Lagutskottets Utlåtande N:o 31 (Utlåtande 1890:LU31 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

N:o 31.

Ank. till Riksd, kansli den 14 mars 1890, kl. 1 e. w.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om inrättande af
häradsstyrelser och antagande af stadgar för dessa styrelser.

Till lagutskottets handläggning har Andra Kammaren hänvisat
en inom nämnda kammare af herr P. Ersson i Vestlandaholm afgifven
motion, n:o 56, hvaruti anmärkes, att då häradet såsom kommunal enhet
hade många gemensamma vigtiga intressen att bevaka, för hvilkas handhafvande
icke någon form funnes föreskrifven, inrättandet af häradsstyrelser
vore af behofvet påkalladt. Motionären föreslår derför, att
Riksdagen ville för sin del besluta inrättande af häradsstyrelser i riket
samt till följd deraf antaga följande

»Förslag till Stadgar

för

Häradsstyrelser.

§ i.

Härads ekonomiska förvaltning med hvad dermed eger sammanhang
ombesörjes af en häradsstyrelse bestående af fem ledamöter —

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 7 Sand. 17 Höft.

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

dertill äfven utses tre suppleanter — hvilken styrelse för inflytande och
omhänderhafda medel gemensamt ansvarar.

§ 2.

Häradsstyrelse utses sålunda:

1. Härad, som innefattar flera än en kommun, väljer genom dertill
i kommunalstämmorna utsedde valmän styrelseledamöter och suppleanter;
och

2. härad, som innefattar endast en kommun, väljer omedelbart
det föreskrifna antalet styrelseledamöter och suppleanter, enligt hvad för
val i kommunalstämma är stadgadt.

3. Höra delar af samma kommun till olika härad, väljer hvardera
delen styrelse till det härad den tillhör.

4. De i mom. 1 här ofvan omnämnde valmän utses bland dem,
som i kommunalstämma ega rösträtt, efter der gällande allmän röstgrund,
sålunda:

att en kommun med 1,000 invånare eller derunder utser 1 valman
med öfver 1,000 till och med 3,000 invånare 2 valmän

» » 3,000 » » » 6,000 » 3 »

» » 6,000 » » » 9,000 » 4 »

o. s. v. efter samma beräkning för Överskjutande folkmängd.

5. Höra delar af samma kommun till olika härad, väljer hvardera
delen valmän till det härad den tillhör.

6. Val till häradsstyrelse, der det bör genom valmän verkställas,
skall förrättas af kronofogden i orten å för sådant ändamål utlyst sammanträde.

7. Der valet sker omedelbart i kommunalstämma, skall det, der
så ske kan, verkställas å ordinarie decemberstämma.

§ 3.

1. Styrelsen utser inom sig ordförande, — vice ordförande och
kassaförvaltare väljas äfven af och inom styrelsen, att tjenstgöra för
den tid, de blifvit som ledamöter i styrelsen invalde.

2. Till ordförande i styrelsen kan äfven kronofogden i orten inväljas,
med öppen lemnad rätt att i öfverläggningarna men ej i besluten
deltaga.

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

3. Inträder kronofogden i styrelsen, bibehålies ändock, utom honom,
det i 1 § bestämda antalet (5) ledamöter.

4. Styrelseledamöterna väljas för fyra år.

5. Till sekreterare kan styrelsen utse äfven utom densamma stående
person.

6. Hälften af antalet, eller, om detta icke är jemnt, det antal,
som är närmast under hälften, utträde dock efter lottning vid häradets
andra ordinarie sammanträde. Afgår ledamot eljest under den för honom
bestämda tjenstgöringstiden, anställes fyllnadsval för den tid, som
fattas i den afgångnes tjenstetid.

7. Suppleanterna omväljas till hela antalet hvart annat år.

§ 4.

1. Vid besluts fattande gäller den mening, de flesta ledamöterna
biträda, och stanna lika röster mot lika, afgöres ärendet genom
lottning.

