Lagutskottets Utlåtande N:o 36

Utlåtande 1896:LU36

Lagutskottets Utlåtande N:o 36.

1

N:o 36.

Ank. till Riksd. kansli den 10 mars 1896, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående tid för kartors .
och skifteshandlingars återställande till skiftesmannen i
vissa fall.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottets behandling
hänvisad motion, n:o 127, anför herr J. Sjöberg:

»Genom kongl. kungörelsen af den 10 maj 1867 har blifvit bestämd
dels viss tid, inom hvilken egodelningsrätts ordförande skall till landtmätare
återställa kartor och handlingar jemte utslag, angående sådana
frågor, som omnämnas i 125 § af stadgan om skiftesverket, samt dels
viss tid, inom hvilken egodelningsrätts ordförande skall till skiftesmannen
återställa kartor och handlingar, som af egodelningsrätten blifvit faststälda.
Deremot saknas bestämmelse om, inom hvilken tid egodelningsrätts
ordförande bör återställa kartor och handlingar till skiftesmannen
i det fall, då afslutad förrättning blifvit öfverklagad och pröfvats af
egodelningsrätten. Och då, enligt hvad erfarenheten visat, det flera
gånger inträffat, att i sist omförmälda fall kartor och handlingar icke
på flera månader, ja åratal, efter det egodelningsrättens utslag vunnit
laga kraft, återstälts af egodelningsrätts ordförande till förrättningsmannen
samt att handlingarna, då de slutligen kommit förrättningsmannen
tillhanda, ej åtföljts af egodelningsrättens utslag, genom hvilka
omständigheter förrättningens slutliga fullbordande blifvit betydligt förBih.
till Jliksd. Urat. 1396. 7 Sami. 23 TJäft. (N:o 36).

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 36.

dröjd, till stort men för jordegarne, hvilka sjelfva behöfva det dem tillstälda
utslaget för att kontrollera, det förrättningsmannen vid förrättningens
förnyade handläggning följer deri meddelade föreskrifter, så
får jag härmed vördsamt anhålla, att Riksdagen måtte besluta aflåtandet
af en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan, att Kongl.
Maj:t måtte bestämma viss tid, inom hvilken egodelningsrätts ordförande
skall till skiftesmannen återställa kartor och handlingar, sedan egodelningsrätt
meddelat utslag angående afslutad och öfverklagad landtmäteri- *
förrättning; och att nämnda handlingar vid återställandet skola åtföljas
af ett exemplar af egodelningsrättens utslag i ärendet, utan lösen.»

Det vill emellertid synas utskottet, som om redan nu gällande
bestämmelser vore tillfyllest att förebygga de missförhållanden, som af
motionäi’en påpekats.

Utskottet vill härutinnan erinra om stadgandet i 137 § af skiftesstadgan
den 9 november 1866, enligt hvilket egodelningsrätts ordförande
är pligtig att hålla dagbok, »på sätt särskildt stadgas», öfver alla till
rättens åtgärd anmälda ärenden, så ock öfver inkomna underdåniga besvär,
och densamma till justitiekanslersembetet insända. Bestämmelsen
om sättet för nämnda dagboks förande återfinnes i kong], kungörelsen
den 21 december 1860 angående förändradt formulär till dagböcker för
egodelningsmål. Det i berörda kungörelse påbjudna formulär för dylika
dagböcker innehåller kolumner såväl för anteckning om tiden, då landtmäteriförrättningshandlingarne
blifvit till egodelningsrättens ordförande
aflemnade som för anteckning om tiden, då handlingarne blifvit till
landtmätaren återsända. Äfvenså innehåller formuläret i fråga en kolumn
för anmärkningar, hvari af vederbörande antecknas de möjliga hindren
för ärendets behandling och handlingarnes återsändande inom sådan tid,
som för de flesta fall kan betecknas såsom den normala; och torde
det vara gifvet, att handlingarne, der tiden för deras återsändande icke
är i lag angifven, böra af egodelningsrätts ordförande till vederbörande
återställas så fort som möjligt.

Skulle nu justitiekansleren finna af det dagboksexemplar, som
honom tillställes, att anteckning saknas om orsaken till fördröjdt återsändande
af handlingar, eller att egodelningsrättens ordförande längre
tid än vederbort låtit handlingarne qvarligga, lärer han ej underlåta att
infordra vederbörandes förklaring och, i händelse försummelse befinnes

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 36.

ligga egodelningsrättens ordförande till last, föranstalta om åtal mot
denne för embetsfel. Eu dylik åtgärd — justitiekansler^ eller, om
man så önskar, justitieombudsmannens ingripande — kan ju äfven af
den enskilde, som anser sig vara i sin rätt kränkt, påkallas.

För verkställande af möjligen beslutade ändringar har skiftesmannen
visserligen behof af egodelningsrättens utslag, men om också detta
i ett eller annat fall icke blifvit i särskildt exemplar åt skiftesmannen
'' utskrifvet, har dock utslaget alltid utskrifvits åt skiftesdelegarne, och
om dessa skulle vägra att tillhandahålla skiftesmannen detsamma,
hvilket väl sällan om någonsin torde ifrågakomma, kan denne mot en
ringa afgift hos ordföranden i egodelningsrätten deraf erhålla en afskrift.

Vid sådant förhållande anser utskottet några ytterligare bestämmelser
i ämnet icke vara af behofvet påkallade, och utskottet hemställer
följaktligen,

att herr Sjöbergs ifrågavarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 mars 1896.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Herr Göransson har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit
i ärendets behandling inom utskottet.