Lagutskottets Utlåtande N:o 45 (Utlåtande 1902:LU45 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

N:o 45.

Ank. till Riksd. kansli den 21 april 1902, kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning af väckt motion angående skrifvelse till
Konungen i fråga om meddelande af lagbestämmelser
beträffande rätt att inför domstolar och andra myndigheter
företräda bolag och vissa föreningar.

Till lagutskottets behandling har af Första Kammaren hänvisats
en inom nämnda kammare af herr Tillberg väckt motion, n:o 26, af
följande lydelse:

»Att den, hvilken såsom ledamot i styrelsen för ett aktiebolag
berättigats att teckna bolagets firma, icke på grund häraf är behörig
att företräda bolaget inför domstolar och andra myndigheter, lärer väl
numera få anses otvifvelaktigt, helst sedan härför kan åberopas utslag,
meddeladt af högsta domstolen utan meningsskiljaktighet (se Nytt Juridiskt
Arkiv, afd. I, årg. 1899, ref. n:o 242^.

Rätten att å bolagets vägnar söka, kära och svara, så ock eljest
bolagets talan föra, är nemligen, i öfverensstämmelse med 40 och 44 §§
i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895, förbehållen styrelsen eller af
henne förordnadt ombud.

Då nu endast i ytterst få fall styrels*en utgöres af en enda person,
och då två eller flera icke gerna kunna tänkas samtidigt personligen
vilja uppträda inför domstol eller annan myndighet för att i egenskap
af styrelse för ett bolag föra dess talan, lärer väl med fog kunna
förutsättas, att ett aktiebolags talan vid domstol eller annan myndighet
föres af styrelsen genom ombud, detta må nu vara eu af ledamöterna i
styrelsen eller en utanför henne vald person.

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 7 Sami. 37 Höft. (N:o 45.)

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

För att styrka sin behörighet i hänseendet måste ombudet prestera
1) bolagsordningen till utredning om styrelsens sammansättning; 2)
utdrag af protokoll från bolagsstämma eder bolagsstämmor, utvisande
hvilken eller hvilka blifvit utsedda till ledamot eller ledamöter i styrelsen0;
3) fullmakt för ombudet af styrelsen i dess helhet eller af någon
eller några ledamöter deri; och 4) i sist nämnda händelse utdrag af
det styrelseprotokoll, som utvisar, att styrelsen bemyndigat eu eller
flera af sina ledamöter att hvar för sig eller samfäldt utfärda fullmakt
för annan att å styrelsens vägnar föra bolagets talan.

Om nu, såsom ofta händer, ett aktiebolag, som drifver affärer
öfver hela riket och i anledning deraf får en mängd fordringar här och
hvar, nödgas göra sin rätt gällande efter lagsökning hos öfverexkutor
eller stämning till domstol år efter år, inses lätt, hvilket oerhördt besvär
vållas genom behofvet att styrka vederbörandes behörighet på
sätt förut är nämndt, hvartill kommer risken, att genom något formfel
i behörighetshandlingarna fatalier kunna gå förlorade; en risk, som i
sanning är förtjent af den största uppmärksamhet redan i och för sig,
dä kändt är, hvilken betydande mängd rättegångsmål just på grund

af bristfälligheten uti bevisningen om dens behörighet att föra talan

för ett bolag, som i sådant hänseende uppträda aldrig kommit under
hufvudsaklig pröfning, utan afvisats på det formella skälet; en omständighet,
som i våra dagar, då man varit angelägen att genom lagstiftning
undanrödja andra hinder för en sådan pröfning, synes jemväl värd
beaktande.

Ej underligt, om man sedan länge inför frågan om behöfligheten
af alla dessa formaliteter stält sig undrande och spörjande.

För min del kan jag icke finna, och har ej heller af någon annan

hört skäl, hvarför icke en hvar, som är af ett bolag betrodd att teckna

dess firma, jemväl bör kunna utrustas med rätt att företräda bolaget
sjelft eller genom ombud inför domstolar och andra myndigheter.
Genom att teckna firman kan ju den dertill berättigade förpligta sitt
bolag till betalnings- eller annan skyldighet i så stor utsträckning, att
bolagets hela väl och ve är deraf beroende. Men att samtidigt vägra
honom rätt att i kraft af det förtroende, hvarmed han sålunda hugnats, *

* De under 1 och 2 här ofvan angifna handlingar kunna visserligen ersättas med
ett holaget rörande nummer af den samling, hvarom härefter i denna motion närmare förmäles,
eller med ett från patent- och registreringsverket utlöst bevis angående bolaget,
men härmed är af lätt insedda skäl föga eller intet vunnet ur beqvämlighetssynpunkt.

