Lagutskottets Utlåtande N:o 33 (Utlåtande 1896:LU33 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

N:o 33.

Ant. till Rikscl. kansli den 6 mars 1896, kl. 6 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om lagstiftning angående
arbetstiden för arbetare i bageriyrket.

Vid innnevarande riksdag har föreslagits, af herr Treffenberg i
motionen n:o 29 i Första Kammaren och af herr Hedin i Andra Kammaren
i motionen n:o 2,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att
Kongl. Maj:t ville efter verkstäld utredning taga i öfvervägande, om och
i hvad mån lagbestämmelser angående arbetstiden för arbetare i bageriyrket
må vara erforderliga, och derefter för Riksdagen framställa det
förslag, hvartill den verkstälda utredningen kan föranleda.

Denna fråga behandlades åt sistlidet års Riksdag med anledning
af en motion i Andra Kammaren utaf herr Hedin, som då hemstälde,
att Riksdagen måtte för sin del antaga ett af honom framlagdt förslag
till lag angående arbetstiden i bagerier m. m., enligt hvilket förslag
den egentliga arbetstiden i bageriyrket skulle inskränkas till 12 timmar
om dygnet, från kl. 6 på morgonen till kl. 6 på aftonen, och arbete
å sön- och helgdagar förbjudas. Motionären påminde om den långvariga
arbetsinställelse, som bageriarbetarne i Stockholm satt i verket
under försommaren 1890, och hvarigenom för första gången i vårt land
allmänhetens uppmärksamhet blifvit rigtad på de inom bageriyrket råBih.
till Likså. Prof. 1896. 7 Sami. 20 Haft. (N:o 33). 1

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

dande svåra missförhållanden af flerfaldig art. Han framhöll vidare,
att Stockholms helsovårdsnämnd samma år låtit verkställa en undersökning
af 101 bagerier med ett uppgifvet antal arbetare af 706, samt att
af denna undersökning framgått, att bostadslägenheterna i regeln vore
för små och deras snygghet på många ställen allt annat än tillfredsställande,
att deras läge mycket ofta vore olämpligt, i det att de stode
i direkt samband med bagerierna, att sättet för deras uppvärmning ej
heller vore tillfredsställande, och att för deras ventilation i allmänhet
inga åtgärder vore vidtagna, att arbetstiden i allmänhet vore oskäligt
lång, och att flere minderårige arbetare påträffats, som sysselsatts med
nattarbete och som arbetat lika länge som de fullvuxna, att hvad vidkomme
bagerilokalerna anledning till anmärkning i flera fall förekommit,
och att större snygghet och renlighet tarfvades i bagerier, i förvaringsrum
och på gårdarna. Oaktadt lielsovårdsnämnden, med anledning af
hvad som sålunda kommit till dess kännedom, år 1891 tillstält samtlige
bagariidkare ett cirkulär, innehållande dels »förbud och minimifordringar»,
dels derutöfver »råd och anvisningar» uti ifrågavarande hänseenden,
hade vid förnyad inspektion af bagerierna (enligt nämndens berättelse
för år 1892) visat sig, att så godt som inga åtgärder vidtagits med anledning
af detta cirkulär. Enligt motionärens åsigt vore, äfven om några
smärre förbättringar vidtagits sedan 1890, tillståndet i det väsentliga
oförändradt och torde ej heller i hufvudsak kunna blifva annorlunda,
så länge det nuvarande arbetssystemet ej i grund förändrades. Nattarbetet,
som tvingade arbetarne att bo å arbetsstället och beröfvade dem
eget hem, vore den missförhållandenas egentliga rot, mot hvilken en
reform företrädesvis måste rigtas. Motionären åbei-opade vidare hvad
som rörande åtskilliga förhållanden inom bageriyrket anförts uti eu af
komiterade för Stockholms bageriarbetare till honom öfverlemnad skrift
samt ett af dessa komiterade upprättadt sammandrag, innehållande uppgifter
om arbetstiden inom olika bagerier i landet m. m., och redogjorde
för de i åtskilliga utländska lagar förekommande bestämmelser uti
ifrågavarande ämne.

