Lagutskottets Utlåtande N:o 26 (Utlåtande 1906:LU26 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 26.

ESbo 2®.

Ank. till Eiksd. kansli den 16 mars 1906., kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring dels af
22 § i förordningen om kommunalstyrelse på landet, dels
ock af 16 § i förordningen om kyrkostämma m. m.

Lagutskottet kar till behandling i ett sammanhang förehaft tvenne
till utskottet hänvisade, inom Andra Kammaren af herr B. P. Ersson
väckta motioner, n:is 54 och 55. Motionen n:o 54 är af följande lydelse:

»I kungl. förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars
1862 § 22 stadgas: »Val skall, där så äskas, ske med slutna sedlar.

Mellan lika röstetal skilje lotten». I rättegångsbalkens 1 kap. 1 § heter
det: »Enhvar, som i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad
är, äge rösträtt vid nämndemansval inom den valkrets, han tillhör; och
hafve hvarje röstande en röst. Vid lika röstetel skilje lotten». Likaledes
stadgas i kungl. förordningen om skiftesverket i riket den 9 november
1866 § 19, att godemän skola å allmän kommunalstämma väljas samt att
en röst skall tillkomma hvarje röstande. Och § 9 i kungl. förordningen
om landsting den 21 mars 1862 lyder: »Då landstingsmän genom medelbara
val utses, äger hvarje valman en röst, och skall omröstningen med
slutna sedlar verkställas».

Bih. till Biksd. Prot. 1906. 7 Sami. 25 Höft. (N:o 26.)

Lagutskottets Utlåtande N:o 26.

För att angifva lagrum skola blifva öfverensstämmande med hvarandra
föreslås, att i 22 § inskjutas orden: och hafve hvarje röstande en röst.

Att uppfattningen och tolkningen i första början efter förordningens
tillkomst varit så, framgår tydligt af de rättegångar, som förevarit härutinnan.
Men genom kungl. resolution den 12 maj 1876 — där det heter:
»Yid val, äfven där de ske med slutna sedlar, skall röstvärdet efter fyrktal
beräknas, och icke efter kufvudtal» — har ett af de ursprungliga syftemålen
med denna paragraf blifvit helt och hållet tillintetgjordt. Följden af
tillämpningen i enlighet med den kungl. resolutionen blir endast tidsutdräkt
och obehag vid valen. Ändamålet med den slutna omröstningen skall väl
vara att förekomma obehörigt tryck, vare sig af vänskap eller makt, på
osj älfständiga valmän och att utan sidoinflytande få fram de personer, som
äro lämpligast för sitt kall och åtnjuta de flestas förtroende. Om val
äskas att förrättas med slutna sedlar, och röstvärdet skall tecknas utanpå
den slutna valsedeln och före dess nedläggande i valurnan jämföras med
fyrktalet i röstlängden, är det en lätt sak för valmännen att veta, hvilken
person som har denna röstsiffra, och sålunda vid valsedlarnes öppnande få
reda på huru den personen röstat, och detta så mycket lättare därigenom
att fyrktalen i en röstlängd äro mycket varierande och högst få personer
hafva samma fyrktal. Det kan väl icke förnekas, att ett flertal valmän,
om än med lägre röstsiffra, tillsammans böra bättre känna och kunna
bättre bedöma en persons karaktär och lämplighet för kallet i fråga, än
ett fåtal med högre röstsiffra.

För vinnande af likhet i lag och likhet inför lagen hemställes, att
Riksdagen för sin del beslutar, att kungl. förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 § 22 må erhålla följande lydelse:

Yal skall där så äskas ske med slutna sedlar, och hafve hvarje röstande
en röst. Mellan lika röstetal skilje lotten.»

I motionen n:o 55 anföres:

»I kungl. förordningen om kyrkostämma den 21 mars 1862 § 16
stadgas: »Yal skall där så äskas ske med slutna sedlar. Mellan lika röstetal
skilje lotten».

Denna paragraf har ordagrant samma lydelse som 22 § i kungl. förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, och då i
nästföregående motion är föreslagen samma ändring i denna 22 §, som
här ifrågasättes, hänvisas till den däri intagna motivering i tillämpliga
delar, och hemställes, att Riksdagen för sin del beslutar, att 16 § i kungl.

Lagutskottets Utlåtande N:o 26. 3

förordningen om kyrkostämma m. m. den 21 mars 1862 må erhålla föllande
lydelse:

Yal skall, där så äskas, ske med slutna sedlar, och kåfve hvarje
röstande en röst. Mellan lika röstetal skilje lotten.»

Enligt 8 § i förordningen om kommunalstyrelse på landet är enhvar,
hvilken är medlem af kommunen samt i allmänhet förbunden att till kommunen
erlägga skatt och icke häftar för oguldna kommunalutskylder, berättigad
deltaga i kommunalstämmans öfverläggningar och beslut, och
medför denna befogenhet, jämlikt 4 § i förordningen om kyrkostämma
m. m., i allmänhet äfven rätt att deltaga i kyrkostämmans öfverläggningar
och beslut. A ifrågavarande båda stämmor beräknas i regel röstvärdet
efter det enhvar röstägande åsätta fyrktal med viss angifven begränsning.
Yid de val enligt de båda förordningarna, som å stämmorna förrättas, tilllämpas
ock berörda röstberäkningsgrund.

