Lagutskottets Utlåtande N:o 42
Utlåtande 1889:LU42
Lagutskottets Utlåtande N:o 42.
3
N:o 42.
Ank. till Riksd. kansli den 1 april 1889, kl. 3 e. m.
Lagutskottets utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition
med förslag till lag angående enskild sedelutgifvande
banks, bankaktiebolags och sparbanks konkurs samt till
lag med vissa bestämmelser angående enskilda sedelutgifvande
banker.
Kongl. Maj:t har den 15 sistlidne mars till Riksdagen aflåtit en så
lydande proposition (n:o 28):
»Under åberopande af bifogade i statsrådet och Högsta domstolen
förda protokoll, vill Kongl. Maj:t, jemlikt 87 § regeringsformen, föreslå
Riksdagen att antaga närlagda förslag till lag angående enskild sedelutgifvande
banks, bankaktiebolags och sparbanks konkurs samt till lag med
vissa bestämmelser angående enskilda sedelutgifvande banker.»
De propositionen bifogade lagförslagen äro af följande lydelse:
Förslag
till
lag angående enskild sedelutgifvande banks, bankaktiebolags och
sparbanks konkurs.
Härigenom förordnas, att i fråga om enskild sedelutgifvande banks,
bankaktiebolags och sparbanks konkurs skola, jemte hvad konkurslagen
4 Lagutskottets Utlåtande N:o 42.
innehåller, som icke strider mot denna lag, tillämpas följande stadganden: -
Allmänna bestämmelser.
1 §•
Har enskild bank med rätt att utgifva egna banksedlar eller bankaktiebolag
råkat i konkurstillstånd, varde det af rätten eller domaren ofördröjligen
anmäldt hos chefen för finansdepartementet; och förordne departementschefen
ett allmänt ombud att såsom god man och syssloman
deltaga i konkursboets förvaltning med de gode män och syssloman, som
utses på sätt i konkurslagen stadgas.
Afträdes sparbanks egendom till konkurs, varde anmälan derom af
rätten eller domaren ofördröjligen gjord hos Konungens befallningshafvande,
som förordnar ett allmänt ombud att deltaga i förvaltningen af konkursboet,
på sätt här ofvan sägs.
På den, hvilken förordnat sådant allmänt ombud, ankomme att, när
det pröfvas skäligt, entlediga ombudet och i dess ställe annan förordna.
Deröfver må klagan ej föras.
2 §•
Det allmänna ombud, som sålunda blifvit förordnadt, ege, lika med
rättens ombudsman, att sammankalla borgenärerne att höras öfver ämnen,
som röra boet och dess förvaltning, samt att hos rätten anmäla, om annan
god man eller syssloman i konkursen visar motvilja eller försummelse
vid fullgörande af sitt uppdrag. Då allmänna ombudet kallar borgenärerne
till sammanträde, åligge ombudet att derom underrätta rättens
ombudsman.
Utan hinder af beslut, som kan vara fattadt om delning af förvaltningen
af boet, ege allmänna ombudet deltaga i förvaltningen i alla
dess delar.
3 §.
Arfvode för konkursboets förvaltning bestämmes af borgenärerne särskildt
för rättens ombudsman och särskildt för gode männen och sysslomännen.
Af arfvodet för gode männen och sysslomännen tage allmänna
ombudet en tredjedel.
Lagutskottets Utlåtande N:o 42.
5
4 §.
w
Under anslagstiden upprätte gode männen förteckning öfver de borgenärer,
hvilka enligt bankens räkenskaper hafva fordran hos banken på
grund af insättning å depositions-, upp- och afskrifnings- eller annan räkning,
eller ock enligt sparbanksbok; skolande denna förteckning för hvarje
borgenär upptaga beloppet af hans fordran, så ock, der ränta å fordringen
är utfäst, den dag, från hvilken räntan är ogulden, jemte räntefoten.
