Lagutskottets Utlåtande N:o 3 (Utlåtande 1891:LU3 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

N:o 3.

Ånk. till Riksd. kansli den 10 febr. 1891, kl. 5 e. m.

Lagutskottets utlåtande i anledning af dels genom framställning
af justitieombudsmannen, dels genom motion väckta förslag
om ändringar i förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

I sin till innevarande Riksdag afgifna och till lagutskottet hänvisade
embetsberättelse har justitieombudsmannen framstält förslag dels
om ändring af första stycket af § 4 samt § 5 och § 37 mom. 1 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den
20 november 1863, dels ock om tillägg till § 25 i samma förordning;
och har utskottet härjemte fått emottaga en inom Andra Kammaren af
herr Emil Hammarlund väckt motion, n:o 12, om ändrad lydelse af §
14 i ofvan nämnda förordning.

Till stöd för sin ifrågavarande framställning anför justitieombudsmannen,
bland annat, följande:

»Genom den förändrade lydelse, § 4 i förordningen om kommunalstyrelse
å landet den 21 mars 1862 erhållit enligt förordningen den 8
mars 1889, är medlem af en kommun å landet icke blott eu hvar, som
der är mantalsskrifven, utan jemväl hvar och en, hvilken, utan att vara
i kommunen mantalsskrifven, derstädes eger eller brukar fast egendom
eller är för inkomst af kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd.
Likaledes är numera genom § 3 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862, sådan denna paragraf lyder enligt
förordningen den 8 mars 1889, äfven den person medlem af .stadskomBih.
till 1likså. Prof. 1891. 7 Sami. 3 Höft. 1

Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

mun, hvilken, utan att vara i kommunen mantalsskrifven, derstädes eger
fast egendom eller är för inkomst af kapital eller arbete till allmän
bevillning uppförd.

Såsom bekant sammanhänger den på medlemskapet i kommun och
skattskyldigheten till densamma grundade kommunala rösträttigheten på
det närmaste med rösträtten å kyrkostämma. Enligt § 4 i kongl. förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars
1862 tillkommer nemligen rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar
och beslut, pa landet, den som på kommunalstämma och, i
stad, den som vid allmän rådstuga rösträtt eger, med undantag allenast
för främmande trosbekännare och den, som anmält sig till utträde ur
svenska kju-kan. År således en person röstberättigad å kommunalstämma
eller vid allmän rådstuga, är han följaktligen, derest han ej tillhör nyssnämnda
undantag, röstberättigad jemväl å kyrkostämma.

Denna allmänna regel eger dock ännu icke tillämplighet i Stockholm.

Enligt § 2 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23
maj 1862, sådan denna paragraf lyder jemlikt förordningen den 8 mars
1889, är medlem af kommunen en hvar, som der är mantalsskrifven,
äfvensom hvar och en, hvilken, utan att vara i kommunen mantalsskrifven,
derstädes eger fast egendom eller är för inkomst af kapital eller
arbete till allmän bevillning uppförd. Den fastighetsegare härigenom
beredda förmån att genast betraktas såsom medlem af Stockholms kommun,
oberoende deraf huruvida han kunnat blifva för fastigheten uppförd
till allmän bevillning eller icke, förefinnes ej i fråga om rösträtt
å kyrkostämma.

Kongl. förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i
Stockholm den 20 november 1863, i hvilken någon förändring motsvarande
den ofvan nämnda hittills icke skett, stadgar nemligen i första
stycket af § 4 följande:

»Rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut
tillkommer hvarje medlem af svenska kyrkan, som vid val af stadsfullmägtige
rösträtt eger och inom församlingen är mantalsskrifven eller
ändock derstädes är för fast egendom eller inkomst af arbete eller kapital
till allmän bevillning uppförd, samt för oguldna utskylder till kyrka
eller skola icke häftar».

