevillningstaxeringslängd blifvit honom påförd för inkomst af
kapital eller arbete. Den kommunala skattskyldigheten i stad för inkomst
sammanhänger således med den senast verkställda bevillningstaxeringen
för inkomst, oberoende af hvilket års inkomst som är föremål
för taxeringen, och om denna taxering nu omlägges, så att den
afser nästföregående årets inkomst i stället för inkomsten under det
löpande året, erfordras följaktligen ieke någon ändring i hithörande
stadganden.

I fråga om landet är förhållandet däremot i viss mån ett annat.
Förordningen om kommunalstyrelse på landet upptager visserligen förutsättningar
för medlemskap i kommunen, såvidt nu är i fråga, på samma
sätt som motsvarande förordningar för städerna, men då fråga blir om
skattskyldighet till kommunen, utgår den icke från medlemskapet i kommunen
utan binder denna skyldighet vid delvis andra förutsättningar.
Skattskyldig till landskommun förklaras nämligen i förordningens 57 §
en hvar, som inom kommunen idkar bergsbruk, fabriksrörelse, handel,
handtverk eller annan till allmän bevillning taxerad näring, äfvensom
en hvar, som har sitt rätta bo och hemvist inom kommunen, och äger
sådan inkomst, att bevillning till staten därför skall, såsom för inkomst
af kapital eller arbete, erläggas.

Detta stadgande stämmer väl öfverens med det nuvarande taxeringssystemet,
enligt hvilket den, som idkar, d. v. s. under löpande året
idkar, näring inom kommunen, också under löpande året taxeras därstädes
för sin inkomst af näringen, likasom den, hvilken äger, d. v. s.
under löpande året äger, inkomst af sådan beskaffenhet, att densamma
bör taxeras till bevillning i den ort, där den skattskyldige har sitt rätta
bo och hemvist (mantalskrifningsorten), blir under löpande året i mantal
sskrifningsorten taxerad för sin inkomst af nämnda slag.

Ofvergår man nu till ett sådant system, att bevillningstaxeringen
åsyftar inkomsten under nästföregående året, måste, så länge den kommunala
skattskyldigheten skall utgöras i förhållande till bevillningen,
äfven skattskyldigheten till landskommun för inkomst ställas i beroende
af nästföregående års inkomst och ifrågavarande stadgande i förordningen
om kommunalstyrelse på landet alltså erhålla en affattning, som
anpassar sig till den taxering, som under löpande året verkställts af
nästföregående års inkomst.

1 eif taxeriugssystem, som föreskrifver taxering al'' nästföregående

Lagutskottets Utlåtande N:o 53.

års inkomst, måste uppenbarligen i regel äfven taxering ske af inkomst,
som nästföregående år åtnjutits af en sedermera afliden person, och
rimligtvis böra kommunalutskylder jämväl utgöras för dylik taxerad inkomst.
Men vid sådant förhållande kan icke vidare uppehållas den
förutsättning för skattskyldighet till landskommun, som nu är uppställd
med afseende å sådan inkomst, som skall taxeras i mantalsskrifningsorten,
därigenom att förordningen för detta fall fordrar, att vederbörande
skall hafva sitt rätta bo och hemvist inom kommunen.

Lösningen af denna fråga vinnes emellertid på ett enkelt sätt sålunda,
att skattskyldighet till landskommun för inkomst göres beroende
allenast af den faktiska taxeringen. Härigenom erhålles också full likhet
med förhållandet i motsvarande afseende i städerna.

På nu anförda grunder har inom civildepartementet upprättats föreliggande
förslag till lag om ändrad lydelse af 57 § i ifrågavarande
förordning, i hvilket senare delen af paragrafens första stycke från och
med orden »idkar bergsbruk)) utbytts mot »är taxerad till allmän bevillning
för inkomst». Då den nya taxeringsmetoden kommer att tilllämpas
från och med år 1908, torde äfven den ändrade lydelsen af
nyssnämnda lagrum böra gälla från den 1 januari 1908.

Mot detta förslag har utskottet icke funnit något att erinra.

Utom den sålunda omnämnda föreskriften, hvilken sammanhänger
med själfva den nya taxeringsmetoden har ett särskildt stadgande funnits
erforderligt i syfte att reglera utdebiteringen af kommunala och
dylika utskylder samt beräkningen af kommunal rösträtt med hänsyn
till den anordning, som blifvit bestämd för öfvergången till det nya systemet
beträffande beskattningsåret.

