Lagutskottets Utlåtande N:o 50 (Utlåtande 1901:LU50 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 50.

tf:0 50.

Ant. till Riksd. kansli den 13 maj 1901, kl. 11 £. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ändrade bestämmelser
i fråga om rösträtt vid prestval

Lagutskotttet har till behandling fått emottaga en af herr J. P.
Jansson i Saxhyttan inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 67, af
följande lydelse:

»I fråga om rösträtt vid prestval gäller, som bekant, § 26 mom. 1
uti lagen om presterliga tjensters tillsättande den 26 oktober 1883, hvilket
mom. har följande lydelse:

»Rösträtt vid prestval tillkommer en hvar, som i församling, der sådant
val skall anställas, eger rättighet att i kyrkostämmas öfverläggningar och
beslut deltaga; och gäller vid valet, i afseende på röstberäkning samt rösträttens
utöfning och öfverlåtande på annan person, hvad för kyrkostämma
är stadgadt, dock med den jemkning i församling å landet, att rösträtt, som
tillkommer någon för andra beskattningsföremål än jordbruksfastighet, icke
må åtnjutas för mera än en femtedel af det röstetal, hvilket eljest bort tillkomma
honom enligt den för omröstning å kyrkostämma gällande röstgrund,
och att icke heller någon må i valet deltaga med större röstetal för jordbruksfastighet
än en femtedel och för andra beskattningsföremål än en femtiondedel
af församlingens hela röstetal å kyrkostämma. Uppkommer vid den
beräkning af rösträtt ensamt bråktal, åtnjutes derför en röst; uppkommer,
jemte helt tal, bråktal, skall bråktalet bortfalla.»

Bih. till Riksd. Prot. 1901. 7 Sami. 40 Haft. (N;o 50).

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 50.

Vid 1893 års riksdag väckte undertecknad förslag om sådan ändring
i omskrika lagrum, att i fråga om jordbruksfastighet ingen måtte få utöfva
rösträtt för mera än en tjugondedel af församlingens hela röstetal, och godkändes
detta förslag af Andra Kammaren, men afslogs af Första Kammaren,
och vid derpå nästföljande riksdag, då motionen af mig förnyades, blef
resultatet enahanda som förut.

Ehuru Första Kammaren således tvenne gånger sagt nej, tvekar jag
dock icke att å nyo draga denna fråga inför Riksdagens ompröfning och
anser mig, på grund af det beslut som af sistlidet års Riksdag fattades
i fråga om den kommunala rösträtten, berättigad hysa förhoppning om bifall
till mitt förslag. Ty då den kommunala rösträtten blifvit begränsad, så att
ingen eger rätt att i kommunala angelägenheter utöfva rösträtt för högre
röstetal än en tiondedel af kommunens hela fyrktal, lärer det väl blifva
svårt att finna några giltiga skäl för bibehållande af nu gällande stadganden
i fråga om rösträtt vid prestval, helst som väl måste medgifvas, att det är
med rättvisan mest öfverensstämmande, att en menniskas personliga värde,
och ej penningen eller förmögenheten, får intaga främsta rummet vid sådant
val, der det ju är fråga om att utse »själasörjare».

En ändring i nämnda syfte är ock på många håll högeligen efterlängtad,
och erfarenheten gifver vid handen, hurusom rätt ofta vid dylika
val några få personer blifva de bestämmande gent emot ett mångdubbelt större
antal, hos hvilka helt naturligt missnöje till följd deraf uppstår; och detta
kan enligt min förmening icke vara gagneligt hvarken för prestmannen, för
församlingen och ej heller för kyrkan i dess helhet.

Då jag denna gång föreslår en begränsning icke blott för jordbruksfastighet
till en tjugondedel, utan jemväl för andra beska ttningsf örem ål till
en tvåhundradedel af församlingens hela röstetal, gör jag detta i den tanken,
att Riksdagen helst vill bibehålla den i omberörda lagrum fastslagna proportion
mellan de olika rösträttsgrunderna.

