Lagutskottets Utlåtande N:o 44 (Utlåtande 1898:LU44 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

U Ji. It

N:o 44.

!). r\''ir '' )''.j ’ i.-t!

Ank. till Riksd. kansli den 12 mars 1898, kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ändring af
förordningen om biskopsval den 30 maj 1759.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottets behandling
hänvisad motion, n:o 145, anför herr S. J. Boethius:

Kongl. förordningen af den 30 maj 1759 angående biskopsval
innehölle med afseende på rättigheten att deruti deltaga tvenne stadgande^
af hvilka i synnerhet det ena ledde till uppenbara orättvisor.

Dessa stadganden förordnade, att i biskopsval deltoge — utom
alla kyrkoherdar och regementspastorer — »kapellanen ifrån hvart pastorat
och der flere kapellaner vore i pastoratet, då den som längst innehaft samma
syssla der i församlingen, så ock de vice pastorer, som förestode någon
ledig församling».

Stadgandet om kapellaners eller komministrars rätt att deltaga i
biskopsval uteslöte således från denna rätt komminister i pastorat med
mer än en komministralur, som icke vore äldst med afseende på sin
tjenstgöring såsom ordinarie i just det pastoratet.

Detta stadgande innebure eu dubbel orättvisa. Om man betraktade
saken från synpunkten af pastoratens storlek och betydenhet, funne man
nemligen, att förordningen ledde derhän, att den ene komministern i de
större och folkrikare pastoraten (t. ex. städerna) förvägrades att vid
biskopsval utöfva rösträtt, under det denna rätt tillkom me hvarje kom -

Lagutskottets Utletande N:o 44. 9

minister i de obetydligaste pastorat. Medan sålunda t. ex. i 7 små pastorat
på Uplands landsbygd alla dess 14 prester egde rösträtt, så finge af
Gefle stads presterskap, ehuru Gefle egde en folkmängd mer än 3
gånger så stor som de nämnda pastoraten tillsammans, endast två prester
utöfva rösträtt.

Icke mindre förvänd tedde sig förordningen i den punkt, hvarom
fråga vore, om man tänkte sig den enskilde prestens ställning under
olika skeden af hans tjenstgöring. Såsom extra ordinarie egde han
redan ett eller annat år efter sin prestvigning rätt att deltaga i biskopsval,
om han nemligen då vore vice pastor i ett pastorat under dess
ledighet. Sedan blefve han ordinarie såsom komminister i ett af de små
landtpastoraten och egde då likaledes denna rätt. Efter ganska många
år vunne han befordran till en komrninistratur i ett stort pastorat, t. ex.
i en stad. Men nu förlorade han vid sin befordran den rätt att i biskopsval
deltaga, som han egt på en mindre magtpåliggande plats, medan
han hade färre lefnads- och tjenstår.

Stadgandet tarfvade påtagligen en rättelse, så att jemte kyrkoherdarne
alla komministrar berättigades att i biskopsval deltaga.

Att kapellpredikanter icke nämndes i nu gällande förordning om
biskopsval vore antingen en otydlighet, i fall förordningen ville tillerkänna
dem rösträtt, eller en orättvisa, i fall förordningen ville frånkänna
dem denna rätt. Äfven kapellpredikanten vore innehafvare af
ordinarie tjenst. Hans arbete och ansvar vore detsamma som en komministers,
ja, vanligen större än en komministers i en moderförsamling,
der kyrkoherden delade arbetet med komministern. Af liknande skäl
syntes äfven brukspredikanter och pastoratsadjunkter med fast anställning
böra tillerkännas rätt att deltaga i biskopsval. Och då regementspastorer
allaredan hade denna rättighet sig medgifven, torde densamma jemväl
böra tillerkännas ordinarie domkyrkosyssloman^ fängelse-, lasaretts- och
hospitalspredikanter. Dylika predikanters presterliga arbete vore knappast
mindre magtpåliggande än regementspastorernas.

Om kongl. förordningen af den 30 maj 1759 sålunda vore behäftad
med ep inkonseqvens i fråga om stadgandet rörande kapellaners
rösträtt vid biskopsval, vore inkonseqvensen föga mindre vid förordningens
stadgande om vice pastorer. Detta stadgande beviljade nemligen
rösträtt åt vice pastorn, i fall församlingen vore »ledig», men förvägrade
honom denna rätt, i fall pastoratet vore besatt.

Man skulle kunna försvara ett sådant stadgande, såsom varande
ett uttryck för den principen, att hvarje ordinarie befattning skulle vid
valet representeras af eu röst. Men dels läge donna princip icke till
Bill. till liiksd. Prof. 1898. 7 Sami. 25 Haft. 2

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

grund för nu gällande förordning om biskopsval, eftersom en del
ordinarier nu vore från valrätt uteslutna; dels torde den abstrakta
principen »en röst af hvarje befattning» mindre förtjena att läggas till
grund för lagstiftningen i här ifrågavarande sak än den personliga
principen: »en röst af hvarje till rösträttens utöfning mogen prest».

