Lagutskottets Utlåtande N:o 36 (Utlåtande 1907:LU36 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 36.

N:o 36.

Ank. till Riksd. kansli den 11 april 1907 kl. 12 midd.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse af §§ 19 och 35
i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23
maj 1862.

Uti propositionen af den 22 nästlidne mars, n:o 122, hvilken af
båda kamrarna blifvit till lagutskottet hänvisad, har Kungl. Maj:t under
åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att antaga följande
förslag till

Lag

angående ändrad lydelse af §§ 19 och 35 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 19 och 35 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla följande
ändrade lydelse:

§ 19.

Stadsfullmäktige, för hvilka tjänstgöringsåret börjar den 1 april,
sammanträda en gång i hvarje månad med undantag af juli och augusti
jBih. till Riksd. Prof. 1907. 7 Samt. .32 Häft. (N:o 36.)

Lagutskottets Utlåtande N:o 36.

månader på dag, som stadsfullmäktige äga att bestämma, samt däremellan
så ofta ordföranden finner sådant af nöden. Kallelse till sammanträde
bör ock utfärdas, då tio eller flera af fullmäktige med uppgift
om anledningen skriftligen därom anhålla.

Sammanträde skall jämväl hållas, då öfverståthållarämbetet det
äskar för behandling af uppgifvet ärende.

§ 35.

Å första sammanträdet i april månad hvarje år skola stadsfullmäktige
genom val återbesätta de platser i utskottet, som vid nästförflutna
tjänstgöringsårets slut blifvit genom afgång lediga. Afgångna ledamöter
kunna, om de blifvit till stadsfullmäktige återvalda, å nyo i utskottet
insättas.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1907.

I statsråd den 22 nästlidne mars anförde föredragande departementschefen: »Enligt

ursprungliga lydelsen af § 19 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862 skulle stadsfullmäktige hafva
ordinarie sammanträde å första helgfria dag hvar annan månad af året.

På grund af detta stadgande höllo Stockholms stadsfullmäktige allt
intill år 1884 sammanträde i februari, april, juni, augusti, oktober och
december.

Emellertid blef genom förordningen den 22 juni 1883, som trädde
i kraft den 1 januari 1884, paragrafen ändrad därhän, att ordinarie
sammanträde ej vidare skulle förekomma i augusti månad, detta på den
grund att stadsfullmäktige vid denna tid på året till stor del äro frånvarande
från staden.

Ifrågavarande paragraf har sedermera den 29 april 1904, i sammanhang
med de ändringar i kommunalförordningen för Stockholm, som
betingades af beslutet att öfverståthållarens själfskrifvenhet såsom ord -

Lagutskottets Utlåtande N:o 36. 3

förande i stadsfullmäktige skulle upphöra, erhållit en i viss mån ändrad
lydelse. I fråga om antalet ordinarie sammanträden gjordes dock icke
någon ändring, hvadan detta fortfarande utgör allenast fem.

Nu hafva stadsfullmäktige, enligt vid sammanträde den 4 februari
1907 enhälligt fattadt beslut, i underdånig skrifvelse anfört, hurusom
med hänsyn till den alltjämt fortgående ökningen i det antal ärenden,
stadsfullmäktige hade att handlägga, det synts fullmäktige lämpligt, att
föreskrift lämnades om minst ett ordinarie sammanträde under hvarje
af årets månader med undantag af juli och augusti, alltså inalles tio.

Vidare erinra stadsfullmäktige, att de ordinarie sammanträdena författningsenligt
äro förlagda till viss dag i månaden, nämligen första
helgfria dag. Detta medförde, enligt fullmäktiges åsikt, flera olägenheter.
Först och främst kunde stadsfullmäktiges ledamöter, hvilka i allmänhet
vore rätt upptagna af sammanträden af skilda slag, ofta på bestämda
veckodagar, icke reservera en viss dag för fullmäktigsam manträden, enär
första helgfria dag i de fastställda månaderna ju i olika månader infölle
på olika dagar. Och vidare vore några af de fastställda dagarna, särskild!
den 1 april och den 1 oktober, för många stadsfullmäktige ofta
olämpliga. Dessa olägenheter skulle, mena stadsfullmäktige, blifva
undanröjda, om författningen ändrades därhän, att visserligen vissa
ordinarie sammanträden skulle hållas, men att detaljbestämmelserna öfverlämnades
åt stadsfullmäktige att fastställa i arbetsordningen. Stadsfullmäktige
erinra, att en dylik frihet äger rum i rikets öfriga städer,
och att härigenom möjlighet skulle beredas fullmäktige att förlägga de
ordinarie sammanträdena till viss veckodag, som fullmäktige funne för
ändamålet lämplig, en anordning hvilken vore vidtagen i åtskilliga
andra större städer, exempelvis i Köpenhamn, där kommunalrepresentationen
sammanträdde i regel hvarje måndags afton hela året om utom
under juli och augusti månader, samt i Göteborg, där stadsfullmäktige i
regeln hade sammanträde hvar annan torsdag utom under sommarmånaderna.

I anslutning till hvad sålunda anförts hafva stadsfullmäktige i underdånighet
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för erforderlig
ändring i § 19 af kommunalförordningen för Stockholm.

Öfverståthållarämbetet, som för sin del tillstyrkt framställningen,
har ansett, att åt ifrågavarande paragraf kunde gifvas följande ändrade
lydelse:

Lagutskottets Utlåtande N:o 36.

»Stadsfullmäktige, för hvilka tjänstgöringsåret börjar den 1 april,
sammanträda en gång i hvarje månad med undantag af juli och augusti
månader på dag, som stadsfullmäktige äga att i sin arbetsordning bestämma,
samt däremellan så ofta ordföranden finner sådant af nöden. Kallelse
till sammanträde bör ock utfärdas, då tio ''eller flera af stadsfullmäktige
med uppgift om anledningen skriftligen därom anhålla.

Sammanträde skall jämväl bållas, då öfverståthållarämbetet det äskar
för behandling af uppgifvet ärende.»

Hvad stadsfullmäktige anfört synes mig innebära tillräckliga skäl
för en lagändring i det af fullmäktige angifna syfte, och har jag mot
det af öfverståthållarämbetet framlagda redaktionsförslaget icke någon
annan erinran att framställa, än att det synes olämpligt, att i detta sammanhang
åberopa stadsfullmäktiges arbetsordning, då i förevarande förordning
icke är föreskrifvet, att dylik arbetsordning skall finnas. Emellertid lärer
den ifrågasatta ändringen böra medföra en jämkning jämväl i förordningens
§ 35, och torde däri afsedt val lämpligen böra företagas å stadsfullmäktiges
första sammanträde i april, vare sig detta är ett ordinarie
sammanträde eller ett särskild! utsatt.

Lagändringen synes lämpligen böra träda i kraft den 1 nästkommande
september.»

I öfverensstämmelse med hvad sålunda angifvits har förslag till
lag om ändrad lydelse af §§ 19 och 35 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862 utarbetats och genom förevarande
proposition förelagts Riksdagen till antagande.

Emot lagförslaget bar utskottet, vid granskning, icke funnit anledning
till anmärkning.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen måtte antaga det i förevarande
proposition innefattade lagförslag.

Stockholm den 11 april 1907.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖCRONA.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1907.