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

utfärda eu fullmakt för en lagsökning eller en rättegång, som i vårt
land sällan afser något betydande förmögenhetsobjekt, synes mig desto
mera orimligt, som, praktiskt taget, det för bolaget skulle vara vida
lättare att sjelft träda emellan, hindrande öfvergrepp, i fall en rättegång
obehörigen blifvit satt i gång, alldenstund en fullmakt kan återkallas, än
om- det gäller en i bolagsenlig ordning utfärdad förbindelse för bolaget.
Med mig delar mången, efter hvad jag erfarit, den föreställningen, att
den skilnad, man velat uppdraga mellan rätten att teckna ett bolags
firma och rätten att företräda bolaget inför domstolar och myndigheter,
hvilar icke så litet på fördom, på rent s. k. jurister!.

Då jag nu anser, att i rätten till firmateckning bör genom lagstiftning
inbegripas rätten att företräda bolaget inlör domstolar och
andra myndigheter, så har jag häri jemväl funnit en utväg för lösning
af spörsmålet om lindring i den bevisbörda, som nu trycker rättsökande
bolag i behörighetsfrågan.

^ Som bekant, skall nemligen hvarje aktiebolag inregisteras hos
patent- och registeringsverket, dervid i registret införas styrelseledamöternas
fullständiga namn och hemvist samt hvilken eller hvilka af
dem äro berättigade att teckna firman. Hvad i registret införes skall
genom registreringsmyndighetens försorg ofördröjligen kungöras i allmänna
tidningarna och dessutom sammanföras uti en för hela riket
afsedd samling, som i numrerade och paginerade häften två gånger i
månaden utgifves och är försedd med årsregister, på sätt kongl. kungörelsen
om utgifvande af samlingar, omfattande de ur aktiebolagsregistret,
föreningsregistren och handelsregistren kungjorda uppgifter
den 5 juni 1896 närmare angifver.

Denna »samling af anmälningar till aktiebolags-, förenings- och
handelsregistren» — såsom dess officiella titel är — utdelas årligen häfte
för häfte, i den ordning och så snart de utkomma, till alla magistrater
i riket, till samtlige Konungens befallningshafvande, öfverståthållareembetet,
hofrätterna, nedre justitierevisionen, vissa regeringsdepartement,
kammarrätten, kommerskoilegium m. fi. embetsverk i tillsammans 150
exemplar.

Om nu af upplagan, som är 500 exemplar och ju lätteligen kan
i mån af behof utan nämnvärd kostnad ökas, exemplar utdelas jemväl
till alla domstolar, i stad och på landet, som icke redan nu undfå
samlingen, till kommunalmyndigheter m. fl. vederbörande, så skulle
man utan öfverdrifna anspråk väl kunna fordra, att, om och när inför
domstol eller annan myndighet någon utan företeende af fullmakt uppträder
å ett aktiebolags vägnar, han för sin behörighet härutinnan skulle

Lagsutskottets Utlåtande N:o 45.

kunna inskränka sig- till att åberopa det nummer eller sida i samlingen,
hvari finnes intagen uppgift om hans rätt att teckna firman, förutsatt
naturligtvis, att icke ändring derutinnan bevisligen egt rum. Häraf
skulle sjelff atlet följa, att, om den till firmateckning berättigade i sin
ordning befullmäktigat annan att föra bolagets talan, denne skulle för
sin behörighet icke behöfva förete flera handlingar än fullmakten och
i öfrigt åberopa allenast förenämnda samlings nummer och sida, upptagande
fullmaktsgifvarens behörighet att teckna firman.

Genom en sådan anordning skulle enkelhet och reda åvägabringas
inom ett område af den största betydelse för affärslifvet, der aktiebolagen
numera år efter år göra sig allt mer och mer gällande.