Lagutskottet, till hvars förberedande behandling motionen hänvisats,
yttrade i anledning af densamma, att utskottet visserligen icke
kunnat ingå i någon uttömmande granskning af de detaljuppgifter rörande
förhållandena inom bageriyrket, som förekomme i de af motionären
framlagda och åberopade uttalanden från representanter för arbetare
inom berörda yrke, och att skrifvelser, hvilka till utskottet öfverlemnats
från arbetsgifvare inom yrket, innebure, att dessa uppgifter skulle i
åtskilliga hänseenden tåla jemkning, men att hvad i allt fall såsom

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

ostridigt qvarstode icke kurmat undgå att bibringa utskottet öfvertygelsen
om önskvärdheten af lagstiftarens ingripande i syfte att för en vigtig
gren af näringslifvet på ett betryggande sätt ordna förhållandet mellan
arbetsgifvare och arbetare, och att utskottet vågade, med stöd af erfarenheten
från länder med en mer eller mindre fullständigt genomförd
skyddslagstifning i detta ämne, hysa den förhoppning, att jemväl i vårt
land en dylik lagstiftning, afpassad efter våra förhållanden och omfattad
med förtroende af såväl arbetsgifvare som arbetare, skulle komma
att utöfva en fördelaktig inverkan på förhållandena inom det yrke densamma
afsåge.

På grund häraf gjorde utskottet — som icke kunde finna tillrådligt
att tillstyrka antagandet af ett fullständigt lagförslag i ämnet —
hos Riksdagen den hemställan, som nu, ordagrant lika, upprepats af
de båda motionärerna i frågan vid innevarande riksdag.

Utskottets hemställan bifölls af Andra, men afslogs af Första
Kammaren; och var sålunda frågan fallen vid 1895 års riksdag.

I den motion, hvari herr Treffenberg nu å nyo bragt frågan på tal,
omnämner motionären till en början herr Hedins motion i ämnet vid
1895 års riksdag och öfvergår derefter till en redogörelse, delvis hemtad
ur sistnämnda motion, för utvecklingen i Norge af lagstiftningsarbetet
uti ifrågavarande hänseende och särskildt förarbetena för den derstädes
nu, från den 1 januari sistlidet år, gällande lag om inskränkning af
arbetstiden i bagerier och dylikt af den 14 juli 1894, hvilken finnes,
såsom bilaga, i öfversättning bifogad motionen, samt för hvad motionären
inhemtat om verkningarna af och omdömena om denna lag, en redogörelse
som synes motionären vara så mycket mera på sin plats, som
missförhållandena inom bageriyrket i vårt land tyckas motionären vara
öfver hufvud likartade med dem, som i samma yrke uppstått i Norge
och der framtvingat den nya lag, hvarigenom man sökt afhjelpa dem.
Motionären, som uttalar sin anslutning till herr Hedins i hans motion
vid 1895 års riksdag framhållna uppfattning, att nattarbetet i bageriyrket
är sjelfva grunden till de öfverklagade missförhållandena inom
yrket, mot hvilken alltså en reformerande lagstiftning företrädesvis bör
vara rigtad, fortsätter: Då lagstiftare och myndigheter i flere andra
civiliserade länder, Amerikas Förenta Stater, Tyskland och Danmark,
vore upptagna af omsorger för att tillförsäkra bageriarbetarne en
menniBkovärdig tillvaro, skulle icke då tiden vara inne äfven för oss att

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

genom en undersökning af förhållandena inom bageriyrket förbereda
möjligheten af en sådan lösning af denna fråga, som i möjligaste måtto
kunde tillfredsställa både bageriarbetarnes samt bagarmästarnes och
allmänhetens skäliga kraf? Att här i vårt land helt enkelt lägga händerna
i kors och låta frågan hvila i dödssömn, det kunde hvarken ur
humanitär eller den politiska klokhetens synpunkt försvaras.

