Lagutskottets Utlåtande N:o 3 (Utlåtande 1892:LU3 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli derb 2 februari 1892, kl. 2 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af \ Kongl. Maj:ts proposition
angående ändrad lydelse af 53 § i stadgan om skiftesverket
i riket den 9 november 1866.

Kongl. Maj:t har den 31 sistlidne december till Riksdagen aflåtit en
så lydande proposition, n:o 22:

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen förda
protokoll, vill Kongl. Maj:t, jemlikt 87 § regeringsformen, föreslå Riksdagen
att antaga följande

Lag

angående ändrad lydelse af 53 § i Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadga om
skiftesverket i riket den 9 november 1866.

Härigenom förordnas, att 53 § i Kongl. Maj:ts förnyade nådiga
stadga om skiftesverket i riket den 9 november 1866 skall erhålla följande
ändrade lydelse:

Sedan konceptkartan öfver skifteslagets egor är i fullständigt skick
samt rågångarne deromkring finnas bestämde, skall skiftesmannen för delegarne
och gode männen till beslutande ordentligen och redigt föredraga allt, hvad
till skiftets verkställighet i hela dess vidd hörer, nemligen:

l:o) om egoutbyte med angränsande byar och hemman;

2:o) om urskiljandet af den mark, hvilken såsom inrösnings- eller
afrösningsjord beräknas skall;

Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

3:o) om egornas gradering; och sedermera, dock ej förr, än egobeskrifning
och häfdeförteckning, der sådan förteckning skall ske, blifvit upprättade
och kommit i fullständigt skick;

4:o) om undantag af mark för delegarnes allmänna behof;

5:o) om delningsgrunden;

6:o) om öfriga grunder för verkställighet af laga skifte, så ock om
skiftesläggningen och skyldighet att från by utflytta;

7: o) om bidrag till utflyttning, så ock om odlingskostnad för sådan
ouppodlad mark, hvilken i skiftet såsom inrösningsjord intages, samt om
ersättning till delegare, som antingen erhåller vanhäfdad jord eller förlorar
ståndskog, plantering eller torfjord m. m. dylikt; och

8:o) om tiden för tillträde af egolotterna samt skogs och torfjords
afdukning.

Innehålla skifteslagets egor två tusen hektar eller derutöfver och upprättas
konceptkartan i två eller flere delar; då må, ändå att kartan ej blifvit
i sin helhet fullbordad, de i 1, 2 och 3 punkterna omnämnda frågor kunna
handläggas särskildt beträffande de egor, hvaröfver viss kartedel kommit i
fullständigt skick, der det finnes leda till fortgång i arbetet.

Täckes förslag derom, meddele skiftesmannen, efter delegarnes och gode
männens hörande, beslut i frågan. Anmäler delegare missnöje mot beslutet,
skall skiftesmannen ofördröjligen underställa ärendet landtmäteristyrelsens
pröfning. Öfver dess beslut i frågan må klagan ej föras.

Ifrågavarande preposition, hvilken af båda kamrarne blifvit till utskottet
hänvisad, är såsom framgår af det propositionen bilagda utdrag af statsrådsprotokollet
den 13 november 1891, föranledd af Riksdagens skrifvelse den
11 maj samma år. Med anledning af en inom riksdagen gjord framställning
i ämnet anhöll Riksdagen i berörda skrifvelse, att Kongl. Maj:t täcktes låta
utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådant tillägg vid 53 § af
skiftesstadgan, att, då till följd af egornas storlek konceptkarta måste upprättas
i flera delar eller kartblad, frågorna om egoutbyten med angränsande
byar och hemman, urskiljandet af den mark, hvilken såsom inrösnings- eller
afrösningsjord skulle beräknas, samt om egornas gradering måtte, der delegarne
sig derom förenade eller efter vederbörligt tillstånd, behandlas särskildt
för de egor, i afseende hvarå konceptkartedel vore i fullständigt skick.

I anledning af denna skrifvelse infordrades utlåtande från landtmäteristyrelsen,
hvarefter inom justitiedepartementet utarbetades förslag till lag i
ämnet, i allo lika med (let nu föreliggande förslaget. Den afvikelse frän

Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

hvad Riksdagen hemstält, som i förslaget skett derutinnan, att beslutanderätten
i första hand öfverlemnats åt skiftesmannen och ej åt delegarne i
skifteslaget, är, såsom departementschefen vid ärendets föredragning i statsrådet
anfört, grundad å det förhållande, att berörda fråga synes vara af rent
teknisk beskaffenhet.

Emot förslaget, som vid granskning inom högsta domstolen lemnats
utan anmärkning, har utskottet icke något att erinra och hemställer följaktligen,

att propositionen må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 2 februari 1892.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Bill. till Likså. Prof. 1892. 7 Sami. 1 Afd. 1 Höft.