Men jag åsyftar med denna min motion ej blott aktiebolagen (alla
sådana, alltså jemväl aktiebolag, som drifva försäkring, jern vägsaktiebolag,
bankaktiebolag och vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse, men
å hvilka lagen angående bankaktiebolag icke är tillämplig) utan jemväl
andra bolag, så ock registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet
i den mån nemligen dessa bolag och föreningar kunna betjena sig af
den för aktiebolagen ofvan förordade anordningen i och för dessas företrädande
inför domstol eller annan myndighet, så att jemväl beträffande
handelsbolag och föreningar rätten att teckna firman skulle i sig inbegripa
rätten att föra bolagets eller föreningens talan inför domstolar
eller andra myndigheter och beviset om behörighet att teckna firman
kunna inskränkas till åberopande af ofvan omförmälda samling, med
uppgift om sida och nummer för bolagets eller föreningens inregistrerade
uppgifter.

På grund af hvad jag sålunda anfört, tillåter jag mig vördsamt
hemställa, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t i underdånighet
hemställa, det täcktes Kongl. Maj:t taga i nådigt öfvervägande,
huruvida icke genom lag kunde stadgas, ej mindre att rätt till firmateckning
för aktiebolag, handelsbolag och registrerad förening för
ekonomisk verksamhet innefattar behörighet för firmatecknaren att sjelf
eller genom ombud föra bolagets eller föreningens talan inför domstolar
och andra myndigheter, så ock att å bolagets eller föreningens vägnar
ingå förlikning; än äfven att hvad i enlighet med lag blifvit infördt i
de uti kongl. kungörelsen den 5 juni 1896 omförmälda samlingar, omfattande
de ur bolagsregistret, föreningsregistren och handelsregistren
kungjorda uppgifter, skall, då fråga är om rätt att inför domstolar och
andra myndigheter företräda bolag eller registrerad förening för ekonomisk
verksamhet, ega vitsord derutinnan utan annan skyldighet för
den, som i hänseendet åberopar samlingen, än att angifva nummer och

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

sida för den kungörelse, som åsyftas, samt för Riksdagen framlägga det
förslag till lagbestämmelser härom, hvartill förhållandena må föranleda.»

I föreliggande motion åsyftas till en början åstadkommande af
ändrade bestämmelser rörande rätten att inför domstolar och andra
myndigheter företräda handelsbolag, aktiebolag och registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet.

16 § i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895
gifver bestämmelser rörande den allmänna rätten att gent emot tredje
man företräda handelsbolag. Särskildt stadgande finnes ej beträffande
befogenheten att inför domstol och annan myndighet tala och svara
för sådant bolag och för detsamma ingå förlikning. Den bolagsman,
som i allmänhet är behörig att företräda bolaget och teckna dess firma,
torde sålunda äfven hafva sistnämnda befogenhet. Vid anmälan till
handelsregistret af handelsbolags firma skall, om ej hvarje bolagsman
för sig har rätt att teckna firman, uppgifvas, hvilken eller hvilka bland
dem sådan rätt tillkommer, samt huruvida rättigheten endast kan utöfvas
af flere i förening, hvarjemte anmälan till registret skall göras
om ändring af sådant förhållande, hvarom inskrifning skett. Innehafvare
af skriftlig prokura för handelsbolaget har jemväl befogenhet
att sjelf eller genom ombud föra bolagets talan inför domstolar och
andra myndigheter, så ock att å bolagets vägnar ingå förlikning. Om
meddelande af prokura kan jemväl anmälan göras till handelregistret.
Då sålunda den, som har rätt att teckna handelsbolags firma, har den
ifrågavarande befogenheten att sjelf eller genom annan företräda bolaget,
och det i de flesta fäll ej torde möta svårighet för handelsbolags
rättegångsfullmäktig att genom utdrag af handelsregistret styrka sin
behörighet såsom sådan, torde de i motionen anförda skäl för lagändring
i allmänhet sakna tillämplighet beträffande handelsbolag.

