Lagutskottets Utlåtande N:o 40
Utlåtande 1898:LU40
Lagutskottets Utlåtande N:o 40.
1
N:o 40.
Ank. till Riksd. kansli den 11 mars 1898, kl. 12,30 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse af § 2 mom. 3 och §11
mom. 1 i lagen den 24 maj 1895 angående skyldighet
för kommuner och enskilde att fullgöra reqvisitioner för
krigsmagtens behof.
Genom proposition, n:o 42, af den 22 nästlidne januari, hvilken af
båda kamrarne blifvit till lagutskottet hänvisad, har Kongl. Maj:t, under
åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden för nämnda dag, föreslagit Riksdagen att antaga en
så lydande
Lag
om ändrad lydelse af § 2 mom. 3 och § 11 mom. 1 i lagen den 24 maj
1895 angående skyldighet för kommuner och enskilde att fullgöra reqvisitioner
för krigsmagtens behof.
Härigenom förordnas, att § 2 mom. 3 och § 11 mom. 1 i lagen den
24 maj 1895 angående skyldighet för kommuner och enskilde att fullgöra
reqvisitioner för krigsmagtens behof skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 2.
3. Vederbörande kommun ansvarar för utgörande af reqvisition, som
mom. 1 afses, så framt icke reqvisitionen enligt § 4 mom. 2 ställes
Bill. till !liksd. Frot. 1808. 7 Hand. 22 Räft. CN:o 40.) 1
2
Lagutskottets Utlåtande N:o 40.
omedelbart till den, som skall densamma fullgöra; och eger kommunen
sjelf besluta rörande sättet och ordningen för fördelningen af det reqvirerade;
dock må å landet i de fall, då reqvisition ej skulle hinna fullgöras
å bestämd tid, derest sammanträde af kommunalstämma eller
kommunalfullmägtige skulle afvaktas, kommunalnämnden besluta om fördelningen
af det reqvirerade och hvad dermed eger sammanhang.
§ 11.
1. För hvarje landstingsområde äfvensom för stad, som ej i landsting
deltager, skall finnas en kommission, med åliggande att upprätta
taxa för reqvisitioner inom krigsskådeplats och att, då tvist om ersättningens
belopp uppstår eller eljest i de fall, om hvilka Konungen jemlikt
§ 13 meddelar föreskrifter, pröfva och bestämma fordringsbeloppen för
inom landstingsområdet eller staden utgjorda reqvisitioner samt i öfrigt
handlägga sådana ärenden, som ega sammanhang med ersättning för utgjorda
reqvisitioner eller för derunder uppkommen skada.
Kommissionen skall bestå af trenne ledamöter, nemligen en ledamot,
tillika ordförande, vald af vederbörande landsting eller stadsfullmägtige,
en intendenturtjensteman eller officer, utsedd af arméfördelningschefen
(militärbefälhafvaren), samt en civil tjensteman, tillika sekreterare, utsedd
af Konungens befallningshafvande. Landsting utser jemväl suppleant för
den af landstinget valde ledamoten.
Den ändring, som föreslås i § 2 mom. 3 af reqvisition slagen, åsyftar
att för vissa fall medgifva åt kommunalnämnd att i fråga om de i paragrafens
1 mom. omförmälda reqvisitioner besluta rörande sättet och ordningen
för fördelning af det reqvirerade. Anledningen till ändringsförslaget
är, enligt hvad som inhemtas af det vid propositionen fogade
statsrådsprotokoll, den, att vid utarbetande af förslag till de närmare föreskrifter
för verkställigheten af nämnda lag, hvilka det tillkommer Ivongl.
Maj:t att meddela, uppmärksamheten blifvit fästad derå, att momentets
nuvarande lydelse skulle kunna vålla, att en reqvisition icke hunne utgöras
inom rimlig tid. Å landet utöfvas nemligen kommunens beslutanderätt
af kommunalstämma eller kommunalfullmägtige, och det kunde således,
då stämman eller fullmägtige icke kunna sammanträda utan föregående
pålysning i kyrka, inträffa, att, från det reqvisition ingått till vederbörande
kommunala myndighet, ända till sex å sju dagar förflöte, innan
stämman eller fullmägtige hunne sammanträda för att besluta om en så
3
Lagutskottets Utlåtande N:o 40.
förberedande åtgärd soin sättet och ordningen för fördelning af det reqvirerade.
