Lagutskottets Utlåtande N:o 20 (Utlåtande 1891:LU20 Lagutskottet)

Lagutskottets Utlåtande N:o 20.

W:o SO.

Ank. till Eiksd. kansli den 12 mars 1891, kl. 1 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner om
ändrade lagbestämmelser i fråga om byggnad och underhåll
af kyrka med hvad dertill hörer, så ock sockenstufva,
prestgård samt tingshus och häradsfängelse.

Skyldigheten att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af
kyrka med hvad dertill hörer, så ock af särskild sockenstufva, är genom
lagen den 12 juni 1885 sa bestämd, att alla de, hvilka inom församlingen
erlägga kommunalutskylder, i sådan kostnad deltaga, för fastighet efter
hela, samt för andra beskattningsföremål efter en fjerdedel af derå belöpande
fyrktal; och gäller enligt lagen den 1 maj 1885 enahanda bestämmelse
för skyldigheten att deltaga i byggnad och underhåll af prestgård.
På liknande sätt är också genom lagen den 26 september 1884
tingslagets skyldighet att bygga och underhålla tingshus och häradsfängelse
reglerad.

Inom Andra Kammaren har nu herr O. Anderson i Hasselbol väckt
trenne särskilda, till lagutskottet hänvisade motioner, n:is 42, 43, 44, om
ändring af ifrågavarande bestämmelser och i sådant hänseende föreslagit,

i motionen n:o 42:

att,, med ändring af hvad i lagen af den 12 juni 1885 stadgadt är
i byggningabalkens 26 kap., Riksdagen ville för sin del antaga följande
lag angående förevarande byggnads- och underhållsskyldighet:

Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat som till kyrka hörer,
så ock sockenstuga, skola, der icke annorlunda är särskildt förordnadt,
Bill. till Eiksd. Prot. 1891. 7 Sand. 12 Iläft. (N:is 20—22.) 1

Lagutskottets Utlåtande N:o 20.

uppehållas och byggas på deras kostnad, hvilka inom församlingen erlägga
kommunalutskylder efter åsatt, fyrktal; dock vare de, hvilka ega
åtnjuta de genom presterskapets privilegier förunnade förmåner, ej skyldige
att i den kostnad deltaga i vidsträcktare mån, än som med samma
privilegier må vara förenligt;

i motionen n:o 43:

att, med ändring af hvad i lagen af den 1 maj 1885 stadgadt är i
byggningabalkens 26 kap. rörande byggnad och underhåll af prestgård,
Riksdagen ville för sin del antaga följande lag:

Der enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller särskilda författningar
det åligger socknemän att på sin bekostnad bygga eller bättra husen å
prestgård, skola i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen erlägga
kommunalutskylder, deltaga efter åsatt fyrktal; dock vare de, hvilka ega
åtnjuta de genom presterskapets privilegier förunnade förmåner, skyldige
att i den kostnad deltaga endast i den mån, de ej äro derifrån enligt
samma privilegier befriade;

samt i motionen n:o 44:

att, med ändring af hvad i lagen af den 26 september »1885» stadgadt
är, Riksdagen ville för sin del antaga följande lag angående skyldigheten
att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och
häradsfängelse:

I kostnaden för byggnad och underhåll af sådana byggnader skola
alla de, hvilka inom häradet eller tingslaget erlägga kommunalutskylder,
deltaga efter den grund, som för utgörande af dessa utskylder finnes
stadgad; och skola vid förefallande behof dessa bidrag genom kommunalnämndens
ordförande af kommunens kassa utbetalas, enligt den af häradets
förtroendemän uppgjorda och honom tillstälda uppbördslängd, på tid och
ställe, som af dem bestämmas

Till stöd för samtliga motioner anföres hufvudsakligen, att rättvisan
kräfde att alla, som hade lika nytta af våra samhällsinstitutioner, i lika
mån bidroge till desammas upprätthållande, och att sålunda, då det icke
med fog kunde påstås att fastighetsegaren hade större behof eller fördel
af anordningar, som afsåge främjandet af en kommuns religiösa intressen
än andra skattskyldige eller i högre grad än desse betjenade sig af rättsskipningen,
samtlige skattskyldige inom kommunen eller tingslaget borde
i lika mån drabbas af ifrågavarande byggnads- och underhållsskyldighet.

Lagutskottets Utlåtande N:o 20.

I öfverensstämmelse med hvad utskottet anförde i sitt vid 1888 års
riksdag afgifna utlåtande, n:o 26, öfver då väckt förslag om ändring i
bestämmelserna angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad
och underhåll af tingshus och häradsfängelse, får utskottet i anledning af
förevarande motioner erinra, att skäl väl kunna åberopas för en ytterligare
utjemning af den kommunala byggnadsskyldigheten och att, derest
fråga vore om en lagstiftning i ett alldeles nytt ämne, nutida förhållanden
icke skulle föranleda till en sådan fördelning, som lagarne den 26 september
1884 samt den 1 maj och den 12 juni 1885 bestämma. Men då
man tager i betraktande, hurusom de deri af billighetshänsyn gifna bestämmelser
utgöra ett icke oväsentligt steg i den rigtning, som af motionären
anses vara den rätta, torde det vara att gå väl brådstörtadt till
väga, om en förändring, så genomgripande som den föreslagna, komme
till stånd så jemförelsevis kort tid efter antagandet af ett förslag, som
dock utgjorde ett med tillfredsställelse helsadt resultat af långvariga meningsbrytningar
och upprepade framställningar i ämnet.

Likaledes vill utskottet, hvad särskildt vidkommer den föreslao-na
förändringen i skyldigheten att bygga och underhålla tingshus och häradsfängelse,
jemväl denna gång erinra derom, att nya lagberedningen i sitt
betänkande angående rättegångsväsendets ombildning föreslagit, att nämnda
skyldighet måtte helt och hållet öfverflyttas på staten, och att sålunda
detta förslag torde i sammanhang med frågan om doinstolsorganisationen
komma under statsmagternas pröfning.

På grund af hvad sålunda är vordet anfördt, föranlåtes utskottet
hemställa,

att ifrågavarande motioner icke må af Riksdagen
bifallas.

Stockholm den 12 mars 1891.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖGRÖN A.

Reservationer:

af herrar F. Andersson, H. Andersson, J. Anderson, Erickson, Mankell
och Näslund, Indika ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna;
samt

af herr Claeson emot vissa delar af motiveringen.