Lagutskottets Utlåtande N:o 43 (Utlåtande 1891:LU43 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 43.

ST:o 43.

Ank. till Riksd. kansli den 4 maj 1891, kl. 11 f. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag
om tillägg till 53 § af stadgan om skiftesverket i
riket den 9 november 1866.

53 § af skiftesstadgan har för närvarande följande lydelse:

»Sedan konceptkartan öfver skifteslagets egor är i fullständigt skick
samt rågångarne deromkring finnas bestämde, skall skiftesmannen för delegarne
och gode männen till beslutande ordentligen och redigt föredraga
allt, hvad till skiftets verkställighet i hela dess vidd hörer, nemligen —
l:o. Om egouthyte med angränsande byar och hemman; — 2:o Om urskiljandet
af den mark, hvilken såsom inrösnings- eller afrösningsjord beräknas
skall; — 3:o. Om egornas gradering; och sedermera dock ej förr
än ^ egobeskrifning och häfdeförteckning, der sådan förteckning skall ske,
blifvit upprättade och kommit i fullständigt skick; — 4:o. Om undantag
af mark för delegarnes allmänna behof; — 5:o. Om delningsgrunden; —
6:o. Om öfrige grunder för verkställighet af laga skifte, så ock om skiftesläggningen
och skyldighet att från by utflytta; — 7:o. Om bidrag till
utflyttning, så ock om odlingskostnad för sådan ouppodlad mark, hvilken
i skiftet såsom inrösningsjord intages, samt om ersättning till delegare,
som antingen erhåller vanhäfdad jord eller förlorar ståndskog, plantering
eller torfjord m. in. dylikt; och — 8ro. Om tiden för tillträde af egolotterna
samt skogs och torfjords afbrukning.

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 7 Sami. 22 Haft. [N:o 43.)

Lagutskottets Utlåtande N:o 43.

Innan frågorna om egoutbyte, urskiljande af in- och afrösningsjord
samt egogradering få förekomma till handläggning, erfordras således att
all skifteslagets mark blifvit å karta affattad äfvensom rågångarne deromkring
bestämda.

Uti en inom Första Kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion,
n:o 30, anför nu herr C. 0. Wiclmark:

»Bland de vigtigaste paragraferna i kongl. skiftestadgan är den 53:e,
som bestämmer den ordning, hvaruti frågorna vid behandlingen af ett laga
skifte skola föredragas, och profvande domstolar fästa äfven stort afseende
vid, att densamma i allo varder följd. Det är ock visst att i vanliga fall,
eller vid laga skiften af ordinär storlek, den sålunda lagstadgade arbetsföljden
är lämplig och ändamålsenlig. Så är dock ej förhållandet, der
skifteslaget har ett betydligare omfång eller sådan storlek, att i och för
affattningen eller konceptkartans upprättande åtgå flera år. Sådana skifteslag
förekomma ofta i Helsingland och Herjeådalen, vanligen omfattande
hela socknar eller flere byar med arealer uppgående till 100,000-tal hektar.
I sådana skifteslag kan konceptkartan ej annorlunda upprättas än i flere
delar eller kartblad. Om man vid laga skiften inom sådana skifteslag
spar med behandlingen af egoutbytesfrågorna, bestämmandet af skilnaden
emellan in- och afrösningsjorden samt egograderingen, till. dess konceptkartan
i sin helhet är i fullständigt skick, fördröjas skiftesåtgärderna i
högsta grad mot hvad som blir händelsen, om dessa särskildt nämnda
frågor få företagas och behandlas inom särskild del af skifteslaget, så snart
konceptkai''tan öfver sådan del hunnit fullbordas, ty kartuträkningen och
upprättande af egobeskrifningen, lämpliga vintergöromål, kunna vinter
efter vinter fortgå öfver det föregående sommar affattade och graderade,
hvarigenom det tidsödande arbetet med egobeskrifningen kan bringas till
slut nära nog samtidigt med affattningens fullbordan, och detta utan att
dertill behöft användas några för landtmäterigöromål ute på fältet dyrbara
sommardagar. På sistnämnda tidsbesparande sätt antager jag ock
att i allmänhet förfarits, utan att anmärkning mig veterligen deremot
förekommit vid pröfning af laga skiften, men inom Jemtlands län hafva
landtmätarne för undvikande af alla anmärkningar härutinnan tid efter
annan utverkat åt sig nådigt tillstånd till sådant förfaringssätt.