Mot den föreslagna ändringen i denna del har utskottet icke funnit
något att erinra, så mycket mindre som densamma kommer att väsentligt
inskränka de fall, då en militär befälhafvare skulle nödgas anlita den
honom enligt § 4 mom. 2 i lagen medgifna rätt att ställa reqvisition
omedelbart till den, som skall fullgöra densamma, och ändringen sålunda
står i närmaste öfverensstämmelse med den grundsats, hvarpå ifrågavarande
stadgande hvilar, eller att afgöranderätten i fråga om fördelningen af det
reqvirerade på de olika kommunalmedlemmarne om möjligt icke bör tillkomma
någon utom kommunen stående myndighet.
Deremot kan utskottet ej tillstyrka bifall till Kongl. Majrts föreliggande
proposition, i hvad densamma afser ändring af § 11 mom. 1 i förberörda
lag.
Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas, åsyftar sistnämnda ändring att,
der uppgjord taxa ej lemnar erforderlig ledning, till vederbörande militäre
befälhafvare eller myndighet öfverlemna att pröfva och bestämma ersättningarna
för utgjorda reqvisitioner utom för de fall, att vederbörande ej
åtnöjdes med den militäre befälhafvarens eller myndighetens beslut eller
beloppet uppginge till någon större summa, hvarom Kongl. Maj:t funne
skäligt meddela närmare bestämmelse.
Utskottet anser först och främst, att något egentligt behof af den
ifrågasatta ändringen ej förefinnes, då väl i de flesta fall en reqvisitions
värde skall kunna afgöras efter den af »kommissionen» faststälda taxan
och det alltså endast i undantagsfall torde blifva behöfligt att hänskjuta
frågan härom till särskild pröfning af kommissionen. Derjemte möter mot
den föreslagna ändringen den betänklighet, att staten kunde komma att
för en reqvisition få utgifva allt för hög ersättning, såsom t. ex. för det
fall, att den militäre befälhafvaren eller myndigheten ansåge sig, för tvists
undvikande, böra godkänna ett ersättningsanspråk, äfven om detta vore
oskäligt tilltaget.
På grund af hvad sålunda anförts och då ett utslag å den ifrågasatta
förändringen af 11 §:s 1 mom. medför jemkning i den föreslagna lagens
rubrik och ingress, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, under förklarande att Kongl. Maj:ts
förevarande proposition icke kan i oförändradt skick
bifallas, ville, med anledning af propositionen, för sin del
antaga följande
4
Lagutskottets Utlåtande N:o 40.
Lag
om ändrad lydelse af § 2 mom. 3 i lagen den 24 maj 1895 angående
skyldighet för kommuner och enskilde att fullgöra reqvisitioner för krigs
magtens
behof.
Härigenom förordnas, att § 2 mom. 3 i lagen den 24 maj 1895 angående
skyldighet för kommuner och enskilde att fullgöra reqvisitioner
för krigsmagtens behof skall erhålla följande ändrade lydelse:
§ 2.
3. Vederbörande kommun ansvarar för utgörande af reqvisition, som
i mom. 1 afses, så framt icke reqvisitionen enligt § 4 mom. 2 ställes omedelbart
till den, som skall densamma fullgöra; och eger kommunen sjelf besluta
rörande sättet och ordningen för fördelningen af det reqvirerade;
dock må å landet i de fall, då reqvisition ej skulle hinna fullgöras å bestämd
tid, derest sammanträde af kommunalstämma eller kommunalfullmägtige
skulle afvaktas, kommunalnämnden besluta om fördelningen af
det reqvirerade och hvad dermed eger sammanhang.
Stockholm den 11 mars 1898.
På lagutskottets vägnar:
CARL B. HASSELROT.
Herr Husberg har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i ärendets
behandling inom utskottet.
Stockholm, Ivar Hasggströms boktryckeri, 1898.