För åvägabringande af enhet i den kommunala lagstiftningen torde
nämnda stadgande böra förändras derhän, att egare af fast egendom i
Stockholm tillerkännes rösträtt å kyrkostämma utan hinder deraf, att
han icke blifvit för fastigheten uppförd till allmän bevillning. Ändras

Lagutskottets Utlåtande N:o 3. 3

första stycket af § 4 i detta syfte, betingas deraf för undvikande af
smärre oegentligheter äfven åtskilliga jemkningar i § 5 och § 37 mom.
1 i nämnda förordning, för hvilka jemkningar någon särskild motivering
ej torde erfordras.

Vidare har på Riksdagens förslag Kong]. Maj:t den 2 maj 1890
utfärdat förordning angående tillägg till § 23 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862. Nämnda tillägg
afser, att församling eger välja suppleanter för ledamöter i kyrkoråd
och skolråd. Det torde vara lämpligt att motsvarande tillägg göres till
förut omförmälda, för Stockholm gällande förordning af den 20 november
1863, hvars 25 § innehåller bestämmelser i öfrig t motsvarande dem,
som finnas i 23 § af nämnda förordning af den 21 mars 1862.»

På grund häraf hemställer justitieombudsmannen, att Riksdagen
måtte antaga följande:

Förordning angående ändringar i och tillägg till förordningen om
kyrkostämma samt ''kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november
1863.

Härigenom förordnas, att första stycket af § 4 samt § 5 och § 37
mom. 1 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i
Stockholm den 20 november 1863 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 4, första stycket.

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut
tillkommer hvarje medlem af svenska kyrkan, som vid val af stadsfullmägtige
har rösträtt och inom församlingen är mantalsskrifven eller
ändock derstädes eger fast egendom eller är för inkomst af arbete eller
kapital till allmän bevillning uppförd, samt för oguldna utskylder till
kyrka eller skola icke häftar.

§ *

Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

och med trettiotvå riksdaler fyra röster, deröfver till och med fyratio
riksdaler fem röster och på lika sätt vidare, så att hvart nytt åttatal af
riksdaler i bevillning berättigar till en röst, i följd hvaraf den, som i
bevillning skattar öfver etthundrafemtiotvå riksdaler till och med etthundrasextio
riksdaler, eger tjugu röster; dock vare detta det högsta
röstetal, som någon inom en församling må tillkomma, huru mycket än
bevillningssumman öfverstiger sistnämnda belopp.

Mom. 2. Det röstetal, som på nämnda grund af bevillning tillkommer
hvar och en röstegande vid kyrkostämma inom församlingen,
utföres i behörig röstlängd, som öfverståthållareembetet för hvarje år
från uppbördsverket infordrar och låter tillställa församlingens kyrkoherde
senast inom den 15 april, för att vid kyrkostämma före maj månads
utgång justeras. Röstlängden skall upptaga alla dem, som i kyrkostämma
inom församlingen ega rösträtt. De skola i röstlängden intagas
i den ordning, hvars och ens bostad eller, då röstberättigad icke bor
inom församlingen, läge af fastighet, eller rörelse, för hvilken rösträtt
utöfvas, föranleder, med uppgift, i särskild kolumn, å det bevillningsbelopp,
som för sistförflutna året skall erläggas för fastighet, tillhörig
röstberättigad, eller blifvit honom påfördt för inkomst af kapital eller
arbete; och skall den röstegandes hela röstetal inom församlingen vara
å ett ställe utfördt. För anmärkningar vare i längden nödigt rum
lemnadt.

Mom. 3. Röstlängd, som vid kyrkostämma justerad är, gäller
sedan till dess ny längd uppgjord och justerad blifvit. Röstberättigad,
som ej är i röstlängden antecknad, vare ej derför sin rösträtt förlustig,
så framt han vid den kyrkostämma, *då röstlängden justeras, med uppvisande
af nästföregående årets debetsedel eller eljest sin behörighet
styrker. Yrkar någon att med ändrad rösträtt i kyrkostämma deltaga,
då skall han sin rätt styrka. Godkännes den af församlingen, skall
anteckning derom af kyrkostämmas ordförande i röstlängden göras.

Förvärfvar någon efter den tid, då röstlängden justerades, rösträtt
inom församlingen, och styrker sådant å kyrkostämma, värde äfven han
i röstlängden införd.