Hvad åter angår aktiebolag, skall sådant bolag enligt 40 § af
lagen om aktiebolag den 28 juni 1895 företrädas af en styrelse, bestående
af en eller flere ledamöter. I 44 § af nämnda lag stadgas,
att styrelsen eger förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära
och svara så ock eljest bolagets talan föra. Enligt lagens 42 § skall
aktiebolags firma, der ej annorlunda bestämts, tecknas af styrelsens
alla ledamöter gemensamt. Det förutsättes alltså, att särskild bestämmelse
kan meddelas, hvilken eller hvilka personer befogenheten att
teckna firman tillkommer. Rätt till firmateckning innebär ej utan vidare
befogenhet att inför domstol företräda aktiebolaget, hvilken befogenhet

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

förutsattes skola utöfvas af styrelsen sjelf eller genom af densamma
förordnadt ombud. Enligt 1895 års lag skall för aktiebolag, hvars
ordning blifvit på grund af äldre lag af Konungen stadfäst, lända till
efterrättelse hvad i förstnämnda lag stadgas om det sätt, hvarpå bolaget
skall företrädas och dess firma tecknas. — Rörande registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet finnas i nu ifrågavarande afseende
i lagen om sådana föreningar den 28 juni 1895 i hufvudsak likartade
bestämmelser som de, livilka gälla om aktiebolag.

Otvifvelaktigt kan det, på grund af hvad sålunda är stadgadt,
stundom möta svårigheter eller åtminstone medföra ej obetydligt besvär
att i laga ordning få till stånd en rättegångsfullmakt för ett aktiebolag
eller en registrerad förening, liksom ock det är förenadt med ganska
mycken omgång att inför domstol eller annan myndighet styrka behörigheten
hos den eller dem, som undertecknat en sådan fullmakt. För
undvikande af dessa olägenheter hafva stundom, särskildt före utfärdandet
af 1895 års lag, i bolagsordningarna plägat intagas enklare bestämmmelser
rörande sättet, huru rättegångsombud skall förordnas. Fn
i bolagsordningar ofta återkommande föreskrift torde sålunda vara, att
befogenhet meddelas viss ledamot af stjnelsen, såsom ordföranden eller
verkställande direktören, att sjelf eller genom ombud i alla förekommande
fäll föra bolagets talan. Frågan, huruvida ett sådant stadgande
i en bolagsordning kan anses stå i öfverensstämmelse med 44 § i 1895
års lag, har emellertid af myndigheter, som i särskilda fall pröfvat
densamma, afgjorts olika.

Enligt utskottets uppfattning bör särskildt den del af lagstiftningen,
som berör affärslifvet, icke tyngas af onödigt vidlyftiga och
praktiskt svårtillämpliga former, och utskottet anser derför syftet i
motionen i nu förevarande del värdt allt understöd. Fn önskan, att förenklade
bestämmelser i detta hänseende måtte kunna åstadkommas, torde
äfven vara allmänt utbredd bland dem, som särskildt beröras af de nuvarande
förhållandena härutinnan. Enligt hvad utskottet fått sig meddeladt,
har styrelsen för Stockholms köpmannaförening i skrifvelse af den
22 maj 1900 hos Kongl. Magt gjort framställning i ämnet, dervid styrelsen
under åberopande af att olika åsigter gjort sig gällande beträffande
hvilken eller hvilka som ega för aktiebolag föra talan, och att olika praxis
utbildat sig vidkommande med hvilka dokument dylik behörighet bör
styrkas, hemstält, huruvida icke lagen om aktiebolag kunde ändras derhän,
att den eller de personer, som egde teckna bolagets firma, jemväl kunde
tilldelas befogenheten att förordna ombud att å bolagets vägnar söka,
kära och svara inför domstol. I skrifvelsen har vidare framhållits, huru -