I sin nu föreliggande motion hänvisar herr Hedin till hvad han
uti sin motion vid sistlidet års riksdag i denna fråga anfört. Han erinrar,
hurusom hans sistnämnda motion åtföljdes af ett tabellariskt sammandrag
af de till lagutskottet då öfverlemnade listor, å hvilka bageriarbetare
i olika delar af landet till ett antal af nära 1,400 äfvensom
34 arbetsgivare antecknat sitt instämmande i det af honom då framlagda
lagförslaget. Af de i detta sammandrag upptagna 313 bagerier
funnos för 279 bagerier med 1,312 arbetare uppgifter om arbetstidens
längd, och dessa uppgifter har motionären ordnat i 2 vid motionen
fogade tabeller, till hvilka utskottet anhåller att få hänvisa. Ur ifrågavarande
uppgifter har motionären uträknat medelarbetstiden inom bageriyrket
och funnit den vara:

i Stockholm................................. 13,9 timmar,

i Göteborg.................................... 15,7 »

i Malmö......................................... 12,9 »

i andra städer............................ 15,2 » och

på landsbygden.......................... 13,9 »

Endast vid 7 bagerier understege medelarbetstiden för en arbetare 12
timmar om dygnet, vid 123 utgjorde den från 12 till och med 14 timmar,
och vid 149, eller mer än halfva antalet, uppgick den till mellan 15
och 20 timmar. Vid icke mindre än 22 bagerier utgjorde arbetstiden
minst 18 timmar. — Det syntes motionären, som skulle behofvet af en
lagtvungen begränsning af arbetstiden på detta område ej kunna af
någon förnekas, om dessa uppgifter förutsattes vara i hufvudsak exakta.
Från arbetsgifvarnes sida hade man bestridt deras rigtighet, och i andra
länder hade det varit ganska vanligt, att arbetsgifvares och arbetares
uppgifter om arbetstidens längd utfallit väsentligen skiljaktiga, de förre
utvisande ett ofta mycket lägre antal arbetstimmar än de senare; men
denna olikhet kunde, enligt motionärens mening, möjligen delvis bero
derpå, att ena parten, arbetsgifvarne, afräknat ganska godtyckligt beräknade
»pauser».

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

Derefter lemnar motionären en redogörelse för de hufvudsakligaste
resultaten af den tyska arbetarestatistiska kommissionens under
de senaste åren utförda undersökningar på nu ifrågavarande område
och för lagstiftningen härutinnan inom några af Nordamerikas Förenta
Stater samt omnämner, att frågan jemväl i Danmark blifvit bragt å
bane särskildt genom ett för riksdagen framlagdt förslag till lag om
inskränkning af arbetstiden i bagerier och dylikt. Till sist meddelar
motionären några siffror rörande utbredningen bland Stockholms bageriarbetare
af sjukdomen skabb, siffror som enligt motionärens åsigt
ådagalägga, att berörda sjukdom är att betrakta såsom en yrkessjukdom
inom bageriyrket; och i dessa afseenden hänvisar utskottet till hvad
motionen och dervid fogade bilagor innehålla.

Utskottet står i denna fråga på samma ståndpunkt, som intogs
af lagutskottet vid 1895 års riksdag. I likhet med motionärerna anser
nemligen utskottet de inom bageriyrket rådande särskilda förhållanden
vara af den beskaffenhet, att de påkalla en lagstiftning i arbetarnes
intresse för arbetet inom yrket; och då utskottet är ense med
motionärerna äfven derutinnan, att det är den långa arbetstiden och
särskildt den omständigheten, att detta arbete bedrifves hufvudsakligen
under natten, som grundlägger de missförhållanden, hvilka motionärerna
framhållit, hemställer utskottet,

att Riksdagen måtte, i anledning af herrar Treffenbergs
och Hedins motioner i ämnet, i skrifvelse till
Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t ville efter verkstad
utredning taga i öfvervägande, om och i hvad
mån lagbestämmelser angående arbetstiden för arbetare
i bageriyrket må vara erforderliga, och derefter för
Riksdagen framlägga det förslag, hvartill den verkstälda
utredningen kan föranleda.

Stockholm den 5 mars 1896.

På lagutskottets vägnar:

E. von KRUSENSTJERNA.

Bill. till Riksd. Prof. 1896. 7 Sami. 20 Häft.

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

Reservation

af herrar Fröberg, Lundström, Pehrsson, C. F. Pettersson, Fagerholm, J.
Anderson och Redelius.

Herrar Hasselrot och Rudebeck hafva begärt få här antecknadt,
att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1896.