Och att en vice pastor icke vore mindre mogen till erfarenhet
och omdöme, derför att kyrkoherden i pastoratet vore i lifvet, framgår
redan deraf, att hans arbete och ansvar vore detsamma, antingen församlingen
vore »ledig» eller icke. Ja, ofta stälde ett långvarigt vice
pastors-förordnande under en ordinaries mångåriga sjukdom större kraf
på sin man än en tillfällig tjenstgöring under en vakans.

En hvar, som af domkapitel förordnades att på eget ansvar förestå
ett kyrkoherdeembete, d. v. s. hvarje vice ''pastor, syntes derför böra
ega rösträtt vid biskopsval, antingen församlingen vore ledig eller icke.

På grund af hvad han sålunda anfört, hemstälde motionären, att
Riksdagen måtte för sin del besluta, att mom. 3 i kongl. förordningen
om biskopsval af den 30 maj 1759 må erhålla följande förändrade
lydelse:

»Till detta val sammankallar prosten i kontraktet eller, om han död
eller sjuk är, dä den äldste kyrkoherden i samma kontrakt alla inom kontraktet
varande innehafvare af ordinarie prestera g befattning, sä ock alla
vice pastorer».

Lika med motionären finner utskottet bestämmelserna i förordningen
om biskopsval den 30 maj 1759 i de af motionären omförmälda
hänseenden tarfva rättelse, och utskottet anser också, på de af motionären
anförda skäl, lämpligt, att förordningen ändras i den af honom angifna
rigtning och sålunda bringas i öfverensstämmelse med hvad redan är
stadgadt beträffande val till ledamot af kyrkomötet.

Innan Riksdagen för sin del fattar definitivt beslut i ämnet, torde
likväl en närmare utredning af förhållandena i fråga höra ega rum,
dervid jemväl kunde tagas i öfvervägande, huruvida uttrycket »den
äldste kyrkoherden» borde förtydligas.

Utskottet anser sig alltså med anledning af motionen böra
hemställa,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t taga i öfvervägande,

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

huruvida åt samtlige innehafvare af ordinarie presterlig
befattning samt vice pastorer må kunna medgifvas
rätt att uti biskopsval deltaga, samt, derest så befinnes
vara förhållandet, för Riksdagen framlägga förslag
till ändrade lagbestämmelser i sådant syfte.

Stockholm den 12 mars 1898.

V,		i ...	.Hi ftriiV>-.i . 1 in ''»•••''Öl -liv T .
	.-•.''V	>.m\4 hv’''Vi	På lagutskottets vägnar:
lodot	il,, ?ig	nob •tolyfif	(t å-gihcdaeiq 1 jj ■e.jiifiJiiftllh fp,.-		i/l
			:S .inom i)	£ i 8	P^bfelH i
mim	Vi i:f[ ar l.ula r	lölipfo i. mobrtegnic	CARL B. HASSELROT.	of?	''ÅT'' ''/l ho.taoiq	!jii
. ,fl\	l'') \yi f:)i {''	‘A''rn-1 riaf	limfoTU! .. \f L i-Jllij ii.vi''1 lönn	/.;•» ''u	•ni .)>	IT 1 • 11
			r .■ • ■ '' r « r \ r „ jmnrvfi m	d 1> U (Jr>	imf! Ilil-''
				:P	l i 1 vr> f *
	no tarf	■*\i	i; i ■ L, 11 i t ieHgnodöki • .•>:	no ii	r.fcoa ‘
-föl i	, r- ;•, f..	r , f ,.t ( r	1 :t:nj ,(iioh hånle*	V-’l . Il 1	q it .bi;v’!	O-iq
nålfil!)	irp,IKha£)	11 ''•■(bli* .■Iiilmr. I, i(	,*i c	ii lögn!	no''1
''.brist	iJf.-rr-''	i a r> f > $ / f	n*)h Jj<: d:x< .olihft-rn".''; r;.; . loff	piiJohi	•J thn !aiI9{1
nöja	ébmi/i''	.»a o: i; /	ftodgiiäu;''ooh ;.!oo in v i In 1	00 f1ji	. f. 1 ''
~Wlm	i Insy	/bl ilo t*	JOfJ eif! oliovoiji! -folio {.li.T^TVjf		,« j ! t.-f	. }.
r.''i!;g	i ? . i • -• r r;	?; }•"/•'' fllf''il	>,j O'',oi ''il bo (OOö .‘fobiåtfiOfl	a rf t•;i	oJUlbf r?	>i nj
i; il •uy.	ol* »åt	fiio- i.i:r	i-bgfi In gebit nvipli/nH» aebshe ;	Hrh xc	p - ...
m; i--.j	b rf o o	K hr £ rf*	loi''f./iaiiifdoor I nbo^inoi o in	; >J () i t;

i.galeasnä .''-''oi: i

.''Imnllfl

ml !''•.» 4''iÅg''löl no ! ,''ii;i; ro:''11 •

'' M i jo .!••!-.! loh i! • •

; r. ?»'',♦ jo» cm .himi.;:mrv

(!’ "Ii it" •*

iinn;/lo ;

. .''hi,; ,1./

''I iblt I

i .Ml

I ■ * i

itr». in in