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

som genom en sådan lagändring den vigtiga legitimationsfrågan skulle
lösas, alldenstund i aktiebolagsregistret skall införas, hvilken eller
hvilka af styrelseledamöterna vore berättigade att teckna firman, och
ett utdrag af nämnda register således i allmänhet borde vara tillräckligt
för legitimationen af en fullmakt. I nämnda ärende har
Kongl. Maj:t infordrat utlåtanden från Ofverståthållareembetet i Stockholm
och samtlige sina öfriga befallningshafvande, hvarefter handlingarna
öfverlemnats till kongl. patent- och registreringsverket för
afgifvande af yttrande, hvilket dock ännu icke till Kong]. Maj:t inkommit.
Af de i ärendet hittills afgifna utlåtanden, hvilka varit för
utskottet tillgängliga, har inhemtats, att af ofvannämnda myndigheter
tolf afstyrkt och nio tillstyrkt en lagstiftningsåtgärd af den
beskaffenhet, som sålunda i skrifvelsen omförmälts, under det att de
öfriga ansett det mål, som man med framställningen velat vinna,
kunna ernås på något annat sätt än deri ifrågasatts. Sålunda har
bland annat föreslagits, att, med bibehållande af nu gällande bestämmelser,
i ett tillägg till 69 § i lagen om aktiebolag borde stadgas,
att, då i bolagsordning rätten att föra aktiebolags talan inför domstolar
och andra myndigheter uppdragits åt viss person, sådant borde
till tredje mans kännedom och för åstadkommande af större enkelhet,
då fråga blefve om att styrka rättegångsombuds behörighet, till aktiebolagsregistret
anmälas. Äfven hafva ifrågasatts ändringar och förtydliganden
af gällande aktiebolagslag i så måtto, att i 44 § dels borde
utsägas, att aktiebolags styrelse egde att utse en eller flere af sina
ledamöter att å bolagets vägnar söka, kära och svara så ock eljest
bolagets talan föra, samt att, der så ej skett, befogenhet att å bolagets
vägnar tala lillkomme den eller de styrelseledamöter, som utsetts att
teckna firman, dels ock rättigheten att förordna särskildt ombud att
föra bolagets talan borde tilläggas ej blott styrelsen i dess helhet, utan
äfven den eller de styrelseledamöter, hvilka sjelfva, enligt hvad förut
nämnts, utsetts att föra bolagets talan eller egde att teckna firman, att
i 19 § infördes föreskrift, att ansökning om aktiebolags registrering
skulle, der annan eller andra styrelseledamöter än den eller de, som
egde teckna firman, berättigats att föra bolagets talan, innehålla uppgift
å den eller dem, som rättighet i sistnämnda afseende tillkomme,
samt att i 69 § intoges bestämmelse, att, då aktiebolags registrering
beviljats, registreringsmyndigheten skulle, om rättighet att föra bolagets
talan tillagts annan eller andra styrelseledamöter än den eller
dem, som egde teckna firman, låta i registret införa uppgift å den eller
dem, som erhållit sådan rättighet. Slutligen har en Konungens befallnings -

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

hafvande såsom en lämplig åtgärd i förevarande hänseende förordat,
att i aktiebolagslagens 44 § måtte införas ett stadgande derom, att
rättegångsfullmakt finge undertecknas på sätt i 42 § föreskrefves för
der afsedda fall. Styrelsen borde sålunda visserligen ej beröfvas den
befogenhet att handla å bolagets vägnar, som bestode i beslutande af
rättegång och meddelande af fullmakt deri, men för en sådan rättegångsfullmakts
legalisering borde ej fordras annan underskrift än bolagets
firma, tecknad i behörig ordning af någon dertill berättigad. Det
förutsättes, att sålunda förordnad fullmägtig i allmänhet ej skulle för
att styrka sin behörighet behöfva åberopa annat än utdrag af aktiebolagsregistret
rörande hvem som vore behörig att teckna bolagets
firma. Hade firmatecknaren öfverskridit sin befogenhet, vore detta en
sak mellan honom och bolaget, af hvilken dock tredje mans rätt ej
borde beröras.

Vid öfvervägande, hvilken åtgärd i detta ämne må böra vidtagas,
har utskottet funnit motionärens förslag icke kunna tillstyrkas. Att af
behörigheten till firmateckning ovilkorligen skulle följa rätt att föra
talan inför domstolar och andra myndigheter, torde nemligen icke vara
att förorda, då dessa uppgifter äro af ganska skiljaktig natur och en
person kan vara lämplig för den förra af dem utan att derför eg a förutsättningar
för den senare. Deremot torde andra bland ofvannämnda
förslag vara förtjenta af beaktande. Det synes sålunda icke böra möta
några betänkligheter att gifva aktiebolag otvifvelaktig rätt att genom
bestämmelse i bolagsordningen eller beslut å bolagsstämma uppdraga
åt en eller flere personer att inför domstolar eller andra myndigheter
företräda bolaget. Äfven förslaget, att för legitimering af rättegångsfullmakt
ej skulle fordras annan underskrift än bolagets firma, tecknad
i behörig ordning, har inom utskottet icke saknat förespråkare. Utskottet
vill emellertid icke för närvarande uttala någon bestämd mening,
huru det åsyftade ändamålet bäst skall vinnas, men anser i allt
fall frågan om åstadkommande af tydliga och förenklade bestämmelser
i förevarande hänseende vara af den vigt, att Riksdagen bör med föranledande
af motionen i framställning till Kongl. Maj:t gifva uttryck
åt angelägenheten af denna frågas lösning.