Förteckningen skall i hufvudskrift af gode männen så fort ske kan
ingifvas till den, som, enligt hvad i korikurslagen sägs, har att emottaga
bevakningshandlingar i konkursen; börande vid hufvudskriften fogas afskrifter
till antal, som påkallas af hvad här efteråt stadgas. Sedan desammas
öfverensstämmelse med hufvudskriften blifvit af honom bekräftad,
skall förteckningen i sålunda styrkt afskrift under de trettio sista dagarne
före inställelsedagen hos rättens ombudsman samt vid hvart och ett af
bankens kontor hållas tillgänglig för en hvar, som vill taga del af densamma.
5 §.
Förteckningen varde å inställelsedagen af ordföranden uppläst; och
skall fordran, som blifvit å förteckningen upptagen, anses vara i konkursen
bevakad, såsom hade borgenären sjelf å inställelsedagen uppgifvit
fordringen.
Särskilda bestämmelser angående enskild sedelutgifvande banks konkurs.
6 §.
Har enskild bank med rätt att utgifva egna banksedlar råkat i konkurstillstånd,
vill Konungen genom allmän kungörelse förlägga en hvar, som
innehar af banken utgifven sedel, att inom två år från kungörelsens dag,
vid förlust af all betalningsrätt, uppvisa sedeln inför det af chefen för
finansdepartementet förordnade allmänna ombud, som låter bokföra sedeln
och kostnadsfritt förse den med påskrift om uppvisandet. Nämnda kungörelse
bör minst fyra gånger under hvartdera året uppläsas i rikets
kyrkor och införas i allmänna tidningarna.
Vill den, som sålunda uppvisar sedel, aflemna densamma, ege dertill
rätt och erhålle utan afgift bevis deröfver af allmänna ombudet. Sådant
6
Lagutskottets Utlåtande N:o 42.
bevis medför för den, till hvilken beviset blifvit utfärdadt, samma betalningsrätt
som sedel, hvilken enligt beviset blifvit aflemnad.
7 §•
För fordran, som grundas å banksedel, vare bevakning enligt konkurslagen
i bankens konkurs icke erforderlig. Ej heller vare innehafvare af
sådan fordran pligtig att densamma med borgenärsed fästa.
Innehafvare af fordran på grund af banksedel ege rätt till talan i
konkursen, sedan han aflemna! sedeln till allmänna ombudet på sätt i 6
§ sägs.
8 §.
Bankens tillgångar skola, så fort ske kan, värderas af en nämnd, bestående
af allmänna ombudet såsom ordförande samt två ledamöter, utsedde
den ene af borgenärerne och den andre af de solidariske bolagsmännen.
Tillgångarne skola dervid upptagas till det värde, hvartill de
efter noggrann pröfning antagas kunna under förvaltningens fortgång förvandlas
i penningar.
9 §.
Borgenärerne välje ledamot i nämnden å den tid och i den ordning,
som konkurslagen föreskrifver för val af gode män.
För val af den ledamot i nämnden, som skall utses af de solidariske
bolagsmännen, kalle allmänna ombudet ofördröjligen dem att inför honom
sammanträda; och skall valet ske enligt de bestämmelser i fråga om rösträtt,
som i den för banken faststälda bolagsordning äro gifna för val af
styrelse. Om tid och ort för sådant sammanträde utfärde allmänna ombudet
kungörelse, som i allmänna tidningarne införes tre gånger, första
gången minst tio dagar före sammanträdet.
Underlåta borgenärerne eller de solidariske bolagsmännen att utse
ledamot i nämnden, varde ledamot i stället förordnad af den rätt, der
konkursen är anhängig. Försummar utsedd ledamot att på ordförandens
kallelse tillstädeskomma vid nämndens sammanträde, ege ordföranden tillkalla
annan person att i den försumliges frånvaro deltaga i värderingen.
10 §.
Visar sig vid den värdering, hvarom i 8 § sägs, eller sedermera under
konkursens fortgång, att bankens tillgångar icke förslå till betäckande af
bankens kända gäld jemte kostnaderna för boets utredning och konkurs
-
Lagutskottets Utlåtande N:o 42. 7
sakens behandling, skola gode männen eller sysslomannen ofördröjligen å
de solidariske bolagsmännen, i förhållande till det antal lotter en hvar af
dem enligt förteckningen öfver bankens delegare innehar, uttaxera det till
fyllande af bristen i bankens tillgångar erforderliga belopp jemte eu tiondedel
derutöfver. År någon af de solidariske bolagsmännen veterligen i
konkui''stillstånd, skall uttaxeringen ske allenast å öfrige solidariske bolagsmän.
