Lagutskottets Utlåtande N:o 29

Utlåtande 1891:LU29

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

N:o 20.

Ank. till Eiksd. kansli den C april 1891, kl. 12 nutid.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med
förslag till lag angående ändrad lydelse af 104, 106 och
113 §§ konkur slag en den 18 september 1862.

Kongl. Maj:t liar den 31 sistlidne januari till Riksdagen aflåtit en
gå lydande proposition (n:o 21):

»Med öfverlemnande af statsrådets och högsta domstolens i aienciet
förda protokoll, vill Kongl. Maj:t härigenom, jemlik! 87 § regeringsformen,
föreslå Riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående ändrad lydelse åt 104, 100 och 113 §§ konknrslagen

(Ten 18 september 1862.

Härigenom förordnas, att 104, 106 och 113 §§ konknrslagen skola
erhålla följande ändrade lydelse:

104 §.

Ackord må ej, ändå att det ej bestridt är, af rätten fastställas: då
beslutet icke i laga ordning tillkommit: då gäldenär blifvit dömd för
bedrägligt eller oredligt förhållande mot sina borgenärer eller medan han
under tilltal derför står: då anledning är, att gäldenär hemligen gynnat
någon borgenär vid ackordet, eller att annat svek dervid egt rum. då

3

Lagutskottets Utlutande Nso 29.

ackordet icke åt alla de borgenärer, hvilka det angår ocli som ej
uttryckligen förklarat sig ty iörutan med ackordet nöjde, gifver lika rätt
och minst femtio för hundrade af fordringsbeloppet, att betalas sist ett
år efter det ackordet blifvit faststäldt: då det uppenbarligen länder till
skada för borgenärerna.

Bestrides ackordet på den grund att säkerhet ej finnes för dess
fullgörande; pröfve rätten, efter omständigheterna, huruvida fastställelse
på sådan grund vägras må.

106 §.

Ej må ackord sförslag af borgenärer antagas, medan gäldenären står
under tilltal för bedrägligt eller, oredligt förhållande mot sina borgenärer.
Besluta borgenärerna med den öfvervigt af röster, som i 96 § sagdt är,
att med ackordsfrågan skall anstå till dess dom öfver gäldenären fallit;
må dock uppskof med försäljning af konkursboets egendom ej ske, der
ej borgenärerna med enahanda röstöfvervigt det bestämma. År uppskof
med ack ordsfrågan beslutadt; ege gäldenären, sedan dom i anledning af
åtalet fallit och han förklarats ej kunna till ansvar fällas, nytt ackordsförslag
framställa: ingifve det dock till rätten eller domaren inom fjorton
dagar efter det domen vunnit laga kraft: sker det ej; anses ackordsfrågan
hafva förfallit.

113 §•

Varder, efter fastställelse af ackord sförslag, yppadt, att gäldenären
gjort sig skyldig till bedrägligt eller oredligt förhållande mot sina borgenärer
''eller vid ackordet hemligen gynnat någon af dem; förfalle den
eftergift, som genom ackordet må vara gäldenären tillerkänd.»

På sätt det propositionen bilagda utdrag af statsrådsprotokollet den
31 december sistlidna år utvisar, har lagförslaget tillkommit på grund af
Riksdagens skrifvelse den 26 februari 1889, deruti Riksdagen anhöll,
det täcktes Kongl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag
till sådana ändringar i konkurslagen den 18 september 1862, att
ackord i konkurs ej finge fastställas, der gäldenär blifvit dömd för oredlighet
mot sina borgenärer eller medan han stode under tilltal derJör, eller
då liden för ackordets fullgörande funnes vara så bestämd, att ackords -

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

summans verkliga belopp kunde anses understiga femtio för hundra af
fordringsbeloppet.

Propositionen, som af båda kamrarne hänvisats till lagutskottet, har
icke funnits föranleda till någon anmärkning; och får utskottet för ty
hemställa,

att propositionen må af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 6 april 1891.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖCRONA.

Stockholm, John Björkmans boktryckeri, 1891.