Lagutskottets Utlåtande N:o 35 (Utlåtande 1902:LU35 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 35.

N:o 35

Ank. till Biksd. kansli den 4 april 4902, kl. 2 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.

Mag it angående återförening af afsöndrad lägenhet med
stamhemmanet.

Lagutskottet tiar till behandling förehaft en af herr J. A. Lundström
i Andra Kammaren väckt motion, n:o 101, af följande lydelse:

»Uti lagen om hemmansklyfning och jordafsöndriug den 27 juni 1896
är medgifvet egaro af hemman, hvithet får klyfvas, rätt att af hemmanets
egovälde för alltid afsöndra till och med eu femtedel af egovidden i en
eller flera delar.

I 25 § af samma lag är ock stadgadt, att om lägenhet på annat
sätt eller vilkor, än tillåtet är, blifvit afsöndrad, och den i lagen föreskrift^
rättelse och jemkning icke kan komma till stånd, så får lägenheten gå
åter till den egendom, hvarifrån afsöndring skett.

blågrå sådana bestämmelser, som göra det möjligt att i laga ordning
låta en vederbörligen afsöndrad lägenhet med stamhemmanet åter förenas,
finnas icke i vår lagstiftning.

Det gifves likväl fall, då det skulle vara synnerligen önskvärd!, att
sådana bestämmelser förefunnes.'' Det är nemligen då både stamhemmanet
och den ifrån detsamma afsöndrade lägenheten äro i samma egares hand.
Och om en sådan vill företaga hemmansklyfning, så kan en inom hemmanets
område befintlig afsöndrad lägenhet icke ingå i delning, oaktadt den tillhör
alldeles samma delegare som hemmanets öfriga egor. Och fall kunna ofta
förekomma, då en kemmansegare blifver egare af en eller flera från hans

tf Lagutskottets Utlåtande N:o 35.

hemman åfsöndrade lägenheter, äfvensom då en egare af en afsöndrad
lägenhet sedermera köper eller ärfver det stamhemman, under hvilket hans
jordlägenhet lyder. För sådana skulle det i vissa fall vara förmånligt, om
möjlighet gåfves till lägenhetens återförenande med stamhemmanet. En
person, som först från ett hemman inköpt en lägenhet och å densamma
uppfört åbyggnader, bekom sedermera i arf en viss del af samma hemman.
Vid derefter hållet laga skifte tilldelades hans hemmanslott egor på alla
sidor om den afsöndrade lägenheten. Honom påföres nu särskild bevillning
för hemmanet och särskild sådan för lägenheten i egenskap af afsöndring.
Och enär åbyggnadernas värde öfverstiger den afsöndrade jordens värde,
så påföres dessa bevillning såsom annan fastighet. I dylika fall skulle
ingens rätt blifva förnärmad, om möjlighet förefunnes att få den afsöndrade
lägenheten med stamhemmanet förenad.

För sådan återförening synes mig nödigt att föreskrifva de vilkor, att
den, som vill med stamhemmanet återförena afsöndrad lägenhet, skall hos
Konungens befallningshafvande derom göra ansökan och dervid foga bevis
om eganderätten såväl till hemmanet som till den derifrån afsöndrade
ifrågavarande lägenheten samt bevisa, att den senare icke är med inteckning
besvärad. Konungens befallningshafvande skulle sedan i kronans
jordebok låta anteckna, att lägenheten till stamhemmanet återgått, hvarefter
bevis derom skall af sökanden ingifvas vid den häradsrätt, hvarunder
egendomen lyder, för att i dess lagfartsbok antecknas.

Då jag har mig bekant, att önskan om införande af här antydda
bestämmelser förefinnes, men anser, att de ändringar och tillägg till lagen
om hemmansklyfning och jordafsöndring, som för ändamålets vinnande äro
erforderliga, torde lämpligast kunna formuleras af Kongl. Maj:t, så får jag
härigenom vördsamt föreslå, att Riksdagen måtte besluta och i skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till ändringar och tillägg till lagen om
hemmansklyfning och jordafsöndring den 27 juni 1896, innefattande de
bestämmelser, som äro nödiga för att i laga ordning afsöndrad lägenhet må
kunna under vissa vilkor med stamhemmanet återförenas.»

Enligt lagen om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring
den 27 juni 1896 får afsöndring af jord från under enskild eganderätt
varande och under stadgad åborätt upplåtna hemman ske dels för alltid,

Lagutskottets Utlåtande N.-o 35.

dels till besittning på viss tid eller lifstid. Det senare slagets afsöndring,
som kan omfatta huru stor egovidd af ett hemman som helst, återfaller
till stamhemmet efter besittningstidens slut. För alltid får äfsöndras
högst en femtedel af ett hemmans ego vidd i eu eller flere delar, och å
sådan afsöndring skall Konungens befallningshafvande meddela fastställelse,
i sammanhang hvarmed lägenheten skall åsättas särskild!'' namn och nummer
samt införas i jordeboken. Lägenheten blir derefter icke blott faktiskt,
utan äfven rättsligen från stamhemmanet skild. Numera är ej heller nödvändigt,
att vid fastställelse!] bestämmes någon afgäld, som skall af lägenhetens egare
till stamhemmansinnehafvaren erläggas. Sedan afsöndring under full eganderätt
af lägenhet blifvit vederbörligen faststäld och lägenheten i j ordeboken införd,
är eu rättslig återförening af densamma med stamhemmanet, enligt nuvarande
lagstiftning, utesluten, på samma sätt som, sedan ett hemman undergått
laga klyfning, verkan af denna åtgärd ej sedermera kan upphäfvas genom
de olika hemmansdelarnes förening i samma egares hand.