2. Styrelsen eger ej fatta beslut, om ej öfver halfva antalet ledamöter
äro närvarande. Styrelseledamot, som bär förfall, kalle suppleant
i sitt ställe att som ledamot inträda.

§ 5.

Sammanträde med häradet hålles hvarje år tredje lördagen i september
månad, hvartill kallelse sker på sätt och efter de grunder, som
i § 2 mom. 6 bestämts för sammanträde der i fråga.

Följande ärenden skola dervid förekomma:

a) Föredragning af revisionsberättelsen;

b) Föredragning af det i § 8 omnämnda förslag till inkomstoch
utgiftsstat;

c) De i § 2 omnämnda val;

d) Val af revisorer och revisorssuppleanter;

e) Ärenden, som af styrelseledamot före augusti månad till
ordföranden i styrelsen ingifvits och hvaröfver styrelsen har att till sammanträdet
sig yttra;

f) Fråga, som vid sammanträde väckes, hvilken dock bör i
allmänhet till ett kommande sammanträde bordläggas.

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

§ 6.

Extra sammanträde med häradet hålles efter samma grunder, som
för ordinarie sammanträde, då ordföranden finner sådant nödigt, eller
då öfver halfva antalet af styrelseledamöterna sig derom förena, eller
då revisorerna dertill finna anledning.

§ 7.

Räkenskaperna, som ställas på kalenderår, skola för revisorerna
vara tillgängliga inom februari månads utgång och revisionen verkställes
så tidigt, att räkenskaperna kunna till styrelsen återlemna» inom april
månads utgång, åtföljda af revisionsberättelse.

§ 8.

Styrelsen sammanträder hvarje år tredje lördagen i augusti månad
för att upprätta förslag till inkomsts- och utgiftsstat för kommande
året. Till detta sammanträde skall styrelsen i god tid söka förskaffa
sig uppgift från kronofogden på bristerna i häradets gemensamma vägunderhåll,
broar, vägvisare in. in. — Tillhör kronofogden ej styrelsen,
eger han ändock rätt att vid sammanträdet närvara och i öfverläggningarna,
men ej i besluten deltaga.

§ 9-

Kassaförvaltaren skall föra och afsluta häradets räkenskaper och
å styrelsens vägnar handhafva häradets kontanta medel efter de föreskrifter,
som af styrelsen lemnas, och sekreteraren åligger föra protokollet
vid så väl häradets som styrelsens sammanträden; dock eger styrelsen
att i öfrigt i dessa afseenden eller eljest i ärenden, som angå
häradets ekonomi, gifva de bestämmelser och vidtaga de åtgärder, hvartill
omständigheterna kunna föranleda Så

väl räkenskaperna som protokollen skola i särskilda böcker
inbindas.

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

§ 10.

Styrelsen skall, då så erfordras, ombesörja, att medel till beslutade
utgifter efter lag debiteras och uppbäras i sammanhang med
kronoutskylderna. Kassaförvaltaren uppbär medlen och emottager redovisning
derför af vederbörande uppbördsman.

§ 11.

Inom fjorton dagar efter hvarje sammanträde skall det dervid
förda protokoll justeras af dertill utsedde justeringsmän.

§ 12.

Der flera härad äro förenade till ett tingslag, skola sådana frågor,
som angå hela tingslaget, upptagas och afgöras af de olika häradenas
styrelser gemensamt. Kallelser till sådant sammanträde utfärdas och
ordet föres dervid af ordföranden i den häradsstyrelse, som representerar
det folkrikaste häradet i tingslaget.

§ 13.

Vid häradets så väl ordinarie som extra sammanträden föres ordet
af kronofogden.»

Som bekant var införandet af särskild kommunalrepresentation
för härad eller tingslag ifrågasatt inom den komité, som afgaf förslag
till nu gällande kommunallagar, likasom ock under ärendets behandling
hos Rikets ständer, ehuru på båda ställena utan framgång.