11 §•
Yppas sedan uttaxering skett behof af ny uttaxering, varde sådan
skyndsamt verkstäld enligt de grunder, som i 10 § äro stadgade.
12 §.
Då uttaxering beslutes skall tillika bestämmas viss förfallodag, å
hvilken bolagsmännens tillskott senast bör erläggas. Denna dag skall
sättas minst två och högst tre månader efter den dag, då uttaxeringen
beslutes. Uppgår det belopp, som på hvarje bolagsman uttaxeras, till mera
än hälften af hans andel i den grundfond, som de solidariske bolagsmännen
insatt eller bort insätta, skall beloppet lika fördelas på två förfallodagar,
den första inom tid, som nyss är nämnd, och den andra minst
två och högst tre månader efter den första.
13 §.
Kungörelse om uttaxeringen, upptagande det tillskott, som för hvarje
lott skall inbetalas, äfvensom förfallodagen eller förfallodagarne, värde
införd i allmänna tidningarne tre gånger, första gången minst sex veckor
och sista gången minst fjorton dagar före första förfallodagen; och läte
gode männen eller sysslomannen dessutom om uttaxeringen ofördröjligen
underrätta de solidariske bolagsmännen genom särskilda bref, som afsända^
med posten.
14 §.
o
A uttaxeradt belopp, som icke inbetalas inom utsatt förfallotid, skall
bolagsmannen gälda ränta efter sex för hundra om året från förfallodagen
till dess betalning sker.
15 §.
Gäldar bolagsman inom utsatt förfallotid en fjerdedel af det belopp,
som då bör erläggas, må han, efter ty i 17 § vidare sägs, njuta anstånd
med betalning af återstoden, derest han för sagda återstod jemte ränta
8 Lagutskottets Utlåtande N:o 42.
inom samma tid ställer pant eller borgen, som godkännes af gode männen
eller sysslomännen.
16 §.
Har bolagsman brustit i fullgörande af honom åliggande betalningsskyldighet
och är han icke enligt 15 § berättigad till anstånd, vare han
icke allenast för hvad oguldet och förfallet är jemte ränta derå utan ock,
der uttaxeringen fördelats på särskilda förfallodagar, för hvad å senare
förfallodag skolat erläggas underkastad utmätning utan dom eller utslag,
då gode männen eller sysslomännen med företeende af rättens ombudsmans
bevis om det belopp, för hvilket bolagsmannen på grund af uttaxeringen
häftar, hos utmätningsman påkalla utmätning; vare ock bolagsmannen
skyldig att på yrkande af gode männen eller sysslomännen
afträda sin egendom till konkurs; åliggande det gode männen eller sysslomännen
att ofördröjligen mot bolagsmannen vidtaga den åtgärd, som i
hvarje fall må anses lämplig.
17 §.
Belopp, för hvilket pant eller borgen blifvit enligt 15 § stäld, skall
inbetalas inom sex månader efter den i kungörelsen utsatta förfallodag.
Sker det ej, läte sysslomännen ofördröjligen försälja panten å offentlig
auktion eller utsöka beloppet hos löftesmannen; vare ock bolagsmannen
underkastad sådan påföljd, som i 16 § sägs, der sysslomännen anse nödigt,
att sådan påföljd tillämpas.
18 §.
Afträdas solidarisk bolagsmans tillgångar till borgenärers förnöjande,
må återvinningstalan, hvarom i 3 kap. konkurslagen stadgas, i bolagsmannens
konkurs anställas jemväl af gode männen eller sysslomännen i
bankens konkurs i den ordning 37 § nämnda lag för enskild borgenär
föreskrifver; och skall, der sådan talan af dem föres och bolagsmannens
konkurs börjats inom natt och år efter det offentlig stämning å bankens
borgenärer utfärdades, tid, som i 36 § samma lag sägs, räknas från den
dag, bankens konkurs börjades.
19 §.