På grund häraf tillåter jag mig vördsamt föreslå, att Riksdagen ville
för sin del antaga följande ändrade lydelse af § 26 mom. 1 uti lagen om
presterliga tjensters tillsättande den 26 oktober 1883:

Rösträtt vid prestval tillkommer — — — — — —---—

och att ej heller någon må i valet deltaga med större röstetal för jordbruksfastighet
än en tjugondedel och för andra beskattningsföremål än en
tvåhundradedel af församlingens hela röstetal — — — — — — — —

Lagutskottets Utlåtande N:o 50.

skall bråktalet bortfalla.» — — — — — — — — — — — — —

Enligt det lagrum, hvari ändring af motionären blifvit ifrågasatt, tillkommer
rösträtt vid prestval en hvar, som i församling, der sådant val
skall anställas, eger att i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut deltaga,
och i afseende å röstberäkningen gäller likaledes, med vissa jemkningar,
hvad för kyrkostämma är stadgadt. Rösträtten och röstberäkningen å kyrkostämma
äro i sin ordning — utom beträffande främmande religionsbekännare
och dem, som till utträde ur svenska kyrkan sig anmält — enligt kyrkostämmoförordningens
4 och 6 §§ för landet desamma som å kommunalstämma
och för stad lika med hvad gäller för allmän rådstuga. Bestämmelserna
angående den kommunala rösträtten äro således ytterst grundläggande
äfven för rösträtten vid prestval. Vid sådant förhållande är det efter utskottets
uppfattning stäldt utom allt tvifvel, att den i lagen den 9 november
1900 genomförda begränsningen af den kommunala rösträtten på landet
också skall ega tillämpning vid prestval. Denna omständighet gör, att
innebörden af 26 § 1 mom. af lagen angående tillsättning af presterliga
tjenster, utan att momentet undergått någon formel ändring, numera hvad
landet vidkommer är en annan än före utfärdandet af förstnämnda lag. I
stället för att församlingens hela röstetal å kyrkostämma då var lika med
fyrktalet inom församlingen med afdrag af de fyrkar, som tillhörde främmande
religionsbekännare och dem, som anmält sig till utträde ur svenska
kyrkan, kan församlingens röstetal å kyrkostämma numera blifva väsentligen
reduceradt genom ettdera af de för enskilda medlemmars rösträtt
uppstälda maxima, antingen det absoluta, som motsvarar fem tusen fyrkar,
eller det relativa, som utgör en tiondedel af kommunens hela fyrktal. Derigenom
komma ock de för prestval å landet stadgade särskilda begränsningarne,
att ej någon må i valet deltaga med större röstetal för jordbruksfastighet
än en femtedel och för andra beskattningsföremål än en femtiondedel
af församlingens hela röstetal å kyrkostämma, att verka betydligt mera
inskränkande på de högsta röstetalen än förut varit fallet.

Ett exempel torde närmare belysa de förändringar angående rösträtten
vid prestval, som förorsakats genom begränsningen af den kommunala
rösträtten på landet.

Antag, att uti en församling hela antalet fyrkar utgör 16,000, så
fördelade, att

4 Lagutskottets Utlåtande N:o 50.

A har 120 jordbruksfyrk och 160 fyrk för andra beskattningsföremål

B » 96

C » 138

D » 15»»» »

E » 180 »

F » 540 » » 4,000 » » » »

G » 4,800 » » 1,020 » » » »

H » 11 »

samt hvardera af öfriga 984 församlingsmedlemmar 5 fyrkar, så kommer,
med tillämpning af de nya reglerna om den kommunala rösträttens begränsning,
hela röstetalet å kyrkostämma att blifva mycket lägre än förr
varit händelsen. Såväl F som G få nemligen sina röstetal reducerade till
1,600 röster för hvardera, och detta minskar församlingens hela röstetal
med 4,540—1,600+5,820—1,600 r= 7,160 röster eller till 8,840 röster.
Röstmaximum vid prestval inom nämnda församling är då för jordbruksfastighet
884% = 1,768 röster och för andra beskattningsföremål tiondedelen
deraf eller 176.8 röster d. v. s. 176 röster.

Röstlängden för prestval inom församlingen har under angifna förutsättningar
följande utseende:

	antal jord-	antal	antal röster	antal röster	Summa
	bruksfyrk	andra fyrk	för	för	röster
A	120	160	jordbruksfyrk andra fyrk 120 32 =	152
B	96	—	96	- -	96
C	138	—	138	----	138
D	—	15	—	3 =	3
E	180	—	180	— —	180
F	540	4,000	540	176 =	716
G	4,800	1,020	1,768	176 =	1,944
H	11	—	11	— —	11
Hvardera af öfrige	984 församlingsmedlemmar 5—5	_ __	4,920

Innan den kommunala rösträttsbegränsningen å landet genomfördes,
var i ofvan anförda exempel maximum för rösträtt vid prestval för jordbruksfastighet
l6000/5 = 3,200 och för andra beskattningsföremål 1600%0 = 320.