I förevarande motion har ytterligare ifrågasatts, att de officiella
samlingarna af uppgifter ur bolagsregistret, förenings- och handelsregistren
måtte tillerkännas visst vitsord beträffande rätten att inför
domstolar och andra myndigheter företräda bolag och registrerad förening
för ekonomisk verksamhet. I ofvannämnda framställning af stj^-relsen för Stockholms köpmannaförening uttalades äfven önskvärdheten

Lagutskottets Utlåtande N:o 45,

deraf, att ifrågavarande s. k. registreringstidning kunde till samtliga
domstolar utdelas för att kunna i förekommande fall af dem anlitas
för vinnande af kunskap om registreradt förhållande. Af de myndigheter,
som hörts öfver berörda framställning, hafva somliga yttrat sig
jemväl i nu förevarande fråga och dervid i allmänhet ej funnit skäl
tillstyrka den åsyftade lättnaden i fråga om rättegångsfullmakts legitimation.
Utskottet kan ej heller förorda en sådan lagändring. Domstolarna
torde ej skäligen böra betungas med skyldighet att ur berörda
registreringstidning anteckna uppgifter, hvarom lätteligen vederbörliga
intyg kunna af vederbörande anskaffas, och särskildt på landet, hvarest
ofta inom en domsaga finnas flere på temligen långt afstånd från hvarandra
belägna tingsställen, torde det möta svårighet att ständigt hafva
ifrågavarande ganska omfångsrika samlingar af uppgifter tillgängliga.
Förefintligheten i desamma af en uppgift innebär väl icke heller alltid
någon säkerhet för, att ej senare uppgift af annat innehåll lemnats till
regi streringsmy ndigheten.

Af det anförda föranlåtes utskottet hemställa:

Do) att Riksdagen i anledning af förevarande
motion, i hvad densamma afser ändring af gällande
stadganden angående behörigheten att inför domstolar
och andra myndigheter föra talan för aktiebolag och
registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet,
måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes
Kongl. Maj:t taga i öfvervägande, huruvida och i hvad
mån ändrade bestämmelser härutinnan äro af behofvet
påkallade, samt för Riksdagen framlägga de förslagtill
lagändringar i sådant syfte, hvartill förhållandena
finnas gifva anledning;

2: o) att motionärens förslag, i hvad detsamma
åsyftar ändrade bestämmelser angående rätten att före,
träda handelsbolag, icke må af Riksdagen bifallas; samt

3:o) att motionen i öfrigt icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 april 1902.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Bih. till Biksd. Prof. 1902. 7 Samt. 37 Häft.

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

Reservationer:

emot utskottets hemställan under l:o:

af herrar Hasselrot och Hedenstierna, som väl instämma med utskottet
i hvad detsamma anfört angående motionens innebörd och i det
syfte, som den af utskottet förordade skrifvelse afser att främja, men
ansett, att, då frågan i hela dess vidd redan utgör föremål för Kong!
Maj:ts pröfning och föranledt en omfattande utredning af vederbörande
myndigheter, utskottet ej bort föreslå Riksdagen att i ämnet nu aflåta
någon skrifvelse, helst utskottet ej funnit sig kunna bestämdt förorda
något af de olika förslag till ändrade bestämmelser, som under
berörda utredning bragts å bane;

af herr Lindhagen, med hvilken herrar Zetterstrand, Jönsson och
Bieden instämt:

»Enligt lagen om aktiebolag skall sådant bolag företrädas af dess
styrelse (§ 40), och inskränkning i denna styrelsens befogenhet är utan
verkan mot hvar och en, som ej visas hafva om den inskränkning egt
kännedom (§ 43).

