Lagutskottets Utlåtande N:o 34

Utlåtande 1891:LU34

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 34.

N:o 34.

Ant. till Riksd. kansli den 27 april 1891, kl. 2 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med
förslag till lag angående straff för oloflig införsel af skjutvapen
eller ammunition i vissa delar af Afrika.

Kongl. Maj:t har den 13 sistlidne mars till Riksdagen aflåtit en så
lydande proposition, n:o 46:

»Med öfverlemnande af statsrådets och högsta domstolens i ärendet
förda protokoll, vill Kongl. Maj:t härigenom, jemlikt 87 § regeringsformen,
föreslå Riksdagen att antaga följande förslag till

Lag,

angående straff för oloflig införsel af skjutvapen eller ammunition

i vissa delar af Afrika.

Sedan Kongl. Maj:t med åtskilliga främmande magter afslutat en
konvention, i syfte att medelst gemensamma åtgärder sätta en gräns
för handeln med afrikanska slafvar och bereda skydd för den infödda
befolkningen i Afrika, så varder, i anledning deraf, förordnadt som
följer:

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 34.

Hvar som i den del af Afrika, hvilken ligger mellan 20° nordlig
och 22° sydlig bredd, deri innefattade de på närmare afstånd från
kusten än ett hundra sjömil belägna öar, införer skjutvapen eller ammunition,
utan att iakttaga de föreskrifter, hvilka för sådan införsel
må vara i vederbörlig ordning meddelade, straffes med böter från och
med fem till och med femhundra kronor eller med fängelse från och
med en månad till och med två år. Saknas hos den, som blifvit fäld
till böter, tillgång till deras fulla gäldande, skola böterna förvandlas
efter allmänna strafflagen.

Denna lag träder i kraft den dag, Konungen bestämmer.»

Denna proposition har af båda kamrarne blifvit till utskottet
hänvisad.

Såsom framgår af det propositionen bilagda utdrag af statsrådsprotokollet
den 31 sistlidne januari, upprättades vid en internationel konferens
i Bryssel 1889—1890, i hvilken ombud så väl för Sverige som för de
flesta stater i Europa, för Nordamerikas förenta stater och för några
andra utom Europa belägna stater togo del, ett förslag till konvention,
i syfte att medelst gemensamma åtgärder från de fördragsslutande
magternas sida sätta en gräns för handeln med afrikanska slafvar och
bereda skydd för den inhemska befolkningen i Afrika. I denna konvention,
hvilken jemväl blifvit bilagd propositionen, förband en hvar
af magtenla sig att, der icke redan enligt bestående lagstiftning åtgärder
af viss i konventionen närmare angifven beskaffenhet vore belagda
med sådant straff, som i konventionen omförmäldes, sörja för
att lagstiftningen i dessa delar blefve bragt till öfverensstämmelse med
konventionen. Då nu XII art. i nämnda konvention förutsätter, att för
öfverträdelse af den i VIII och IX art. angifna ordning för införsel af
skjutvapen och ammunition i vissa delar af Afrika straff må kunna
ådömas i hvilket land än förbrytelsen åtalas, och således jemväl i det
fall, att åtalet skulle anhängiggöras vid svensk domstol, så har, derest
Sverige skulle kunna definitivt ansluta sig till konventionen, för dylik
öfverträdelse straffbestämmelse måst upptagas i svensk lag, och är det
denna omständighet, som föranledt framläggandet af ifrågavarande
proposition.

Af berörda statsrådsprotokoll inhemtas vidare, att bestämmandet af
tiden för den föreslagna lagens trädande i kraft öfverlemnats åt Kongl.
Maj:t af anledning, att ofvannämda konvention, som ännu icke kunnat

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 34.

af magterna ratificeras, skall blifva gällande först viss tid efter det
sådant skett och att den föreslagna lagen icke bör träda i kraft före
konventionen.

Mot förslaget, som af högsta domstolen lemnats utan anmärkning,
har icke heller utskottet något att erinra, och hemställer utskottet
följaktligen,

att propositionen må af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 27 april 1891.

På lagutskottets vägnar:

C. A. Sjöcrona.