Detta innebar, att F hade 540 röster af förstnämnda art och 320
af sistnämnda och att motsvarande siffror för G utgjorde 3,200 och 204.

Lagutskottets Utlåtande N:o 50.

Genom den kommunala rösträttens begränsning hafva alltså i anförda
exempel F och G fått sina röstetal vid prestval nedsatta från 860 och
3,404 röster till resp. 716 och 1,9-44.

Att under sådana omständigheter, då begränsning af rösträtten vidi
prestval så nyligen som år 1900 vidtagits, ytterligare inskränka densamma
för de högre röstetalen, kan efter utskottets mening ej anses lämpligt.
Det torde åtminstone vara skäl att afvakta erfarenheten om den redan
genomförda reformens verkningar.

Dessutom är att bemärka, att den af motionären ifrågasatta begränsningen
just med hänsyn till den kommunala rösträttens å landet begränsning
— hvars inverkan på rösträtt vid prestval motionären synes hafva
förbisett, — går vida längre än motionären får antagas hafva af sett.

I ofvan anförda exempel skulle således röstmaximum vid prestval
komma att blifva för jordbruksfastighet 442 och för andra beskattningsföremål
44 röster i stället för resp. 1,768 och 176 rösta- med tillämpning
af 1900 års kommunala rösträttsreform eller resp. 3,200 oeh 320 röster -dessförinnan. F och G skulle genom antagande af motionärens förslag
få sina röstetal reducerade till 486 röster, hvilket jemfördt med deras
nuvarande röstetal, 716 och 1,944 röster, och än mer i förhållande till
dem före den kommunala rösträttens begränsning tillkommande röstetal,
resp. 860 och 3,404 röster, måste anses såsom en öfver höfvan stor inskränkning
af deras inflytande på utgången af prestval inom församlingen.

Med stöd af det anförda får utskottet alltså hemställa,

att ifrågavarande motion ej må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 maj 1901.

På lagutskottets vägnar:

Carl B. Hasselrot.

Reservation

af herrar N. Nilsson, F. Andersson, Jansson och Lindhagen, hvilka beträffande
grunderna för utskottets hemställan anfört:

Bih. till Biksd. Prof. 1901. 7 samt. 40 Höft. (N:o 50).

Lagutskottets utlåtande N:o 50.

»En ändring i bestämmelserna om rösträtt vid prestval å landet i det
af motionären angifna syftet anse vi vara af förhållandena påkallad, och
då såsom en fastslagen grundsats gäller, att en i större mån lika rösträtt
bör förefinnas vid prestval än i kommunala angelägenheter, så synes den
omständigheten att den kommunala rösträtten på landet nyligen begränsats
utgöra en ytterligare anledning för en sådan framställning som motionärens.

Vid nyssnämnda begränsning förbisågs emellertid, att den påkallade
en revision af ordalydelsen i 26 § af lagen angående tillsättning af presterliga
tjenster. Särskilt är här att beakta, hurusom det i detta lagrum
förekommande ordet »röstetal» förr var liktydigt med »fyrktal» men nu
ibland kan hafva en annan betydelse. Vill man anse, att härigenom skett
en ändring äfven i sak, hvilket nog ej varit meningen, så kommer författningen
derigenom att understundom blifva mycket svårtillämplig.

Innan man inlåter sig på den af motionären väckta frågan, bör derför
enligt vår uppfattning föreligga full klarhet om hvad de nuvarande
bestämmelserna om rösträtt vid prestval i verkligheten innefatta. Något
förslag till ändrad lydelse af 26 § i sådant syfte har dock hvarken genom
någon kongl. proposition eller motionsvis blifvit väckt vid denna riksdag.

På grund häraf instämma vi i utskottets slutliga hemställan.»

Herrar Zetterstrand, Lcman och Redelius hafva begärt få antecknadt,
att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Stockholm, Svenska ''tryckeribolaget Ekinah & Co, 19öh