Äfven sedermera hafva inom Riksdagen röster höjts för en sådan
anordning. Vid 1870 års riksdag framlade lagutskottet, med anledning
af uti ämnet väckta motioner, ett utförligt förslag till »författning angående
häradsfullmägtige», hvilket emellertid blef al båda kamrarne

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

afslaget, af Första Kammaren med 71 röster mot 20, livilka voro för
återremiss, och af Andra Kammaren utan votering. Vid 1874 års riksdag
återupptogs frågan uti en afgifven motion med påyrkande af »en
författning,, hvarigenom stadgas, att, der härad vill åt fullmägtige öfverlemna
att inför häradsrätt handlägga och besluta om häradets gemensamma
angelägenheter, sådant skall vara tillåtet, och att ett sådant
beslut skall gälla för en tid af fem år». Motionen afstyrktes af lagutskottet,
och utlåtandet, som af Första Kammaren återförvisades med
35 röster mot 33, hvilka afgåfvos för bifall, blef af Andra Kammaren
utan votering godkändt.

År 1881 väcktes å nyo i ämnet eu motion, hvaruti föreslogs, bland
annat, att Riksdagen skulle hos Kongl. Maj:t anhålla om framläggande
af förslag till sådana bestämmelser, hvarigenom ett ordnadt kommunalväsen,
med afseende å så väl beslut som uppbörd och redovisning inom
häradet eller tingslaget kunde åstadkommas. I häröfver afgifvet utlåtande
(n:o 32, första punkten) anförde lagutskottet:

»För sin del anser emellertid utskottet särskild kommunalrepresentation
för häradet (tingslaget) fortfarande obehöflig, ja till och med
skadlig.

Obehöflig synes saken, om man närmare betraktar de administrativa
och ekonomiska åligganden, till hvilka härad är förbundet.

De vigtigaste af de liäradena ålagda besvär torde vara: dels byggande
och underhåll af tingshus och häradsfängelse (B. B. 26: 4) samt
af gästgifvaregård (B. B. 28: 2) — hvilket senare stadgandes tillämpning
dock enligt § .60 i kongl. stadgan angående skjutsväsendet den
31 maj 1878 tills vidare hvilar — dels ock anläggande af lands- och
häradsvägar, der sådana finnas erforderliga, och deras underhåll sommar-
och vintertiden, med ty åtföljande skyldighet att bygga och underhålla
broar, uppsätta och underhålla milstenar och visare samt verkställa
snöplogning (B. B. 25).

bill ärenden, som i (ifrigt höra till häradsmenighets handläggning och
utförande, torde kunna räknas: vården och tillsynen öfver härads skogsallmänningar
och hushållningen med dem, begagnande af allmänuingsfisken,
anstalter för rofdjurs dödande, öfverenskommelse rörande snöploglag,
användningar af häradets saköresmedel, lönande af häradstjenare
samt understundom föreningar om brandstods utgörande.

Till hjelp vid sina ekonomiska angelägenheters ombesörjande
hafva liäradena att använda vissa inkomster, hufvudsakligen bestående
af häradsallmänningarnes afkastning, af väg-, bro- och färgpenningar
i vissa fall samt af ersättning för mistade andelar i böter.

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

Beträffande dessa häradenas administrativa och ekonomiska åligganden,
bör det ej undgå uppmärksamheten, att besvären äro grundade
på allmän lag och häradena förpligtade att den fullgöra till det mått
och i den ordning, som uti lagen bestämmes. I fråga om dessa synes
följaktligen en häradsrepresentation vara obehöflig. Hvad angår häradenas
öfriga angelägenheter, så skall för häradsallmänningarna enligt
förordningen den 29 juni 1866 särskild allmänningsstyrelse utses, och
för dem af återstående angelägenheter, hvilka fordra mera oafbruten
tillsyn, torde, såsom ock vanligen är förhållandet, ombesörjandet lämpligast
ske af särskilda styrelser eller för ändamålet utsedde komiterade.
De beslut eller yttranden af häradsborna, som i öfrigt kunna erfordras,
äro merendels af tillfällig natur och synas hädanefter som hittills kunna
med minsta omgång och olägenhet fattas eller gifvas inför häradsrätten
eller Kongl. Maj:ts befallningshafvande medelst särskilt för hvarje tillfälle
valda sockneombud, hvilka hafva närmare kännedom om det
ärende, de skola behandla, och af sina kommittenter kunna erhålla efter
förhållandena lämpade instruktioner.

