Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Lagutskottets Utlåtande N:o 36

Utlåtande 1890:LU36

Lagutskottets Utlåtande N:o 36.

2

N:o 36.

Ank. till Riksd. kansli den 27 mars 1890, kl. 2 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i
stadgan angående skjutsväsendet den 31 maj 1878.

Stadgan angående skjutsväsendet den 31 maj 1878 innehåller i § 1,
att all skjuts för resandes befordran bör, så vidt ske kan, på entreprenad
upplåtas, samt att maximibeloppet af den skjutslega, som må af entreprenör
få uppbäras, livilket belopp kan bestämmas olika för olika län och jemväl
för olika delar af samma län, fastställes af Kongl. Maj:t efter förslag af
vederbörande landsting och länsstyrelse. I § 13 stadgas angående förfarandet
vid entreprenadauktion följande: »Utrop skall först ske å skjutsningens öfvertagande
emot rättighet att af de resande i skjutslega uppbära den af Kongl.
Maj:t för länet eller, der olika lega är för särskilda delar af länet stadgad,
den länsdel, hvarinom skjutsanstalten är belägen, faststälda maximilega utan
vilkor af bidrag. Göres dervid flera än ett anbud, må de täflande genom
underbud skilja sig emellan. Vill icke någondera medgifva nedsättning,
skola samtliga de täflandes anbud i protokollet antecknas. Varder åter vid
utrop i förenämnda ordning icke något anbud afgifvet, skall utrop anställas
med vilkor af bidrag jemte rättighet att uppbära den faststälda maximilegan;
börande efter auktionsförrättningarnas slut samtliga dervid förda protokoll
tillika med de af de bjudande aflemnade bevis, intyg och borgensförbindelser
till Kongl. Maj:ts befallningshafvande insändas.» I händelse anbud afgifvits
utan anspråk på entreprenadbidrag, skall, enligt § 14, det anbud, som innefattar
erbjudande att besörja skjutsningen för lägsta legan, antagas.

Lagutskottets Utlåtande N:o 36. 3

Uti en inom Andra Kammaren afgifven motion, n:o 6, som blifvit till
lagutskottet hänvisad, anmärker friherre C. Carlson Bonde, att då på vissa
orter skjutsrättigheten ansåges för en eftersträfvansvärd förmån, hufvudsakligen
på grund af den med densamma förenade rättigheten att utskälla
maltdrycker, inträffade ej sällan, att lägre skjutslega än den faststälda maximilegan
erbjödes, eller till och med att entreprenör åtoge sig att utgöra skjutsningen
utan rättighet att för densamma uppbära någonting uti skjutslega;
så hade t. ex. under sistförflutna år inträffat vid Vingåkers gästgifveri uti
Södermanlands län, för hvilket skjutslega under innevarande femårsperiod
vore bestämd till kronor 0: 00. — Att ett dylikt förhållande ej kunde vara
lämpligt, insåges lätt, emedan det onekligen kunde framkalla oginhet och
bristande tillmötesgående från entreprenörens sida, och de^ uti skjutsstadgan
bestämda kontrollåtgärderna för utrönande af antalet utgångna hästar utan
svårighet kunde kringgås, samt det äfven syntes innebära en orättvisa, att
vissa trakter skulle få åtnjuta förmånen af billig skjutslega. eller till och
med ingen skjutslega alls, under det att samtlige skattskyldige inom hela
landstingsområdet i lika förhållande måste deltaga i^ utgörandet af de bidrag,
som erfordrades för skjutsentreprenadernas upprätthållande. Det borde derför
vara mera med rättvisa öfverenstämmande, om en lika hög skjutslega vore
gällande vid alla skjutsanstalter inom samma landstingsområde eller åtminstone
inom samma trakt, och att der skjutsningen ansåges så eftersträfvansvärd,
att flera täflade om att erhålla densamma mot den faststälda skjutslega!!,
den skulle öfverlemnas åt den, som tillika erbjöde sig att betala den högsta
årliga afgift. De afgifter, som sålunda kunde komma att inflyta, borde, användas
till gäldande af de bidrag, som på andra håll måste betalas för skjutsentreprenadernas
upprätthållande, hvarigenom en lindring skulle kunna beredas de
skattskyldige, på hvilka dessa bidrag skulle uttaxeras, och Indika således,
likasom de finge vidkännas kostnader för de orter, der skjutsens öfvertagande
ansåges mindre fördelaktigt, äfven skulle få åtnjuta fördelarne från de orter,
der detta åter betraktades såsom en förmån; detta skulle onekligen innebära
en större rättvisa, än att dessa fördelar endast tillkomma de vägfarande,
för hvilkas beqvämlighet det vore, som de skattskyldige måste upprätthålla
hela skjutsväsendet.

På grund häraf föreslår motionären att Riksdagen för sin del matte
besluta, att »Stadgan angående skjutsväsendet» i vissa delar måtte erhålla
följande förändrade lydelse:

§ 1. All skjuts------i denna stadga förordnas.

Den skjutslega, som af entreprenör får uppbäras — —
af vederbörande landsting och länsstyrelse.

i

Lagutskottets Utlåtande N:o 36.

