Lagutskottets Utlåtande N:o 21 (Utlåtande 1887:LU21 - janmar Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 21.

N:o 21.

Ank. till Riksd. kansli den 5 mars 1887, kl. 1 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition
med förslag till lag angående meddelande af rättegångsfullmagt
genom telegram.

Kongl. Maj:t har den 22 sistlidne januari till Riksdagen aflåtit en så
lydande proposition:

»Under åberopande af bifogade i statsrådet och högsta domstolen
förda protokoll vill Kongl. Maj:t jemlikt 87 § regeringsformen föreslå
Riksdagen att antaga följande förslag till:

Lag

angående meddelande af rättegångsfullinagt genom telegram.

Med ändring af hvad lag innehåller häremot stridande förordnas
som följer:

Vill någon medelst telegram, som från statens telegraf- eller jernvägsstation
afsändes, gifva rättegångsfullinagt till viss man, eller till
viss man med rätt för denne att sätta annan i sitt ställe, då skall
fullmagten i hufvudskrift uppvisas å stationen samt utgifvarens namnunderskrift
inför behörig tjensteman derstädes vitsordas antingen af
utgifvaren sjelf eller, om fullmagten är af vittnen styrkt, af något af
dessa; och varde intyg om vitsordandet af tjenstemannen tecknadt å
fullmagten och jemte innehållet af denna i telegrammet ordagrant
intaget.

Bill. till Riltsd. Prot. 1887. 7 Sand. 14 Haft.

Lagutskottets Utlåtande N:o 21.

tiar den, som är satt att. förvalta annans egendom, dennes uppdrag
att sjelf eller genom ombud utföra hufvudmannens talan inför domstol,
och vill han på grund deraf gifva rättegångsfullmagt åt annan medelst
telegram, erfordras sådant intyg, som ofvan sägs, endast så vidt angår
namnunderskriften å sist nämnda fullmagt.

Telegrammet skall vid befordringen i föreskrifven ordning kollationeras
och bevis derom af vederbörande tjensteman vid ankomststationen
meddelas å det utskrifna telegrammet. Detta galle sedan såsom fullmagt;
dock skall, der part sådant äskar eller rätten af annan anledning
linner det nödigt, fullmagten i hufvudskrift inom tid, som rätten
bestämmer, hos rätten företes, vid påföljd att telegrammet eljest anses
ogilt såsom fullmagt.»

Denna proposition, hvilken blifvit af båda kamrarne hänvisad till
lagutskottet, har såsom bekant föranledts af en den 19'' maj 1877 af
Riksdagen aflåten skrifvelse, hvaruti Riksdagen anhöll, att Kongl. Maj:t
täcktes taga i öfvervägande, om och i hvad mån laga vitsord kunde
tillerkännas telegram, och för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill
denna pröfning kunde föranleda; och grundar sig det nu framlagda
lagförslaget på ett af nya lagberedningen uppgjordt förslag i ämnet.

Mot innehållet af det föreliggande lagförslaget har utskottet icke
funnit något att erinra; hvaremot utskottet i afseende å redaktionen
ansett det i andra stycket intagna stadgande böra så förändras, att af
ordalagen tydligt framgår, det jemväl hufvudfullmagten bör vid stationen
uppvisas och i telegrammet intagas, hvilket äfven föranledt eu
jemkning af ordalydelsen i tredje styckets andra punkt. Att så äfven
bör förfaras i hvarje fall, då innehafvare af rättegångsfullmagt, med
stöd af dertill i fullmagten lemnadt tillstånd, genom telegram sätter
annan i sitt ställe, torde kunna, utan särskild föreskrift derom, slutas af
lagförslagets sålunda förändrade lydelse.

Utskottet får följaktligen hemställa,

att Riksdagen, med förklarande, att Kongl. Maj:ts
förevarande proposition icke kan i oförändradt skick
antagas, ville för sin del antaga följande

Lagutskottets Utlåtande N:o 21. 3

Lag

angående meddelande af rättegångsfullrnagt genom

telegram.

Med ändring af livad lag innehåller häremot stridande
förordnas som följer:

Vill någon medelst telegram, som från statens
telegraf- eller jernvägsstation afsändes, gifva rättegångsfullmagt
till viss man, eller till viss man med rätt
för denne att sätta annan i sitt ställe, då skall fullmagten
i hufvudskrift uppvisas å stationen samt utgifvarens
namnunderskrift inför behörig tjensteman
derstädes vitsordas antingen af utgifvaren sjelf eller,
om fullmagten är af vittnen styrkt, af något af dessa;
och varde intyg om vitsordandet af tjenstemannen
tecknadt å fullmagteii och jemte innehållet af denna i
telegrammet ordagrant intaget.

Har den, som är satt att förvalta annans egendom,
dennes fullmagt att sjelf eller genom ombud utföra
hufvudmannens talan inför domstol, och vill han
på grund deraf gifva rättegångsfullrnagt åt annan medelst
telegram, skall jemväl förstnämnda fullmagt uppvisas
ä stationen samt intyg derom tecknas ci fullmagten
och jemte innehållet af denna i telegrammet intagas, men
hvad of van stadgas om vitsordande af utgif''oarens namnunderskrift
vare ej gällande i afseende ci sådan fullmagt.

Telegrammet skall vid befordringen i föreskrifven
ordning kollationeras och bevis derom af vederbörande
tjensteman vid ankomststationen meddelas å det
utskrida telegrammet. Detta galle sedan såsom fullmagt;
dock skall, der part sådant äskar eller rätten
af annan anledning finner det nödigt, fullmagten eller
fullmagterna i hufvudskrift inom tid, som rätten bestämmer,
hos rätten företes, vid påföljd att telegrammet
eljest anses ogilt såsom fullmagt.

Stockholm den 5 mars 1887.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Lagutskottets Utlåtande N:o 21.

Reservationer

af herrar Smedberg, H. Andersson i Nöbbelöf och J. Anderson i
Tenhult, hvilka ansett att efter ordet »statens» i första stycket af den
föreslagna lagtexten borde insättas orden: »eller annan till allmänt be o

gagnande upplåten».