Motionären ifrågasätter nu, att eu för alltid afsöndrad lägenhet skulle
kunna för visst fall och under vissa vilkor återförenas med stamhemmanet.
Införande af en lagbestämmelse i berörda syfte anser sig utskottet emellertid
icke kunna tillstyrka. Det förefaller visserligen ganska rimligt, att, sedan
ett hemman och en derifrån afsöndrad lägenhet kommit i samma egares
hand och sålunda faktiskt förenats till en enda egendom, detta förhållande
skulle kunna äfven rättsligen utmärkas på det sätt, att lägenheten såsom
sådan försvunne. Härigenom skulle kunna undvikas ett upprepande i
lagfartsbevis och andra handlingar af den förenade egendomens olika delar
och namn. Men från synpunkten af reda och säkerhet i jordeboksförhållandena
samt det fastigheter rörande inskrifningsväsendet i allmänhet
torde det vara betänkligt att medgifva, att hvad som möjligen under en
längre tid och såsom föremål för en mängd olika rättsförhållanden varit
eu sjelfständig fastighet skulle kunna såsom sådan upphöra att finnas till.
Det offentliga intresset synes här kräfva, att lägenheten, äfven om den
innehafves af samma person, som eget stamhemmanet, bör såsom sjelfständig
fastighet fortfarande ega bestånd.

Motionären medgifver, att genom den ifrågasatta åtgärden giltigheten eller
omfattningen af i s amhemmanet eller lägenheten faststälda inteckningar
ej får beröras, och har äfven förutsatt, att en lägenhets återförening med
stamhemmanet endast kan ske, om vid tiden för återföreningen ingen
inteckning besvärar lägenheten. Om emellertid förut en inteckning med -

Lagutskottets Utlåtande N:o 35.

delats i stamhemmanet eller någon del deraf utan att besvära lägenheten,
skulle densamma, om lägenheten, medan inteckningen är gällande, återfaller
till stamhemmanet, ej gälla lägenheten. Eu derefter beviljad inteckning
skulle åter besvära hela hemmanet, och vid en exekutiv försäljning kunde
blifva nödvändigt att särskild! försälja lägenheten för att få utredt, i hvad
män denna skulle deltaga i gäldandet af den senare inteckningen. Denna
lägenhet vore ju emellertid då i rättsligt hänseende ej vidare till såsom eu
särskild egendom. En svårighet, som ej kunde lösas på annat sätt än
genom stadgande, att både stamhemmanet och lägenheten skulle vara fria
från inteckning, då återföreningen egde rum, men i så fall blefve en sådan
åtgärd nog skäligen sällsynt.

De olägenheter, som enligt motionärens mening äro följder deraf att
en rättslig återförening af en lägenhet med stamhemmanet icke är medgifven,
äro för öfrigt enligt utskottets mening icke af den betydelse, att de gent emot
hvad ofvan anförts kunna göra en lagändring i motionens syfte befogad. Den
omständigheten, att egare af en hemmansdel ocli en derifrån afsöndrad lägenhet
icke med nuvarande bestämmelser kan få den senare inbegripen i eu hemmansklyfning
å egendomen i dess helhet, betyder ju i sak intet, då han får
klyfningen verkstäld samtidigt och på hvad sätt han önskar, blott det
iakttages, att vid förrättningen utsättes hvilken jord som tages från lägenheten
och hvilken som tages från hemmanet. Gemensam egare af hemman
och derifrån afsöndrad lägenhet blir i detta afseende likstäld med den,
som innehar egendom, bestående af två vederbörligen skiftade kemmansdelar.
Egostyckning å samt afsöndring från denna egendom i dess helhet kan ej
ske, utan åtgärderna måste vidtagas med afseende å hvarje hemmansdel
för sig.

Motionären synes äfven antaga, att genom möjlighet af lägenhets återförening
med stamhemmanet egaren skulle i beskattningsafseende blifva gynsammare
stöld än under nuvarande förhållanden, då särskild bevillning påföres
honom för hemmanet och lägenheten. Yärdet å de båda olika fastigheterna
blir väl emellertid ej mindre, derför att de få ett gemensamt namn,
och om bruket eller användningen af lägenheten efter dess förening med
stamhemmanet ändras, så att lägenheten derefter får mindre värde än förut,
bör ju uppskattningen derefter lämpas. Skulle någon origtig tillämpning
härutinnan på ett eller annat ställe gjort sig gällande, så torde rättelse
härutinnan genom besvär å vederbörlig ort kunna vinnas, och skulle

Lagutskottets Utlåtande N:o 36.

möjligen behof af lagändring förefinnas, är det i så fall bestämmelserna
rörande bevillning af fast egendom, som böra revideras.

Med stöd af hvad ofvan anförts hemställer utskottet,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 april 1902.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Herr Sjöberg har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i ärendets
behandling inom utskottet.

Bih. till Riksd. Pro t. 1902.

7 Samt. 29 Käft.