Vidare stadgas, att afhandlingar, som styrelsen sålunda för bolaget
ingått, skola utfärdas under bolagets firma, som tecknas af alla styrelsens
ledamöter, der ej annorlunda blifvit bestämdt (§ 42). Vanligen
är emellertid i de särskilda fallen bestämdt, att firman tecknas endast
af vissa af styrelsens ledamöter.

Detta innebär en enkel och praktisk anordning. För alla bolaggäller,
att alla afhandlingar, som utfärdas under behörig firma, äro för
bolaget bindande gent emot tredje man, som är i god tro. Deremot
blir det en bolagsmännens och styrelseledamöternas inbördes rättsangelägenhet
att tillse, att behöriga beslut ligga till grund för de utgifna
afhandlingarne.

Emellertid kunna förekomma många fall, då det är olägligt eller
omöjligt för styrelsen att personligen företräda bolaget eller ock särskilda
insigter kräfvas, som ej styrelsens ledamöter besitta. För dessa
händelser bar lagen inrymt befogenhet för styrelsen att förordna ett
ombud att föra bolagets talan (§ 44).

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

Lagen innehåller nu ej något uttryckligt medgifvande, att dylika
fullmagter skola få undertecknas och expedieras på samma sätt som
afhandlingar. Häraf har man slutit, att detta ej heller är tillåtet, hvaraf
åter följt att en ingående pröfning af dessa fullmagters giltighet måste
ske i de särskilda fallen, och att domstolarne och tredje man måste
inlåta sig på bedömande af innehållet i bolagsordningar och i särskilda
beslut af styrelser och bolagsstämmor. Att detta måste föranleda omgångar
och rättsosäkerhet, ligger i sakens natur.

Det har för afhjelpande af dessa öfverklagade förhållanden bland
annat ifrågasatts att i den grundläggande regeln om att styrelsen företräder
bolaget medgifva den rubbningen, att fullmagt skulle i styrelsens
ställe få utfärdas af vissa dess ledamöter, genom att antingen för särskilda
fall tillstånd härtill inrycktes i bolagsordningen eller ock i sjelfva lagen
stadgades en sådan sjelfständig rätt för de personer, som hitintills endast
haft befogenhet att teckna firman. Dylika utvägar äro väl dock endast
egnade att ytterligare öka förvirringen såväl i afseende å bolagsmännens
ställning till tredje man som i deras inbördes rättsförhållanden.

Den af förhållandena osökt påkallade utvägen, hvilken väl också
af motionären i sjelfva verket åsyftats, synes vara att, med fasthållande
af styrelsens befogenhet att ensam företräda bolaget, medgifva, att af
styrelsen beslutade fullmagter lika väl som afhandlingar, som för bolaget
ingås, få med bindande verkan gent emot tredje man underskrifvas af
den eller dem, som enligt vederbörlig anmälan till handelsregistret ega
teckna firman. Icke blott bolagen, utan äfven allmänheten och domstolarne
skulle vinna på ett sådant enkelt, allmängiltigt och likformigt
förfaringssätt. Det kan också sättas i fråga, huruvida ej lagen afsett
just detta och endast af förbiseende ej upptager en uttrycklig föreskrift
härom. Det förtjenar omnämnas, att enligt lemnad upplysning exempelvis
i Norge samt i Tyskland lärer i mål, der fullmagt måste företes,
fullmagt för aktiebolag få med laga verkan underskrifvas af firmatecknarne.

På grund häraf och då hvad sålunda anförts om aktiebolag eger
motsvarande tillämplighet i fråga om registrerade föreningar för ekonomisk
verksamhet, får jag hemställa,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t taga i öfvervägande,
huruvida ej fullmagt att för aktiebolag eller registrerad
förening för ekonomisk verksamhet föra talan
kunde utfärdas i enahanda ordning, som föreskrifvits

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

i fråga om af handlingar, hvilka för bolaget eller föreningen
ingås, samt för Riksdagen framlägga de förslag
till lagändringar i sådant syfte, hvartill förhållandena
finnas föranleda.»

af herrar F. Andersson och Lundberg.

Herr Rudebeck har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i
ärendets slutliga behandling inom utskottet.

Äfven herr Sörensson har velat hafva här antecknadt, att han icke
deltagit i ärendets behandling.

STOCKHOLM ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1902.