Lagutskottets Utlåtande N:o 29
Utlåtande 1890:LU29
6
Lagutskottets Utlåtande N:o 29.
N:o 29.
Ank. till Riksd. kansli den 10 mars 1890, kl. 12 midd.
Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad
lydelse af § 16 i förordningen om landsting den 21
mars 1862.
I § 16 af förordningen om landsting den 21 mars 1862 stadgas:
»Tjenstgöringstid för landstingsman och suppleant är två år. Hälften
af antalet, eller, om detta icke är jemnt, det antal som är närmast
under hälften, skall dock vid slutet af första året ifrån det denna förordning
vunnit tillämpning, utträda efter lottning, som vid det årets
landsting anställes.»
Redan under första året af förordningens tillämpning yppades
angående tolkningen af anförda stadgande tvekan, som föranledde
Gotlands läns landsting att hos Kongl. Maj:t göra framställning om
eu förklaring deraf. Till stöd för denna framställning anförde landstinget,
att det ville synas, att landstinget icke blefve i tillfälle att, om
sådant vid urtima landsting skulle påkallas, fatta beslut på sätt § 34
i berörda förordning föreskrefve, alldenstund vid hvarje års utgång
endast halfva antalet ledamöter kom me att i landstinget qvarstå. I anledning
häraf förklarade Kong!. Maj:t i nådigt bref den 9 oktober 1863
(anmärkt i tidskrift för Sveriges landsting, årg. 1870, sid. 69) till sin
befallningshafvande i nämnda län, att då ifrågavarande § 16 innehölle
den allmänna föreskrift, att tjenstgöringstiden för landstingsmännen
och deras suppleanter vore två år, med inskränkning allenast för en
gång till ett år för halfva antalet-, samt valen till landstingsmän och
suppleanter årligen förrättades vid samma tid, så att deras antal städse
7
Lagutskottets Utlåtande N:o 29.
borde vara fulltaligt, med de undantag, som af dödsfall eller andra
tillfälliga hinder kunde föranledas, funne Kongl. Maj:t någon förklaring
af samma § icke vara af behofvet. påkallad.
Af denna förklaring synes framgå, att de två år, hvarunder
landstingsman och suppleant borde tjenstgöra, skulle räknas från den
dag, då valet egde rum. Emellertid har förklaringen icke undanröjt
all tvekan härutinnan, och praxis lär inom särskilda landstingsområden
vara olika.
I en inom Andra Kammaren af herr N. Wallmark afgifven motion,
n:o 146, som blifvit till lagutskottet hänvisad, omförmäler motionären,
hurusom vid ett i april månad 1889 för val af riksdagsman i Första
Kammaren hållet urtima landsting i Norrbottens län olika meningar
yppats rörande rätta tydningen af ifrågavarande föreskrift; och föreslår
motionären, som ansett det vara af synnerlig vigt att i nu anmärkta
hänseende förordningen om landsting förtydligas, att Riksdagen
ville för sin del besluta, att § 16 i nämnda förordning skall erhålla
följande förändrade lydelse:
»Tjenstgöringstid för landstingsman och suppleant är två år, från
och med den 1 september det år, då valet skett. Härefter — — •—
anställes.))
Vid det af motionären omnämnda urtima landsting, som sammanträdde
den 8 april 1889, inträffade, enligt hvad landstingets protokoll
utvisar, att för ett tingslag, hvilket författningsenligt egde att sända
tre ledamöter till landstinget, hade infunnit sig fyra. Af dessa fyra
var en ledamot vald den 26 mars 1887 och omvald den 30 mars 1889,
en vald den 26 mars 1887 men icke omvald, samt två, deraf en suppleant,
valde den 30 mars 1889. Mot den förstnämndes behörighet att
tjenstgöra vid urtima landstinget framstäldes icke någon anmärkning.
Deremot anmärktes dels mot de båda år 1889 valde, att deras tjenstgöringstid
icke finge beräknas förr än från och med näst sammanträdande
lagtima landsting, dels ock mot den år 1887 valde, som icke
blifvit omvald, att hans mandat upphört, emedan mer än två år redan
förflutit från hans val. Frågan löstes af landstinget på det sätt, att
de båda år 1889 valde förklarades obehörige och den år 1887 valde
behörig att i det urtima landstinget deltaga. De, som förklarats obehörige,
framstälde anspråk på resekostnadsersättning för sin inställelse
och, då sådan ersättning af landstinget vägrades, fullföljde en af dem
8
Lagutskottets Utlåtande N:o 29.
anspråket hos Kongl. Maj:t. Genom beslut den 19 juli 1889 förklarade
Kongl. Maj:t sig icke finna skäl att göra ändring uti landstingets beslut,
såvidt det blifvit i detta mål öfverklagadt, hvilken ordställning
synes innebära, att Kongl. Maj:ts beslut ej får tolkas såsom ett godkännande
af landstingets beslut i sjelfva frågan, om klaganden varit
behörig att i landstinget deltaga eller icke.
