Lagutskottets Utlåtande N:o 23 (Utlåtande 1891:LU23 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 23.

N:o 28.

Ank. till Riksd. kansli den 19 mars 1891, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad
lydelse af 117 § i skiftesstadgan den 9 november 1866.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till lagutskottet hänvisad
motion, n:o 41, föreslår herr A. Göransson, att Riksdagen täcktes för sin
del besluta, att 117 § af kongl. stadgan om skiftesverket i riket den 9
november 1866 måtte erhålla följande ändrade lydelse:

Förste domstol i skiftesmål å landet är egodelningsrätt i hvarje härad
eller tingslag. Ordinarie domaren i orten är deri ordförande, derest icke,
vid hans förfall, efter hvad särskildt stadgadt är, annorlunda af vederbörande
hofrätt förordnas, eller Kongl. Maj:t, på invånarnes gjorda anhållan eller
eljest förekomna anledningar, för större eller mindre distrikt, skulle i nåder
finna godt att särskild person dertill utse. Ledamöterna i rätten utgöras af
tre i landthushållning kunnige, inom häradet eller tingslaget boende, bofaste
män, hvilka, på föranstaltande af domaren i orten, inför häradsrätten, genom
socknefullmägtige, efter förmedlade hemmantalet utväljas för en tid af sex
år. Afgående ledamot kan återväljas. Uppstår laga förfall o. s. v. (lika med
nuvarande lydelse).

Förslag om bestämmandet af en viss tjenstetid för ledamöter i egodelningsrätt
hafva vid flere föregående riksdagar varit föremål för lagutskottets
och kamrarnes handläggning samt vid 1884 och 1887 årens riksdagar blifvit
af utskottet tillstyrkta. I sitt vid sistnämnda riksdag afgifna utlåtande i
Bill. till Riksd. Prot. 1891. 7 Sami. 13 Höft. (Näs 23—25). 1

*Lagutskottets Utlåtande N:o 23.

ämnet, som likväl till följd af riksdagens upplösning icke blef föremål för
kamrarnes handläggning, anförde utskottet, bland annat, följande:

»Då egodelningsrättens ledamöter hafva att deltaga i afgörandet af
många magtpåliggande ärenden, för hvilkas rätta bedömande erfordras ej
blott erfarenhet, utan ock åtskilliga andra egenskaper, synes det vara af
stor vigt att ett vid val till denna befattning begånget misstag i fråga om
en persons lämplighet derför må kunna rättas, och att en person, hvilken
efter sitt inväljande blifvit genom hög ålder eller andra förhållanden för
uppdraget mindre lämplig, icke kan komma att för obestämd tid qvarstå
såsom ledamot af egodelningsrätt. Den nu gällande bestämmelsen, hvarigenom
sist antydda förhållande möjliggöres, står ock, såsom vid ett föregående
tillfälle blifvit anmärkt, i strid mot sjelfva den grund, folkets förtroende,
hvarpå institutionen af folkvalda ledamöter i rätten hvilar.

De förrättningar, i hvilka de i 19 § skiftesstadgan omförmälda gode
män hafva att deltaga, och de ärenden, som handläggas af egodelningsrätt,
synas för öfrig! stå i så nära samband med hvarandra och ställa så likartade
fordringar på egenskaperna hos de personer, hvilka dermed skola taga befattning,
att det icke är lämpligt, att olika bestämmelser gälla i fråga
om val till gode män och till ledamöter i egodelningsrätt. Då nu genom
förordning af den 5 juli 1884 är stadgadt, att gode män utses för en tid
af sex år, lärer följdrigtigheten'' fordra, att samma föreskrift jemväl meddelas
för val af egodelningsrättsledamöter.»

Dessa jemväl af motionären åberopade skäl synas utskottet fortfarande
ega full giltighet; och får utskottet således hemställa, att Riksdagen ville,
med bifall till motionen, för sin del antaga följande

Förordning

angående ändrad lydelse af 117 § i stadgan om skiftesverket i riket

den 9 november 1866.

Härigenom förordnas, att 117 § i stadgan om skiftesverket i riket den
9 november 1866 skall erhålla följande lydelse:

Förste domstol i skiftesmål å landet är egodelningsrätt i hvarje härad
eller tingslag. Ordinarie domaren i orten är deri ordförande, derest icke,
vid hans förfall, efter hvad särskildt stadgadt är, annorlunda af vederbörande
hofrätt förordnas, eller Kongl. Maj:t på invånarnes gjorda anhållan eller eljest
förekomna anledningar, för större eller mindre distrikt, skulle i nåder finna
godt att särskild person dertill utse. Ledamöterne i rätten utgöras af tre i
landthushållning kunnige, inom häradet eller tingslaget boende, bofaste män,
hvilka, på föranstaltande af domaren i orten, inför häradsrätten, genom sockne -

Lagutskottets Utlåtande N:o 23.

fullmägtige, efter förmedlade hemmantalet utväljas för en tid af sex år. Afgående
ledamot kan återväljas. Uppstår laga förfall för ledamot, kalle ordföranden
ojäfvig god man i dess ställe. De inom socknarne i häradet eller
tingslaget valde gode män kunna ock till ledamöter i egodelningsrätten utses;
dock få de icke såsom domare handlägga skiftesmål, dervid de som gode
män biträdt.

Ledamot i egodelningsrätt skall, innan han i rätten inträder, domareed
aflägga, der han ej den ed förut svurit.

Stockholm den 19 mars 1891.

På lagutskottets vägnar:
0. A. SJÖCRONA.