§ 37, inom. 1.

Fn hvar, som inom församlingen är mantalsskrifven, eller ändock
derstädes eger fast egendom eller är för inkomst af kapital eller arbete
till allmän bevillning uppförd, är skyldig att i förhållande till beloppet
af den bevillning, som enligt näst förut upprättade vederbörligen fast -

Lagutskottets Utlåtande tV:o 3.

strida bevillningstaxeringslängd skall erläggas för honom tillhörig fast
egendom eller blifvit honom påförd för inkomst af kapital eller arbete,
i de afgifter, om Indika kyrkostämma besluter, deltaga, utom i de fall,
för Indika annorlunda är i lag eller författning stadgadt; och må för ty
personliga eller matlagsafgifter icke, utöfver hvad lag uttryckligen medgifver,
af kyrkostämma beslutas. År nu redan beslut fattadt om annan
grund för afgifts utgående, må ett sådant beslut ej anses genom denna
förordning upphäfdt, derest det ej afser annan personlig afgift än särskild!.
medgifven är.

Enahanda skyldighet att deltaga i ofvan nämnda afgifter åligger

bolag.

Vidare förordnas att § 25 skall erhålla följande tillägg:

Då val af ledamöter i kyrkoråd egen rum, må, der församlingen
så beslutar, jemväl utses hälften så många suppleanter som ledamöterna
i kyrkorådet, eller, då antalet af dessa icke är jemnt, det antal, som är
närmast öfver hälften. I afseende å valbarhet gälle hvad om ledamot
är stadgadt. Tjenstgöringstid för suppleant är två år.

Hvad här ofvan är stadgadt om suppleanter för kyrkorådets ledamöter
gälle ock angående suppleanter för ledamöterna i skolrådet.

Då den olikhet i grunderna för kommunal rösträtt, i allmänhet å
ena, och rösträtt å kyrkostämma, å andra sidan som, på sätt justitieombudsmannen
anfört, för närvarande gäller för egare af fastighet i
Stockholm, i betraktande af hvad i sådant afseende numera gäller för
öfriga stadskommuner i riket, icke kan anses annorlunda än såsom en
oegentlighet, hvilken bör undanrödjas, och det tillägg, justitieombudsmannen
föreslagit till 25 § af ifrågavarande förordning, afser att åvägabringa
en oneklig likformighet i bestämmelserna för Stockholm, å ena,
samt rikets öfriga kommuner, å andra sidan, angående kyrko- och
skolrådens sammansättning, har förslaget vunnit utskottets bifall; och
vill utskottet allenast erinra, att det föreslagna tillägget synes utskottet
böra i betraktande af 25 §:s nuvarande affattning inordnas såsom ett
sista moment till nämnda paragraf.

Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

I sin ofvannämnda motion, i hvars syfte tjugu af hufvudstadens
representanter i Andra Kammaren instämt, anmärker herr Hammarlund,
hurusom förutom de tvenne skiljaktigheter emellan den allmänna kyrkostämmoförordningen
den 21 mars 1862 och förordningen om kyrkostämma
in. in. för Stockholm den 20 november 1863, hvilkas undanrödjande
justitieombudsmannen härofvan yrkat, förekomme ännu en, nemligen
angående valsättet; och anför motionären vidare:

»Före år 1880 måste de val, som ega rum å kyrkostämma, ovilkorligen
företagas öppet. På grund af motion vid 1880 års riksdag
erhöll § 16 i förordningen om kyrkostämma m. in. den 21 mars 1862
följande lydelse: »Val skall, der så äskas, förrättas med slutna sedlar.
Mellan lika röstetal skiljer lotten.»

I motiveringen till det betänkande, som låg till grund för ifrågavarande
beslut, yttrade lagutskottet bland annat följande:

»Visserligen innehåller § 14 i förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863 en motsvarande
bestämmelse mot den nu till ändring af utskottet förordade, men
utskottet finner sig icke böra hemställa om någon ändring i nämnda
förordning utan särskild framställning.»