I detta fall har således en annan tolkning af bestämmelsen i
§ 16 gjort sig gällande, än den Kongl. Maj:t i 1863 års bref antydt såsom
den rigtiga. För öfrigt torde icke heller med antagandet att tjenstgöringstiden
bör räknas från valdagen alla svårigheter vare undanröjda.
Angående tiden för valet stadgas nemligen i 6 § af förordningen om
landsting, sådan denna § lyder enligt kongl. kungörelsen den 17 maj 1872:
»Val till landstingsman för härad eller tingslag, der det bör genom
valmän verkställas, skall förrättas å första rättegångsdagen af lagtima
sommartinget i häradet eller tingslaget, men, der sommarting icke
hålles, å första rättegångsdagen af lagtima vintertinget. I de orter,
der kongl. förordningen angående ändring i vissa fall af gällande bestämmelser
om häradsting af denna dag länder till efterrättelse, skall
valet förrättas å första rättegångsdagen af det allmänna sammanträde,
som efter april månads utgång först infaller. Möter hinder för valets
verkställande å tid, som sagd är, förrättas det å dag, som val förrättaren
utsätter och behörigen kungör.
Der valet sker omedelbart i kommunalstämma, skall det vara före
juni månads utgång verkstäldt.
Inom samma tid bör ock landstingsmannaval i stad hafva försiggått.
»
Häraf framgår, att tiden för valet inom hvarje valkrets kan år
från år vexla icke obetydligt, så att det, med sistberörda tolkning af
§ 16, kan inträffa, att vid urtima landsting, som infaller mellan den
tidpunkt, då valet kan företagas, och den, då det senast skall vara verkstäldt,
ledamöterna icke äro fulltalige. Följaktligen torde det vara lämpligt
att i förordningen stadga en viss gemensam tidpunkt, från hvilken
landstingsmans och suppleants tjenstgöringstid skall räknas. I detta
afseende har motionären föreslagit den 1 september det år valet eger
rum; och detta synes ock vara ändamålsenligt med hänsyn till stadgandet
i § 17 af ifrågavarande föror-duing. att landstinget skall sammanträda
till lagtima möte hvarje år den måndag i september månad, som
landstinget en gång för alla dertill bestämmer.
Andra punkten i § 16 innehåller emellertid en bestämmelse, som,
i fall den komme att oförändrad qvarstå efter det första punkten blifvit
9
Lagutskottets Utlåtande N:o 29.
på föreslaget sätt ändrad, skulle kunna föranleda missförstånd. Att
helt och hållet utesluta densamma låter sig icke göra, då enligt § 63
nya landsting kunna bildas, i hvilket fall eu dylik bestämmelse är behöflig.
Utskottet har derför ansett, att bestämmelsen om huru förfaras
skall, då alla landstingsmän och suppleanter blifvit under ett år utsedde,
lämpligen kunde flyttas till § 63, hvarvid jemväl åt densamma bör
gifvas sådan lydelse, att den bringas till öfverensstämmelse med det
nya stadgandet i § 16.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,
att Riksdagen ville, med anledning af herr
Wallmarks förevarande motion, för sin] del ''antaga
följande
Förordning
angående ändrad lydelse af § 16 samt tillägg till § 63
i förordningen om landsting den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas som följer:
§ 16 i förordningen om landsting den 21 mars
1862 skall erhålla följande ändrade lydelse :
»Tjenstgöringstid för landstingsman och suppleant
är två år, räknade fråu och med den 1 september
det år, då valet skett.»
Till § 63 i samma förordning skall fogas följande
tillägg:
»Ur nybildadt landsting skall efter lottning, som
vid landstingets första lagtima sammanträde anställes,
halfva antalet landstingsmän, eller, om detta är ojemnt,
det antal, som är närmast under hälften, utträda den
31 augusti påföljande år.»
Stockholm den 10 mars'' 1890.
På lagutskottets vägnar:
AXEL BERGSTRÖM.
Bill. till Riksd. Vrot. 1890. 7 Sami. 15 Höft.
2