§ 13. Utrop skall först ske å skjutsningens öfvertagande mot rättighet
att af de resande (i skjutslega) uppbära den af Kongl. Maj:t för länet
eller, der olika lega är för särskilda delar af länet stadgad, den länsdel,
hval inom skjutsanstalten är belägen, faststälda skjutslegan utan vilkor af
bidrag. Göras dervid flera än ett anbud, må de täflande derefter göra anbud
å den årliga afgift, som de för erhållande af skjutsningen äro villiga att
betala, och skola samtliga de täflandes anbud i protokollet antecknas. Varder
åter vid utrop i förenämnda ordning icke något anbud afgifvet, skall utrop
anställas med vilkor af bidrag, jemte rättighet att uppbära den faststälda

slyutslegan; börande-----till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

insändas.

§ 14. Skulle vid granskning-----ny auktion förrättas.

Beträffande de anbud — — — — — bör, i händelse anbud afgifvits
utan anspråk pa entreprenadbidrag, det anbud antagas, som, jemte erbjudande
att besörja skjutsningen för den faststälda skjutslegan, innefattar högsta årliga
afgiften. Då två eller flera-----å de fordrade bidragen.

§ 22. De avgifter, lwilka skjutsentreprenörer åtagit sig att årligen
erlägga skola samtidigt med kronoskatten debiteras och indrifvas samt i landträntei
iet insättas inom den tid och pa det ansvar, som äro för Kronans uppbörd
stadgade, och skola derefter användas för gäldande af de bidrag, hvilka
böra till skjutsentreprenörer utgå. Skulle dervid något öfverskott uppstå, skall
detta för samma ändamål till framtida behof reserveras.

§ 23 (§ 22). De bidrag, hvilka---tillgodokomma, och som

öfverskjuta de afgifter, som af skjutsentreprenörer skola inbetalas, skola efter
sådan grund--_---tagas i beräkning.

Entreprenadbidrag — — — — — — — — — — skjutslaget hör.

§ 24 (§ 23). Sedan — — — —------landsting aflemna.

§ 25 (§ 24). Stad — — — — — — — — — finnes stadgadt.

§ 26 (§ 25). I början----------föreskrifvet.

§ 27 (§ 26). Uppstår behof — — — — — den betingade legan

öfverstiger den i afseende å skjutsentreprenad för orten stadgade skjutslegan.

Förekommer åter — — — — emot uppbärande af den för orten
faststälda skjutslegan med eller utan bidrag eller ock mot erläggande af särskild
afgift. Erhålles anbud---------föranledes.

§ 28 (§ 27). Vid skjutsanstalt —------innehålles.

§ 29 (§ 28). Derest — — — — — — _ — — — medgifvas.

Lagutskottets Utlåtande N:o 36.

5

§ 30 (§ 29).
§ 31 (§ 30).
§ 32 (§ 31).
§ 33 (§ 32).
§ 34 (§ 33).
§ 35 (§ 34).
§ 36 (§ 35).
§ 37 (§ 36).

§ 38 (§ 37).
§ 39 (§ 38).
§ 40 (§ 39).
§ 41 (§ 40).
§ 42 (§ 41).
§ 43 (§ 42).

44

45

46

43) .

44) .

45) .

§ 47 (§ 46).

47) .

48) .

49) .

50) .

48

49

50

51

(S

§ 52 (§ 51).

52) .

53) .

54) .

55) .

56) .

57) .

58) .

53

54 (i

55

56

57

58

59

G

§ 60 (§ 59).
§ 61 (§ 60).

Skjuts — — — —------ — bör erläggas.

Skulle---------— — omfattas.

Förmenas — — — — — — — — — —• utgått.
Häst — — — -— — — — — — — — förorsakas.
Vid — — — — — — — — — dit den flyttats.

Då skjuts —-------—---utgöras.

Skjutsande--------för hvarje häst.

Utom —-----—---enbetsåkdon.

Resande---------— skålpund.

För åkdon ----------begagna.

Resande-----------medgifves.

Då resande — — — — — — — — — — häst.

Då den —------— — erläggas bör.

Då skjuts-----------tiondedel.

Resande — ---------en half timma.

Under — —--------uppehållas.

Varder — — —--------deri söka.

Resande — —---------fortsättas.

Det åligger —--— — — — —--får ske.

Resande------------riktats.

Resande — — —-------anspråk.

Gästgifvare — — — — — — — -— — besörjas.

Gästgifvare — — — — —--— — åliggande.

För handhafvande — — — — — — — bestyrkas.
Gästgifvare — — — — — — -— — — — anmäla.

Inom åtta dagar -— — — —--— — i orten.

Vid skjutsanstalt — — — — — — — — aflåtas.

Visar —---------öfverlemnas.

Hvad------------tillsatt är.

Öfverträdelse — — — — — — — — — strafflag.

Öfver landstings — — — —--— stadgadt är.

Angående — — — — — — — — — — meddela.

Om — — — —-----—--stadgadt.

Denna stadga — — —-------upphäfda.»

Det särskilda fall, som motionären till stöd för sitt förslag åberopat,
synes bero på så egendomliga undantagsförhållanden, att det icke bör för -

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 36.

anleda till en ändring i lagstiftningen; och då motionären icke på något sätt
visat, att den ifrågavarande bestämmelsen i allmänhet ledt till otillfredsställande
resultat, föranlåtes utskottet hemställa,

att friherre Bondes förevarande motion icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 mars 1890.

På lagutskottets vägnar:
AXEL BERGSTRÖM.

Tillbaka till dokumentetTill toppen