Någon dylik »framställning» har icke blifvit gjord, utan tyckes
saken hafva råkat alldeles i glömska, till dess vid de allra senaste
årens kyrkostämmor härstädes omröstning begärts vid åtskilliga val.
Då dessa omröstningar måst i öfverensstämmelse med stadgandet i § 13
af kyrkostämmoförordningen för Stockholms stad ske öppet och dervid
stundom i det närmaste lika många omröstningar företagas som det
funnits föreslagna namn till en befattning, hafva församlingsmedlemmarna
härstädes fått erfarenhet af de många olägenheter (särskilt en
betydlig tidsutdrägt), som medfölja den öppna omröstningens tillämpning
vid val.

Dd enligt öfriga kommunallagar val skola ske med slutna sedlar
å landsting ovilkorligen, hos stadsfullmägtige, så i Stockholm som i
öfriga städer, derest omröstning äskas, samt å allmän rådstuga, å
kommunalstämma och å kyrkostämma utom i Stockholm, så snart val
med slutna sedlar äskas;

dä inga särskilda skäl finnas för ett annat förfarande vid val å
kyrkostämma i Stockholm än i landets öfriga delar;

dd tvärt om samma sjelfbestämningsrätt i fråga om valsättet, som
nu är medgifven landsortens kommunal- och kyrkostämmor, äfven synes
böra tillgodokomma hufvudstadens kyrkostämmor; och.

då erfarenheten från de senaste åren tydligt gifvit vid handen

Lagutskottets Utlåtande N:o 3. 7

olägenheterna af den öppna omröstningen vid val å kyrkostämmor i
Stockholm,

tillåter jag mig härmed hemställa,

att Riksdagen ville för sin del antaga följande förändrade lydelse
af § 14 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i
Stockholm den 20 november 1863:

»Val skall, der så äskas, förrättas med slutna sedlar. Mellan lika
röstetal skiljer lotten.»

För den undantagsställning, Stockholms stad uti det af motionären
anmärkta afseende kommit att intaga, torde saknas giltig grund, och
den föreslagna ändringen synes vara af behofvet påkallad.

På grund af hvad sålunda anförts samt på de af justitieombudsmannen
och motionären anförda skäl, får utskottet hemställa,

att Riksdagen ville för sin del antaga följande
Förordning

angående ändring i och tillägg till förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm
den 20 november 1863.

Härigenom förordnas, att första stycket af § 4
samt § 5, § 14 och § 37 mom. 1 i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm
den 20 november 1863 skola erhålla följande ändrade
lydelse:

§ 4, första stycket.

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar
och beslut tillkommer hvarje medlem af svenska
kyrkan, som vid val af stadsfullmägtige har rösträtt
och inom församlingen är mantalsskrifven eller ändock
derstädes egen fast egendom eller är för inkomst åt
arbete eller kapital till allmän bevillning uppförd, samt
för oguldna utskylder till kyrka eller skola icke häftar.

Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

§ 3.

Mom. 1. Rösträttigheten å kyrkostämma beräknas
efter den bevillning till staten, som enligt näst
förut upprättade, vederbörligen faststälda bevillningstaxer
ing slängd skall erläggas för den röstberättigade tillhörig
fast egendom eller blifvit honom påförd för inkomst
af kapital eller arbete. Beräkningen sker sålunda, att
bevillningsbelopp, icke öfverstigande åtta riksdaler
riksmynt, gifver åt röstberättigad person en röst;
bevillning öfver åtta riksdaler till och med sexton
riksdaler två röster, deröfver till och med tjngufyra
riksdaler tre röster, deröfver till och med trettiotvå
riksdaler fyra röster, deröfver till och med fyratio
riksdaler fem röster och på lika sätt vidare, så att
hvart nytt åttatal af riksdaler i bevillning berättigar
till en röst, i följd hvaraf den, som i bevillning skattar
öfver etthundrafemtiotvå riksdaler till och med etthundrasextio
riksdaler, eger tjugu röster; dock vare
detta det högsta röstetal, som någon inom en församling
må tillkomma, huru mycket än bevillningssumman
öfverstiger sistnämnda belopp.

