Lagutskottets Utlåtande N:o 50
Utlåtande 1896:LU50
10
Lagutskottets Utlåtande N:o 50.
3T:o 50.
Ank. till Riksdagens kansli den 23 mars 1896, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af vadda motioner angående ändrad
lydelse af 56 § i förordningen om kommunalstyrelse på
landet den 21 mars 1862.
Uti tvenne särskilda, inom Andra Kammaren väckta motioner, n:o 9,
af herr L. Jönsson i Sandby, och n:o 46, af herr J. A. Lundström, hemställes,
att Riksdagen ville för sin del antaga följande
Lag
angående ändrad lydelse af § 56 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att § 56 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 skall hafva följande ändrade lydelse:
»§ 56. Kommunalnämnden utser för hvarje år inom sig en kassaförvaltare.
En hvar ledamot af kommunalnämnden ansvarar gemensamt med de
öfriga för de medel, nämnden under sin förvaltning haft, äfvensom för
de säkerhetshandlingar, mot hvilkas antaglighet han icke till protokollet
11
Lagutskottets Utlåtande N:o 50.
gjort anmärkning. Denna ansvarighet fortfar, till dess förvaltningen blifvit
antingen af kommunalstämman eller, om klander anställes, af vederbörlig
domstol godkänd, eller ock till dess natt och år efter räkenskapernas aflemnande
förflutit, utan att klander i laga ordning blifvit anstäldt.»
Båda motionärerna åberopa till stöd för sitt förslag frågans behandling
vid sistlidet års riksdag; och utskottet tillåter sig i anledning häraf
erinra om följande förhållanden.
Vid 1895 års riksdag väckte herr J. A. Lundström inom Andra
Kammaren motion derom, att Riksdagen ville besluta ett sadant, tillägg
å lämpligt ställe i förordningen om kommunalstyrelse på landet, att
kommunalnämndens ledamöter skola för hvarje år inom sig utse en
kassainan.
Lagutskottet, som afgaf utlåtande öfver denna motion i sammanhang
med en annan motion, hvari föreslogs, att kommunalnämnden sjelf skulle
utse ibland sina ledamöter ordförande och vice ordförande, yttrade häruti
bland annat:
»Deremot synes utskottet, med anledning af herr Lundströms förslag,
ett stadgande böra i förenämnda författning intagas om befogenhet för
kommunalnämndens ledamöter att inom sig utse en kassaförvaltare.
Såsom motionären erinrat, synes det vara billigt och rättvist, att
kommunalnämndens ledamöter, hvilka bära ansvaret för förvaltningen af
kommunens medel och säkerhetshandlingar, tillerkännas rätt att till kassaförvaltare
utse en person, till hvilken de kunna hafva fullt förtroende.
Om än, enligt gällande bestämmelser i förordningen om kommunalstyrelse
på landet, kommunalnämnden är oförhindrad att åt annan af nämndens
ledamöter än ordföranden öfverlemna att förvalta kommunalmedlen och
vårda kommunens säkerhetshandlingar, torde det vara lämpligt att i denna
författning särskildt uttala, att kommunalnämnden eger en sådan befogenhet.
Någon ovilkorlig skyldighet för kommunalnämndens ledamöter att
verkställa val af kassaförvaltare anser emellertid utskottet icke böra föreskrifvas,
enär i de fall, då nämndens ordförande af samtliga ledamöter
deri anses såsom den lämpligaste för handhafvande af kassaförvaltningen,
särskildt val af kassaförvaltare icke synes vara af behofvet påkalladt.»
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då den ifrågasatta föreskriften
om kassaförvaltare syntes lämpligen kunna intagas i den paragraf
— § 56 i gällande förordning om kommunalstyrelse på landet —,
1
12
Lagutskottets Utlåtande N:o 50.
hvilken stadgade kommunalnämndens ansvarighet för de medel, densamma
hade under sin förvaltning, hemstälde utskottet om sådan ändring
af ifrågavarande paragraf, att uti början af paragrafen skulle insättas en
så lydande sats:
»Kommunalnämnden eger att för hvarje år inom sig utse en kassaförvaltare.
»
Denna lagutskottets hemställan bifölls af Första Kammaren, hvaremot
Andra Kammaren för sin del beslöt, att paragrafen i fråga skulle erhålla
just den lydelse, som i nu föreliggande motioner föreslås, hvarigenom
det alltså blefve en skyldighet för kommunalnämnden att företaga
omnämnda val af kassaförvaltare.
Någon sammanjemkning af kamrarnes skiljaktiga beslut ansågs ej
kunna ifrågakomma, och hade frågan alltså för 1895 års riksdag förfallit.
Då utskottet ånyo har att yttra sig öfver föreliggande fråga, bör
till en början framhållas, att utskottet allt fortfarande vidhåller uppfattningen
om det lämpliga att tillerkänna kommunalnämndens ledamöter
rätt att välja den person, som skall å samtliges vägnar förvalta kommunens
medel och säkerhetshandlingar.
Hvad vidare beträffar den enligt ofvan gifna framställning framträdande,
i sak i allt fall mindre väsentliga skiljaktighet emellan Första
och Andra kamrarnes beslut i ämnet vid sistlidet års riksdag, är utskottet
af den mening, att'' det erkännansvärda syftet med förevarande
motion säkrast och lättast vinnes genom ett. antagande af sistnämnda
kammares, i nu föreliggande motioner återupptagna beslut.
Derigenom undvikes den olägenhet — som skulle varit förenad med
antagande af den af 1895 års lagutskott gjorda hemställan —, att nemligen
det skulle bereda praktiskt afsevärda svårigheter för kommunalnämnderna
att begagna sig af den dem sålunda medgifna rätt att välja
särskild kassaförvaltare. Är denna rättighet till sitt begagnande helt och
hållet fri, kan nemligen rättighetens utöfvande komma att anses såsom
ett misstroendevotum mot ordföranden i kommunalnämnden, och detta
skulle i sin mån bidraga dertill, att kommunalnämnden i färre fall, än
önskligt vore, begagnade sig af sin härutinnan gifna rättighet.
Med stöd af det anförda hemställer utskottet alltså,
13
Lagutskottets Utlåtande N:o 50.
att Riksdagen, med bifall till herrar Jönssons och
Lundströms föreliggande motioner, ville för sin del
antaga följande
Lag
angående ändrad lydelse af § 56 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att § 56 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862
skall hafva följande ändrade lydelse:
§ 56. Kommunalnämnden utser för hvarje år
inom sig en kassaförvaltare.
En hvar ledamot af kommunalnämnden ansvarar
gemensamt med de öfriga för de medel, nämnden under
sin förvaltning haft, äfvensom för de säkerhetshandlingar,
mot hvilkas antaglighet han icke till protokollet gjort
anmärkning. Denna ansvarighet fortfar, till dess förvaltningen
blifvit antingen af kommunalstämman eller,
om klander anställes, af vederbörlig domstol godkänd,
eller ock till dess natt och år efter räkenskapernas aflemnande
förflutit, utan att klander i laga ordning
blifvit anstäldt.
Stockholm den 23 mars 1896.
På lagutskottets vägnar:
E. von K RUSENST JERNA.
Reservation af herr Tiudebeck.
Herr Hasselrot har begärt få här anteeknadt, att han inom utskottet
icke deltagit i behandlingen af detta ärende.