Tillstånd dertill lärer dock numera ej kunna erhållas, sedan kongl.
skiftestadgan betraktas såsom civil lag, hvilket synes deraf, att Kongl. Maj:t
genom beslut af den 29 augusti 1890 förklarat sig icke kunna i nåder

Lagutskottets Utlåtande N:o 43.

bifalla af landtmätare gjord och af landtmäteristyrelsen tillstyrkt ansökning
i detta syfte.

Då all tvekan om författnings mening bör undanrödjas, och saken i
fråga är af vigt för fortskyndande af de stora skiftesförrättningarne, torde
ett tillägg til 53 § kongl. skiftestadgan böra göras, tillåtande beskrifna
förfaringssättet, när delegarne sig derom förena eller Kongl. Maj:t i brist
af sådan förening derom förordnar, denna senare bestämmelse nödig, då
mycket lätt kan hända, att enhällig öfverenskommelse ej ernås, endast
derför att någon skiftesdelegare inbillar sig hafva fördel af skiftets fördröjande.

På grund häraf vågar jag föreslå följande tillägg till 53 § kongl.
skiftesstadgan:

Der skiftets storlek fordrar, att konceptkartan upprättas i flera delar
eller kartblad, må, der delegarne om sådant sig förena eller Kongl. Maj:t
på grund af ansökning dertill lemnar tillstånd, de i punkterna 1, 2 och 3
nämnda frågor behandlas för de egor, hvaröfver konceptkartedel är i fullständigt
skick.»

Det lärer icke kunna förnekas, att vid skiftesförrättningar af större
omfattning ett strängt tillämpande af den i skiftesstadgans 53 § stadgade
arbetsföljd måste i väsentlig mån fördröja förrättningens bringande till
slut. Såsom motionären upplyst, hafva, för att undvika sådant dröjsmål,
landtmätare oanmärkt vid större skiften, der konceptkartan måst upprättas
i flere delar, hvar för sig utgörande ett kartblad, förfarit i enlighet
med motionärens förslag, och gäller det sålunda egentligen här att gifva
lagens helgd åt ett förfaringssätt, som åtminstone i vissa fall kan vara
att föredraga framför det nu lagstadgade. Beträffande den i sådant syfte
af motionären föreslagna undantagsbestämmelse synes emellertid kunna
ifrågasättas, huruvida icke såsom vilkor för tillåtelsen att använda nämnda
förfaringssätt bör föreskrifvas, att skifteslagets egor skola innehålla en
viss minimi-areal. Men utskottet har icke ansett sig kunna utan stöd
af sakkunnig myndighets yttrande härom framställa något bestämdt
förslag. Om vidare undantag från den allmänna regeln blifver genom
lag medgifvet, lärer det icke vara nödvändigt att i de fall, då skiftesdelegarne
icke derom sig förena, Kongl. Maj:t skall besväras med pröfning
huruvida det tillåtna förfaringssättet må komma till användning, utan torde
— i enlighet med hvad som gäller i fråga om andra vid skifte uppkom -

Lagutskottets Utlåtande N:o 43.

mande spörsmål, hvilkas lösning kräfver en större erfarenhet om skiftesärendens
natur — afgörandet i sådana fall kunna öfverlemnas åt landtmäteristyrelsen.

På grund af hvad sålunda är vordet anfördt, har utskottet ansett
sig böra i anledning af motionen hemställa,

att Riksdagen ville i skrifvelse anhålla, att Kongl.
Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till sådant tillägg vid 53 § af skiftesstadgan
den 9 november 1866, att, då till följd af
egornas storlek konceptkarta måste upprättas i flera
delar eller kartblad, frågorna om egouthyten med angränsande
byar och hemman, urskiljandet af den mark,
hvilken såsom inrösnings- eller afrösningsjord skall beräknas
samt om egornas gradering må, der delegarne
sig derom förena eller efter vederbörligt tillstånd, behandlas
särskildt för de egor, i afseende hvarå konceptkartedel
är i fullständigt skick.

Stockholm den 4 maj 1891.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖCRONA.

STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET 1391.