Införandet af en särskild häradsrepresentation skulle dessutom i
flera afseenden kunna verka skadligt.

Många om icke de flesta af de ärenden, som skulle af denna representation
handläggas, äro af den beskaffenhet, att de endast röra egare
eller innehafvare af i mantal satt jord; och att en representation, utsedd
jemväl af andi-a, än sådana egare eller innehafvare, skulle besluta
om kostnader, som drabbade dessa allena, samt sköta angelägenheter,
som ensamt rörde dem, kan icke tillstyrkas. Flera af de ofvan såsom
ofta för häradet gemensamma uppräknade bestyr röra ock på flera orter
endast delar af häradet (tingslaget) eller andra af härads- eller tingslagsindelningen
oberoende samfälligheter. Så är t. ex. ofta fallet med
indelning till brounderhåll, snöploglag o. s. v. I så fall kunde det icke
vara lämpligt, att beträffande dessa häradets (tingslagets) representation
i sin helhet skulle besluta.

Slutligen skulle den skadliga följd kunna uppstå af en särskild
häradsrepresentation, att dels denna lätteligen kunde råka i flerehanda
svårlösta kollisioner med vederbörande landsting, dels ock blotta tillvaron
af en sådan kunde förlamande inverka å landstingets omsorger
för landstingsområdets olika delar, enär dessa hvar för sig ju egde sina
egna målsmän med fristående beslutanderätt.»

På dessa grunder fann utskottet sig icke kunna tillstyrka det
väckta förslaget i denna del, utan hemstälde, att motionen, i hvad den
angick frågan om åstadkommande af särskild kommunalrepresentation

Lagutskottets Utlåtande N:o 31.

för härad eller tingslag, icke måtte föranleda till någon Riksdagens åtgärd.
Denna utskottets hemställan blef af båda kamrarne utan votering
godkänd.

Deremot beslöt Riksdagen, i enlighet med lagutskottets hemställan
i andra punkten af samma utlåtande, att i skrifvelse anhålla, det täcktes
Kongl. Maj:t i nåder förordna, att kronobetjent, som besörjer uppbörd
af de inom härad eller tingslag utdebiterade medel, skall'' å första
rättegångsdag^ af höstetinget hvarje år, eller i de orter, der hösteting
icke hållas, å annan af Kongl. Maj:t bestämd lämplig tid, till häradsrätten
ingifva redogörelse för de af honom inom häradet eller tingslaget
för dess gemensamma behof utdebiterade och uttagna medel, för hvilka
handlingars granskning häradsrätten då utser tre revisorer, samt att
revisionsberättelsen jemte handlingarna bör i allmänhet inom årets slut,
men i de orter, der hösteting icke hållas, å annan af Kongl. Maj:t bestämd
lämplig tid, genom revisorernas försorg aflemnas till Kongl.
Maj:ts befallningshafvande för kungörande i hufvudsakliga delar af revisionsberättelsens
innehåll, äfvensom för vidtagande af de åtgärder i
öfrigt, hvartill berättelsen kan gifva anledning.

I anledning af Riksdagens den 7 april 1881 aflåtna skrifvelse
(n:o 31) af anförda innehåll utfärdades den 30 i sistnämnda månad
kong], kungörelsen angående redovisning för uppbörd af häradsmedel.

Då genom denna författning de fördelar, som med förslaget om
särskilda häradsstyrelser åsyftas, i icke obetydlig mån vunnits, och då
lagutskottet på de år 1881 anförda skäl anser inrättandet af sådana
styrelser olämpligt, hemställer utskottet,

att herr P. Erssons förevarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 mars 1890.

På lagutskottets vägnar:

Axel Bergström.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1890.