Solidarisk bolagsman, hvilken till följd af konkurstillstånd icke underkastats
uttaxering enligt 10 eller 11 §, vare ändock skyldig att för en hvar
af de lotter i banken, han innehar, tillskjuta enahanda belopp, som jemlikt
9
Lagutskottets Utlåtande N:o 42.
samma §§ blifvit å hvarje lott uttaxeradt; och galle jemväl i öfrigt om
sådan bolagsmans tillskott i tillämpliga delar hvad om uttaxerade tillskott
förut är sagdt.
Gode männen eller sysslomannen i bankens konkurs vare pligtige att,
då solidarisk bolagsman blifvit försatt i konkurs, deri såväl för bankens
konkursbo som å öfrige solidariske bolagsmäns vägnar bevaka hvad förstnämnde
bolagsman på grund af sin delaktighet i banken är skyldig tillskjuta,
samt, intill dess bankens konkurs blifvit afslutad, uppbära den utdelning,
som belöper å berörda tillskott.
20 §.
Af de tillgångar i bankens konkurs, som kunna återstå sedan alla
skulder jemte kostnaderna för boets utredning och konkurssakens behandling
blifvit betalda eller medel dertill afsätta, skola, innan utdelning å
banklotterna må ega rum, de tillskott återgäldas, som de solidariske bolagsmännen
på grund af denna lag erlagt jemte ränta efter sex för hundra
om året från betalningsdagarne.
21 §.
Utan hinder deraf, att den i 6 § stadgade anmälningstid ej förflutit,
må utdelning i bankens konkurs ega rum; skolande vid utdelningsförslag,
som upprättas förr än nämnda tid tilländagått, utdelningen för bankens
sedelskuld beräknas å hela det enligt bankens räkenskaper utelöpande belopp
af sedlar tillika med det ytterligare belopp deraf, som må finnas vara
i rörelsen utsläppt utöfver hvad räkenskaperna utvisa.
För fordran på grund af sedel ege borgenär uppbära derå belöpande
utdelning sedan han iakttagit hvad enligt 6 § honom åligger; dock att
■sedel, som genom utdelning ej varder till fullo infriad, skall, innan utdelningen
må lyftas, vara aflemnad mot .bevis, som i nämnda § sägs.
22 §.
Ej må bankens konkurs afslutas, förr än den i 6 § stadgade anmälningstid
förflutit.
Denna lag skall icke blifva gällande i mål, som göres anhängigt före
den 1 januari 1890.
Bih. till Riksd. Prof. 1889. 7 Sami. 23 Häft.
2
10
Lagutskottets Utlåtande N:o 42.
Förslag
till
Lag med vissa bestämmelser angående enskilda sedelutgifvande banker.
Med upphäfvande af förordningen angående vissa lagbestämmelser med
afseende på enskilda banker den 6 oktober 1848 stadgas som följer:
1 §•
Enskild bank, som eger rätt att utgifva egna banksedlar, skall i mål,
för hvilka ej annorlunda genom lag stadgas, lyda under rådstufvurätten i
den stad, der bankens hufvudkontor är beläget.
2 §•
När enskild bank med sedelutgifningsrätt upplöses utan konkurs, vill,
uppå anmälan härom, Konungen genom allmän kungörelse förelägga en
hvar, som innehar af banken utgifven sedel, att inom två år från kungörelsens
dag, vid förlust af all betalnings^,tt, förete sedeln till infriande
i banken; skolande kungörelsen minst fyra gånger under hvartdera året
uppläsas i rikets kyrkor och införas i allmänna tidningarna.
3 §•
Den ansvarighet för enskild sedelutgifvande banks förbindelser, hvilken
åligger solidarisk bolagsman utöfver hans andel i bankens grundfond, må
ej af bankens borgenärer göras gällande mot bolagsmannen i annan ordning
än som föreskrifves i lagen angående enskild sedelutgifvande banks,
bankaktiebolags och sparbanks konkurs.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1890.
11
Lagutskottets Utlåtande N:o 42.
Denna proposition har af båda kamrarne hänvisats till lagutskottet;
och får utskottet, under åberopande af de skäl, som i bilagorna till propositionen
finnas anförda, hemställa,
att förevarande proposition må af Riksdagen
bifallas.
Stockholm den 1 april 1889.
På lagutskottets vägnar:
AXEL BERGSTRÖM.