I sådant hänseende innehöll det för Riksdagen framlagda förslaget,
att bevillning af fast egendom skall på grund af taxering år 1908,
under hvilket år öfvergången är afsedd att äga rum, utgå med vanligt
belopp eller sex öre för hvarje fulla ett hundra kronor af taxeringsvärdet
å jordbruksfastighet och fem öre för hvarje fulla ett hundra kronor af
taxeringsvärdet å annan fastighet och frälseränta, under det att inkomstbevillning,
hvilken plägar utgöras med eu för hundra af taxerad inkomst,
skulle på grund af samma års taxering erläggas allenast med
hälften af det vanliga beloppet eller således med en half för hundra
af inkomstbeloppet.

Det genom förevarande proposition i nyssberörda syfte för Riks -

Lagutskottets Utlåtande N:o 53.

dagen framlagda författningsförslag, rörande hvars motivering utskottet
tillåter sig hänvisa till föredragande departementschefens i propositionen
återgifna anförande till statsrådsprotokollet, är grundadt på Kungl. Majrts
omförmälda förslag till förordning angående bevillning af fast egendom
samt • af inkomst.

Emellertid har Riksdagen på hemställan af bevillningsutskottet beslutit
sådan ändring i författningsförslaget att fast egendom skall uppskattas
till det värde egendomen haft näst föregående år, samt att
fastighetsbevillningen under år 1908 skall, i likhet med inkomstbevillningen,
utgå med hälften af det enligt nu gällande bevillningsförordning
i sådant afseende bestämda belopp, eller 3 öre för hundra kronor
af taxeringsvärdet å jordbruksfastighet och 2 Va öre för hundra kronor af
taxeringsvärdet å annan fastighet och frälseränta.

Den af Riksdagen sålunda beslutade ändring nödvändiggör en
motsvarande jämkning i nu ifrågavarande författningsförslag och har
fördenskull en dylik jämkning af utskottet vidtagits.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
att Riksdagen måtte

a) bifalla Kungl. Maj:ts under l:o här ofvan upptagna
förslag till lag angående ändrad lydelse af §
57 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den
21 mars 1862; och

b) under förklarande att Kungl. Maj:ts under 2:o
upptagna förslag icke kan i oförändradt skick bifallas,
för sin del antaga följande:

Kungl. Maj:ts förslag:

Förordning angående särskild
grund för beräkning af rösträtt och
utgörande af utskyld eller annan afgift
i förhållande till inkomstbev
i Ilning på grund af taxering år
1908.

Med anledning däraf att bevillvillning
af inkomst på grund af

Utskottets förslag:

Förordning angående särskild
grund för beräkning af rösträtt
och utgörande af utskyld eller annan
afgift i förhållande till bevillning
på grund af taxering år
1908.

Med anledning däraf att bevillning
på grund af taxering år

Lagutskottets Utlåtande N:o 53.

Kungl. Maj:ts förslag:

taxering år 1908 kommer att utgöras
med allenast en half för hundra
af inkomstbeloppet, förordnas
härigenom, att, där enligt allmän
författning eller af Kungl. Maj:t,
myndighet eller menighet meddeladt.
beslut rösträtt skall beräknas
eller utskyld eller annan afgift erläggas
i förhållande till bevillning
af inkomst, skall, på grund af den
år 1908 verkställda taxeringen, utan
hinder af eljest gällande föreskrifter,
i sådant fall rösträtt beräknas
samt utskyld eller afgift erläggas,
såsom om inkomstbevillningen vore
bestämd att utgå med en för hundra
af inkomstbeloppet.

Utskottets förslag:

1908 kommer att utgöras med allenast
tre öre för hvarje fidla etthundra
kronor af taxeringsvärdet ä
jordbruksfastighet och tvä och ett hälft
öre för hvarje fulla etthundra kronor
af taxeringsvärdet å annan fastighet
och frälseränta samt en half för
hundra af taxerad inkomst, förordnas
härigenom, att, där enligt allmän
författning eller af Kungl.
Maj:t, myndighet eller menighet
meddeladt beslut rösträtt skall beräknas
eller utskyld eller annan
afgift erläggas i förhållande till
bevillning, skall, på grund af den
år 1908 verkställda taxeringen,
utan hinder af eljest gällande föreskrifter,
i sådant fall rösträtt beräknas
samt utskyld eller afgift
erläggas, såsom om bevillningen
vore bestämd att utgå med sex öre
för hvarje fulla etthundra kronor af
taxeringsvärdet ä jordbruksfastighet,
fem öre för hvarje fidla etthundra
kronor af taxeringsvärdet ä annan
fastighet och frälseränta samt en för
hundra af taxerad inkomst.

Stockholm den 6 maj 1907.

På lagutskottets vägnar:
C. A. SJÖGRÖN A.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1907.