Dessa val äro i allmänhet af betydande vikt för kommunen, enär
de valdes befogenhet kan vara af ganska stor omfattning. Enligt 14 § i
förordningen om kommunalstyrelse på landet skall kommunalstämma utse
ordförande och vice ordförande. Yill kommun på landet åt fullmäktige
öfverlåta att med kommunalstämmans rätt handlägga och afgöra de till
stämmans behandling hörande ärenden, är sådant under vissa förutsättningar
och med vissa begränsningar tillåtet, och skola dessa fullmäktige
utgöras — förutom af kommunalnämndens genom val utsedde medlemmar
samt ordföranden och vice ordföranden i kommunalstämman — af så
måDga af kommunalstämman valde ledamöter, att hela antalet fullmäktige
blir fyra gånger så stort som de valde medlemmarne i kommunalnämnden.
Kommunalnämnden skall ju äfven af kommunalstämman utses till ett antal
af minst tre, högst elfva ledamöter, hvarjämte samtidigt väljas suppleanter.
Denna nämnd, som i de flesta fall utgör fångvårdsstyrelse
och hälsovårdsnämnd, tillhör att ombesörja verkställigheten af kommunalstämmans
eller fullmäktiges beslut i alla de fall, där ej sådan verkställighet
åt särskildt därtill utsedda styrelser eller personer blifvit
uppdragen, hafva öfverinseende öfver de för särskilda verkställighetsbestyr
utsedda styrelsers eller personers förvaltning, hafva tillsyn öfver vården
och förvaltningen af kommunens gemensamma egendom, kassor och tillgångar,
verkställa debitering och uppbörd af de till fyllande af kommu -

Lagutskottets Utlåtande N:o 26.

nens gemensamma behof beslutade utskylder samt upptaga kommunens
öfriga inkomster, afgifva infordrade betänkanden uti kommunens angelägenbeter
samt handhafva och tillämpa de af kommunen beslutade, vederbörligen
fastställda stadgar rörande sedlighet, sundhet, säkerhet och
ordning inom kommunen, äfvensom allt hvad enligt allmänna författningar
uti dessa eller andra ämnen varit till socknenämnds handläggning öfverlämnadt.
Bland nämndens ledamöter utser kommunalstämman ordförande
och vice ordförande. Till granskning af kommunalnämndens och andra
af kommunalstämman tillsatta styrelsers räkenskaper och förvaltning utser
stämman revisorer.

A kyrkostämma utses kyrko- och skolråd, äfvensom särskild barnavårdsnämnd
och särskild styrelse för förvaltning och vård af församlingsbibliotek,
där så finnes lämpligt. Kyrkorådet tillkommer att, i afseende
å hvad till religionens och sedernas vård hör, vaka öfver efterlefnaden af
därom gällande författningar, att upptaga frågor om oordning och oskick
vid samt försummelse af gudstjänsten, om uteblifvande från läsförhör, om
oenighet i äktenskap, om olydnad mot föräldrar samt om vårdslösad barnauppfostran,
att vaka däröfver, att spridande af vilseförande läror må,
såvidt möjligt är, förekommas samt kyrklig tvedräkt och söndring förhindras
samt att vårda kyrkans angelägenheter. Skolrådet tillhör att
utöfva den vård och befattning med folkskolan, som förut varit särskild
skolstyrelse uppdragen. Såväl kyrkorådet som skolrådet åligger, i hvad
på hvarderas särskilda befattning ankommer, därjämte att ombesörja verkställighet
af kyrkostämmans beslut i alla de fall, där ej sådan verkställighet
åt vissa därtill utsedda personer blifvit uppdragen, att hafva öfverinseendet
öfver de för särskilda verkställig!)etsbestyr af kyrkostämman
utsedda personers förvaltning, att till kyrkostämman göra de framställningar
och förslag, Indika omständigheterna kunna påkalla, samt att afgifva
de förberedande utlåtanden, som af kyrkostämman infordras. För räkenskapers
granskning utses årligen å kyrkostämma revisorer.

De olika verksamhetsgrenar inom det kommunala lifvet, som sålunda
tillkomma genom val utsedde funktionärer och delegationer, utgöra uppenbarligen
väsentliga led i den kommunala själfstyrelseorganisationen. Böstgrunden
vid val i allmänhet till de kommunala befattningarna på landet
bär alltså enligt utskottets uppfattning ett så nära samband med rösträttsgrunden
öfver hufvud taget, att någon rubbning allenast af den
förstnämnda ej torde böra förekomma. Vid sådant förhållande och då

Lagutskottets Utlåtande N:o 26.

förslag om ändrade rösträttsbestämmelser i allmänhet nu ej föreligger till
behandling, hemställer utskottet,

l:o) att herr Erssons motion n:o 54 icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda, och

2:o) att herr Erssons motion n:r 55 icke heller
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 mars 1906.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖCRONA.

Herrar Cederberg och Widén hafva begärt få antecknadt, att de icke
deltagit i behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 7 Sami. 25 Raft.