Mom. 2. Det röstetal, som på nämnda grund
af bevillning tillkommer hvar och en röstegande vid
kyrkostämma inom församlingen, utföres i behörig
röstlängd, som öfverståthållareembetet för hvarje år
från uppbördsverket infordrar och låter tillställa församlingens
kyrkoherde senast inom den 15 april, för
att vid kyrkostämma före maj månads utgång justeras.
Röstlängden skall upptaga alla dem, som i kyrkostämma
inom församlingen ega rösträtt. De skola i
röstlängden intagas i den ordning, hvars och ens
bostad eller, då röstberättigad icke bor inom församlingen,
läge af fastighet, eller rörelse, för hvilken
rösträtt utöfvas, föranleder, med uppgift, i särskild
kolumn, å det bevillningsbelopp, som för sistförflutna
året skall erläggas för fastighet, tillhörig röstberättigad,
eller blifvit honom päfördt för inkomst af kapital eller
arbete; och skall den röstegandes hela röstetal inom

Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

församlingen vara å ett ställe utfördt. För anmärkningar
vare i längden nödigt rum lemnadt.

Mom. 3. Röstlängd, som vid kyrkostämma justerad
är, gäller sedan tilldess ny längd uppgjord och
justerad blifvit. Röstberättigad, som ej är i röstlängden
antecknad, vare ej derför sin rösträtt förlustig,
så framt han vid den kyrkostämma, då röstlängden
juft er as, med uppvisande af nästföregående årets debetsedel
eller eljest sin behörighet styrker. Yrkar någon
att med ändrad rösträtt i kyrkostämma deltaga, då
skall han sin rätt styrka. Godkännes den af församlingen,
skall anteckning derom af kyrkostämmas ordförande
i röstlängden göras.

Förvärfvar någon efter den tid, då röstlängden
justerades, rösträtt inom församlingen, och styrker
sådant å kyrkostämma, varde äfven han i röstlängden
införd.

§ 14-

Val skall, der så äskas, förrättas med slutna
sedlar. Mellan lika röstetal skiljer lotten.

§ 31, inom. 1.

En hvar, som incrm församlingen är mantalsskrifven,
eller ändock derstädes eg er fast egendom eller
är för inkomst af kapital eller arbete till allmän bevillning
uppförd, är skyldig att i förhållande till beloppet
af den bevillning, som enligt näst förut upprättade vederbörligen
fastställa bevillningstaxeringslängd skall erläggas
för honom tillhörig fast egendom eller blifvit honom påförd
för inkomst af kapital eller arbete, i de afgifter,
om hvilka kyrkostämma besluter, deltaga, utom i de
fall, för hvilka annorlunda är i lag eller författning
stadgadt; och må förty personliga eller matlagsafgifter
icke, utöfver hvad lag uttryckligen medgifver, af kyrkostämma
beslutas. År nu redan beslut fattadt om annan
grund för afgifts utgående, må ett sådant beslut ej
anses genom denna förordning upphäfdt, derest det
Bill. till Riksd. Prof. 1891. 7 Samt. 3 Iläft. 2

Lagutskottets Utlåtande N:o 3.

ej afeer annan personlig afgift än särskildt medgifven
är.

Enahanda smidighet att deltaga i ofvan nämnda
afgifter åligger bolag.

Vidare förordnas, att 8 25 skall erhålla följande
tillägg:

Då val af ledamöter i kyrkoråd oger rum, må,
der församlingen så beslutar, jemväl utses hälften så
många suppleanter som ledamöterna i kyrkorådet, eller,
då antalet af dessa icke är jemnt, det antal, som är
närmast öfver hälften. I afseende å valbarhet galle
hvad om ledamot är stadgadt. Tjenstgöringstid för
suppleant är två år.

Hvad här ofvan är stadgadt om suppleanter för
kyrkorådets ledamöter gälle ock angående suppleanter
för ledamöterna i skolrådet.

Stockholm den 9 februari 1891.

På lagutskottets vägnar:
A. LILIENBERG.